Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Biom 4 > Flashcards

Biom 4 Flashcards

1
Q

assimilation

A

omformning av ett oorganiskt ämne i en form som en organism kan utnyttja, t.ex. fotosyntes, kväveassimilering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

differentiering

A

specialisering/arbetsfördelning av celler, skeden under individens utveckling som leder till att dottercellerna utvecklas i olika riktning både till form och funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

biologisk odödlighet

A

organism vars celler kan återföras i ett icke-differentierat tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

apoptos

A

programmerad celldöd, då cellens egna enzymer och cytoskelett löser upp den, t.ex. växters vedceller, barkens korkceller och djurens åldrande, icke-funktionella celler dör på ett genetiskt förutbestämt sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

autofag celldöd

A

cellen bryter ned sina egna strukturer på ett programmerat sätt med hjälp av lysosomenzymer, man vet ej hur den regleras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

nekros

A

då cellen dör av mekaniska skador eller energibrist, vilket ofta orsakas av brist på syre eller glukos, eller extrema temperaturer, patogener eller inflammationsreaktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

biomolekyl

A

organiska makromolekyler i organismer som huvudsakligen är uppbyggda av kol, syre, väte och kväve

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

biomolekylers 4 huvudgrupper

A

kolhydrater
lipider
proteiner
nukleinsyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

kolhydrater

A
  • vattenlösliga biomolekyler
  • tre huvudgrupper beroende på antal sockerenheter (mono-, di- och polysackarider)
  • mono- och disackarider är snabba kolhydrater, sugs snabbt upp i blodomloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

biologiska monosackarider

A

en sockerenhet
i allmänhet ringformade
te.x.
glukos (råvara för många biosyntesreaktioner)
fruktos (i frukter och honung)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

biologiska disackarider

A

två sockerenheter
t.ex.
laktos, består av glukos och galaktos
sackaros (vanligt socker), består av glukos och fruktos, växternas viktigaste transportform av kolhydrater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

biologiska polysackarider

A

fler än 10 sockerenheter
organismernas viktigaste lagringskolhydrater och energikällor
t.ex.
stärkelse, fungerar som energiförråd
glykogen, lagrar kolhydrater i lever- och muskelceller
cellulosa, polysackarid i växters cellväggar
kitin, t.ex. i svampars cellväggar och djurs exoskelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

oligosackarid

A

3-10 sammanfogade mono-sackarider
ofta förenade med andra biomolekyler, t.ex. proteiner och lipider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

glykoprotein

A

protein och oligosackarid sammankopplade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

glykolipid

A

lipid sammankopplad till oligosackarid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

lipid

A
  • fettämnen
  • strukturellt varierande grupp biomolekyler
  • består av flera olika föreningar
  • ofta en kolkedja
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

lipid

A
  • fettämnen, ofta kolkedja
  • löser sig dåligt i vatten
    t.ex. fosfolipider i cellmembran, består vanligen av glycerolmolekyl, två fettsyror och en fosfatgrupp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

triglycerid

A
  • egentliga fetter
  • består av en glycerolmolekyl och tre fettsyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

mättad fett

A

triglycerid med endast enkelbindningar, ofta i smör och andra animaliska fetter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

omättade fetter

A

en eller flera dubbelbindningar
mjuka i rumstemperatur
vanligen vegetabiliska fetter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vax

A

lipider som inte alls löser sig i vatten
viktiga i naturen
täcker bl.a. växtblad, djurpälsar och fågelfjädrar så att vattendropparna endast glider av dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

steroid

A

ringformad molekylstruktur
t.ex. kolesterol, steroidhormoner (testosteron, estradiol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

proteiner (äggviteämnen)

A
  • uppbyggda av en eller flera polypeptidkedjor
  • fungerar som bl.a. enzymer, antikroppar, signalmolekyler (hormoner), energiförråd
  • stöder också i celler och vävnader, vid muskelsammandragningar och då bloder koagulerar
  • bildar naglar och spindelväv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

polypeptid

A

uppbyggda av aminosyror som är bundna med peptidbindningar (karboxylgrupp reagerar med aminogrupp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

aminosyror

A
  • kvävehaltig organisk syra som bygger upp proteiner
  • i naturen 100 kända
  • 20 utnyttjas av cellernas ribosomer till proteinsyntes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

proteinkodning

A
  • antalet aminosyror varje protein får samt i vilken sekvens de ska placeras bestäms av de proteinkodande generna
  • primärstruktur består av polypeptidkedjans aminosyrasekvens (ordningsföljd)
  • sekundärstrukturen är proteinens skivformade eller spiraliserade struktur som uppkommer med hjälp av vätebindningar
  • tertiärstrukturen är proteinets tredimensionella struktur som hålls ihop av starka och svaga bindningar mellan aminosyrornas sidokedjor
  • i eventuella kvartärstrukturer består proteinet av flera sammankopplade underenheter med tertiärstruktur, t.ex. myoglobin, ett syrebindande protein i skelettet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

denaturering

A
  • en proteins tredimensionella struktur förstörs, proteinet förlorar sig funktionsförmåga
  • kan orsakas av för hög temperatur eller för hög eller låg pH
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

nukleinsyror

A

DNA (deoxyribonukleinsyra)
RNA (ribonukleinsyra)
- biomolekyler som är uppbyggda av nukleotider
- har riktning pga sockermolekylens struktur och ställning, där sockermolekylens femte kolatom binder fosfat och den tredje binder en hydroxylgrupp
- stängerna går motsatt riktning till varandra där ena ändan har en hydroxylgrupp till sista molekylen och den andra en fri fosfatgrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

nukleotid

A
  • består av ett socker, en fosfatgrupp och en bas
  • bundna till varandra med kovalenta bindningar mellan socker- och fosfatgrupp
  • bildar nukleinsyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

DNA

A

Baser
- A adenin
- T tymin
- G guanin
- C cytosin

  • Sockret kallas deoxyribos
  • Innehåller organismers arvsmassa, genetiska kod
  • Format som en dubbelspiral av två spiraliserade nukleinsyrasträngar bundna till varandra med vätebindningar mellan baserna (AT, CG)
  • människans längsta kromosom kan bestå av upp till 260 miljoner nukleotider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

RNA

A

Baser
- A adenin
- U uracil
- G guanin
- C cytosin

  • Sockret kallas ribos
  • Kortare än DNA, arvsmassa sällan över några tusen nukleotider
  • enkelsträngad molekyl
  • deltar i genavläsning och andra typer av cellreglering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

ATP

A
  • adenosintrifosfat
  • nukleotid som består av ribos, adenin och tre fosfatgrupper
  • behövs för syntesen av RNA samt energikälla oc kortvarigt energiförråd för cellen
  • laddas upp med hjälp av energirika fosfatbindningar och bindningen bryts genom hydrolys för att få energi
  • cirkulerar kontinuerligt och laddas upp på nytt hela tiden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

ATP hydrolys

A

Vatten används för att bryta fosfatbindningarna i ATP
- Då en oorganisk fosfatgrupp avges förvandlas nukleotiden till ADP, adenosindifosfat
- Om ytterligare en fosfatgrupp avges bildas AMP, adenosinmonofosfat
- För att bilda ny ATP krävs energi och det produceras i fotosyntesen och cellandningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

anabol reaktion

A
  • uppbyggande, alltså bygger upp större komplicerade molekyler av enklare molekyler
  • t.ex. fotosyntes
  • binder energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

katabol reaktion

A
  • nedbrytande reaktion, större molekyler till mindre
  • t.ex. cellandning
  • frigör energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

enzym

A
  • biomoleykyl, ofta protein, som möjliggör och påskyndar en metabolisk reaktion utan att själv förbrukas
  • biokatalyter, varav samma enzym kan katalysera flera påföljande reaktioner
  • cellen behöver endast liten mängd enzymer i förhållande till reagerande ämnen
  • enzymer fungerar innan- eller utanför cellen
  • funktion bygger på att sänka reaktionernas aktiveringsenergi, t.ex. genom att böja substrat för att lättare bryta bindningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

substrat

A

den förening som ett enzym katalyserar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

kofaktor

A

oorganisk jon eller organisk förening som ett enzym behöver för att fungera, t.ex. zink- eller järnjon, askorbinsyra (C-vitamin)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

koenzym

A

organisk kofaktor, t.ex. flera vitaminer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

aktivs centrum

A

den del av ett enzym som substratet fäster sig vid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

enzymaktivator

A

aktivatorer aktiverar ämnesomsättningsreaktioner, t.ex. kalciumjoner och olika regleringsproteiner
fungerar så att enzymets tredimensionella struktur förändras på ett sätt som ökar aktiviteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

enzyminhibitor

A

ämnen som hämmar enzymets aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

två typer av enzyminhibitorer

A

icke-kompetitiv och kompetitiv inhibitor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

icke-kompetitiv inhibitor

A

fäster sig inte i det aktiva centrumet, men ändrar indirekt formen på enzymet som saktar ner aktiviteten
om inhibitorn lossnar fungerar enzymet normalt igen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

kompetitiv inhibitor

A

liknar till sin tredimensionella struktur enzymets substrat och binder sig till dess aktiva centrum så att substratet ej kan fästa sig där längre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

återkoppling

A

sätt att reglera cellens metabolism där t.ex. den sista produkten i en reaktionskedja inhiberar det första enzymets funktion
utnyttjas bl.a. i antibiotika och andra läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad kallar ett enzyms bästa möjliga temperatur och pH-värde

A

optimitemperatur och optimi-pH
t.ex. pepsin i magsäcken har optimi-pH ungefär 2, alltså trivs i sur miljö
amylas trivs i neutrala miljöer, kring 7
trypsin, ett proteinspjälkande enzym i tunntarmen trivs i basisk miljö med pH kring 8

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

lipas

A

enzym som bryter ned triglycerider så att näringen blir tillgänglig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

amylas

A

enzym som bryter ned stärkelse till socker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

trypsin

A

enzym som bryter ned proteiner till aminosyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

pepsin

A

enzym som bryter ned proteiner till aminisyror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

laktas

A

enzym som bryter ned laktos till glukos och galaktas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

maltas

A

enzym som bryter ned maltos till glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

helikas

A

enzym som öppnar DNA:s spiralstrktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

DNA-polymeras

A

Enzym som bygger upp DNA av nukleotider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

RNA-polymeras

A

enzym som bygger upp RNA av nukleotider

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

katalas

A

enzym som bryter ned väteperoxid till vatten och syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

rubisco

A

enzym som katalyserar kolbindningen under fotosyntesen

59
Q

semipermeabilitet

A

selektiv genomsläpplighet

60
Q

fosfolipider

A

typ av lipid som består av:
- en glycerolmolekyl kopplad till två fettsyrakedjor (svansar), hydrofob
- en fosfatgrupp (fosfathuvud), hydrofil

  • delas in i olika typer beroende på hurdan polär grupp fosfatgruppen är kopplad till
  • bildar cellmembran, möjliggör enkel reparation
61
Q

Vilka delar består cellmembranet av?

A

fosfolipider, kolesterol, andra lipider, membranmolekyler

62
Q

Vad är kolesterolets uppgift i cellmembranet?

A

stabilisera membranet, ersätts i växtceller av växtsteroler

63
Q

Vilka är membranproteinernas uppgifter?

A
  • transportera ämnen in i och ut från cellen
  • överföra signaler mellan celler
  • fungera som enzym
  • identifiera kroppens egna celler
  • binda ihop celler till varandra
64
Q

Vad kallas membranproteiner och -lipider som är bundna till en polysackarid, och vad är dess uppgifter?

A

glykoproteiner och glykolipider
kan fästa celler vid varandra och överföra signaler mellan dem
patogener känner igen vissa typer av celler på basen av dess uppsättning av glykolipider och glykoproteiner, individspecifik

65
Q

Transportproteiners funktioner?

A

kanaler, pumpar, samtransportörer

66
Q

koncentrationsgradient

A

mätbar skillnad i halten av ett visst ämne över en viss sträcka i ett lösningsmedel
uppkommer oftast tack vare en halvgenom

67
Q

genetiska koden

A

genernas basordning

68
Q

Var finns prokaryoters DNA?

A

I cytoplasman

69
Q

Var kan det finnas DNA i eukaryoter?

A

cellkärnan, mitokondrien, kloroplaster, plastider

70
Q

arvsmassa, genom

A

allt DNA

71
Q

Hur många kromosomer har människan?

A

46

72
Q

kromosom

A

mycket lång molekyl som består av kromatin och innehåller gener, cellernas DNA är uppdelat i kromosomer

73
Q

Hurdana är prokaryoternas kromosomer?

A

ringformade

74
Q

kromosomtal

A

antal kromosomer en organisms celler innehåller

75
Q

plasmid

A

liten DNA-ring hos prokaryoter och jästsvampar som innehåller gener och används för genöverföring

76
Q

Vilket är det vanligaste proteinet som DNA fäster vid?

A

histon

77
Q

Vad är histonernas funktion?

A

DNA:et kan packas tätt i cellen runt proteinerna

78
Q

Hur mycket DNA innehåller en människocell?

A

ungefär 2 meter

79
Q

Hur stor är diametern på människans cellkärna?

A

under 10 mikrometer

80
Q

kromatin

A

struktur som bildas av DNA och histoner

81
Q

Var fäster sig bakteriernas kromosomer?

A

de fäster sig vid ett enda stors paketeringsprotein vid flera punkter

82
Q

Hur anges mängden DNA olika organismgrupper har?

A

det kan vägas i pikogram, där ett pikogram motsvarar ungefär en miljon baspar (bp)

83
Q

Hurdan är kromosomerna i mitokondrier och kloroplaster?

A

ringformad

84
Q

Vilka DNA-innehållande strukturer saknar histoner?

A

bakteriers genom, mitokondrier, kloroplaster

85
Q

Vad är gemensamt mellan DNA och RNA?

A
  • består av nukleotider (socker, fosfat, bas)
  • baserna adenin, guanin, cytosin
86
Q

Vad skiljer DNA och RNA åt?

A
  • DNA längre
  • DNA som andra pyrimidin tymin, RNA uracil
  • DNA dubbelsträngad och bildar en helix medan RNA är enkelsträngad
87
Q

Vilka två egenskaper är de viktigaste hos DNA och varför?

A
  • Innehåller den genetiska koden, vilket styr cellens och organismens uppbyggnad och dess funktioner
  • Kan kopiera sig själv, vilket möjliggör att den genetiska koden ska kunna överföras till varenda cell i organismen samt avkommor
88
Q

Vilken av DNA:s egenskaper möjliggör evolutionen?

A

Dess förmåga att förändras genom mutationer som ändrar den genetiska koden

89
Q

nedärvning

A

överföringen av genetisk information från en cell- och individgeneration till nästa

90
Q

ärftlighet

A

själva fenomenet där genetisk information förs vidare till nästa generation

91
Q

4 exempel på RNA-molekyler

A

mRNA, tRNA, microRNA (mikroRNA), rRNA

92
Q

Vad ersätts kolesterolet med hos växter?

A

växtsteroler

93
Q

Proteinets uppgifter

A
  • sköta transport av ämnen
  • överföra signaler mellan celler
  • fungera som enzym
  • identifiera kroppens egna celler
  • binda ihop celler till varandra
94
Q

patogen

A

något som orsakar sjukdom

95
Q

Hur känner patogener igen celler?

A

på deras speciella uppsättning av glykolipider och glykoproteiner

96
Q

Vilka ämnen passerar cellmembranet obehindrat?

A

Fettlösliga ämnen
Små opolära molekyler, t.ex. syre och koldioxid

97
Q

Vad är transportproteiner och vad behövs de till?

A
  • transportproteiner är membranprotein som transporterar polära ämnen och större molekyler över cellmembranet
  • ofta ämnesspecifika, t.ex. jonkanal
98
Q

Vilka typer av transportproteiner finns det?

A

pumpar
kanaler
samtransportörer

99
Q

koncentrationsgradient

A

mätbar skillnad i halten av ett visst ämne över en viss sträcka i ett lösningsmedel

100
Q

passiv ämnestransport

A

kräver ej ATP
ofta längs koncentrationsgradienten
t.ex. kanaler, diffusion, osmos

101
Q

aktiv ämnestransport

A

kräver ATP
ofta emot koncentrationsgradient
t.ex. pumpar

102
Q

sekundärt aktiv transport

A
  • kräver energi men ej hydrolys av ATP
  • t.ex. glukos och aminosyror rör sig emot sin koncentrationsgradient i djurens tarmkanaler
  • t.ex. samtransportörer (natrium-glukosbärare)
103
Q

diffusion

A
  • molekylerna genom slumpmässig värmerörelser förflyttar sig från en högre koncentration mot lägre så att koncentrationsgradienten jämnas ut
  • endast små, icke-laddade och fettlösliga molekyler rör sig över membranet med hjälp av diffusion
  • desto större skillnad desto snabbare sker diffusionen
104
Q

underlättad diffusion

A

diffusion genom ett transportprotein, kräver ingen energi
t.ex. kanaler (kaliumpump) eller bärarprotein (glukosbärare)

105
Q

jonkanal

A
  • kanaler som släpper igenom joner genom passiv ämnestransport
  • många spänningsreglerade (öppnas och stängs av spänningar i membranet)
106
Q

osmos

A
  • diffusion av själva lösningsmedlet genom ett halvgenomsläppligt membran, ofta vatten då de lösta ämnena ej kan ta sig igenom själva
  • vattnet transporterar genom akvaporiner
  • sker för att jämna ut koncentrationsgradient mellan cytoplasman och cellens ogivning
107
Q

akvaporin

A

kanalprotein som påskyndar osmosen
största delen av det vatten som rör sig över cellmembranet gör det igenom akvaporiner

108
Q

isoton

A

en lösning med samma jonkoncentration som cytoplasman

109
Q

turgotryck

A

saftspänning, alltså den spänning vätskan i en växtcell orsakar mot cellväggen

110
Q

hyperton

A

vätska med högre koncentration lösliga partiklar än en isoton lösning

111
Q

hypoton

A

lösning med lägre koncentration lösliga partiklar än en isoton lösning

112
Q

endocytos

A

vesikler avsnörs från cellmembranet inåt cellen
t.ex. ämnen som ska brytas ned tas in genom endocytos och bryts ner i lysosomerna

113
Q

exocytos

A

vesikel inifrån cellen smälter ihop med cellens yttre membran
t.ex. proteiner och makromolekyler som ska ut från cellen

114
Q

samtransportör

A
  • transprotprotein vars funktion bygger på att koncentrationsgradienten för ett ämne utnyttjas för att transportera ett annat ämne genom ett cellmembran, mot sin egen koncentrationsgradient
  • t.ex. natriumglukostransportör
  • koncentrationsgradienten ofta skapad med hjälp av jonpumpar
115
Q

symport

A
  • samtransportör som överför två olika ämnen i samma riktning, varav ett ämne transporteras mot sin egen koncentrationsgradient med hjälp av det andra ämnets tidigare skapade k.g.
116
Q

antiport

A
  • samtranrportör som transporterar två olika ämnen i olika riktning varav ena rör sig mot sin koncentrationsgradient
117
Q

membrancirkulation

A

vesikler av fosfolipider transporterar större molekyler, t.ex. proteiner, mellan yttermembran och organeller, och smälter ihop med cellmembranet eller t.ex. golgiapparaten vilket innebär att fosfolipiderna som bygger upp största delen av cellorganellernas membran cirkulerar
endast mitokondrier och växternas plastider är utanför cirkulationen

118
Q

filament

A

proteintrådar som t.ex. bygger upp cytoskelettet vilket stöder cellen, bidrar till dess rörelser samt bildar banor längs vilka vesikler kan transporteras

119
Q

Huvudtyper av mutationer?

A
  • genmutation
  • kromosommutation
  • kromosomtalsmutation
120
Q

mutagen

A

yttre faktor som orsakar mutationer

121
Q

Hur klassificeras mutagener?

A
  • fysikaliska (joniserande strålning, hetta)
  • kemiska (metalljoner, alkylerande ämnen)
  • biologiska (virus, bakterier)
122
Q

spontan mutation

A

mutation som beror på en störning i cellens eget maskineri, många pga reaktiva syreföreningar som uppkommer i cellens ämnesomsättning

123
Q

mutation

A

bestående förändring i mängden DNA eller dess struktur

124
Q

Vad beror en mutations följder på?

A
  • var i genomet
  • omfattning
  • celltyp
125
Q

När påverkar mutationer en individ?

A

då mutationen påverkar avläsningen av en viss gen eller celldelningen

126
Q

somatiska celler

A

alla celler som inte är könsceller

127
Q

groddbanans celler

A

könscellerna (spermier och äggceller)

128
Q

groddbana

A

cellinje som överför genomet från en generation till nästa
hos djuren uppkommer den vid befruktningen och leder till uppkomsten av könskörtlar och -celler

129
Q

Vilka mutationer nedärvs?

A

Endast de som sker i groddbanans celler

130
Q

neutral mutation

A

påverkar ej individen på något sätt

131
Q

genmutation

A
  • förändring i en eller några baser i DNA:s basordning
  • kopieringsfel som uppkommer vid DNA-replikationen före celldelningen
  • två huvudtyper: punktmutation och ramskiftesmutation
  • på lång sikt förutsättning för evolutionen
  • kan leda till att proteinproduktionen minskar eller ett felvecklat protein, men även ökad produktion (bra/dåligt)
132
Q

punktmutaiton

A
  • en av de nya DNA-strängarna kopplar in fel nukleotid vid replikationen, det kommer in en extra nukleotid eller det faller bort en
    leder till genmutation om det inte upptäcks av polymeraset
  • större effekt om ett kodons första eller andra bas påverkas (leder ofta till annan aminosyra)
133
Q

ramskiftesmutation

A
  • antalet baser i en gen förändras
  • leder alltid till katatrofala följder, en förskjutning sker av kodonets läsram och ändrar hela kommande avläsning
134
Q

kromosommutation

A
  • förändring i en kromosom eller dess struktur
  • uppkommer genom fel under meiosens reduktionsdelning
  • de homologa paren byter delar med varandra, men delarna kan fästa sig på fel sätt (t.ex. dupliceras, vändas bakfram, försvinna, flytta över till annan kromosom)
  • kan skada eller göra livsoduglig
  • viktig roll i evolutionen
135
Q

duplikation

A
  • kromosommutation där en del av kromosomen fördubblats
  • kan främja artbildning, hjälpa anpassning till livsmiljö
  • t.ex. generna för amylas (spjälkar stärkelse) har nästan samma basordning i alla organismgrupper pga duplicering och differentiering
136
Q

inversion

A
  • kromosommutation där ett avsnitt på en kromosom svängt bak och fram
  • stor betydelse t.ex. för en arts anpassning till lokala förhållanden
  • de som sträcker sig över centromeren kan hindra överkorsning under meios (allelkombination konstant)
137
Q

supergen

A
  • kromosomområde som kan omfatta hundratals hårt kopplade gener som nedärvs tillsammans
  • uppkommer ofta som resultat av inversioner som sträcker sig över centromeren
  • kan ge upphov till speciella fenotyper som gynnar anpassning till miljö, men även orsaka förökningsbarriärer mellan mutanter och ursprungsformer
137
Q

supergen

A
  • kromosomområde som kan omfatta hundratals hårt kopplade gener som nedärvs tillsammans
  • uppkommer ofta som resultat av inversioner som sträcker sig över centromeren
  • kan ge upphov till speciella fenotyper som gynnar anpassning till miljö, men även orsaka förökningsbarriärer mellan mutanter och ursprungsformer
138
Q

kromosomtalsmutation

A
  • mutation som påverkar antalet kromosomer
  • mest omfattande mutationer
  • uppkommer pga fel i meios eller mitos (fördubblade kromosomer fördelar sig ojämnt)
  • aneuploidi, haploidi, polyploidi
139
Q

aneuploidi

A
  • kromosomtalsmutation som innebär för många eller för få kromosomer
  • monosomi, trisomi
  • leder ofta till döden eller utvecklingsstörning
  • individen steril (meios förhindrad pga att kromosomer saknar par i reduktionsdelning)
140
Q

trisomi

A
  • form av aneuploidi i vilken en diploid organism har en eller flera kromosomer i tre exemplar (2n+1)
    exempel
  • trisomi för kromosom nr 21 innebär Downs syndrom och är den vanligaste och lindrigaste form av aneuploidi hos människan
141
Q

monosomi

A
  • form av aneuploidi i vilken en eller flera kromosomer i en diploid cell saknar sitt par
    exempel
  • saknad x-kromosom hos kvinnan leder till Turners syndrom (kortväxthet, avvikelser i pubertet mm.)
142
Q

haploidi

A

kromosommutation som gör att en cell har varje kromosom i en uppsättning (n) istället för det normala diploida antalet med två uppsättningar (2n)

143
Q

polyploidi

A
  • kromosomtalsmutation där hela genomet mångdubblas
  • den diploida kromosomuppsättningen kan förvandlas till en multipel, t.ex. 3n, 4n, 8n, 16n
  • kan bero på meiosfel
  • vanligt hos gömfröiga växter, vilket gör dem större växt och frukt samt eventuellt snabbare artbildning (gynnar växterna)
  • autopolyploidi (flerdubblade kromosomuppsättning från en art) och allopolyploidi (polyploida kromosomuppsättning från två arter)

Biologi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions