Biologisk psykologi Flashcards

1
Q

Datametaforen, hjärnan som en dator

A

Egenskaper “sitter” i olika regioner av hjärnan.

Data matas in, behandlas och matas ut.

Konstrukt så som arbetsminne, långtidsminne och det visuospatiala sketchblocket passar bra in i metaforen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Universummetaforen, hjärnan som universum

A

Vi har otroligt begränsad kunskap om hjärnan.

Mängden data är enorm och oftast inte tillgänglig.

Hög grad av kaos och slumpmässiga händelser i hjärnan.

Delar av hjärnan är ihopkopplade på sätt vi kan beskriva, men inte i detalj.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Superior

A

Över

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Inferior

A

Under

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Rostral

A

Mot näbben (rostral betyder framåt och caudal bakåt när man befinner sig över mitthjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Caudal

A

Mot svansen (rostral betyder framåt och caudal bakåt när man befinner sig över mitthjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Anterior

A

främre/framför

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Posterior

A

Bakre eller bakom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ventral

A

Mot magen (ventral betyder framåt och dorsal betyder bakåt när man befinner sig över mitthjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Dorsal

A

Mot ryggen (ventral betyder framåt och dorsal betyder bakåt när man befinner sig över mitthjärnan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Medial

A

Mot mitten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Lateral

A

Åt sidan (vanligt att dessa begrepp kan kombineras, t.ex i dorsolateral och ventrolateral)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Medulla (myelencephalon)

A

Reglerar livsviktiga automatiska funktioner, t.ex hjärtfrekvens, andning. Vid en panikångestattack förekommer ofta hyperventilering vilket kan leda till att du andas ut för mycket CO2, i detta fall stoppar Medullan andningen för att inte bli av med CO2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Pons

A

För vidare signaler från storhjärna till lillhjärna, hjälper till vid in/ut andning, koordinerar ögonrörelser, viktig för “sömnbeteende”, REM-sömn, sömnparalys, dygnsrytm, håller oss från att spela ut våra drömmar motoriskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cerebellum/lillhjärna

A

I lillhjärnan finns 3.6 gånger fler neuron än i storhjärnan, trots den fysiska storleken, detta tyder på att neocortex och lillhjärnan växer “tillsammans”, utvecklas samtidigt. Väldigt likt ett datacenter, tar emot input från ganska få celler, bearbetar först med enorma mängder neuron och sållas vidare till färre och färre tills bearbetninngen kan “levereras”. Även finjustering av motorik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mitthjärna/mesencephalon

A

Hjälper till att ta emot och skicka ut sensoriska och motoriska stimuli.

Hjälper till att rikta och orientera rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Tectum (roof)

A

Ett område längst upp på den dorsala delen av mitthjärnan, sköter den sensoriska delen av mitthjärnan, tar emot och sorterar stimuli.

Superior colliculus (tar emot visuella stimuli)

Inferior colliculus (tar emot aduitiva stimuli)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Tegmentum (golv, tänk tegel)

A

Ligger anterior i mitthjärnan, uppdelad i flera mindre delar (nuclei) som hjälper till att styra olika motoriska funktioner.

Består av:

Oculomotor nuclei (Ögonrörelser och funktioner)

Red nucleus (rörelse av lemmar)

Substantia nigra (kopplar ihop mitthjärnan med framhjärnan)

Cerebral aqueduct (till för inflöde av CNS)

Ventral tegmental area (belöningssystem)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Oculomotor nuclei

A

Sköter förstoring och förminskning av pupiller, ögonlockens rörelse samt ögonens rörelsekoordination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Red nucleus

A

Hanterar rörelse av lemmar, t.ex att sträcka sig efter något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Substantia nigra

A

Spelar en viktig roll i hjärnans belöningsystem, starkt kopplad till beroenden.

Ihopkopplad med förhjärnan (stora hjärnan), viktig för att initiera rörelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Cereberal aqueduct

A

En liten “rörledning” som släpper in CNS i mitthjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ventral tegmental area

A

Starka kopplingar till kroppens belöningsystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mellanhjärnan/diencephalon

A

Består av thalamus, hypotalamus och hypofysen

Thalamus, information om temperatur, beröring, smärta

Hypotalamus reglerar produktion av hormoner

Hypofysen producerar hormoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Storhjärna/Cerebrum/Telencephalon/Endbrain
Innehåller de flesta av hjärnans olika delar. T.ex, de basala ganglierna och hippocampus
26
Basala ganglierna
Hjälper finjustering av motoriska rörelser, samordnar och förbereder rörelser
27
Hippocampus
Hjälper minnesbildning och lokalsinne
28
Lillhjärna/Cerebellum/Metencephalon
Viktig för balans och rörelser
29
Allocortex/other bark
Tar upp ca 10% av hjärnans yta och har 3/4 lager av kortikala lager och hjälper till att kontrollera motivation och emotion
30
Nocioception
Perception av smärta och ändringar i temperatur
31
Atetos
En störning som kännetecknas av oupphörliga och ofrivilliga, långsamma och slingrande rörelser i framförallt fingrar och händer.
32
Hapsis
Förmågan att kunna identifiera objekt med beröring
33
Proprioception
Uppfattning av din position i rummet
34
Primära somatosensoriska barken
Är den del av cortex som främst är förknippad med mottagande och bearbetning av impulser från känselreceptorer, olika delar av cortexet verkar vara förknippat med olika delar av kroppen.
35
Sekundära somatosensoriska barken
Anses ta emot känselintryck (tryck-, smärt- och beröringsinformation) från hud, muskulatur och inälvor samt att ha att göra med vår förmåga att bedöma strukturen (texturen) hos en yta.
36
Vestibulärt system och balans
utricle – dominerar. Har epitelium lager täckt med hårstrån. Bäst känner av linjär acceleration och när huvudet flyttas horisontellt saccule - bäst känner av då huvudet ändrar position vertikalt
37
Hyperkinesi
Onormalt stor muskelrörelseaktivitet i hela kroppen, vilken kan vara förknippad med organfel eller psykologiska störningar. Kan manifestera dig som t.ex Chorea och Atetos
38
Chorea
Snabba ofrivilliga ryckiga rörelser
39
Hypokinesi
Frånvaro av spontana rörelser, tremor (skakningar), typiskt hos Parkinson
40
Dorsal-root ganglion neurons
Afferenta neuroner som tar emot sensoriska intryck
41
Ryggmärgen
En förlängning av det centrala nervsystemet, tar emot och skickar ut afferenta och efferenta signaler
42
Motoriska neuron
Bär systemets order till muskler
43
Homunculus
Specifika delar av hjärnan kontrollerar väldigt specifika delar av kroppen, en väldigt lokaliserad skada på hjärnan kan alltså påverka endast en mycket specifik del av kroppen.
44
Primära motorcortex
Ger specifika instruktioner till de olika musklerna
45
Pyramidala banor
Kontroll av viljemässig rörelse
46
Extrapyramidala banor
Okontrollerade rörelser
47
Visuella dorsala strömmen
Går direkt till motoriken utan att passera medvetandet, analyserar spatiala egenskaper,
48
Visuella ventrala strömmen
Analyserar och identifierar egenskaper som färg och form och objekts identitet
49
Tappar
Används i ljusa miljöer för att urskilja detaljer och färger
50
Stavar
Känsliga för ljus, används för att se i mörker men kan ej urskilja färger
51
Deprivation
Om ett sinne depriveras under en kritisk period kan sinnet ta allvarlig skada, eller aldrig utvecklas över huvud taget. Hjärnan är dock plastisk och kan i många fall föra över förmågan till andra delar av kroppen/hjärnan.
52
Sensation
Processen från stimuli till upplevelse Med känsel avses den process genom vilken vilka sensoriska receptorer upptäcker och reagerar på fysiska stimuli från omgivningen, våra ögon är t.ex känsliga för ljus, som då i sin tur utlöser en känsla av syn
53
Transduktion
Omvandlandet från stimuli till signaler Den process genom vilken den fysiska energin i ett stimulus omvandlas till en neuralsignal som kan bearbetas av hjärnan. När det gäller synen innebär detta omvandlingen av ljusenergi till elektriska signaler som överförs av synnerven till hjärnan
54
Perception
Hur man upplever ett stimuli Processen genom vilken hjärnan tolkar och ger mening åt den sensoriska information som den tar emot. Denna process inbegriper integrering av sensorisk information från olika källor, t.ex ögon och öron och en kombination av bottom up och top down bearbetning där sensorisk information på lägre nivå kombineras med kognitiv information på högre nivå för att bilda en fullständig uppfattning av världen.
55
Hippocampus
Ingår i det limbiska systemet. Spelar en viktig roll i kroppens spatiala medvetenhet, samt återkallning och konsolidering av deklarativa minnen (semantiska och episodiska minnen),
56
HPA-axeln/Stressaxeln
En beteckning på ett system av hormorkörtlar och dess hormoner som i normalfallet utgör kroppens svar på stressorer (fight or flight). I systemet ingår hypotalamus, hypofysen och binjurebarken
57
Vestibulära systemet
Ger oss information om huvudets rörelser och positioner i förhållande till kroppen. Det ger också information om hur individen och omgivningen passar ihop.
58
Adrenalin/noradrenalin
Hormon som gör att blodtrycket och pulsen stiger, blodsockerhalten ökar, luftrören vidgas och pupillerna blir större. Produceras i binjuremärgen vid stressiga situationer
59
Progesteron
Stimulerar slemhinnan i kvinnans livmoder för att kunna ta emot ett befruktat ägg.
60
Testosteron
Viktigt för bland annat skelett, muskelmassa och sexuell lust. Hjälper även till med utveckling av det manliga könsorganer (hos män)
61
Androgener
Androgener stimulerar och kontrollerar utvecklingen och upprätthållandet av de manliga primära och sekundära könskarakteristika. (Manligt könshormon)
62
Östrogen
Östrogen är viktigt för bentätheten och centrala nervsystemet, och det skyddar mot hjärtinfarkt vilket förklarar varför kvinnor inte är lika drabbade av denna sjukdom som män, men också varför största delen av kvinnors skydd mot hjärtinfarkt förefaller försvinna efter klimakteriet (kvinnlig könshormon)
63
GAS (General adaptation syndrome)
Beskriver processen din kropp går igenom när den utsätts för stress. Larm: Mobilisera resurserna för att motstå stressen Motstånd: Hantera stresorerna Utmattning: Verktygen för att hantera stressen tar slut
64
Coping
Den som tidigt i livet fått en kärleksfull och trygg omvårdnad har bättre förutsättningar att aktivera en medveten motståndskraft motstressorer senare i livet. Förmodligen har det barnet också fått lära sig god stresshantering,