Biologi v.40 Flashcards
Beskriv hur cellen tillverkar sin egna energi och vad Cellandning är och hur det går till.
Cellen tillverkar egen energi genom syret som vi andas in och från kolhydrater (livsmedel t.ex. potatis, bröd och bönor) som bryts ner till druvsocker.
Cellen omvandlar druvsockret medhjälp av syret till energi. Det bildas samtidigt koldioxid och vattenånga som vi andas ut.
CELLADNING= Druvsocker och syre omvandlas till energi i cellen och koldioxid och vattenånga lämnar kroppen (omvänd fotosyntes). https://www.youtube.com/watch?v=Vxd1Q0czQzc
Beskriv vad en cell är och hur den förökar sig.
Kroppen består av miljoner celler som är kroppens minsta byggsten.
Människor och djur har samma typ av celler.
Cellerna ökar i antal när kroppen växer, alla börjar som en enda cell. (en spermie smälter ihop med ägget och bildar gemensam cellkärna)
Cellen förökar sig genom CELLDELNING= en cell som delar sig till två som delar sig vidare osv.
Celler jobbar oftast i grupp, ge exempel på olika celler samt deras uppgift.
Hudceller=bygger upp huden.
Muskelceller=bygger upp kroppens muskler.
Nervceller=skickar svaga elektriska signaler till varandra och runt i kroppen.
Röda blodkroppar=transporterar syre och koldioxid.
Vita blodkroppar= kroppens försvar mot infektioner.
Hur länge lever cellerna och vad som händer när cellen dör.
Olika celler lever olika länge.
När cellen dör tar kroppen handa om den genom att återanvända vissa till nya celler och resten blir slaggprodukter som följer med kiss och bajset ut ur kroppen.
Hudceller lossnar och faller av huden.
Beskriv vad huden är och dess uppgift.
Huden är kroppens största organsystem och har till uppgift att skydda kroppens organ, blodkärl, nerver och muskler.
Huden skyddar även kroppen mot smuts, solen och bakterier/virus.
Huden hjälper även till att reglera kroppens temperatur.
Beskriv hudens pigment, dess uppgift samt solens påverkan på vår hud.
I hudcellerna finns ett brunt ämne som kallas pigment. Ju mörkare huden är ju mer pigment finns i den, fräknar/födelsemärken är pigment som sitter tätt ihop.
Hudens pigment skyddar mot solens strålar, av solen bildas också mer pigment huden blir mörkare (solbrun).
För mycket solstrålning kan ge solbränna använd solskydd alt. tunna kläder.
Beskriv hudens känselmottagare är och vilken uppgift dem har.
På huden finns miljoner känselmottagare, tätare på fingertopparna och glest på ryggen.
Dem känner av olika förändringar mot huden tex. smärta/obehag, temperaturer, tryck, beröring, mjukt eller hårt och skickar signalen till nervsystemet som signalerar till hjärnan. Hjärnan tolkar sedan signalen till t.ex. sår/skada, kyla/värme eller olika underlag.
KREATIN finns i hud, naglar och hår.
Beskriv naglarnas uppgift och varför hårat ser olika ut.
(Kreatin finns även i djurens naglar och hår t.ex. hovar, klor, klövar, näbbar, fjädrar och horn).
Naglarna skyddar fingrar och tår samt förbättrar att greppa.
Håret är mörkare eller ljusare beroende på hur mycket PIGMENT man har. Hårsäcken styr hur lockigt eller rakt hårt är.
Beskriv vad akne (finnar) är och hur man kan behandla den.
Akne=När det bildas mer talg i huden täpper det till talgkörtlarna igen och blir inflammerade.
Behandlas med medicin eller spec. salva.
Börjar i tonåren.
Beskriv vad en brännskada är och hur man kan behandla den.
Brännskador=När huden bränt skadas alt. dör hudcellerna. Ju fler hudlager som skadas ju mer allvarligare är brännskada. t.ex. solstrålar, eld, kokvatten. Behandlas genom att kyla huden en längre stund omgående för att hindra vidare skada.
Beskriv vad en vårta är, hur den smittar och hur man kan behandla den.
Vårtor=Är ett virus som får döda hudceller att klumpa ihop sig och kan sitta i ett år eller mer. Smittar via “smittat” golv eller person till person. Vissa smittas lättare än andra. Behandlas med vårt medel.
Kroppens rörelseapparat består av skelettet, leder och muskler.
Beskriv vad kroppens skelett består av och vilka uppgift det har.
I kroppen finns ca. 200 (hälften i händer och fötterna) olika skelettdelar. Det största är lårbenet och det minsta heter stigbygeln (i örat).
Skyddar och håller kroppen uppe.
Vist skelett har inuti sig även av benmärg som bildar vit-och röda blodkroppar och blodplättar. Där benen möts finns leder.
Skelettet behöver rörelse, D-vitamin och kalk för att växa och bli starkt.
D-vitamin finns i mejeriprodukter, matfett, fisk och bildas i huden av solstrålar. D-vitaminer behövs för att lagra kalk i skelettet.
Kaklet gör det starkt. Kalk finns i t.ex. mejeriprodukter och spenat.
Kroppens rörelseapparat består av skelettet, leder och muskler.
Vilka olika typer av ben finns det och vilken funktion har dem.
Rörben= “långa rör” som är ihåliga med “gelé” benmärg och nät inuti, vilket gör dem lätta och starka. Hittas i benen och armarna.
Platta benen= “skyddande ben” t.ex. revben skyddar lungor och hjärtat, skallben skyddar hjärnan.
Korta ben=Ligger tätt tillsammans med lite plats vilket gör dem stadig. Hittas i händer, fötter och kotorna.
Kroppens rörelseapparat består av skelettet, leder och muskler.
Hur är en led uppbyggd och vilken funktion har den.
“Kroppens gångjärn” Leden hjälper kroppen att röra sig och hittas där två ben möts. Leden är det som ligger om och kapslar in benändan.
Ytterst av ledan finns ledband som sitter fast i benen sedan är ledens fodral som kallas ledkapsel. Innanför ledkapseln finns ledvätskan “ledens smörjmedel” och i mellan skelettets ändar sitter brosket. Rörelse stärker leden och ger mer ledvätska.
Kroppens rörelseapparat består av skelettet, leder och muskler.
Vilka olika typer av leder finns det och vilken funktion har dem.
Kulleder=Möjliggör rörelse åt nästan alla hål. Hittas i axlar och höfter.
Gångjärnsleder=”Dörrgångjärn” Rör sig framåt och bakåt. Hittas i fingrar, tår och knän.
Vridled=Möjliggör vridningar i nacken och underarmen. Hittas i nacken och armbågen.
Kotor=Mellan varje kotorna sitter en tjock broskskiva “stötdämpare” som kallas disken. I knät kallas broskskivan menisken. Ryggraden består av kotor längst upp sitter Atlaskotan och ner sitter svanskotan som är en rest från dåtiden då vi hade svans.
Huden är uppbyggd i överhud, läderhud och underhud.
Beskriv dem olika hudlagren och deras funktioner.
Överhud=Är det översta lagret som man ser, det har hårstrån och porer (små hål) med talg och svett som kyler kroppen.
Läderhud= Är mellanlagret här finns hårsäcken med talgkörtlar på sig som tillverkar talgen vilket gör huden tät och smidig. I läderhuden finns även blodkärl, svettkörtlar och nerver med känselkroppar som känner av t.ex. temperatur, tyck eller smärta/obehag.
Underhuden= Är det understalagret och består till störat del av fett som skyddar oss mot kyla.
Beskriv vad som menas när man får gåshud och hur fungerar det.
Över huden finns det 2 miljoner hårstrån. När man fryser drar muskler runt hårsäcken spänns runt hårstråna som reser sig och det blir tätare och hårstrået reser sig. Detta gör att värme stannar kvar i kroppen.
Hur många muskler finns det i kroppen och hur skillnaden mellan större muskler och mindre muskler är.
I kroppen finns 650st muskler runtom i hela kroppen som möjliggör kroppens stora och små rörelser.
Dem större musklerna sträcker sig från mage och ryggen ner i benen och är flera decimeter långa.
Minsta muskeln bara nån millimeter stor sitter skyddade rund stigbygelsbenet (i örat) för det inte ska darra förmycket när ljudet träffar det.
Beskriv vad som menas med muskler man INTE kan styra med vilja och vilken uppgift dem har.
Muskler som rör sig/fungerar utan vår viljestyrka, dem slutar aldrig och jobbar intensivt. Finns i t.ex. tarmarna, hjärtat, lungor, blodkärl (dessa muskler har en pressande/pumpande effekt).
Beskriv vad som menas med muskler man KAN styra med vilja, vad dem heter och vilken uppgift dem har.
Är dem musklerna som används vid rörelse, dem musklerna styrs med vår egna vilja. Dessa typ av muskler kallas skelettmuskler som sitter fast i skelettet med hjälp av senor. Skelettmusklen kan dra ihop sig snabbt och blir fort trötta när dem arbetar.
Beskriv hur samarbetet fungerar i kroppens muskler och ge exempel på två muskler som samarbetar med varandra.
Genom att hjärna skickar blixtsnabba signaler via nervsystemet till musklerna och musklerna skickar signaler tillbaka till hjärna vilket gör att man vet vad som kommer hända.
På överarmens framsida sitter musklerna biceps och triceps på baksidan. När man böjer på armen drar biceps ihop sig och blir tjockare medans triceps slappnar va.
När armen sträcks ut blir det tvärtom alltså att triceps drar ihop sig och biceps slappnar av.
Beskriv muskelfibrernas (muskeltrådar) uppbyggnad och vilken funktion dem har.
Kallas för muskelfiber och är uppbyggd med många supertunna muskeltrådar
varje tråd har en enda muskelcell. Muskeltrådarna sitter ihop i buntar oftast finns flera buntar i en muskel.
Längsta är ca. 3 decimeter och kortaste är ett par centimeter lång.
Fungerar som ett gummiband som drar ihop sig och slappna av vilket skapar rörelser.
Protein, Näring, energi, syre, rörelse och sömn behövs för att musklerna ska må väl.
Beskriv vad dem olika komponenternas uppgift gör för kroppensmuskler.
Protein= Finns i livmedeldel t.ex. kött, kyckling eller ägg fungerar som byggstenar för muskeln.
Näring= Kroppen omvandlar kolhydrater till Druvsocker.
Energi= Syre och kolhydrater som omvandlat till druvsocker (cellandningen) eller omvandlat fett.
Syre=Ands in i lungorna och följer med blodet till musklerna som behövs för att dem ska orka arbeta och fungera.
Rörelse=Gör musklerna starkare och bibehåller sin funktion.
Sömn=Musklerna behöver vila för återhämtning.
