Biologi, nervsystemet Flashcards
Diffust nervsystem
Har inget centralt nervsystem, alltså finns det ingen central knytpunkt där alla nerver samlas. Det är mer som ett nätverk av nervceller genom hela djuret. (Ex. nässeldjur, exempelvis hydra)
Radialnerv
är, i människans kropp, den största av de nerver som utgår från armens nervfläta
Centrala nervsystemet
CNS innefattar hjärnan och ryggmärgen. Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Det kan till exempel vara signaler från huden om att vi känner värme, kyla eller beröring. Det kan också vara signaler till och från olika muskler som gör att vi kan röra på oss.
Perifera nervsystemet
PNS består av nervtrådar. Nervtrådarna kallas axon. Nervtrådarna har sina cellkroppar i hjärnan eller ryggmärgen, men nervtrådarna går ut till kroppens olika delar, till exempel till armarna, benen och fingrarna. Nervtrådarna i det perifera nervsystemet ligger i buntar.
Hjärna
Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Det är hjärnan som gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan kontrollerar också kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser.
Ryggmärg
Ryggradens uppgift är att stödja kroppen och skydda ryggmärgen. Ryggmärgen sänder meddelanden mellan hjärnan och kroppen och är en del av det centrala nervsystemet. Ryggkotorna bygger upp ryggraden. Kotorna förbinds av mjuka mellankotskivor.
Afferenta nerver
Afferenta nervbanor är de nervbanor som leder in till det centrala nervsystemet. De kallas ibland även sensoriska nervbanor, då de huvudsakligen transporterar sensorisk information som inhämtats av våra sinnesorgan. Efferenta nervbanor är de nervbanor som leder ut från det centrala nervsystemet.
Sensoriska nerver
Sensoriska nerver leder nervimpulser från sinnesorganen, exempelvis hudens känselceller, till det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). Sensoriska nerver ger afferenta signaler. Dess cellkärna ligger i ganglion utanför ryggraden.
Efferenta nerver
Efferenta nerver är nerver som leder impulser bort från centrala nervsystemet, till effektororgan, som muskulatur, körtlar, eller andra innerverade organ. I ryggmärgen utgörs dessa av de främre ryggmärgsrötterna. Efferenta nerverna är: Motorneuron, som signalerar till viljestyrd skelettmuskulatur.
Motoriska nerver
Det somatiska nervsystemet, består av nerver som kan styr kroppens viljestyrda muskler, till exempel att vi kan välja att röra armar och ben. Det kallas för motoriska nerver.
Somatiska nervsystemet
Det somatiska nervsystemet, består av nerver som kan styr kroppens viljestyrda muskler, till exempel att vi kan välja att röra armar och ben. Det kallas för motoriska nerver. Hit hör även nerver som förmedlar känselintryck och andra sinnesintryck, så kallade sensoriska nerver.
Autonoma nervsystemet
De nerver som styr inre organ kan inte påverkas av viljan. Det gäller till exempel nerver som styr hjärtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmarnas rörelser, förmågan att kissa och könsorganens funktioner. Dessa nerver hör till det självstyrande nervsystemet. Det kallas även det autonoma nervsystemet.
Parasympatiska nervsystemet
Det autonoma systemet är uppdelat i två delar som båda är involverade i vår stressreglering: det sympatiska och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver mer kraft, medan det parasympatiska är som mest sysselsatt när vi vilar.
Sympatiska nervsystemet
Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja. Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet.
Neuron
En neuron (nervcell) består av en cellkropp som innehåller cellkärnan och andra organeller.
Axon
Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen.
Dendrit
Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar.
Nervbunt
En nerv är uppbyggd av flera nervbuntar. Varje nervbunt innehåller tusentals, upp till en miljon nervtrådar.
Nerv
En nerv är en bunt av axoner från nervceller som leder elektriska impulser i det perifera nervsystemet. Nerverna förmedlar signaler i kroppen mellan det centrala nervsystemet (hjärnan) och kroppens organ och muskler. En nervcell består av en cellkropp samt två olika typer av utskott: axoner och dendriter.
Myelinskidor
En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder. Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida.
Schwanncell
Schwannceller är en celltyp som ligger runt nervtrådar och kan förbättra läkningsförmågan hos den skadade nerven.
Gliacell
Gliaceller är en grupp av olika celltyper i nervsystemet. … Gliaceller har som funktion att omge nervceller och modulera framskridningen av nervimpulser, bidra med näring och syre till nervceller, och hjälpa till med läkningen av nervskador.
Ranviersk nod
Ranviers nod, uppkallad efter den franske upptäckaren Louis-Antoine Ranvier, är ett mellanrum mellan två myelinskidor längs ett axon. Detta mellanrum innehåller spänningskänsliga jonkanaler.
Synaps
En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell.
Neurotransmittor
Signalsubstanser kallas också för transmittorsubstans eller neurotransmittor. En signalsubstans är ett ämne som finns naturligt i kroppen och transporteras mellan nervceller, neuron och kan sätta igång en respons.
Acetylkolin
Acetylkolin är en signalsubstans och ett vävnadshormon i kroppen. Acetylkolin frisätts i nervändsluten, synapserna, och förmedlar impulser från nerverna till s.k. kolinerga receptorer. Acetylkolin är ensam förmedlare i det parasympatiska nervsystemet.
GABA
GABA är hjärnans viktigaste hämmande signalsubstans. Det är därför inte konstigt att bensodiazepiner har en generell, hämmande effekt på hjärnan och används för att bland annat dämpa ångest, dämpa epileptisk aktivitet, främja sömn och relaxera muskler.
Noradrenalin
Noradrenalin är en signalsubstans, men även ett blodburet hormon. Det är dessutom ett förstadium till adrenalin, vilket antyds i namnet. Noradrenalin är en form av katekolamin. Det är den viktigaste neurotransmittorn i det sympatiska nervsystemet, och räknas som ett stresshormon eftersom det ingår i stressaxeln.
Vilopotential
Vilopotential eller vilomembranpotential, är skillnaden i elektrisk laddning som normalt finns mellan cellens inre och omgivningen när den är i vila, det vill säga när den inte är exciterad. … Detta skapar en negativ laddning innanför cellmembranet och då även en positiv laddning på utsidan.
Aktionspotential
Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre retningar av olika slag, för att sedan avge elektriska impulser (s.k. aktionspotentialer) som fortplantar sig från nervcell till nervcell.
Membranpotential
Membranpotential är ett begrepp som ofta används inom neurovetenskapen, där det åsyftar den elektriska spänningen mellan den intracellulära- och extracellulära miljön hos en cell. Membranpotentialen för en nervcell skapas av att koncentrationen av olika typer av joner är olika utanför respektive inne i cellen.
Hyperpolarisering
Vid hyperpolarisationen öppnas kaliumkanaler och kaliumjoner strömmar ut ur axonet igen. Det gör att insidan blir mer negativt laddat jämfört med utsidan än det var innan – det blir hyperpolariserat.
Refraktärperiod
Denna utlöser in sin tur en depolarisation av angränsande celler, varefter den elektriska impulsen fortplantas genom myokardiet. Efter depolarisationen följer en refraktärperiod, då cellerna inte kan aktiveras. … Detta elektriska system ser till att hjärtats olika delar aktiveras i rätt ordning.
Na+ /K+ - pump
Natrium-kaliumpumpen är en proteinpump i djurs cellmembran som bidrar till att natrium har en högre koncentration utanför cellen än innanför, och kalium vice versa. Genom att använda sig av aktivtransport, kan proteinet flytta ut tre natriumjoner (Na+) och in två kaliumjoner (K+).
Receptor
vilkas uppgift är att fånga upp och överföra signaler, antingen utifrån (exteroceptorer) eller från kroppens inre (interoceptorer).
Retningssummation
Retningssummation. Flera nyckelretningar tillsammans utlöser en starkare reaktion än varje retning enskilt för sig.
Kranium
Kranium (latin: cranium) eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme. Djur som har ett kranium tillhör understammen kraniedjur. Kraniets främsta uppgift är att bära ansiktet och skydda hjärnan.
Hjärnhinnor
Tre hjärnhinnor omger hjärnan
Hårda hjärnhinnan ligger ytterst och är kraftigast. Spindelvävshinnan är den mellersta. Hinnan har fått sitt namn på grund av att den är tunn som ett spindelnät. Mjuka hjärnhinnan ligger innerst.
Cerebrospinalvätska (hjärn och ryggmärgvätska)
Cerebrospinalvätska, ryggmärgsvätska eller hjärn-ryggmärgsvätska, likvor (från latinets liquor cerebrospinalis), CSV eller CSF är en färglös vätska som fyller hjärnans ventriklar och flödar runt i och kring hjärnan och ryggmärgen mellan hinnorna pia mater och spindelvävshinnan.
Blod- hjärnbarriären
Blod-hjärnbarriären skyddar hjärnan från potentiellt giftiga ämnen som nått blodet via födan, tarmfloran och infektioner i kroppen, samtidigt som den också möjliggör selektiv passage av det som hjärnan behöver för sin uppbyggnad och funktion.
Ventrikel
Ventriklar. Mitt i storhjärnan finns fyra stycken hålrum som kallas ventriklar. Här bildas den så kallade ryggmärgsvätskan som omsluter hjärnan och ryggmärgen.
Hjärnstam (“reptilhjärnan”)
Hjärnstammen styr andning, blodtryck och puls
Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen. Hjärnstammen tar emot information från kroppens signaler och skickar dem vidare till hjärnbarken. Hjärnstammen styr kroppens hormonsystem, andningen, hjärtslagen, kroppstemperaturen, ämnesomsättningen och din vakenhet.
Förlängda märgen
Den nedersta delen av hjärnstammen kallas förlängda märgen. Den förbinder storhjärnan med ryggmärgen.
Mitthjärna
är ett fylogenetiskt gammalt område i hjärnan som är relaterat till basala kroppsfunktioner som syn, hörsel, motorisk kontroll, sömn-vakenhetsreglering och temperaturreglering.
Bryggan
bryggan fungerar som en omkoppling station för signaler mellan stor- och lillhjärnan.
Hypotalamus
Hypotalamus är ett område i hjärnan som tar emot information från hjärnan om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen. Informationen som når hypotalamus styr vilka hormon och hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut.
Hippocampus
Hippocampus är en del av limbiska systemet i hjärnan, och består av grå substans. Hippocampus sträcker sig från amygdala via fornix för att sedan kontakta de mammillära kropparna. Hippocampus spelar en stor roll för konsolidering av information från korttidsminnet till långtidsminnet.
Basala ganglier
Basala ganglierna
Precis under hjärnbarken ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglierna och har till uppgift att bearbeta information från hjärnbarken och på så sätt styra start och utförande av rörelser.
Lillhjärna
Lillhjärnan sitter i bakre delen av ditt huvud, innanför nackbenet. Lillhjärnan är till exempel viktig för balansen. Den är också viktig för att reglera både medvetna och omedvetna rörelser. Lillhjärnan styr inte själva rörelserna men den tar emot information om kroppens läge och rörelser.
Grå substans
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.
Vit substans
Den vita substansen i hjärnan innehåller bland annat nervcellernas nervtrådar. Nervtrådarna förbinder hjärnans nervceller med varandra. Den vita substansen går att se om du blir undersökt med datortomografi eller magnetkamera. Då kan också läkaren se om det finns förändringar i substansen.
Storhjärna
Storhjärnan utgör den större delen av hjärnan. Loberna är olika delar av storhjärnan. Hjärnbarken är storhjärnans yttersta lager. Hjärnbalken ligger mellan storhjärnans två halvor och förbinder de båda halvorna med varandra.
Frontallob
Frontallob, pannlob eller lobus frontalis är den främre delen av storhjärnans hjärnbark, på bilden i blått. I frontalloben finns motorbarken och prefrontalkortex. I pannlobens bark, den så kallade motorbarken, finns rörelsecentrum som kontrollerar alla viljestyrda muskelrörelser.
Hjässlob
I hjässloben finns centrum för känsel och smak. I tinningloben finns bland annat centrum för hörsel och lukt. I nackloben finns syncentrum. De delar av kroppen som du använder mest eller som är känsligast behöver störst plats i din hjärna.
Tinninglob
Temporallob, tinninglob eller lobus temporalis är en av de fyra större hjärnloberna i den cerebrala barken hos däggdjur. Den fyller huvudsakligen funktioner relaterade till hörsel och i semantik både i tal och syn. Temporalloben innehåller hippocampus och är därför även involverad även i minnesbildningen.
Centralfåra
Den sitter, som namnet antyder, mitt på hjärnans superiora yta.
Hjärnbark
Storhjärnans yttre lager kallas hjärnbarken eller cortex. Den består av grå hjärnsubstans som innehåller nervceller. Hjärnbarken ansvarar för vårt medvetande och för tankar, känslor och minne. Från pannlobens hjärnbark styrs även alla våra medvetna rörelser.
Reflexbåge
Vad är en Reflexbåge? Det finns Känselkroppar som registrerar t. ex värmen. Impulser skickas omedelbart ifrån där det har upptagits information genom sensibla/sensoriska nerver till ryggmärgen där det kopplas om till en motorisk nerv som går tillbaka till informationens upptagna plats och väl nu så dras t.
Syn
Syn är den del av nervsystemet som gör det möjligt för en organism att se. Den räknas även till människans sinnen.
Hörsel
Öronmusslan fångar upp ljudet som finns i omgivningen. Ljudvågorna leds sedan genom hörselgången, in mot trumhinnan. Ljudvågorna gör att trumhinnan sätts i svängning. Rörelsen överförs till innerörat med hjälp av de tre hörselbenen, städet, hammaren och stigbygeln.
Smak
Smaklökar uppfattar smaken
På tungan sitter smaklökar. I smaklökarna finns särskilda celler som känner smak. De kallas smakceller. … Smaklökarna innehåller bland annat smakceller som registrerar smaken på det vi stoppar i munnen.
Lukt
Lukter är alltså information om molekyler som vi kan känna med hjälp av luktreceptorer och luktceller. Luktsinnet och smaksinnet brukar kallas för de kemiska sinnena. Olika molekyler ger upphov till olika lukter. Det är molekylernas form och vilka atomer de består av som avgör vad de luktar och smakar.
Känsel
Känsel kan vara olika saker, till exempel beröring, tryck, värme, kyla eller smärta. Det är särskilda känselkroppar som gör att vi har känsel. Vissa ställen på kroppen har många känselkroppar, som fingertopparna och läpparna. På andra ställen är känselkropparna färre, till exempel på ryggen.
Kortvarigt sensoriskt minne
Sensoriska minnet hör till minnet och är en del av varseblivningsprocessen. Sensoriska minnet tar emot information utan urval, och lagrar information i bara några sekunder. … Det sensoriska minnet sänder en del av informationen vidare till korttidsminnet för fortsatt bearbetning.
Korttidsminne
Korttidsminnet har hand om information som för tillfället är aktuellt i medvetandet. Här brukar man skilja på primärminne (att passivt hålla information i medvetandet) och arbetsminne att hålla information i medvetandet samtidigt som du aktivt bearbetar informationen. … Efter det rensas arbetsminnet och du går vidare.
Långtidsminne
Långtidsminnet är inte ett enhetligt minnessystem utan består av flera olika delar som har olika funktion men som samspelar. De mest bekanta långtidsminnessystemen är minnet för händelser (episodiskt minne) och minnet för fakta (semantiskt minne).
REM- sömn
Drömsömnen som även kallas REM-sömn. REM står för rapid eye movement som betyder snabba ögonrörelser.
Djup sömn
Vad är djupsömn? När du sover går du igenom fyra faser varav djupsömnen är en av dem. De fyra faserna rör sig från lätt sömn till gradvis djupare sömn till REM-sömn och återkommer i cykler 4–6 gånger under natten, beroende på hur länge du sover.
Lätt sömn
