Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Biologi - kursprov, begrepp > Flashcards

Biologi - kursprov, begrepp Flashcards

1
Q

Etiska värderingar

A

värdegrunden av åsikter om hur vi ska bete oss mot andra människor och naturen. (s.4)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hypotes

A

det man formulerar för att planera observationer eller experiment. En hypotes kan liknas vid en avancerad gissning om hur något fungerar. (s.4)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Teori

A

en ide som kan prövas om och om igen, och som alltid ger samma resultat. (s.4)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cellteorin

A

allt levande består av cell/er. (s.5)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Experiment

A

en process i vilken man testar en hypotes. Ju fler gånger samma experiment ger samma resultat, desto säkrare blir kunskapen och den kan då ligga till grund för en teori. Men om inte experimentet ger det förräntade resultatet måste det utformas på ett annat sätt. (s.5)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Autotrof

A

en organism som får energi från solljus eller ibland från enkla kemiska reaktioner, och byggmaterial i form av koldioxid, vatten och mineralämnen. (s.12)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Heterotrof

A

en organism som använder organiska ämnen som andra organismer producerat, för att få både energi och byggmaterial. (s.12)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fotoautotrofa organismer

A

genomför fotosyntes. (s.12)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kemoautotrofa organismer

A

får energi från enkla kemiska reaktioner, och byggmaterial från koldioxid, vatten och mineralämnen. (s.12)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Cellandning

A

processen där lagrad kemisk energi i form av kolhydrater används för att bilda energiförmedlaren ATP: som behövs för det mesta som händer i cellen. (s.13)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fotosyntes

A

den process i vilken ljusenergi omvandlas till lagrad kemisk energi i form av kolhydrater. Koldioxid + vatten + ljusenergi –> kolhydrater + syre. (s.13)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Producenter

A

organismer som kan omvandla koldioxid och vatten till kemiskt lagrad energi, alltså de gröna växterna och andra med fotosyntes. (s.13)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Organiska ämnen (inom kemin)

A

ämnen som innehåller ett “skelett” av kol med väte och - ofta - syrebundet till detta och ibland även andra grundämnen, till exempel svavel, fosfor och/eller kväve. (s.14)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diffusion (när man pratar om molekyler)

A

när molekyler spontant sprids i en vätska eller gas. (s.19)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Organeller

A

små bildningar inom cellerna, exempelvis ribosomer och mitokondrier. (s.19)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Cytoplasma

A

den trögflytande vätskan inne i cellen som omger organellerna. (s.19)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Cellmembranet

A

hinnan som omger cellen och utgör en kemisk barriär. Det är uppbyggt av fettliknande ämnen, s.k. fosfolipider. (s.19)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Opolära vätskor

A

vätskor med molekyler som har en jämn laddningsfördelning, till skillnad från exempelvis vattenmolekyler som har en mer plusladdad och en mer minusladdad ände. Bensin och oljor är opolära vätskor. Motsatsen är polära vätskor, det vill säga främst vatten, men även enklare alkoholer som metanol. (s.19)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Prokaryot cell

A

en cell som saknar cellkärna och oftast är liten i storlek (s.20)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Eukaryot cell

A

en cell som har en cellkärna och många andra smådelar, organeller. den är oftast betydligt större än en prokaryot cell. (s.21)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

DNA, deoxiribonukleinsyra

A

molekylen som lagrar informationen som utgör det biologiska arvet. (s.26)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

RNA, ribonukleinsyra

A

ofta en “arbetskopia” av DNA. Lagrar informationen mer kortvarigt. (s.27)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kvävebaser

A

molekyldelar som fungerar som “bokstäver” för lagringen av informationen i både RNA och DNA. (s.28)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Aminosyror

A

är ganska små molekyler, som fungerar som en syra i ena änden och som en bas i den andra. Byggstenar till proteiner. (s.29)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Replikation

A

när DNA-molekyler kopieras, så att det bildas två uppsättningar dubbelspiraler i stället för en enda. (s.30)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Transkription

A

en del av en DNA-molekyl “skrivs om” till mRNA, som sedan styr bildningen av ett protein (genom proteinsyntesen). (s.31)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Gen

A

del av DNA som innehåller information för att tillverka ett visst protein. (s.31)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Introner

A

DNA-delar inuti en gen, utan känd funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Exoner

A

de delar av en gen som används för att tillverka protein. (s.31)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Trimmat mRNA

A

mRNA då intronerna har klippts bort. (s.31)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Translation

A

processen när informationen i mRNA används för att tillverka protein. Den sker vid ribosomerna. (s.32)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Genetiska koden

A

hur kvävebaserna C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett “ord” kodar för en bestämd aminosyra. (s.32)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Kodon

A

“ordet” i mRNA för en viss aminosyra - tre kvävebaser. (s.32)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Antikodon

A

“spegelbilden” av kodon - på tRNA. (s.32)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Mutationer

A

en förändring i någon del av arvsmassan - i ett eller flera baspar, i längre sträckor av DNA eller att hela kromosomer saknas eller finns extra av. (s.46)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Genmutation

A

förändring i någon enstaka kvävebas i DNA. Förändringen syns inte i mikroskop. (s.47)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Sicklecell-anemi

A

en sjukdom som innebär att de röda blodkropparna, p.g.a. en mutation, får en annorlunda form, som en skära (sickle). De har sämre syreupptagningsförmåga än normala röda blodkroppar. (s.47)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kromosommutation

A

en förändring av kromosomuppsättningen i en cell. den kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dottercellerna. till kromosommutationerna räknas också att en del av en kromosom har fallit bort eller flyttats. (s.49)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Deletion

A

en mutation som innebär att en del av en kromosom fattas. (s.49)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Locus

A

genens plats på kromosomen. (Loci i plural). (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Allel

A

variant av en gen. (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Homozygot

A

samma allel i de två homologa kromosomerna. (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Heterozygot

A

två olika alleler i de homologa kromosomerna. (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Genotyp

A

allt arvsmaterial som en individ har. (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Fenotyp

A

individens egenskaper, dvs. allelernas “genomslag”. (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Homologa kromosomer

A

två kromosomer av samma slag, på så vis att de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen. (s.42)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Klyvningstal

A

Kvoten mellan olika synliga varianter av en egenskap hos avkomman. (s.57)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Dominanta alleler

A

ger individen “sina” egenskaper även om de bara finns på den ena av två homologa kromosomer. Om det på den andra kromosomen finns en recessiv allel, så märks den inte. (s.58)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Recessiva alleler

A

behöver finnas på båda homologa kromosomerna för att ge individen “sina” egenskaper. (s.58)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Monohybrid korsning

A

korsningsförsök för att se variationen av en egenskap. Variationen beror då på att det finns mer än en allel av samma gen. (s.58)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Intermediär nedärvning

A

en individ har tv olika alleler, och båda allelernas egenskaper visar sig. Den ena är alltså inte dominant över den andra. (s.59)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Dihybrid korsning

A

korsningsförsök där man studerar fördelningen av egenskaper när man kombinerar alleler från två olika alleler. (s.61)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Kopplade gener

A

alleler omfördelas inte fritt utan följs åt vid korsningsförsök, eftersom de två generna man studerar ligger på samma typ av kromosom. (s.62)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Överkorsning

A

tidigt i meiosen lägger sig de homologa kromosomerna intill varandra och byter ut delar, så att det kan bli nya kombinationer av alleler. (s.62)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Pleiotropi

A

en enda gen kan påverka flera egenskaper hos individen. (s.64)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Polymera gener

A

flera enskilda gener samverkar för att “förstärka” en viss egenskap, t.ex. färgen på frön. (s.64)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Epistasi

A

en gen styr hur en annan gen kan komma till uttryck. (s.65)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Könsberoende arv

A

hos människan främst betäckning för nedärvningsmönstret för gener i X-kromosomen. av denna har kvinnor två stycken, så recessiva och dominanta alleler fungerar ungefär som i andra kromosomer. Män har däremot endast en X-kromosom, och hos män kommer därför även alleler som hos kvinnor fungerar som recessiva alltid till uttryck. (s.65)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

X-kromatin

A

det som vid mikroskopering av celler från kvinnor/däggdjurshonor ses som en “färgad klump” i cellkärnan, och som utgörs av den ena X-kromosomen, som är inaktiverad. (s.67)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Växtförädling

A

arbete med korsning av varianter av odlade växter för att få fram sorter med bättre egenskaper. (s.68)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Genbank

A

en beteckning för en plats för förvaring av frön, och även gårdar för att hålla gamla raser av husdjur vid liv. Syftet är att bevara värdefulla arvsanlag för framtida behov, även om inte de sorterna används så mycket just nu. (s.69)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Klonarkiv

A

en trädgård med olika sorter av äppelträd m.m., så att många intressanta gamla sorter bevaras. (s.69)

63
Q

Husdjursförädling

A

arbete med att korsa husdjur för att få fram nya varianter, som är bättre i någon egenskap som vi människor har nytta av. (s.69)

64
Q

Fossil

A

bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer. (s.149)

65
Q

Ledfossil

A

ett fossil som används till att åldersbestämma omgivande bergart. (s.150)

66
Q

Homologa organ

A

organ som har gemensamt ursprung men har olika funktioner. (s.152)

67
Q

Analoga organ

A

organ som inte har gemensamt ursprung men har samma funktioner. (s.152)

68
Q

Rudimentära organ

A

organ som förlorat sin ursprungliga funktion men finns kvar som en rest. (s.152)

69
Q

Biokemiska likheter

A

de biokemiska processer som förekommer i olika levande organismer är mycket lika. (s.153)

70
Q

Biogeografi

A

är läran om olika arters geografiska utbredning. (s.153)

71
Q

Endemisk art

A

en art som lever inom ett relativt litet och begränsat område. (s.153)

72
Q

Big Bang

A

universum bildades ur en enorm explosion som kallas The Big Bang. (s.154)

73
Q

Kometer

A

himlakroppar, som under hundratals miljoner ständigt bombarderade jorden. (s.155)

74
Q

Period

A

omfattar varierade tidsrymder på cirka 50-100 miljoner år. (s.157)

75
Q

Era

A

omfattar flera perioder och har en tidsrymd på cirka flera hundra miljoner år. (s.157)

76
Q

Eoner

A

omfattar flera eror. (s.157)

77
Q

Luca

A

förkortningen för Last universal common ancestor = sista universella gemensamma anfadern. (s.160)

78
Q

Karbon

A

Kol. (s.163)

79
Q

Kolonisera

A

att ta över ett nytt område och göra det till “sitt”. (s.162)

80
Q

Population

A

en grupp av djur eller andra organismer av en viss art. (s.167 - evolution)

alla individer av samma art inom ett område. (s.216 - allmän ekologi)

81
Q

Selektion - urval

A

inom biologin har det samma betydelse som naturligt urval. (s.167)

82
Q

Stabiliserade urval

A

när miljön är stabil under lång tid kommer en populations egenskaper med tiden att stabiliseras och inte förändras nämnvärt. (s.171)

83
Q

Riktat urval

A

ene egenskap som inte har någon större betydelse kan, om miljön förändras, bli gynnsam och få stor betydelse för populationens överlevnad. (s.171)

84
Q

Splittrande urval

A

två skilda egenskaper hos en art klarar sig lika bra i det naturliga urvalet. (s.175)

85
Q

Samevolution

A

när olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet. (s.176)

86
Q

Sexuellt urval

A

det urval som sker då hanen eller honan (främst honan) väljer partner efter “utseende”. (s.176)

87
Q

Flaskhalseffekt

A

slumpmässigt urval där en plötslig händelse gör att population plötsligt minskar kraftigt i storlek. (s.177)

88
Q

Genetisk drift

A

slumpmässigt urval som beror på att en grupp individer skiljs från övriga av någon anledning som inte är att de har egenskaper som är bäst lämpade. (s.177)

89
Q

Art

A

en population inom vilken individerna kan få fertil avkomma med varandra. (s.177)

90
Q

Konvergent utveckling

A

när obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper. (s.179)

91
Q

Divergent evolution

A

besläktade organismer utvecklar olika egenskaper. (s.180)

92
Q

Beteenden

A

allt som djur och andra organismer “gör” för att kunna överleva och föröka sig. (s.193)

93
Q

Instinktshandlingar

A

medfödda beteenden som ett djur kan utförda utan inlärning. (s.195)

94
Q

Prägling

A

en form av snabb och definitiv inlärning. (s.195)

95
Q

Biosfären

A

det område på och runt jorden där det finns liv. Ordet sfär betyder klot. (s.211)

96
Q

Atmosfären

A

gasskiktet, luften, runt jorden. (s.211)

97
Q

Hydrosfären

A

allt vatten på jorden. (s.211)

98
Q

Litosfären

A

jordens översta lager av fast mark. (s.211)

99
Q

Abiotiska miljöfaktorer

A

icke levande miljöfaktorer, som temperaturen. (s.213)

100
Q

Optimal

A

Bästa tänkbara. (s.213)

101
Q

Optimumkurva

A

En graf (ett diagram) som visar hur en organism mår i förhållande till något i miljön, till exempel temperatur eller salthalt. (s.213)

102
Q

Vitalitet

A

Livskraft. (s.213)

103
Q

Stress (för organismer)

A

Det som en organism upplever om den befinner sig i en miljö som inte är optimal. (s.213)

104
Q

Biotiska miljöfaktorer

A

“Levande” miljöfaktorer, t.ex mat, rovdjur eller konkurrenter. (s.214)

105
Q

Begränsade resurser

A

Miljöfaktorer för individens överlevnad, som inte räcker till hur många som helst. (s.214)

106
Q

Konkurrens

A

Kamp om resurser som uppstår då det finns för lite av resurserna. (s.214)

107
Q

Habitat

A

Det område och den miljö som en individ lever i. (s.215)

108
Q

Skrå

A

En grupp arter som lever inom samma habitat och har nästan samma föda. (s.215)

109
Q

Ekologisk nisch

A

Det exakta beteendet och levnadssättet för en viss art. (s.215)

110
Q

Tillväxtkurva

A

Ett diagram (en graf) som beskriver en populations tillväxt under en viss tid. (s.216)

111
Q

Miljöns bärförmåga

A

Det är ett mått på hur stor population ett begränsat områdes resurser räcker till. (s.216)

112
Q

Täthetsberoende faktor

A

en faktor som påverkar individantalet först då storleken på en population överstiger en viss nivå. (s.217)

113
Q

Täthetsoberoende faktor

A

en faktor vars inverkan inte beror på storleken på en population. (s.217)

114
Q

Rödlista

A

lista av arter som riskerar att utrotas om vi inte gör något åt problemet. (s.219)

115
Q

Kriterium

A

krav; någonting som man gör ett urval utifrån. (s.219)

116
Q

Biologisk bekämpning

A

en metod där naturliga fiender används för att komma tillrätta med skadeorganismer. (s.219)

117
Q

Ohämmat

A

Utan gränser. (s.220)

118
Q

Invasiva arter

A

arter som införts avsiktligt och oavsiktligt, och som sedan har spritt sig i en “ny” naturtyp. (s.221)

119
Q

Organismsamhälle

A

en samling arter som alltid brukar finnas inom ett visst område med lämpliga miljöförhållanden. (s.222)

120
Q

Nyckelart

A

en art som har stor betydelse för ett organismsamhälles funktion. (s.222)

121
Q

Omsättning

A

när ämnen byggs upp och bryts ner. (s.222)

122
Q

Ekosystem

A

organismsamhället (den biotiska naturen) tillsammans med det icke levande (den abiotiska naturen) inom ett begränsat område. (s.223)

123
Q

Systemekologi

A

den gren av ekologin som studerar hur energi flödar och materia cirkulerar inom ett ekosystem. (s.223)

124
Q

Symbios

A

samliv mellan organismer, av olika typ, som en parasit och dess värd, eller mer jämställda relationer, som mutualism. (s.223)

125
Q

Betande

A

en organism (en betare) lever på att äta delar av andra organismer och skadar dem därför. Det gäller växtätande djur, men även blodsugande insekter. (s.223)

126
Q

Predation

A

en organism (en predator) dödar andra organismer (byten) och äter upp dem, som rovdjur av olika slag. Men även fröätande fåglar är predatorer; de dödar ju hela fröet, som skulle ha blivit en individ. (s.224)

127
Q

Parasitism

A

en organism (en parasit) suger näring ur sitt offer (värden), som ofta skadas eller till och med dör. (s.224)

128
Q

Mutualism

A

en organism samarbetar men en annan orgaism (en partner) som också har nytta av samarbetet. (s.224)

129
Q

Mykorrhiza

A

samarbete mellan växt och svamp. (s.224)

130
Q

Kommensalism

A

en organism utnyttjar en annan organism, som inte påverkas särskilt. Det gäller exempelvis små havsdjur som sitter på muskelskal. (s.225)

131
Q

Producenter

A

organismer som från oorganiskt material producerar organiskt material. Främst är det de organismer som genomför fotosyntes. (s.226)

132
Q

Konsumenter

A

organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial. (s.226)

133
Q

Näringskedja

A

en enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (växter, växtätare, köttätare) samt hur en del av grundämnena omsätts, alltså deras kretslopp. (s.226)

134
Q

Detritusnäringskedja

A

en näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer. (s.227)

135
Q

Näringsväv

A

ett schema där man försöker visa många olika beroenden i ett ekosystem, “vem som äter mest”. (s.227)

136
Q

Biomassa

A

den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem. (s.227)

137
Q

Näringspyramid

A

en modell för hur biomassan och därmed energin, minskar för varje nivå (trofinivå) i näringskedjan. (s.228)

138
Q

Anrikas

A

när koncentrationen av ett ämne ökar med tiden i organismernas vävnader. (s.229)

139
Q

Humusämnen

A

organiskt material som inte är fullständigt nedbrutet. (s.230)

140
Q

Torv

A

ett slags humusämnen, men som mest kommer från vitmossa. (s.230)

141
Q

Fossila bränslen

A

stenkol och olja, från tidigare geologiska perioder, som används som bränslen. (s.230)

142
Q

Kvävefixerande bakterier

A

bakterier som omvandlar luftens kväve till kväve bundet i i organiska ämnen. (s.230)

143
Q

Nitrifikationsbakterier

A

bakterier som omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner. (s.231)

144
Q

Sediment

A

lager på exempelvis havsbotten, som bildas med tiden genom att material hela tiden sjunker nedåt i vattnet. (s.232)

145
Q

Ekologisk succession

A

ett områdes ekosystem förändras över tid genom naturliga processer. (s.233)

146
Q

Pionjär

A

den som kommer först, eller börjar med någonting först, av alla. (s.233)

147
Q

Ozon

A

ett ämne som har molekyler med tre syreatomer, och alltså kemisk formel 03. Vanlig syrgas består i stället av molekyler med två syreatomer, och har formeln 02. (s.290)

148
Q

Ozonskiktet

A

det område i stratosfären, alltså ett lager högre upp i atmosfären, där det finns en förhöjd koncentration av ozon. (s.290)

149
Q

CFC

A

förkortning för chloroflourocarbons (klorflourkarboner), med molekyler av kol som istället för väteatomer har klor och/eller flour på olika ställen i kolkedjan. Ämnena är inte giftiga och är dessutom svåra att bryta ner och därför användes de bland annat som köldmedier i kylskåp och drivgas i sprayburkar. Ett varumärke var “freoner”. (s.290)

150
Q

Växthuseffekt

A

att värmestrålningen från jorden till rymden fördröjs. (s.291)

151
Q

Växthusgaser

A

ämnen i luften som medverkar till växthuseffekten. (s.291)

152
Q

Glaciärer

A

isfält i polar- eller bergstrakter, som bildas genom att snö från år till år inte smälter utan packas ihop och omvandlas till is. Sedan glider isen mot varmare trakter, och smälter i de områdena. (s.292)

153
Q

Förstärkt växthuseffekt

A

att värmeutstrålningen från jorden bromsas mer effektivt än tidigare. (s.292)

Biologi 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions