Biologi - kursprov, begrepp Flashcards
1
Q
Etiska värderingar
A
värdegrunden av åsikter om hur vi ska bete oss mot andra människor och naturen. (s.4)
2
Q
Hypotes
A
det man formulerar för att planera observationer eller experiment. En hypotes kan liknas vid en avancerad gissning om hur något fungerar. (s.4)
3
Q
Teori
A
en ide som kan prövas om och om igen, och som alltid ger samma resultat. (s.4)
4
Q
Cellteorin
A
allt levande består av cell/er. (s.5)
5
Q
Experiment
A
en process i vilken man testar en hypotes. Ju fler gånger samma experiment ger samma resultat, desto säkrare blir kunskapen och den kan då ligga till grund för en teori. Men om inte experimentet ger det förräntade resultatet måste det utformas på ett annat sätt. (s.5)
6
Q
Autotrof
A
en organism som får energi från solljus eller ibland från enkla kemiska reaktioner, och byggmaterial i form av koldioxid, vatten och mineralämnen. (s.12)
7
Q
Heterotrof
A
en organism som använder organiska ämnen som andra organismer producerat, för att få både energi och byggmaterial. (s.12)
8
Q
Fotoautotrofa organismer
A
genomför fotosyntes. (s.12)
9
Q
Kemoautotrofa organismer
A
får energi från enkla kemiska reaktioner, och byggmaterial från koldioxid, vatten och mineralämnen. (s.12)
10
Q
Cellandning
A
processen där lagrad kemisk energi i form av kolhydrater används för att bilda energiförmedlaren ATP: som behövs för det mesta som händer i cellen. (s.13)
11
Q
Fotosyntes
A
den process i vilken ljusenergi omvandlas till lagrad kemisk energi i form av kolhydrater. Koldioxid + vatten + ljusenergi –> kolhydrater + syre. (s.13)
12
Q
Producenter
A
organismer som kan omvandla koldioxid och vatten till kemiskt lagrad energi, alltså de gröna växterna och andra med fotosyntes. (s.13)
13
Q
Organiska ämnen (inom kemin)
A
ämnen som innehåller ett “skelett” av kol med väte och - ofta - syrebundet till detta och ibland även andra grundämnen, till exempel svavel, fosfor och/eller kväve. (s.14)
14
Q
Diffusion (när man pratar om molekyler)
A
när molekyler spontant sprids i en vätska eller gas. (s.19)
15
Q
Organeller
A
små bildningar inom cellerna, exempelvis ribosomer och mitokondrier. (s.19)
16
Q
Cytoplasma
A
den trögflytande vätskan inne i cellen som omger organellerna. (s.19)
17
Q
Cellmembranet
A
hinnan som omger cellen och utgör en kemisk barriär. Det är uppbyggt av fettliknande ämnen, s.k. fosfolipider. (s.19)
18
Q
Opolära vätskor
A
vätskor med molekyler som har en jämn laddningsfördelning, till skillnad från exempelvis vattenmolekyler som har en mer plusladdad och en mer minusladdad ände. Bensin och oljor är opolära vätskor. Motsatsen är polära vätskor, det vill säga främst vatten, men även enklare alkoholer som metanol. (s.19)
19
Q
Prokaryot cell
A
en cell som saknar cellkärna och oftast är liten i storlek (s.20)
20
Q
Eukaryot cell
A
en cell som har en cellkärna och många andra smådelar, organeller. den är oftast betydligt större än en prokaryot cell. (s.21)
21
Q
DNA, deoxiribonukleinsyra
A
molekylen som lagrar informationen som utgör det biologiska arvet. (s.26)
22
Q
RNA, ribonukleinsyra
A
ofta en “arbetskopia” av DNA. Lagrar informationen mer kortvarigt. (s.27)
23
Q
Kvävebaser
A
molekyldelar som fungerar som “bokstäver” för lagringen av informationen i både RNA och DNA. (s.28)
24
Q
Aminosyror
A
är ganska små molekyler, som fungerar som en syra i ena änden och som en bas i den andra. Byggstenar till proteiner. (s.29)
25
Replikation
när DNA-molekyler kopieras, så att det bildas två uppsättningar dubbelspiraler i stället för en enda. (s.30)
26
Transkription
en del av en DNA-molekyl "skrivs om" till mRNA, som sedan styr bildningen av ett protein (genom proteinsyntesen). (s.31)
27
Gen
del av DNA som innehåller information för att tillverka ett visst protein. (s.31)
28
Introner
DNA-delar inuti en gen, utan känd funktion.
29
Exoner
de delar av en gen som används för att tillverka protein. (s.31)
30
Trimmat mRNA
mRNA då intronerna har klippts bort. (s.31)
31
Translation
processen när informationen i mRNA används för att tillverka protein. Den sker vid ribosomerna. (s.32)
32
Genetiska koden
hur kvävebaserna C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett "ord" kodar för en bestämd aminosyra. (s.32)
33
Kodon
"ordet" i mRNA för en viss aminosyra - tre kvävebaser. (s.32)
34
Antikodon
"spegelbilden" av kodon - på tRNA. (s.32)
35
Mutationer
en förändring i någon del av arvsmassan - i ett eller flera baspar, i längre sträckor av DNA eller att hela kromosomer saknas eller finns extra av. (s.46)
36
Genmutation
förändring i någon enstaka kvävebas i DNA. Förändringen syns inte i mikroskop. (s.47)
37
Sicklecell-anemi
en sjukdom som innebär att de röda blodkropparna, p.g.a. en mutation, får en annorlunda form, som en skära (sickle). De har sämre syreupptagningsförmåga än normala röda blodkroppar. (s.47)
38
Kromosommutation
en förändring av kromosomuppsättningen i en cell. den kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dottercellerna. till kromosommutationerna räknas också att en del av en kromosom har fallit bort eller flyttats. (s.49)
39
Deletion
en mutation som innebär att en del av en kromosom fattas. (s.49)
40
Locus
genens plats på kromosomen. (Loci i plural). (s.57)
41
Allel
variant av en gen. (s.57)
42
Homozygot
samma allel i de två homologa kromosomerna. (s.57)
43
Heterozygot
två olika alleler i de homologa kromosomerna. (s.57)
44
Genotyp
allt arvsmaterial som en individ har. (s.57)
45
Fenotyp
individens egenskaper, dvs. allelernas "genomslag". (s.57)
46
Homologa kromosomer
två kromosomer av samma slag, på så vis att de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen. (s.42)
47
Klyvningstal
Kvoten mellan olika synliga varianter av en egenskap hos avkomman. (s.57)
48
Dominanta alleler
ger individen "sina" egenskaper även om de bara finns på den ena av två homologa kromosomer. Om det på den andra kromosomen finns en recessiv allel, så märks den inte. (s.58)
49
Recessiva alleler
behöver finnas på båda homologa kromosomerna för att ge individen "sina" egenskaper. (s.58)
50
Monohybrid korsning
korsningsförsök för att se variationen av en egenskap. Variationen beror då på att det finns mer än en allel av samma gen. (s.58)
51
Intermediär nedärvning
en individ har tv olika alleler, och båda allelernas egenskaper visar sig. Den ena är alltså inte dominant över den andra. (s.59)
52
Dihybrid korsning
korsningsförsök där man studerar fördelningen av egenskaper när man kombinerar alleler från två olika alleler. (s.61)
53
Kopplade gener
alleler omfördelas inte fritt utan följs åt vid korsningsförsök, eftersom de två generna man studerar ligger på samma typ av kromosom. (s.62)
54
Överkorsning
tidigt i meiosen lägger sig de homologa kromosomerna intill varandra och byter ut delar, så att det kan bli nya kombinationer av alleler. (s.62)
55
Pleiotropi
en enda gen kan påverka flera egenskaper hos individen. (s.64)
56
Polymera gener
flera enskilda gener samverkar för att "förstärka" en viss egenskap, t.ex. färgen på frön. (s.64)
57
Epistasi
en gen styr hur en annan gen kan komma till uttryck. (s.65)
58
Könsberoende arv
hos människan främst betäckning för nedärvningsmönstret för gener i X-kromosomen. av denna har kvinnor två stycken, så recessiva och dominanta alleler fungerar ungefär som i andra kromosomer. Män har däremot endast en X-kromosom, och hos män kommer därför även alleler som hos kvinnor fungerar som recessiva alltid till uttryck. (s.65)
59
X-kromatin
det som vid mikroskopering av celler från kvinnor/däggdjurshonor ses som en "färgad klump" i cellkärnan, och som utgörs av den ena X-kromosomen, som är inaktiverad. (s.67)
60
Växtförädling
arbete med korsning av varianter av odlade växter för att få fram sorter med bättre egenskaper. (s.68)
61
Genbank
en beteckning för en plats för förvaring av frön, och även gårdar för att hålla gamla raser av husdjur vid liv. Syftet är att bevara värdefulla arvsanlag för framtida behov, även om inte de sorterna används så mycket just nu. (s.69)
62
Klonarkiv
en trädgård med olika sorter av äppelträd m.m., så att många intressanta gamla sorter bevaras. (s.69)
63
Husdjursförädling
arbete med att korsa husdjur för att få fram nya varianter, som är bättre i någon egenskap som vi människor har nytta av. (s.69)
64
Fossil
bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer. (s.149)
65
Ledfossil
ett fossil som används till att åldersbestämma omgivande bergart. (s.150)
66
Homologa organ
organ som har gemensamt ursprung men har olika funktioner. (s.152)
67
Analoga organ
organ som inte har gemensamt ursprung men har samma funktioner. (s.152)
68
Rudimentära organ
organ som förlorat sin ursprungliga funktion men finns kvar som en rest. (s.152)
69
Biokemiska likheter
de biokemiska processer som förekommer i olika levande organismer är mycket lika. (s.153)
70
Biogeografi
är läran om olika arters geografiska utbredning. (s.153)
71
Endemisk art
en art som lever inom ett relativt litet och begränsat område. (s.153)
72
Big Bang
universum bildades ur en enorm explosion som kallas The Big Bang. (s.154)
73
Kometer
himlakroppar, som under hundratals miljoner ständigt bombarderade jorden. (s.155)
74
Period
omfattar varierade tidsrymder på cirka 50-100 miljoner år. (s.157)
75
Era
omfattar flera perioder och har en tidsrymd på cirka flera hundra miljoner år. (s.157)
76
Eoner
omfattar flera eror. (s.157)
77
Luca
förkortningen för Last universal common ancestor = sista universella gemensamma anfadern. (s.160)
78
Karbon
Kol. (s.163)
79
Kolonisera
att ta över ett nytt område och göra det till "sitt". (s.162)
80
Population
en grupp av djur eller andra organismer av en viss art. (s.167 - evolution)
alla individer av samma art inom ett område. (s.216 - allmän ekologi)
81
Selektion - urval
inom biologin har det samma betydelse som naturligt urval. (s.167)
82
Stabiliserade urval
när miljön är stabil under lång tid kommer en populations egenskaper med tiden att stabiliseras och inte förändras nämnvärt. (s.171)
83
Riktat urval
ene egenskap som inte har någon större betydelse kan, om miljön förändras, bli gynnsam och få stor betydelse för populationens överlevnad. (s.171)
84
Splittrande urval
två skilda egenskaper hos en art klarar sig lika bra i det naturliga urvalet. (s.175)
85
Samevolution
när olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet. (s.176)
86
Sexuellt urval
det urval som sker då hanen eller honan (främst honan) väljer partner efter "utseende". (s.176)
87
Flaskhalseffekt
slumpmässigt urval där en plötslig händelse gör att population plötsligt minskar kraftigt i storlek. (s.177)
88
Genetisk drift
slumpmässigt urval som beror på att en grupp individer skiljs från övriga av någon anledning som inte är att de har egenskaper som är bäst lämpade. (s.177)
89
Art
en population inom vilken individerna kan få fertil avkomma med varandra. (s.177)
90
Konvergent utveckling
när obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper. (s.179)
91
Divergent evolution
besläktade organismer utvecklar olika egenskaper. (s.180)
92
Beteenden
allt som djur och andra organismer "gör" för att kunna överleva och föröka sig. (s.193)
93
Instinktshandlingar
medfödda beteenden som ett djur kan utförda utan inlärning. (s.195)
94
Prägling
en form av snabb och definitiv inlärning. (s.195)
95
Biosfären
det område på och runt jorden där det finns liv. Ordet sfär betyder klot. (s.211)
96
Atmosfären
gasskiktet, luften, runt jorden. (s.211)
97
Hydrosfären
allt vatten på jorden. (s.211)
98
Litosfären
jordens översta lager av fast mark. (s.211)
99
Abiotiska miljöfaktorer
icke levande miljöfaktorer, som temperaturen. (s.213)
100
Optimal
Bästa tänkbara. (s.213)
101
Optimumkurva
En graf (ett diagram) som visar hur en organism mår i förhållande till något i miljön, till exempel temperatur eller salthalt. (s.213)
102
Vitalitet
Livskraft. (s.213)
103
Stress (för organismer)
Det som en organism upplever om den befinner sig i en miljö som inte är optimal. (s.213)
104
Biotiska miljöfaktorer
"Levande" miljöfaktorer, t.ex mat, rovdjur eller konkurrenter. (s.214)
105
Begränsade resurser
Miljöfaktorer för individens överlevnad, som inte räcker till hur många som helst. (s.214)
106
Konkurrens
Kamp om resurser som uppstår då det finns för lite av resurserna. (s.214)
107
Habitat
Det område och den miljö som en individ lever i. (s.215)
108
Skrå
En grupp arter som lever inom samma habitat och har nästan samma föda. (s.215)
109
Ekologisk nisch
Det exakta beteendet och levnadssättet för en viss art. (s.215)
110
Tillväxtkurva
Ett diagram (en graf) som beskriver en populations tillväxt under en viss tid. (s.216)
111
Miljöns bärförmåga
Det är ett mått på hur stor population ett begränsat områdes resurser räcker till. (s.216)
112
Täthetsberoende faktor
en faktor som påverkar individantalet först då storleken på en population överstiger en viss nivå. (s.217)
113
Täthetsoberoende faktor
en faktor vars inverkan inte beror på storleken på en population. (s.217)
114
Rödlista
lista av arter som riskerar att utrotas om vi inte gör något åt problemet. (s.219)
115
Kriterium
krav; någonting som man gör ett urval utifrån. (s.219)
116
Biologisk bekämpning
en metod där naturliga fiender används för att komma tillrätta med skadeorganismer. (s.219)
117
Ohämmat
Utan gränser. (s.220)
118
Invasiva arter
arter som införts avsiktligt och oavsiktligt, och som sedan har spritt sig i en "ny" naturtyp. (s.221)
119
Organismsamhälle
en samling arter som alltid brukar finnas inom ett visst område med lämpliga miljöförhållanden. (s.222)
120
Nyckelart
en art som har stor betydelse för ett organismsamhälles funktion. (s.222)
121
Omsättning
när ämnen byggs upp och bryts ner. (s.222)
122
Ekosystem
organismsamhället (den biotiska naturen) tillsammans med det icke levande (den abiotiska naturen) inom ett begränsat område. (s.223)
123
Systemekologi
den gren av ekologin som studerar hur energi flödar och materia cirkulerar inom ett ekosystem. (s.223)
124
Symbios
samliv mellan organismer, av olika typ, som en parasit och dess värd, eller mer jämställda relationer, som mutualism. (s.223)
125
Betande
en organism (en betare) lever på att äta delar av andra organismer och skadar dem därför. Det gäller växtätande djur, men även blodsugande insekter. (s.223)
126
Predation
en organism (en predator) dödar andra organismer (byten) och äter upp dem, som rovdjur av olika slag. Men även fröätande fåglar är predatorer; de dödar ju hela fröet, som skulle ha blivit en individ. (s.224)
127
Parasitism
en organism (en parasit) suger näring ur sitt offer (värden), som ofta skadas eller till och med dör. (s.224)
128
Mutualism
en organism samarbetar men en annan orgaism (en partner) som också har nytta av samarbetet. (s.224)
129
Mykorrhiza
samarbete mellan växt och svamp. (s.224)
130
Kommensalism
en organism utnyttjar en annan organism, som inte påverkas särskilt. Det gäller exempelvis små havsdjur som sitter på muskelskal. (s.225)
131
Producenter
organismer som från oorganiskt material producerar organiskt material. Främst är det de organismer som genomför fotosyntes. (s.226)
132
Konsumenter
organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial. (s.226)
133
Näringskedja
en enkel beskrivning av hur energin flödar mellan organismerna i ett ekosystem (växter, växtätare, köttätare) samt hur en del av grundämnena omsätts, alltså deras kretslopp. (s.226)
134
Detritusnäringskedja
en näringskedja som innefattar nedbrytarnas omsättning av material från döda organismer. (s.227)
135
Näringsväv
ett schema där man försöker visa många olika beroenden i ett ekosystem, "vem som äter mest". (s.227)
136
Biomassa
den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem. (s.227)
137
Näringspyramid
en modell för hur biomassan och därmed energin, minskar för varje nivå (trofinivå) i näringskedjan. (s.228)
138
Anrikas
när koncentrationen av ett ämne ökar med tiden i organismernas vävnader. (s.229)
139
Humusämnen
organiskt material som inte är fullständigt nedbrutet. (s.230)
140
Torv
ett slags humusämnen, men som mest kommer från vitmossa. (s.230)
141
Fossila bränslen
stenkol och olja, från tidigare geologiska perioder, som används som bränslen. (s.230)
142
Kvävefixerande bakterier
bakterier som omvandlar luftens kväve till kväve bundet i i organiska ämnen. (s.230)
143
Nitrifikationsbakterier
bakterier som omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner. (s.231)
144
Sediment
lager på exempelvis havsbotten, som bildas med tiden genom att material hela tiden sjunker nedåt i vattnet. (s.232)
145
Ekologisk succession
ett områdes ekosystem förändras över tid genom naturliga processer. (s.233)
146
Pionjär
den som kommer först, eller börjar med någonting först, av alla. (s.233)
147
Ozon
ett ämne som har molekyler med tre syreatomer, och alltså kemisk formel 03. Vanlig syrgas består i stället av molekyler med två syreatomer, och har formeln 02. (s.290)
148
Ozonskiktet
det område i stratosfären, alltså ett lager högre upp i atmosfären, där det finns en förhöjd koncentration av ozon. (s.290)
149
CFC
förkortning för chloroflourocarbons (klorflourkarboner), med molekyler av kol som istället för väteatomer har klor och/eller flour på olika ställen i kolkedjan. Ämnena är inte giftiga och är dessutom svåra att bryta ner och därför användes de bland annat som köldmedier i kylskåp och drivgas i sprayburkar. Ett varumärke var "freoner". (s.290)
150
Växthuseffekt
att värmestrålningen från jorden till rymden fördröjs. (s.291)
151
Växthusgaser
ämnen i luften som medverkar till växthuseffekten. (s.291)
152
Glaciärer
isfält i polar- eller bergstrakter, som bildas genom att snö från år till år inte smälter utan packas ihop och omvandlas till is. Sedan glider isen mot varmare trakter, och smälter i de områdena. (s.292)
153
Förstärkt växthuseffekt
att värmeutstrålningen från jorden bromsas mer effektivt än tidigare. (s.292)
