Biologi begrepp flashcards
Genetik
Betyder ärftlighetslära som innebär hur våra gener, arvsanlag biologiska arvet vidare generation efter generation
Arvsmassa
Arvsmassa är genetisk material dvs alla dina DNA-molekyler samt alla skräp-DNA och dina 22 000 gener i alla dina celler.
DNA
DNA är en jättemolekyl som innehåller hela vår arvsmassa och är formade som repstege till dubbelspiral
Kvävebas
Kväve bas är A-adenin, T-tymin, G-guanin och C-cytosin som finns i den DNA-steg pinne och liknar bokstäver
Baspar
Baser finns i varje DNA-stegpinne där två olika kvävebaser är i par som kan vara A med T eller G med C
Gen
Gen är en speciell avsnitt av DNA som har en recept om hur celler ska tillverka proteiner. Vissa gener är korta som består av ca 100 baspar och issa långar som består av ca 100 000 baspar. Det finns 22 000 gener.
Proteiner
- Varje gen kan ge upphov till genomsnitt 3 proteiner
- Proteiner bygger upp din kropp.
- I varje cell finns cirka en miljard proteiner, och det finns tiotusentals olika sorters proteiner i din kropp.
Skräp-DNA
Överskotts-DNA eller ”skräp-DNA” är de delar av arvsmassan som inte är gener och alltså inte ger upphov till några proteiner. Men på senare år har forskarna upptäckt att ”skräp-DNA” ändå kan vara viktigt och bland annat påverka aktiviteten hos de gener som bildar proteiner.
Ribosom
-Ribosomerna är cellernas proteinfabriker. Här kopplas aminosyror ihop så att olika proteiner bildas.
Triplett
En triplett är tre genetiska bokstäver i följd i en genkopia. Varje triplett kodar för en bestämd aminosyra. I ribosomerna kopplas dessa tripletter och aminosyror ihop i olika ordning och bildar på så sätt olika proteiner.
Genreglering
Genreglering innebär bland annat att gener slås av och på vid olika tidpunkter. Det är grunden till att inte alla celler i kroppen blir likadana utan kan specialisera sig, trots att alla celler innehåller samma arvsmassa och alltså samma gener. I celler som exempelvis ska bli nervceller aktiveras vissa gener medan andra stängs av, och i muskelceller slås andra gener på och av.
Kromosomer
Kromosomerna består av långa, tätt hoplindade DNA-molekyler. I dina celler har du 46 kromosomer, 23 från din mamma och 23 från din pappa.
Kromosompar
De 46 kromosomerna bildar 23 kromosompar. Det 23:e kromosomparet är köns-kromosomerna.
Vanlig celldelning
Vanlig celldelning är när en kroppscell delar sig och bildar två nya celler. Då kopierar kromosomerna sig själva så att arvsmassan fördubblas och de båda nya cellerna får exakt samma arvsmassa som ursprungscellen, 46 kromosomer (23 kromosompar) var.
Reduktionsdelning
Reduktionsdelning är det som händer när könsceller (spermier och äggceller) bildas. De celler som könscellerna bildas ifrån har från början 46 kromosomer, men under reduktionsdelningen halveras antalet så att könscellerna får 23 kromosomer.
Dominant gen
Gener förekommer parvis, en från mamman och en från pappan. En dominant gen i ett genpar gör att en viss egenskap alltid slår igenom.
Vikande gen
Vikande gener gör att en egenskap slår igenom bara om båda generna i ett genpar är vikande. En vikande gen är alltså underordnad en dominant gen.
Korsninschema
Korsningsscheman används för att visa hur egenskaper som beror på ett enda genpar kan ärvas, beroende på vilken kombination av dominanta och vikande gener som man har ärvt av sina föräldrar.
