Biologi begrepp Flashcards

1
Q

Naturligt urval/selektion

A

Individer inom populationen med bäst ärftliga egenskaper adapterade till miljön kommer att kunna fortplanta sig och sprida sina gener vidare. Driver evolutionen framåt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sexuell Urval/Selektion

A

Selektion på egenskaper som enbart styr individens reproduktiva förmåga. Detta kan vara egenskaper som styr partner val, men även efter genomfört samlag i energi som läggs på ungarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Adaptation

A

Anpassning genom naturligt urval/ selektion. Krävs genetisk variation inom population för att adaptation ska träda fram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Fitness

A

Mått för hur väl adapterad en individ är till miljön. Så att de på så sätt kan överleva länge nog att kunna reproducera sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Stabiliserande urval

A

Medelvarianten har högst fitness och kommer att selekteras för. Exempel är barn som föds med ett smalt viktintervall. Inte för tunga men inte heller för lätta. Vanligast genom evolutionen. Proteiner som liknar varandra hos flera organismer är exempel på stabiliserande urval, såsom ribosomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Riktat urval

A

En av extrem varianterna selekteras för och spridningen inom populationen får en ny riktning. Vanligt när miljön förändras. Exempel näbb storleken hos finkar som blir större i en miljö där fruktträd gynnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Distruptivt urval

A

Båda extrem varianterna har hög fitness och selekteras för. Populationen delas upp i två fenotyper. Är främsta grunden för artbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Genotypfrekvens

A

Frekvensen = andelen av populationen som är av en viss genotyp, dvs. Homozygot dominant, homozygot recessiv eller heterozygot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Allelfrekvens

A

Frekvensen = andelen av en viss allel inom populationen. Finns då två olika typer av alleler inom populationen à två olika allelfrekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

genpool

A

Alla de olika allelerna inom en population.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

variation

A

Variation inom populationen, både rent genetisk men också fenotypisk. En förutsättning för evolution.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

fenotyp

A

Resultatet av generna + miljön, den verkliga individen hur den ser ut och beter sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

genotyp

A

Den genetiska sammansättningen för individen, informationen i arvsmassan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Morfologi

A

Individens form och uppbyggnad, hur den ser ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mutationer

A

Förändringar i DNA. Kan ske på många olika sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Tysta mutationer

A

Trots att DNA:t förändras kodar det för samma aminosyra → ingen skillnad i proteinets struktur.

17
Q

Genetisk flaskhals - “Bottle neck”

A

Efter någon naturkatastrof överlever ett fåtal antal individer. Den genetiska variationen minskar.

18
Q

“Founder effect”

A

En grupp individer förflyttas från populationen till ett nytt område - grundar en ny population. Kan uppstå efter en Bottle-neck eller t.ex. då arter förflyttas mellan öar.

19
Q

Genetisk drift

A

Förändringar i den genetiska variationen som inte styrs utav selektion. Dessa ändringar har ingen effekt på fitness i dagsläget. Kan ge stora effekter på fitness om miljön ändras kraftigt.

20
Q

Samevolution

A

Arter som evolverar jämsides med varandra. Vanligast är predator/bytesdjur. Kolibiri och djupet på blomman

21
Q

Mutualism

A

Två arter som drar nytta av varandra. Ex pollinatör som äter nektar/Växten som får spridning av sitt pollen.

22
Q

Symbios

A

Samlevnad, två arter lever ihop. Oftast är det gynnsamt för båda - men i vissa fall kan det ha negativa aspekter på en utav arterna. T.ex. Koraller/Fotosynteserande Xooantheller

23
Q

Altruism

A

Ökar fitness hos en annan individ med bekostning på sin egen fitness. T.ex. arbetsmyror i en myrstack - låg fitness för ingen reproduktion.

24
Q

Kamouflage

A

Sätt att smälta in i bakgrunden, kan styras m.h.a. beteende och byta färg veroende av miljön de befinner sig i.

25
Q

Mimikry

A

En ofarlig/ogiftig individ immiterar en farlig. Använder varningsfärger - Röd/Gul/Svart.

26
Q

Art

A

Biologiska artbegreppet - Individer av samma slag som kan föröka sig med varandra och få en fertil avkomma

27
Q

Fertil

A

Fruktsam = Förmågan att kunna reproducera sig

28
Q

Allopatrisk artbildning

A

Population splittras genom geografisk isolering.

29
Q

Hybridisering

A

Två skilda arter som reproducerar sig med varandra. åsna/zebra

30
Q

Sympatrisk artbildning

A

Splittring av en population utan geografisk isolering. Kan vara förändringar i beteende eller att populationen lever på för stor yta att de aldrig möts.

31
Q

Öprincipen

A

Öar har begränsat med resurser - högre selektionstryck. Selektion mot mellanstora djur. Pga. inga rovdjur → Inte för stor. Kamp om att hitta mat → Bra att vara större. Idealet är i storlek som en hare.

32
Q

Fenotypisk plasticitet

A

Flexibilitet till sin miljö. Förändringar i fenotyp som inte beror på förändringar i genotypen.

33
Q

Sexuell dimorfism

A

Selektion på att skilja de olika könen. Oftast hanar större och mer färggranna då honan väljer partner.

34
Q

Polygami

A

En individ som har flera partners

35
Q

Polygyni

A

En hane som har flera honor. Vanligt bland större däggdjur som lever i flock, hanen har då sitt “Harem”.

36
Q

Polyandri

A

En hona som har flera hanar. T.ex. Husmusen.

37
Q

Monogami

A

Individ som endast har en partner. Strikt monogama har samma partner livet ut.