biologi Flashcards
1
Q
Abiotisk faktor
A
Icke levande faktorer/företeelser som påverkar organismer i ett ekosystem. Dessa kan vara både kemiska och fysikaliska faktorer. Ex. Vattentillgång, ljustillgång, temperatur et cetera.
2
Q
Adenin, tymin, cytosin, guanin, uracil
A
De fyra kvävebaserna som bygger upp DNA. Deras placering kodar livets struktur.
3
Q
Aerob
A
aeroba organismer behöver syre för att kunna överleva.
4
Q
Algblomning
A
De näringsämnen som bland annat bidrar till onaturlig algblomning är nitrater och fosfater och kväve.
5
Q
Alkalinitet
A
Alkalinitet är sjöars och vattendrags buffringskapacitet, dvs hur mycket eller hur lite karbonatjoner de har. På sin tur, påverkas det både av bergrund och omgivande marker (tillrinningsområde). Näringsfattiga sjöar med en omgivning som består av svårvittrad berggrund och näringsfattig jord har låg alkalinitet och är därför känsligare för försurning än näringsrika sjöar. Detta eftersom att när det sura regnet faller förbrukas de buffrande ämnena snabbt vilket gör att vattnet blir surare.
6
Q
Allel
A
En allel är en form av gen. Vissa gener har en mängd olika former, som är belägna vid samma position, eller genetiskt locus, på en kromosom. Människor kallas för diploida organismer eftersom de har två alleler vid varje genetiskt locus, alltså en allel ärvs från varje förälder.
7
Q
Allelopati
A
Allelopati är vissa växters förmåga att påverka andra växter negativt, till sin egen fördel. Växten kan t.ex. utsöndra ämnen som skadar den andra växten, vilket på så sätt minskar konkurrens om exempelvis näringsämnen, solljus och andra viktiga tillgångar.
8
Q
Altruism
A
En överlevnadsstrategi i form av beteende hos individ som gynnar gruppen men utsätter individen för större fara. Exempelvis en individ som larmar gruppen för inkommande rovdjur.
9
Q
Amfibier
A
Groddjur. Namnet kommer från latin: amfi= dubbel och bios= liv. Namnet har kommit från djurens delade liv mellan vatten och land. Ett vattenlevande stadie som larv och ett mer eller mindre landlevande stadie som vuxen. Det finns dock variation mellan amfibierna. Vissa stannar i vattnet hela livet och en del tar sig aldrig förbi larvstadiet. En del amfibier lägger ägg och andra föder levande ungar.
10
Q
Aminosyra
A
Aminosyror är de byggstenar som bygger upp proteiner. De består av kol, väte och syre, och dessutom en sidokedja som varierar mellan olika aminosyror och ger dem olika egenskaper. Det är unika kombinationer av olika aminosyror som ger proteiner olika egenskaper.
11
Q
Aminosyrasekvens
A
Bestämmer proteiners struktur.
12
Q
Ammonium
A
(ammoniumjoner, NH4+) bildas när ammoniak, NH3 löses i vatten. Ammonifikationsbakterierna (kända från kvävets kretslopp) bildar ammoniak vid nedbrytning av organiskt kväve.
13
Q
Anaerob
A
anaroba organismer kan överleva utan syre.
Arké- är en av de tre huvudgrupperna i livets träd, liknar bakerier men skiljer sig fortfarande.
14
Q
anafas
A
tredje stadiet i mitosen - en proteintråd fäster vid varje kromosom och drar kromosomkopie-paren åt varsitt håll i cellen.
15
Q
Analoga organ
A
organ med samma funktion men olika ursprung.
16
Q
Anonym flock
A
Kollektivt beteende. T.ex n effekt av flockliv, rör sig i samma riktning (fiskar)
17
Q
Anrikning
A
Anrikning kallas den metod som innebär att man separerar olika ämnen i en blandning eller lösning för att öka koncentrationen av ett visst ämne. Anrikning går att utföra på med olika metoder såsom elektrostatisk separation och magnetisk separation. Anrikning utförs även inom kärnkraften för att utvinna mer uran-235 ur den brutna uranmalen.
18
Q
Aposematisk färgteckning
A
En färgteckning med både ljus och mörk färg. Den signalerar “Varning”, “håll dig borta”. Ett exempel på djur med aposematisk färgteckning är Pilgiftsgrodan.
19
Q
Aquaporiner
A
Kroppens vattenkanaler som styr många processer i våra celler och vävnader. De bestämmer vad som ska transporteras in och ut ur en cell.
20
Q
Arké
A
Arkéerna är en av de tre huvudgrupperna i livets träd, liknar bakerier men skiljer sig fortfarande.
21
Q
Art
A
Art är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in närbesläktade organismerna i grupper, så kallade taxa, i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets för djursort. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. Närbesläktade organismer som på olika sätt är så lika varandra att artgränsen mellan dem blir oklar omnämnas som ett artkomplex. Sådana grupper förekommer bland alla typer av organismer och att dra upp distinkta gränser mellan arter kan ibland nästan vara omöjligt.
22
Q
Artbildning
A
Artbildning är när nya arter uppstår från andra och det kan ske på lite olika sätt. Det kan ske genom att två populationer geografiskt isoleras ifrån varandra då exempelvis miljön ändras på grund av landhöjning eller att en del av populationen flyttar ifrån den andra. Det som då händer att att grupperna börjar utvecklas åt olika håll. Mutationer som sker i en av grupperna gör att förutsättningarna förbättras på den platsen. Hur stor skillnad det blir mellan de nya arterna beror på hur långtid som går, vilka miljöer de lever i och vilka slumpvisa mutationer som gruppen utsätts för. Det kan även uppstå nya arter utan geografisk uppdelning då en del av arten trivs bättre i en miljö och därför nästan bara reproduceras med individer från gruppen som också trivs bäst i denna miljö. Arter kan även uppstå genom att två olika arter krossars och får fertil avkomma, dock har hybrider ofta dålig fertilitet.
23
Q
Arvsanlag
A
Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.
24
Q
Arvsmassa
A
Arvsmassa, eller DNA, är som ett slags recept för hur cellens komponenter ska konstrueras, bland annat protein. Arvsmassan (DNA) kommer i form av en dubbelhelix och befinner sig i alla celler.
25
Asexuell förökning
Ett sätt att föröka sig utan könsceller, vid asexuell förökning klonar sig istället en individ sig själv och avkomman blir därför en kopia av “föräldern”.
26
ATP
Adenosintrifosfat är en nukleotid som agerar som en slags energienhet för kroppens biologiska processer. ATP innehåller en väldigt energirik bindning som frigör kemisk energi när de bryts ned. På detta sätt kan kroppen transportera energi och utnyttja energin universellt mellan celler.
27
Akustiska signaler
Att kommunicera med varandra är oerhört viktigt för alla levande organismer. Oavsett om det är kommunikation inom samma art eller med andra arter. Akustiska signaler är ett av sätten som organismer använder för att kommunicera. Det är den “hörbara” kommunikationen. Genom att ge ifrån sig akustiska signaler kan organismer förmedla allt från parningsrop till ljud som hävdar deras revir.
28
Australopithecus afarensis
en sydapa och trolig förfader till människan som tros ha levt för 3,9–2,9 miljoner år sedan.
29
Autotrof
Autotrofa organismer (växter, alger och vissa bakterier) är självnärande organismer, vilket innebär att de livnär sig på den fysiska och kemiska omvärlden och på egen hand bygger upp sin organiska substans ur denna. T.ex. bygger växterna upp sin biomassa av koldioxid, vatten och växtnäring.
30
Avdunstning
När ett ämne övergår från flytande form till gasform. Detta är en passiv process som sker direkt från den fria vattenytan eller markytan.
31
Avrinningsområde
det vatten inom ett område som blir över av nederbörden efter avdunstning
32
Bakterie
Bakterier är små och enkelt uppbyggda. De har ingen cellkärna och deras DNA ligger fritt och utan skydd i cellen. Bakterier finns i luften, marken, vattnet och i andra levande organismer. De förökar sig genom delning vilket i gynnsamma förhållanden sker var 20:e minut.
33
Baspar
Baspar är par av nukleotiderna adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T), som tillsammans bildar DNA.
Man säger att DNA är en dubbelsträngad molekyl, kallad dubbelhelix, eftersom dess tydliga sekventiella struktur består av två ihopparade strängar av baspar. Basparen binder komplementärt till varandra genom att A på ena strängen föredrar att binda till T på andra. Likaså föredrar G att binda till C, något starkare i den meningen att det krävs mer energi för att bryta den bindningen. Baspar används ofta som längdenhet för DNA, gärna förkortat bp. till exempel 100 bp, vilket betyder att en DNA-kedja består av 100 baspar. 1 000 baspar utgör ett kilobaspar (kb) och 1 000 000 baspar ett megabaspar (Mb).
34
basparsborttagning
Enzymerna kan även råka stoppa in för mycket eller för lite baser i den nya kedjan. Då slutar genen ofta att fungera då rytmen störs.
35
basparstillägg
När det har stoppats in en eller ett par baser för mycket i den nya kedjan. Sker en sådan mutation i en beskrivning av ett protein slutar genen ofta fungera. Detta på grund av att det stör rytmen i avläsningen av genen.
36
basparsutbyte
En mutation där en nukleotid har bytts ut mot en annan. Uppstår mutationen i en styrsekvens kan det påverka när och hur mycket cellen tillverkar av ett visst protein. Uppstår mutationen istället i beskrivningen av ett protein, kan det ibland leda till att ordet för en aminosyra byts ut mot ordet för en annan aminosyra. Händer det så leder det ofta till att proteinet fungerar sämre än tidigare, proteinet kan också sluta fungera helt. I sällsynta fall kan det dock vara positivt så proteinet istället fungerar bättre alternativt får en helt ny funktion.
37
Benfiskar
Klassen benfiskar utmärks av ett starkt förbenat skelett, förekomsten av broskben och fyra gälar täckta av gällock. Benfiskar utgör 95 % av världens fiskar och innefattar alla grupper av fiskar utom rundmunnarna och broskfiskarna, till vilka bland annat hajar och rockor hör.
38
Bergarter
Olika kristalliseringar har gett upphov till olika bergarter. En bergart innehåller flera olika mineraler. Högre halter av ett visst mineral gör att man kan kalla det för en malm av det mineralet.
39
Berggrund
Den ursprungliga yta som täckte jorden före det att liv uppstått. Genom att magma steg upp ur jordens inre och stelnade uppstod det som kallas berggrund. Själva berggrunden kan innehålla många olika mineraler (exempelvis metaller som järn och nickel, som är ett vanligt inslag i det flytande jordens inre).
40
Bioackumulation
När en organism fått i sig gift och sedan äts av en annan organism förs giftet vidare. Den mängd gift en organism samlar på sig under en livstid kallas bioackumulation.
41
Bioindikator
En bioindikator är en organism som antyder något om förhållandena omkring den. Vissa ph-känsliga lavar kan t ex vara bioindikatorer. Förekomsten av dessa lavar säger oss då att ph-värdet i området inte är surt, eftersom lavarna då skulle vara frånvarande.
42
Biologisk mångfald
Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.
43
Biom
(Vegetationsregion) Ett område med karakteristiska egenskaper för just det området. Vegetationen ser ut på ett visst sätt och har ett liknande djurliv. Biom påverkas främst av klimatet, det vill säga temperatur, årstidsväxlingar och nederbörd. Exempel på olika biom: öken, barrskog, grässtäpp och regnskog.
44
Biomagnifikation
Eftersom miljögifterna förs vidare mellan organismer vid konsumtion blir halterna högre ju längre upp i näringskedjan man kommer. Detta kallas biomagnifikation.
45
Biomolekyler
molekyl som fyller en biologisk funktion. Exempel på biomolekyler är proteiner, lipider och kolhydrater.
46
Biotisk faktor-
Levande faktorer/företeelser som påverkar organismer i ett ekosystem. Här är det istället organismer som påverkar andra organismer. Ex. Antal potentiella partners, mängd växter, byten, bakterier i marken et cetera. Förtydligande: när du fiskar och lockar fisken med ett byte exempelvis en blinkers utgör du en av de biotikska faktorerna.
47
Blekjord
Det ljusa urlakningsskiktet i en podsoljord. Blekjorden urlakas då surt vatten löser ut metalljoner från det översta skiktet av mineraljorden.
48
Blötdjur (Mollusca):
Djur med en mjuk kropp som saknar inre och yttre skelett, men ofta är skyddade av ett hårt skal gjort av utsöndrat kalk(dock inte alltid). Det är en väldigt stor grupp och innefattar bland annat snäckor, musslor och bläckfiskar.
49
Bottentröskel
En tröskel på botten vid Danmark som saltvattnet från Kategatt måste ta sig över för att nå Östersjön
50
Broskfiskar
Gemensamt för broskfiskar är deras skelett av brosk. I likhet med pirålar har broskfiskar dessutom kranium, tandförsedd mun och hjärna. Hajar är en typ av broskfisk.
51
Brunjord
Brunjord finns på slätterna i södra och mellersta Sverige och även i dalsänkor. Där det finns brunjord växer det ofta lövträd. För att brunjord ska bildas krävs det ett högt pH, finkornig jordart och ganska varmt klimat. Brunjord är betydligt bördigare än podsol och lämpar sig därför för jordbruk.
52
Bräckt vatten
Vatten med en salthalt på mellan 0,5 och 30 ‰, dvs varken salt eller sött och därför en miljö som kan vara svår att leva i eftersom många organismer har anpassat sig till att leva i antingen salt eller sött vatten
53
Buffer
De buffrande ämnena finns i jorden för att neutralisera baser och syror. De fungerar ungefär som stötdämpare för de ämnen som tar sig ned i jorden. Karbonater är viktiga bufferarter och förekommer ofta i formen kalciumkarbonat (kalk).
54
cancer
Cancer är en grupp tumörsjukdomar som beror på onormal cellaktivitet. När cellernas egna reparationssystem inte klarar av att reparera eventuella felaktigheter så uppstår mutationer. Dessa mutationer växer sedan ohämmat och sprider sig i kroppen och kan skada viktiga organ.
55
Cell
Cellen kallas ofta för livets minsta byggsten. Celler kan delas upp i två grupper, Eukaryota celler och Prokaryota celler. Eukaryota celler är ofta delar i en multicellulär organism. Prokaryota cellerna är i kontrast till detta encelliga organismer, exempelvis bakterier och arkeér.
56
Cellandning
Cellandning är när en cell omvandlar organiska ämnen till energi. Den kan sammanfattas som: kolhydrater (fett, protein) + syre → koldioxid + vatten + energi. De flesta levande organismer använder sig av cellandning.
57
Cellkärna
En struktur bestående av cellens ihoplindade arvsmassa. Den ligger innesluten i ett membran.
58
Cellmembran
Alla celler skyddas av ett cellmembran som består av ett dubbelt lager lipider, som är fettsyror (främst fosfolipider), kolesterol och proteiner. Det kan sägas att cellmembranet har samma funktion som huden har på en människa. Det starka och smidiga lagret avgränsar cellen från omvärlden.
59
Cellteorin
Cellteorin innebär att alla levande organismer består av en eller flera celler och att dessa är de grundläggande byggstenarna. Celler uppstår genom att befintliga celler delas. I cellerna äger de biologiska processerna rum.
60
Cellvägg
Växtceller och bakterier har cellväggar, vilket är en stark yttervägg, bestående huvudsakligen av cellulosa hos växtcellen, och peptidoglykan hos bakterier. Cellväggen har till uppgift att ge cellen stadga och skydd från omgivningen. Djurcellen saknar cellvägg helt.
61
Centriol
Centrioler är en organell som förekommer i cellerna hos djur och vissa former av svampar och alger. Centriolerna förekommer oftast parvis och har betydelse för bildningen av kärnspolen som ansvarar för isärdragningen av kromosomerna vid celldelningen.
62
Cilier
Korta, tätt packade utskott på cellen, som hjälper till att flytta material till/från cellen. Ex. äggledare som flyttar ägget till livmodern.
63
Cyanobakterier
en fylum av bakterier som får sin energi genom fotosyntes. Extremt viktiga som en trolig orsak till förändringen av jordens atmosfär från en syrefattig till en som är syrerik. Cyanobakterier finns både på vatten och på land, men är betydligt vanligare i vattendrag.
64
Cytoplasma
Cytoplasman finns innanför cellmembranet. Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består av vatten, salter, näringsämnen och proteiner. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer som cellen behöver för att kunna överleva.
65
DDT
Är ett ämne som upptäcktes på 1940-talet och används som bekämpningsmedel mot insekter. Det fick stort genomslag i kampen mot malariamyggor. Senare upptäckte man även att giftet anrikades i näringskedjorna och ledde till kraftig minskning av rovfåglar då ämnen gjorde att äggskalen blev så tunna att de sprack under ruvning. Hos människor misstänker man att det kan leda till bland annat störd fortplantningsförmåga, risk för diabetes och bröstcancer. Sedan 1970-talet är ämnet förbjudet på de flesta platser i världen men används fortfarande på vissa områden där det är det enda effektiva medel mot malariamyggan.
66
Denitrifikation
Denitrifikation är en mikrobiologisk process där nitratjoner omvandlas till kvävgas. Detta utförs av denitrifikationsbakterier. Reaktionen äger oftast rum i sjösediment, våtmarker och i vattenmättad åkermark.
67
Detritus
Dött organiskt material från växter och djur som fungerar som föda för bl.a. sandmaskar, sand-, och hjärtmusslor som gräver gångar och bor nere i sanden vid stranden.
68
Diffusion
Diffusion kallas den spontana transporten av ämnen genom ett membran. Om koncentrationen av ett ämne är olika stor på två sidor av ett membran, kommer ämnet sträva efter att jämna ut den s.k koncentrationsgradienten. Diffusion kräver ingen energi och är alltså en passiv transport.
69
Dioxin
diploid cell: är en kroppscell som innehåller två uppsättningar av kromosomer, en från varje förälder. Vi har mest diploida celler. Utan dem kan vi tex. inte kunnat skapa könsceller då det behövs diploida celler som halveras för att könscellerna ska får en kromosom var.
Divergent evolution
70
Djuphavsgrav
En djuphavsgrav är en sänka i havsbotten, ofta flera tusentals kilometer lång. De löper parallellt längs med kontinenter eller öbågar och är v-formade, med den brantaste sidan mot land. De är 6-11 km långa och 50-120 km breda. Dessa jättegravar bildas vid plattektoniska kollisionszoner och bottnen består av basalt (finkornig mörk vulkanisk bergart) som är täckt av ett tunt täcke grövre sediment. Exempel på kända djuphavsgravar är Chile-Peru-graven (ca 5900 km lång), Javagraven (4500 km lång), Aleutergraven (3700 km lång) och Marianergraven (2500 km lång), som även är den djupaste (11 034 m).
71
Djuphavsslätt
Djuphavsslätterna utgör mer än hälften av jordens yta, och finns på ca 1000-6000 meters djup. Här är det mörkt och kallt, näringsfattigt och extremt högt tryck. Djuren som lever här har oftast långsam tillväxt, men större djur såsom djuphavsmarulkar och jättebläckfiskar finns här. Här hittar man även fiskar som lever i symbios med bioluminiscerande bakterier som bildar ljusorgan.
72
DNA
förkortning för deoxiribonukleinsyra. Ligger snurrat i kromosomer i cellkärnan och innehåller cellens arvsmassa. Del av DNA som kodar för funktionellt protein kallas gen.
73
DNA-kopiering
För att en cell ska kunna dela sig måste DNA:et kopieras. Detta sker med hjälp av en enzym (DNA-polymeras) som tar isär kromosomen genom att lossa de nukleotider som sitter mittemot varandra. Fria nukleotider sätter sig då på plats där de gamla var, det blir alltid samma sort som innan eftersom det alltid är likadana par: A-T och C-G.
74
DNA-polymeras
DNA-polymeras är ett enzym som kopierar DNA till mer DNA. Enzymet finns i alla levande organismer (med undantag för en del virus) och används vid replikering av cellernas DNA (dvs vid kopiering av DNA). DNA-polymeraser är proteiner, precis som de flesta enzymer och koden för deras primärstruktur ingår i arvsmassan.
75
Domesticering
Att göra djur vana med människor, att göra dem beroende av oss, mer eller mindre. Detta innefattar bland annat hundar, boskap och vete. Dessa djur och växter skulle troligtvis inte klara sig själv i naturen och detta på grund av domesticeringen.
76
Dominanta anlag
Ett dominant anlag är ett begrepp inom genetiken som innebär att det för vissa egenskaper räcker med att en individ fått ett arvsanlag från den ena föräldern för att egenskapen skall visa sig. Den som inte har anlaget kan inte vara bärare på anlaget.
77
Dubbelhelix
DNA-molekylens struktur.
78
Däggdjur
Klass ryggradsdjur. Har inre värmereglering, diar sina barn och alla utom kloakdjuren föder levande ungar. Största delen av däggdjuren lever på land.
79
Ekologi
Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan organismer och den miljö de lever i.
80
Ekologisk succession
När störningar sker i ett samhälle av populationer i form av exempelvis skogbränder, kalhyggen, naturkatastrofer etc, kan det hända att vissa populationer inom detta område dör ut eller blir tvungna att flytta på sig. I sin tur kan andra populationer flytta in i det drabbade området för att de är bättre anpassade för den typen av miljö. Hela processen är just ekologisk succession.
81
Ekosystem
Ett avgränsat område som innehåller abiotiska och biotiska faktorer. Detta område begränsas själv av betraktaren och kan variera i storlek, från att studera hela jorden som ekosystem till att studera endast en sjö.
82
Ekosystemets bärkraft:
Det finns inga arter i världen som kan tillväxa i oändliga proportioner. Med begreppet "bärkraft" syftar man inom ekologin på den maximala artpopulation som ett ekosystem kan försörja med avseende på faktorer som näring, pH-värde, boplats och temperatur.
83
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.
84
Embryoutveckling:
När en äggcell och en spermie smälter samman sker en befruktning. Efter det första dygnet delas den zygota cellen genom Mitos. Dag två har det blivit en 8-cellig zygot. Sedan följer celldelningar som leder fram till en kläckning av ägget dag
6 och dag 23 börjar fosterhinnorna att växa. De första rörelserna hos embryot
startar omkring vecka 7. Embryoperioden räknas från andra till åttonde veckan
innan fosterstadiet tar vid.
85
Endoplasmatiska nätverket (ER)
En struktur av flera lager membranveck som ligger utanför cellkärnan. I denna sitter många av ribosomerna fast. Här tillverkas proteiner som sedan får membranblåsor innan de lämnar nätverket. I ER tillverkas även lipider.
86
Endosymbios
Endosymbios är den symbios som uppstår mellan två organismer då den ena lever inuti den andres kropp eller cell. Enligt endosymbiosteorin uppstod mitokondrier i eukaryota celler då förstadiet till denna cell åt upp en bakterie, som fortsatte att leva inuti cellen i samspel; troligtvis skedde samma sak då kloroplaster uppstod, d.v.s. att rovceller åt upp cyanobakterier.
87
Enzym
Enzymer är speciella proteiner som fungerar som katalysatorer för kemiska reaktioner. Med detta menas att de hjälper reaktionen på traven genom att sänka reaktionens behov av aktiveringsenergi. Enzymer är mycket specifika, vilket innebär att de oftast bara katalyserar en bestämd kemisk reaktion. Det ämne som som påverkas av enzymet brukar kallas för reaktionens substrat, och resultatet av reaktionen kallas för produkt. De flesta enzymers namn slutar på -as, och de har fått namn efter det substrat de katayserar. Se t.ex laktas, som katalyserar spjälkningen av laktos i tarmen.
88
Erosion
Erosion är ett samlingsord för den nednötning av jord, berg och annat material som drivs av jordens exogena krafter (krafter som strävar efter att jämna ut jordens höjdskillnader till en plan yta). Erosion kan orsakas av rinnande vatten, vind, vågor, levande organismer, gravitation, med mera. Till skillnad från vid vittring krävs att det nedbrutna materialet på något vis transporteras bort för att det ska kallas för erosion.
89
Etologi
Läran om djurs beteenden och anledningarna till det.
90
Eukaryot
De eukaryota cellerna bygger upp exempelvis djur, svampar och växter. Till skillnad från den prokaryota cellen, kan den eukaryota cellen ha en eller flera cellkärnor. Vidare består dessa celler av så kallade organeller, det vill säga cellens motsvarighet till organ. Vanligtvis innehåller en eukaryot djucell följande organeller: Cellkärna, mitokondrier, lysosom, golgiapparat, endoplasmatiskt retikulum, ribosomer, cytoskelett, vakuoler, centrioler och peroxisom. Till skillnad från djurcellen, innehåller växtcellen desstom en cellvägg samt kloroplaster till förmån för sin fotosyntes.
91
Eutrof sjö
Kallas även övergödda sjöar. En sjö med stora mängder av de näringsämnen som krävs för att växter och alger ska kunna leva, särskilt kväve och fosfor. Dessa sjöar är därför rika på liv, både i strandkanten och ute i vattnet. De ligger ofta i områden med näringsrika jordar, exempelvis åkermark (där de kan så extra tillförsel av näringsämnen på grund av gödsel som förs ut med regnvatten) Eftersom dessa sjöar ofta innehåller mineraler som kalk så har de gott om buffrande material, och är därmed relativt resistenta mot försurning. Dock leder den stora mängden växtplanktion till att eutrofa sjöar har en hög kompansationsnivå, vilket kan leda till syrebrist.
92
Evaporation
Avdunstning
93
Evolution
Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer. Den innebär att ärftliga egenskaper i en population förändras från generation till generation genom olika processer.
94
Evolutionär förklaring
En evolutionär förklaring av ett biologiskt fenomen beskriver varför en viss egenskap är evolutionärt gynnsam. Till exempel, varför har fjällripor brunspräcklig fjäderdräkt på sommaren? Den evolutionära förklaringen till detta är att den bruna färgen liknar fjällripans naturliga omgivning (stenig och risig fjällmiljö) och utger därför ett bra kamouflage exempelvis när riphonorna ruvar sina ägg. Därför har det naturliga urvalet genom åren förfinat ripornas färg till att passa omgivningen.
95
Evolutionärt stabil strategi ESS
Evolutionärt stabil strategi (ESS), innebär inom evolutionsbiologisk teori, att det jämviktsläge som uppkommer då varje individ har optimerat sin egen fitness. I den evolutionärt stabila strategin missgynnas den individen med en mutation som avviker från det normala.
96
Exon
De avsnitt på genen som kodar för aminosyror som senare bildar kedjor i form av protein. Jämför med intron.
97
Exoner
kan även bestå av kodon (tre kvävbaser) som kodar för start och stopp av translationen, alltså de som ”säger åt” ribosomen var den ska börja och sluta sammankopplingen av aminosyror.
98
Fenotyp
En organisms fenotyp är antingen hela dess fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap, till exempel dess storlek eller ögonfärg, som varierar mellan individer. Fenotypen bestäms i viss utsträckning av genotypen, det vill säga vilka alleler individen bär på i en eller flera positioner på kromosomerna.
99
Feromoner
Feromoner är det doftämnen som en organism avger när den kommunicerar med kemiska signaler (doft). Feromoner är uppbyggda i kroppen och består av olika kemiska substanser. I och med att feromonerna innehåller olika kemiska ämnen så kan det ha olika egenskaper. Oftast är det organismer av samma art som kan fånga upp doften och avläsa vad den som har avgett doften vill förmedla. Några exempel på vad feromoner kan förmedla är revir, invit till parning, varningar och för att locka till sig byten.
100
Fettsyra
Fettsyror är molekyler som bygger upp det vi i dagligt tal kallar för fetter, dvs tryglycerider. De består av kedjor av kolatomer med väteatomer bundna till sig. Dessa kedjor brukar illustreras som svansar utstickande från en gemensam bas.
101
Fitness
Fitness (från engelskans fitness, "lämplighet") innebär grad av genetisk anpassning till en biologisk miljö
102
Fixt rörelsemönster
Fixa rörelsemönster är beteenden som utförs på samma sätt inom en viss art, utan någon inlärning eller erfarenhet.
Ett exempel på ett fixt rörelsemönster är gåshonan vars ägg rullat ur boet. Hon kommer fösa tillbaka ägget och även om ägget försvinner kommer hon fortsätta att fösa in ett inbillat ägg. Det är alltså ett beteende som när det väl inletts måste fullföljas.
103
Flagell
En svansliknande organell som många typer av celler använder för att förflytta sig. Ofta har den ett roterande rörelsemönster, ungefär som en propeller. Det finns också celler i flercelliga organismer som använder flageller för att flytta på saker i sin omgivning.
104
Flamskyddsmedel
Används för att skydda material för att ta brand lika lätt samt brinna upp långsammare. Det finns framförallt i elektronikprodukter, möbler, golv mm. I vissa länder (dock inte i Sverige) finns flamskyddsmedel även i barnkläder. Man har sett att dessa medel samlas i bröstmjölk och därmed förs över från mammor till barn, men man vet inte helt vad de gör ännu.
105
Flödesresurser
I energisammanhang resurser som kontinuerligt tillförs eller nyskapas (i motsats till lagerresurser)
106
Fondresurser
Fondresurs är en naturresurs och förnyelsebar energikälla som utan vård och skötsel slutar ge avkastning. Alla fondresurser är biomassa. Enklare beskrivet är fiske, skogsbruk, biomassa, vattenkraft och delvis torv exempel på fondresurser. I en mening är dock alla naturresurser fondresurser då de utan reglering skulle riskera att överkonsumeras och därmed utarmas och upphöra att ge avkastning.
107
Fosfolipid
Den typ av lipid som bygger upp cellmembran. Dessa molekyler har en polär och en icke-polär sida, dvs en sida som gillar vatten och en sida som stöter bort vatten. Detta gör att fosfolipider i vatten orienterar sig i cirklar i två skikt, med sina opolära fettsyrasvansar mot varandra (dvs de delar som ogillar vatten) Det är på detta sätt som cellmembran är uppbyggda.
108
Fossil
Fossil är bevarade rester eller avtryck från tidigare livsformer. Den vanligaste typen av fossil är en död organism som packats in i slam som förhårdnats, så att organismen också “förstenats”. Fossiler kan även vara avtryck i sedimentära bergarter eller lavasten, eller bevaras i is och i bärnsten.
109
Fotoautotrof
En typ av autotrof som utnyttjar solenergi för att omvandla oorganiska substanser till biologiska byggstenar. Prefixet foto står för ljusenergi.
110
Fotoheterotrof
En typ av heterotrof som använder solenergi för att omvandla organiska substanser till biologiska byggstenar.
111
Fotosyntes
Fotosyntes kallas även kolsyreassimilation och är den process där levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar den i kemiska bindningar. Fotosyntesen i växter försiggår i kloroplasterna i bladen på dagen med användning av solljuset.
112
Freoner
Det som freoner har gemensamt är att de är kolväten som innehåller flor, klor eller brom atomer. Dessa freoner andvändes till en början flitigt i kyrlskåp, frysboxar och sprayburkar. Detta tills man insåg att freonerna efter ett lång tid åker upp i atmosfären och och förstör ozonskiktet. Ozonsiktet är det som skyddar oss människor från solens UV-strålning.
113
Fria radikaler
Fria radikaler är en typ av mycket reaktiva atomer och molekyler. Reaktiviteten beroro på att atomen eller molekylen har oparade elektroner i den yttersta orbitalen. Radikaler förekommer ofta i olika biokemiska reaktioner, såsom i bionedbrytning av cellulosa.
114
Fruktkropp
Mellan hyfer i en svamps tråd-nätverk kan befruktning ske och nya sporer bildas. De flesta svamparter har skaffat sig förmågan att efter befruktningen låta de nya celler om skapats dela sig och bilda en så kallad fruktkropp, det är denna fruktkropp som växer upp ur jorden och som vi människor kan plocka.
115
Fröväxter
Kärlväxter som förökar sig med frön. Här finns grupperna nakenfröiga, där frön bildas på utsidan av blad, och gömfröiga växter där frön bildas inom en frukt.
116
Fundamental nisch
En arts fundamentala nisch beskriver artens ideala nisch och tillgångar, i frånvaro av konkurrans från andra populationer. Den fundamentala nischen är alltså mest teoretiskt baserad, och behöver inte överensstämma med den realiserade nischen.
117
Förna
Förna är det lager som finns högst upp i de olika jordnivåerna. Förnan består av organiskt material som ligger på marken. Detta består till största delen av döda men inte helt nedbrutna växtdelar. En del utgörs även av djurrester samt exkrement som hamnat på marken.
118
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen inträdde år 1992 och bygger på att alla ingrepp som görs i naturen måste redovisas innan dem utförs för att bevisa att dem inte skadar människa eller naturen vid själva händelseförloppet eller i framtiden. Det vill säga att allt som skall genomföras skall vara inom hållbarutveckling och går det inte bevisa att det ingrepp man skall göra i naturen är godkänt inom synpunkten hållbarutveckling förbjuds det att genomföras.
119
Försurning
Sjöar och marker kan vara naturligt sura men de kan också utsättas för föroreningar som leder till försurning. I Sveriges barrskog ligger det naturliga pH värdet under 7. Det vill säga att vätejonerna i marken har en hög koncentration och detta visar att marken är naturligt sur. Marken har blivit sur då marken ger sura nedbrytningsprodukter samt att den är svårvittrad, kalkfattig och hård. Därmed frigörs det endast en liten mängd buffrande ämnen som kan neutralisera marken.
Det är främst luftföroreningar som leder till att markens pH värde sjunker så långt att naturen inte längre klarar att hålla en balans och överleva.
120
Gener
En gen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman. En biologisk gen är en sekvens av kromosomer som i allmänhet kodar för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ca 22 000 gener. En gen består av en viss sekvens nukleotider som genom den genetiska koden beskriver en sekvens av aminosyror, vilka i sin tur bygger upp ett protein. Informationen i DNA-molekylen översätts, transkriberas, till olika former av RNA som styr tillverkningen, syntesen, av proteinet i cellens ribosomer. Ibland räknas även vissa DNA-sträckor som har regulatoriska funktioner, det vill säga bestämmer när det ska tillverkas protein och hur mycket, till genen.
121
gendubblering
Processer som förekommer i olika organismer och leder till att enstaka gener dubbleras. Vid dubblering av angränsande gener föreligger en dubblerad sekvens inom de gränser som bestäms av start och stoppsignalerna för ursprungsgenens proteinsyntes, vilket ger till resultat en högre produktion av transkriptionsprodukter och protein. Vid diskret gendubblering hamnar den dubblerade sekvensen utanför start och stoppsignalerna, varvid två oberoende gener med sina genprodukter kommer att föreligga. Gendubblering kan leda till en flergensfamilj, supergener eller pseudogener.
122
Genetisk kod
En genetisk kod beskirver hur en sekvens av nukleotidbaser i en DNA- eller RNA-molekyl ska översättas till en sekvens av aminosyror i ett protein.
123
Genotyp
Genotypen är en group av gener i vårt DNA som är ansvarigt för en viss egenskap. De bestämmer fenotypen (se nedan).
124
Golgiapparaten
En membranstruktur där de proteiner som tillverkats i ER sorteras och paketeras. De får också markörer som visar vart de sedan ska skickas vidare.
125
Grundvatten
Det vatten som utgör den underjordiska delen av vattnets kretslopp kallas grundvatten. Grundvattnet bildas genom att ytvatten infiltreras ner i jorden och sedan sjunker neråt (kallas prekolation) tills det når en ogenomtränglig yta. På denna plats ansamlas sedan vattnet och bildar vattenfyllda hålrum.
126
Gruppselektion
Evolutionsbiologisk urvalsprocess då populationer eller arter uppstår, formar sig och försvinner med olika frekvens på grund av olika genetisk sammansättning av gruppen.
127
Gömfröiga växter
Frön finns inom en frukt som kallas nöt, stenfrukt, bär eller kapsel beroende på egenskaper. Växterna har blommor och förökar sig genom pollinering. Gömfröiga växter innefattar 270 000 olika arter och är därmed en väldigt stor grupp indelade i undergrupperna ursprungliga växter, enhjärtbaldiga samt äkta tvåhjärtbladiga.
128
Habitat
Ett habitat är en livsmiljö som är lämplig för en viss art och uppfyller artens krav för överlevnad. Habitatet kan karaktäriseras av exempelvis biotiska och abiotiska faktorer, och även inkludera revir och nischer.
129
Haloklin
gräns/zon där salthalten ändras drastiskt pga densitetsskillnaden mellan salt- och sötvatten
130
Handelsgödsel
Handelsgödsel är syntetiskt framställda gödselmedel. NPK är en typ av handelsgödsel som består av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) och finns i flera varianter för olika gödselområden. Denna gödslingsmetod är inte hållbar under en längre tid då gruvor där kalium och fosfor bryts kommer att sina med tiden.
131
haploid cell
är en cell som innehåller en enkel uppsättning kromosomer, t.ex. könscellerna.
132
Harem
Ett flocksamhälle, där en enskild hane lever tillsammans med en flock honor i ett polygamist förhållande. Hästar och kronhjortar är två exempel på djurarter som lever i harem.
133
Herbivor
Herbivor är ett annat namn för växtätare. Herbivorer livnär sig på växter; inklusive alger, svampar och lavar. Rådjur är ett exempel på en herbivor.
134
Heterotrof
En heterotrof är en organism, som till skillnad från en autotrof, behöver konsumera organiska ämnen för att få energi, till exempel genom att äta, antingen autotrofer eller andra heterotrofer, som lever eller som nyligen dödats. Det gäller bland annat djur och svampar.
135
Homo erectus
“den upprättgående människan/ Pekingmänniskan” är en utdöd art av släktet människan som trors ha levt mellan 1,89 miljoner och 143 000 år sedan (enligt NE).
136
Homo neanderthalis
Neandertalmänniska. Förhistorisk människovarelse med utbredning från och med ca 350 000 år sedan, i Europa och västra delar av Asien. Utdöd i Europa för ca 35 000 år sedan. Något grövre kropp och hjärnvolym än den moderna människan. Ett par procent av arvsmassan hos alla européer av den moderna människan kommer från neandertalare.
137
Homo sapiens
Vår egen art, människa. Ett däggdjur av släktet Homo, vilket tillhör familjen hominider och i sin tur ordningen primater. Uppkom för ca 200 000 år sedan i Afrika. Utvandrade därifrån för ca 100 000 år sedan och har därefter spridit sig över hela världen. Det har visat sig att homo sapiens blandat sig med tidigare människoformer men också strax att en tid efter människans ankomst till Asien och Europa så försvinner spåren av de förhistoriska människorna Homo erectus och Homo neanderthalis.
138
homologa kromosomer
Homologa kromosompar består av två skilda kromosomer i samma cell. I ett homologt kromosompar härstammar den ena kromosomen från faderns befruktande spermie och den andra från moderns äggcell.
139
Homologa organ
organ med olika funktion men samma ursprung.
140
Humus
Humus är saprofytiskt nedbrutna växt- och djurdelar i förnan, vars ursprung inte längre kan identifieras med blotta ögat. Humus kan delas upp i mull, mår, torv och dy. För att jämföra humushalten i jordprover kan en lösning av ammoniak hällas genom jorden.
141
Humös sjö /brunvattensjö
Dystrof sjö, också brunvattensjö eller humös sjö är en näringsfattig typ av sjö och är en sjötyp som är mycket vanlig i Sverige. Vattnet innehåller mängder av humuspartiklar som färgar sjön allt från brunröd till svagt gulbrun, allt utifrån hur mycket humuspartiklar som finns.
142
Husdjursavel
Systematiska åtgärder för att förbättra en ras/ stam av ett husdjur för varje generation. Att ge/föra vidare egenskaper, som gör att de är bättre för oss och de själva.Till exempel parade man djur som var lätta att tämja med varandra, eller två olika hundraser som båda har bra luktsinnen så att deras avkomma får ett ännu bättre luktsinne. Därmed handlar inte husdjursavel om att skapa nya egenskaper hos arter/raser, utan att förbättra genuppsättningen generation efter generation.
143
Hybridisering
Är en sexuell reproduktion där två olika arter, det vill säga genetiskt olika
individer, kan korsa sig och få fertil avkomma. När två arter korsar sig och
kromosomantalet fördubblas sker hybridisering. Detta händer främst hos växter
snarare än hos djur då djur är mycket känsliga för förändringar i
kromosomantalet. Det krävs att det nya kromosomantalet är delbart med två för
att den nya individen skall kunna få fertil avkomma, annars blir den steril.
144
Hypotes
En hypotes är en förklaring till en frågeställning, som inte fullt har bevisats, kontrollerats eller erkänts som sann. En hypotes ställs efter att ha observerat, analyserat och gjort experiment, och hypotesen ger ett eventuellt svar på hur frågetecknen kan redas ut.
145
Hållbar utveckling
Att kunna tillgodose människornas behov utan att sätta jordens resurser och framtid på spel. En framtid där natur/resurser och människan lever tillsammans på ett optimalt sätt som garanterar båda parters framtida existens.
146
Hård botten
Hård botten är en marinbiologisk benämning på en botten bestående av sten, berg och även sandkorn för väldigt små djur. Dessa typer av bottnar är vanligast vid kusten och runt öar, till skillnad från mjuk botten som finns på de djupa haven. Djur som lever på hårdbotten är snäckor, kräftdjur och vissa vattenlevande sniglar.
147
Hårdbladsvegetation av medelhavstyp
En biom som förekommer vid medelhavs området, kallas även macchia, och innebär ett varmt och torrt klimat tåligt mot torka.
148
Högsta kustlinjen
Den nivå som vattnet nådde då det stod som högst brukar kallas den högsta kustlinjen. Nivån för denna kustlinje varierar i landet. De högsta nivåerna, närmare 300 meter ovan dagens havsyta, finns i Ångermanland.
149
Höstcirkulation
Efter sommarstagnationen (som orsakat lite syretillgång på vattnetsbotten och som inte tillfört något nytt näringsalt) tar höstkylan över och kyler vattnet i jämn temperatur, +4 grader. Höst kommer med höstvindar som ser till att röra runt i vattnet och se till att hela vattenmassan förblandar sig och syretillgången blir bättre.
150
Inavel
korsning mellan närbesläktade individer
151
Industrialisering
Industrialisering är då ett jordbrukssammhälle omvandlas till ett industrisamhälle. Man brukar prata om den industriella revolutionen som inleddes i Storbrittanien under slutet av 1700-talet. I Sverige skedde industrialiseringen först sent 1800-tal. Industrialieringen berodde främst på förändring och effektivisering inom jordbruket.
152
Inkorsning
När bland annat växtförädlare har fått fram de önskade egenskaper hos en växt så kan det vara så att den versionen har förlorat några bra egenskaper som den ursprungliga växten hade. Då gör växtförädlarna så att de korsar in de egenskaper som den ursprungliga hade genom att korsa den nya växten med en tidigare växt, och tar ut de avkommor som har de nya egenskaperna. Detta upprepas till att den nya varianten på växten har de bra egenskaperna från den tidigare, samt de nya egenskaperna.
153
Inlärt beteende
Inlärda beteenden är beteenden som lärs in under livets gång. De flesta djur lär sig många nya beteenden under livet. De vanligaste sätten att lära sig nya beteenden är genom upprepade försök, härmning och prägling.
Instinktshandling
154
interfas
Efter delningen när ny cellkärna bildats blir kromosomerna osynliga igen. I denna fas stannar cellen tills det är dags för delning igen.
155
Intermediär nedärvning
Intermediär nedärvning är ett begrepp inom genetik. När ingen av generna i ett genpar dominerar över den andra utan båda bidrar till organismens fenotyp sägs den påverkade egenskapens nedärvning vara intermediär. De två generna är då lika starka och fenomenet kallas också semidominans.
156
Intron
De avsnitt på en gen som inte kodar för aminosyror (och därmed protein), och som tas bort vid splitsning av pre-mRNA. Introner kan bestå av rester av gamla virus och andra egenskaper som inte längre är aktiva i arvsmassan.
157
Istid
Istid är en period i jordens historia som kännetecknas av att stora landområden blivit täckta med is till följd av ett nedkylt klimat. Termen kan både syfta på en nedisning under tusentals år och en längre tidsperiod med flera nedisningar.
158
J-kurva
Om en populations tillväxt ökar enligt en J-kurva innebär det att polulationen kraftigt ökar tills den står över miljöns bärförmåga.
159
Jonbyte
I podsoljordar där det inte finns tillräckligt mycket karbonatjoner sker buffringen genom jonbyte. När vätejonerna i det sura regnet hamnar i marken binds de till de små jordpartiklarna och “knuffar” därigenom bort de redan bundna näringsämnena. Med tiden bildas det ett förråd av vätejoner i jorden istället, medan näringsämnena lakas ut i markvattnet.
160
Jordart
Jordart är ett begrepp som används när man vill uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg, exempelvis morän, lera, rester av organismer exempelvis torv, dy eller kemiska utfällningar exempelvis kalkgyttja. Jordarter med stor mängd sönderdelat berg indelas efter kornstorlek i olika klasser.
161
Jordbruk
Jordbruk innefattar allt det vi människor gör för att bruka vår jord. Alltså hur vi använder mark och bearbetar jorden för att producera olika råvaror för konsumtion. I Sverige består 8% av vår landyta av jordbruksmark i form av åkermark och betesmark.
162
Jordmån
jordmån är markens översta lager, det område där jordarten påverkar och samspelar med växter och djur. Två vanliga jordmåner i Sverige är podsol (kallas för askjord, vanlig i barrskog och är relativt sur) och brunjord (består av mer finkorniga jordarter, omrörd snarare än skiktad och går hand i hand med lövskog).
163
Kalciumkarbonat
ett av jordskorpans vanligaste mineral, samt den viktigaste komponenten i marina organismers skal och i äggskal. Lösligt i syra.
164
Kambriska explosionen
Tidsperiod på 15 miljoner år då majoriteten av dagens djur påstås ha utvecklats.
165
Kamouflage
Är en skyddande förklädnad som gör djuren svårare att upptäcka, djurens färg och form kan genom kamouflage göra att den sammansmälter med omgivningens.
166
Karbonat
den negativa jonen CO32-.
| Karbonatjonen är en bas, och den korresponderande syran är HCO3-.
167
Karbonatbuffring
Karbonatbuffring är när karbonater tar hand om de sura vätejonerna som regnat ner på marken (eller vattnet). I en kalkrik jord finns det gott om buffrande ämnen vilket innebär att den kan ta emot mycket surt regn utan att PH-värdet förändras alltför mycket. Man säger att jord (och vatten) som har dessa buffrande ämnen har hög buffertkapacitet.
168
Karnivor
Karnivor kallas även köttätare. Karnivorer är djur och andra organismer som helt eller delvis lever av animalisk föda. Ett exempel på en karnivor är varg.
169
Katalysator (biologiskt)
Alla reaktioner som sker i en levande cell (med några enstaka undantag) katalyseras av enzymer. Detta är nödvändigt för att reaktioner ska gå tillräckligt fort och för att rätt produkt ska bildas. En biologisk katalysator snabbar upp reaktioner precis som alla andra katalysatorer gör genom att sänka aktiveringsenergin för reaktionen. Skillnaden är att enzymer är väldigt specifika och katalyserar ofta bara en enda reaktion och ger därmed bara en enda produkt. För att en förening ska kunna reagera med hjälp av enzymet måste den ha fysisk kontakt med enzymet. En liten del av enzymet har till funktion att hålla fast substratet och se till att ”rätt” reaktion sker. Den här delen kallas för enzymets aktiva yta.
170
Kemiska signaler (doft)
Ett annat sätt att kommunicera är med hjälp av kemiska signaler (doft). Genom att använda sig utav kemiska signaler (doft) kan organismer förmedla något till en annan organism utan att själva behöva vara närvarande. Ett av det bästa exemplen är när en hund urinerar på samma ställen varje dag. Detta gör den för att berätta för andra hundar att den finns i området. Dessa “meddelanden” kan innehålla information om tex individualitet, kön, könsmognad och löpning.
171
Kemoautotrof
En typ av autotrof som utnyttjar energi som blir över i reaktioner mellan oorganiska ämnen. Prefixet kemo står för kemisk energi.
172
Kemoheterotrof
Använder organiska molekyler både som energikälla och kolkälla
173
Klarvattensjö
En klarvattensjö är en typ av oligotrof (näringsfattig) sjö. Klarvattensjöar är ofta omringad av berg eller stenig mark. Detta leder till att varken näring eller annat organiskt material läcker ut från stränderna. Det är detta som ger klarvattensjöarna dess klara vatten. Ljuset kan komma långt ner och fotosyntes kan uppstå förhållandevis djupt i en klarvattensjö. Produktionen i klarvattensjöar är låg vilket leder till en hög syrehalt. Detta gör att arter med högt syrebehov, såsom rödingar, trivs i klarvattensjöar.
174
Klassificering
Klassificering är indelandet av olika levande organismer i domäner, riken, fylum, ordningar, familjer, släkten och arter så att en systematik uppstår.
175
Klimatzoner
Jorden delas in i fyra olika klimatzoner. Det som påverkar de olika zonernas klimat är solvämre, områdets avstånd till havet, höjden över havet och vind samt vatten. De olika zonerna som finns kallas för den tropiska zonen, de subtropiska zonerna, de tempererade zonerna och polarzonerna.
176
Kloakdjur
Näbbdjur och myrpiggsvin. Anses vara den mest primitiva gruppen inom däggdjur. Kloakdjuren skiljer sig från andra däggdjur då de lägger ägg. Anledningen till att de ändå räknas som däggdjur är för att de diar sina ungar. Deras mjölkkörtlarna saknar spenar, istället utmynnar mjölken ur porer. De har dessutom en kloak på kroppen, alltså en öppning där all utsöndring från djuren kommer ut, dvs urin, avföring och könsceller.
177
Klon
Kopiering av arvsanlag och ett sätt för bakterier och växter vid reproduktion, inte djur.
178
Kloroplast
Kloroplaster är så kallad organeller (del av, eller ett rum, i celler) hos växter, alger och cyanobakterier. I kloroplasten sker fotosyntesen. Kloroplaster innehåller också arvsmassa, ibland kallat kloroplast-DNA.
179
Kodominanta anlag
Avkomman blir inte en blandning, utan båda anlagen uttrycks. T.ex en färg från vardera dominant gen resulterar i en produkt med båda färgerna.
180
Kolhydrater
gemensamt namn för olika sockerarter (mono- och polysackarider). Innefattar bl.a. glukos och stärkelse.
181
Konsument, primär
Växter, alger och bakterier som fotosyntesiserar.
182
Konsument, sekundär
Organismer som livnär sig på att äta primärkonsumenter. T.ex. en köttätare som äter växtätare.
183
Konsument, topp
Organism som befinner sig på toppen av näringsskedjan.
184
Kolloider
Humuspartiklar, från organiskt material, och mineralkorn i mineraljorden som klumpar sig samman. De binder till sig joner och fungerar som ett skafferi med närsalter för växter. Daggmaskarnas slem klumpar samman kolloiderna till gryn som ger en jordstruktur med god tillgång på syre och vatten.
185
Komplementära strängar
De kvävebaser i DNA:et som sitter mittemot varandra: A-T och C-G. Den ena beskriver alltså vilken den som sitter mittemot är, eftersom det alltid är samma. De lindar sig runt varandra och utgör tillsammans, när de sitter ihop, DNA:ets dubbelspiral.
186
Konsument, primär
Växter, alger och bakterier som fotosyntesiserar.
187
Konsument, sekundär
Organismer som livnär sig på att äta primärkonsumenter. T.ex. en köttätare som äter växtätare.
188
Konsument, topp
Organism som befinner sig på toppen av näringsskedjan.
189
Kontinentalbrant
Kontinentalbrant ett område mellan kontinentalsockelns yttre del och kontinentalsluttningens övre del - sträcker sig från ca 200m till 2000-3000m under vattenytan. Kontinentalbranten är brant lutande, i genomsnitt mer än 40m per 1km.
190
Kontinentalsockel
En kontinentalsockel (även kontinentalhylla eller shelf, efter engelskans continental shelf) är en del av havsbottnen som tillhör en kontinentalplatta. Kontinentalsockeln ligger i allmänhet på 0–500 (i genomsnitt 130) meters djup och avslutas i en kontinentalbrant.
191
Konvergent evolution
Konvergent evolution är ett fenomen som uppstår när två arter, utan gemensamma förfäder, utvecklar liknande egenskaper oberoende av varandra. Detta sker när levnadsförhållandena hos två arter liknar varandra och därför leder evolutionen dem åt samma håll.
192
Korallrev
Korallrev är uppbyggda av kalkskelett som bildas när nässeldjur utsöndrar kalk, är beroende av varmt och klart vatten och därför känsliga för störningar, den största artrikedomen finns i korallreven
193
Korsningsschema
grafisk metod för att beräkna förväntad fördelning av olika genuppsättningar (genotyper) och egenskaper (fenotyper) hos avkomman vid korsning av två individer. I det enklaste fallet studeras en egenskap som beror på en enda gen, vilken förekommer i två olika former (alleler), varav en är dominant och en är recessiv. Ett exempel är blomfärg (lila eller vit) hos växten ärt.
194
Kretslopp, geologiskt
Det geologiska kretsloppet är den process som ger upphov till landmassornas utbredning och form. Jordens inre energi ger upphov till så kallade endogena krafter, som smälter de djupt liggande delarna av jordskorpan till magma. Vid tektonisk aktivitet, såsom vulkanism eller jordbävningar kommer magman upp till jordytan eller strax därunder. Magma som kommit upp till jordytan benämns lava. När magman stelnat bildar den magmatiska bergarter.
De magmatiska bergarterna kan sedan med hjälp av tryck, värme eller kemiska förändringar som till exempel vid en förkastning av berggrunden, omvandlas till metamorfa bergarter (nya mineraler bildas genom metamorfos, kan ske vid höga temperaturer). Den kan också brytas ned av erosion och massrörelser, transporteras och avsättas i exempelvis ett hav för att där packas samman och bilda en sedimentär bergart. Sedimentära bergarter kan även bildas av sediment från metamorfa eller magmatiska bergarter. De sedimentära bergarterna kan sedan på samma sätt som de magmatiska omvandlas till metamorfa bergarter genom tryck och värme. De kan också, genom tektonisk aktivitet, sjunka ned mot Jordens inre, smälta och återgå till magma. Även de metamorfa och magmatiska bergarterna kan återgå till magma på detta sätt.
195
Kretslopp, kväve
Kvävet omvandlas genom olika processer till kemiska bindningar som är användbara för Jordens livsformer. Det gasformiga kvävet omvandlas till viss del med blixtens hjälp under åskväder, men den största delen av omvandlingen står en- och flercelliga bakterier för. Dessa har ett enzym som hjälper dem att kombinera kväve med väte för att skapa ammonium. Detta ammonium använder sedan bakterierna, bland annat i symbios med svampar och växter, för att skapa de organiska byggstenar de behöver. När döda organismer förmultnar, det vill säga sönderdelas av bland annat bakterier och svampar omvandlas deras proteinkväve till i första hand ammoniak. Detta kallas för ammonifikation.
Kväve i jord eller vatten tar växter upp genom de salter av nitrat- eller ammoniakjoner kvävet där ofta är bundet till.Allt kväve som finns i djur har kommit till dem från växter, genom näringskedjan.
196
Kretslopp kol långsamt
Alla växtdelar förbrukas inte direkt av djur eller nedbrytare. Nedbrytare arbetar nämligen inte så effektivt i kallt eller syrefria miljöer. Då kan kol samlas i stora mängder i döda organismer. I skogar bildas humusämnens och i våtmarker torv. Kol har också omvandlats till stenkol eller olja. De här kolhaltiga substanserna har alltså undanhållits från kretsloppet tills för ca 300 år sedan då vi började förbränna fossila bränslen. Detta resulterar i att koldioxidhalten ökar i atmosfären. I sin tur gör detta att klimatet blir varmare då koldioxiden fördröjer värmestrålningen från jorden ut till rymden. Växthuseffekten förstärks. (Spira Bilogi 1 sid 206)
197
Kretslopp, snabbt
Snabbt kretslopp- Växterna tar upp luftens (eller vattnets) koldioxid och utnyttjar de i fotosyntesen. Sedan äter djur och nedbrytare upp växterna. Vid förbränningen i cellandningen blir kolet i kolhydrater och andra organiska ämnen till koldioxid igen.
koldioxid—>fotosyntes—>kolhydrater—> cellandningen—> koldioxid och så börjar det om igen.
198
Kretslopp, vatten
Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken. När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan.
199
Kromosom:
En kromosom är en DNA-molekyl - alltså platsen där den mesta arvsmassan finns. Bakterier har oftast bara en kromosom medans eukaryoter har flera och inuti en cellkärna.
200
kromosompar:
I människors kroppsceller finns det 46 kromosomer varav två kromosomer av samma slag, en från mamma och en från pappa. Två kromosomer av samma slag utgör ett kromosompar. Vi har 23 kromosompar.
201
Kullparasit
En kullparasit är ett djur som lägger sitt ägg i en annan individs bo och överlåter själva uppfödningen åt den andra individen. Göken är ett exempel på en kullparasit. Honan passar på att placera ut sina ägg när ”värdparet” är borta (ibland distraherade av hangöken). Äggen varierar i färg beroende på färgen på ”fosterföräldrarnas” ägg och placeras ett och ett i olika bon. Det är viktigt att fosterföräldrarnas egen kull är nylagd så att gökens ägg inte kläcks för sent i förhållande till de andra äggen. När gökungen kläcks knuffar den ut fosterföräldrarnas egna ägg och tas omhand av föräldrar av en annan art, ofta blir de snabbt förbivuxna av den snabbvuxna gökungen.
202
Kvalitativa egenskaper
Egenskaper som är man antingen har eller inte har och styrs av ett fåtal gener. En ny kvalitativ egenskap kräver en mycket specifik mutation för att den ska vara till överlevnadsfördel för individen. Det kan exempelvis gälla blodtyp eller förmåga att bryta ner ett giftigt ämne.
203
Kvantitativa egenskaper
Egenskaper som skiljer sig mellan olika individer av en art där det handlar om hur mycket av egenskapen man har, och inte om egenskapen finns hos individen eller inte. Exempelvis längden hos människor, alla har en längd men den varierar. Dessa egenskaper bestäms av flera olika gener men miljön kan påverka i vilken utsträckning egenskapen finns.
204
Kvävefixering
Kvävefixering är att binda kvävgas med andra ämnen och på så sätt skapa kväveföreningar. Processen utförs av kvävefixerande bakterier. Övriga organismer har inte förmågan att ta tillvara på kväve i gasform och är därför beroende av omvandlingen.
205
Käklösa fiskar (rundmunnar)
Är ryggradsdjur som saknar käkar. Fiskarna kännetecknas av deras runda sugmun.
206
Kärllösa växter
Växtrikets andra huvudgrupp är mossor. De är förhållandevis enkelt uppbyggda då de inte kan leda ämnen genom kroppen (saknar alltså kärl). Vatten och näringsämnen tas upp direkt genom bladen. Organismen kan inte växa sig särskilt stor på höjden, men sprider istället ut sig över marken.
207
Kärlväxter
Växtriket delas in i två stora huvudgrupper; mossor och kärlväxter. Den avgörande skillnaden är att kärlväxter har vattenledande vävnad (kärl) vilket mossor saknar. Detta utgör ledningskanaler för att leda vatten, socker och andra organiska ämnen som bildas vid fotosyntesen. Undergrupper bland kärlväxter är sporväxter, nakenfröiga växter och gömföriga växter.
208
Kärnmembran
Det skyddande membran som omger den eukaryota cellens cellkärna.
209
kärnspole
Kärnspolen eller den mitotiska apparaten ansvarar för isärdragningen av kromosomerna vid celldelningen. Kärnspolen är en struktur som ingår i eukaryota cellers cellskelett och som har en viktig funktion i celldelning. Dess funktion är att dra isär kromosomerna så att de fördelas lika på dottercellerna.
210
Kärr
Ett kärr kan man tala om när en sjö övergår till att bli myrmark (oftast som en fas i sjöns igenväxningsprocess). I näringsrika och näringsfattiga sjöar ansamlas med tiden alltmer organiskt material på bottnen i form av gyttja respektive dy. Detta banar, i takt med att sjöarna blir allt grundare väg för växter att invadera och breda ut sig. Sjön har nu övergått till att bli ett kärr.
211
Könsbunden nedärvning
Könskromosombunden nedärvning, även kallat könsbunden nedärvning, är egenskaper uttryckta genom arv, fenotyper, som beror på individens kön så som det bestäms av kromosomerna. Det handlar normalt om egenskaper som styrs av gener som finns på X-kromosomen, som innehåller betydligt fler gener än Y-kromosomen.
212
könsceller
Under fortplantningen hos djur och även många växter krävs det könsceller, även kallat gameter, som ska komma i kontakt och sammansmältas. Detta är självaste skapelsen av nya individer. Könsceller finns i två varianter. Ena är den manliga könscellen vilket är spermien eller även kallat sädescellen. Den andra varianten är den kvinnliga könscellen vilket är äggcellen eller även kallat ägg.
213
Könspili
piʹli (plural av latin piʹlus ’hårstrå’), vidhäftnings- eller konjugationsorgan på bakteriers yta. Det finns två typer av pili. Pili som används för att hålla bakterien fast på en yta, till exempel en tand eller en annan bakterie, kallas även fimbrier. Konjugationspili, eller sexpili, används för att skicka över små DNA-segment, plasmider, till en annan bakterie, se konjugation. Wikipedia:Pilus, (plural pili) är tunna trådliknande utskott som finns på cellytan hos vissa typer av bakterier. De är cirka 7 nm i diameter och består av sammansatta proteiner. Till skillnad från flageller (som också är utskott från bakteriers cellytor) är pili mycket tunnare och kortare och de täcker hela cellytan, vilket flageller oftast inte gör. Pili har två egenskaper ;Den första egenskapen gör att bakterierna kan fästa vid olika ytor, såsom slemhinnor och vid andra bakterier. Den andra egenskapen gör att de kan överföra genetiskt material från en bakterie till en annan. det finns olika benämningar på dessa Pilier, ex. F-pili, P-pili, Typ 1-pili osv.
214
Lagerresurser
i naturresurssammanhang sådana resurser som inte nybildas
215
Lansettfiskar
Enligt Insikt biologi 1 är lansettfiskar en typ av organism som påminner om en fisk utan ryggrad, den ska ha gett upphov till dagens ryggradsdjur. Istället för ryggrad påstås den ha haft en ihålig sträng längs ryggen vars uppgift var att skydda den nerv som gick där i.
216
Leddjur
Arter som har ledade extremiteter samt ett yttre skelett där även kroppen är ledad. Omkring 80% av alla djurarter faller in under denna kategori. Exempel på leddjur är spindlar, kräftor och insekter.
217
Ledfossil
En ledfossil är en fossil som kan användas för att få fram åldern på bergarter. Bland de vanligaste ledfossilerna är en grupp encelliga eukaryoter, de amöbaliknande och skalförsedda foraminifererna.
218
Lipid
Lipid är ett samlingsnamn på fetter och fettliknande ämnen som alla har gemensamt att de ogillar vatten. Detta beror på att de inte har så många polära bindningar, dvs bindningar med elektrisk laddning. Detta gör att de dras till varandra och stöter bort vatten. Lipiderna delas in i tre huvudgrupper: triglycerider (det vi kallar fett när vi pratar om mat), fosfolipider och steroider (t.ex kolesterol och vissa hormoner).
219
Litoral
Livets träd-ett träd med det biologiska livets historia uppdelat i tre huvudgrenar, arkeer, bakterier och eukaryoter och sedan en massa mindre grenar tillhörande de tre huvudgrenarna. all cellbaserat liv delas in i livets träd grenar.
220
Locus
Locus är inom biologi och medicin den bestämda plats på kromosomen där informationen om en viss gen är lagrad. Gener med ett och samma locus i de homologa kromosomerna är alleler av samma gen.
221
Luftföroreningar
Luftföroreningar skapas i störts uträckning då vi t.ex. eldar med olja eller stenkol och genom detta skapar svaveloxid, som reagerar med vatten och skapar svavelsyra. Varför detta sker med just olja och stenkol är för att de är omvandlade organiska material som innehåller svavel. Luftföroreningar kommer även då vi förbränner på så hög temperatur att syre och kväve reagerar med varandra kväveoxid som i sin tur reagerar med vatten och skapar salpetersyra. Även ammoniak är en del i världens luftföroreningar då de omvandlas till surgörande ammoniumjoner.
222
Lysosom
Lysosomer är cellens renhållnings- och nedbrytningsanläggning, och tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, till exempel bakterier. Det som kan återanvändas förs tillbaka till cytoplasman, medan resten transporteras ut ur cellen. Lysosomerna har även andra uppgifter i cellen. De frigör aktiva enzymer vid cellens yta och påverkar därmed det intercellulära materialet och dess nyorganisation. Lysosomer deltar även i apoptosen (den programmerade celldöden).
223
Makroalger-
Makroalger odlas på många ställen i världen. Vanligast förekommande är det i Asien där man odlar dem i bassänger och dammar. Det används som människoföda och djurföda, men även i framställning av olika kemikalier samt biogas. Tång är ett samlingsnamn för många olika flercelliga alger såsom rödalger, grönalger och brunalger.
224
Makroevolution
Makroevolution innebär större förändringar av genpoolen, till exempel bildandet av nya arter, släkten eller familjer. Biologer definierar makroevolution som förändringar på eller över artnivå
225
Makromolekyl
En makromolekyl är en stor molekyl. Gränsen kan läggas vid 1000 dalton, men molekylmassan kan vara större än 100 000 Da. Ordet används mest för att skilja mellan små molekyler, som vatten och etanol, och de stora molekylerna inom biokemin, som kan vara tusentals gånger större
226
Marknära ozon
Marknära ozon är ozon nära jordytan. I stratosfären, över tio kilometers höjd, skyddar ozon mot solens farliga ultravioletta strålar, men det är skadligt för växter och djur som lever i den lägsta delen av atmosfären.
227
Markvatten
Markvatten är det vatten som finns kapillärt bundet i markporerna. Marken består dels av fast material och dels av markporer. I markporerna finns både markluft och markvatten i varierande mängder, beroende på porstorleksfördelningen och aktuell tension. Det aktuella mängdförhållandet mellan markluft och markvattnet framgår för övrigt av markens pF-kurva.
För växternas transpiration används det växttillgängliga markvattnet som finns i rotzonen.
228
Medfött beteende
Medfödda beteenden är sådana beteenden som vi har från födseln. Vi är behöver alltså inte lära oss dessa beteenden av andra. Dessa beteenden ärvs från generation till generation och finns programmerade i nervsystemet. En bebis sug- och gripförmåga är exempel på medfödda beteenden. Medfödda beteenden som är typiska för en viss art kallas instinkthandlingar.
229
Meios
Meios eller reduktionsdelning är den celldelning som sker när det bildas könsceller eller sporer.
230
Mekanistisk förklaring
En mekanistisk förklaring av ett biologiskt fenomen beskriver hur fenomenet sker, utan att nödvändigtvis förklara hur det kommer sig att det har uppstått. En mekanistisk förklaring av varför ripornas sommardräkt är brunspräcklig kan vara att färgen bestäms av variation av pigment i fjädrarna, som i sin tur styrs av den genetiska kodstrukruren i djurets arvsmassa.
231
Melanin
svarta, bruna och röda pigment som finns i djur- och växtriket och som ger färg åt hud, hår och ögats iris.
232
Mesotrof sjö
En mesotrof sjö är en sjö som varken är övergödd eller näringsfattig.
233
metafas
Del i delningsfasen av DNA där kromosomer ställer upp sig längs en linje. I metaforen förbereder sig kromosomerna i dna-sekvensen på att dela sig. Se bilder https://ehinger.nu/undervisning/kurser/biologi-1/lektioner/cellgenetik/mitos.html
234
Mikroevolution
När en utveckling av en viss art sker kallas det för mikroevolution. Mikroevolution är resultatet av att vissa individer inom arten anpassar sig bättre till vissa miljöförändringar, vilket sedan gör att hela arten vidareutvecklas. När tillräckligt många mikroevolutioner har skett kan det uppstå en helt ny art, och processen där nya arter uppstår kallas för makroevolution.
235
mikrotubuli
Är en del av det så kallade cytoskelettet (cellskelettet). Det består av olika proteiner och ger cellen dess struktur. Mikrotubuli håller främst cellens organeller på plats och medverkar även inom transporter i cellen.
236
Miljögift
Miljögifter är ämnen som har skadlig inverkan på miljön när de släpps ut. Det finns flera typer av miljögifter, både sådana som är skapade av människan och naturliga. De naturliga kommer i olika former och tillstånd men det vanligaste är metaller såsom bly. Ett vanligt miljögift skapat av människan är PVC, alltså en av de vanligaste plastsorterna. Miljögifter är långvariga, tas upp av djur och växter och har en förmåga att sprida sig.
237
miljökvalitetsmål
nationella mål för att öka och säkerställa miljökvaliteten
238
Mimikry
Mimikry eller mimicry betyder ungefär "skyddande likhet", och är en form av beteende eller utseende utvecklat främst bland mindre djur, särskilt insekter, där en art på något sätt imiterar en annan arts utseende, genom adaptiv färgteckning, ljud, kemiska signaler eller rörelsemönster. Arten som efterliknas kallas för modell eller modellart. Mimikryn ger en selektiv fördel för individen som utvecklat likheten. Fenomenet är vanligt inom både djur- och växtriket. Vanligtvis är det frågan om att härma en art som på något sätt är farlig, för att på så sätt avskräcka rovdjur. Ett exempel är blomflugor, där många arter liknar getingar. Likheten kan gälla utseende, beteende, ljud, doft eller lokalisering och habitat. Av naturliga skäl återfinns arten med den skyddande likheten i samma miljö som värddjuret.
239
Mineraler
Ur magman som trängt upp till jordytan kristalliserar sig mineraler. Exempelvis innehåller järnmalm höga halter av just järn, som bildade kritaller när magman den följde med upp till jordytan stelnade. Mineralerna kommer alltså från de olika kemiska föreningar och/eller rena grundämnen som finns i jordens inre.
240
Mineraljord
är de jordarter som byggs upp av partiklar från berggrund (mineraliskt material). Det vill säga, jordartens korn skulle kunna beskrivas som krossat berg. Kornstorleken kan skifta mellan jordarterna beroende på hur de har skapats. Lera, sand, grus och morän är alla exempel på mineraljordar.
241
Mineralämnen
Mineralämnen betecknar de ämnen som frigörs från den underliggande berggrunden och över till de jordlager som vilar ovanpå berggrunden. En jordtyp kan variera mycket i mineralhalt beroende på hur mineralrik berggrunden under är. Olika jordtyper (ex. podsol jmf. med brunjord) blandas också olika mycket, varför mineralerna som eventuellt finns närmast berggrunden sprids i olika grad i de respektive jordtyperna.
242
Mitokondrie
Mitokondrier är små sk organeller (organ inne i cellerna). De finns i varierande mängd i nästan alla celler i hela kroppen. Mitokondrierna kallas för cellernas kraftverk, eftersom det är här näring och syre omvandlas till energi som cellerna kan använda. Det sker i en process som kallas för den mitokondriella andningskedjan. Förutom att skapa energi till cellerna har mitokondrierna som uppgift att kontrollera cellldelning och celldöd.
243
mitos
Även kallat celldelning, är när en cell och dess cellkärna delar sig till två genetiskt identiska dotterceller. Kromosomerna delas upp lika mellan dottercellerna så att de innehåller exakt samma information. Innan denna delning sker måste modercellen öka i storlek, för att dottercellerna inte ska bli mindre för varje cellgeneration.
244
Mjuk botten
Här syftar man istället på en botten bestående av slam, sand och lera. Detta är dock en lite relativ benämning då den kan vara mjuk för stora djur men mycket hård för små organismer. Mjuk botten finns på 25-250 m djup. Mjuk botten består även den av slam, sand och lera, men återfinns som namnet antyder på betydligt grundare partier, ned till 3 m djup. De växter som växer här måste ha rötter som är fästa i marken. Här utförs extremt mycket av den primärproduktion som sker i haven, och är en viktig fortplantningszon för många fiskarter.
245
Moderkaksdjur
Högre däggdjur (Eutheria), ibland kallade placentadäggdjur eller moderkaksdäggdjur, är en infraklass i klassen däggdjur. Tillsammans med pungdjuren bildar de underklassen Theria. Alla däggdjur i Europa, inklusive människan, tillhör de högre däggdjuren. Beteckningen "högre" ska inte tolkas som en värdering – det betyder här endast att de är en nyare gren i evolutionen lopp. Till högre däggdjur hör cirka 94 procent av alla nu levande däggdjursarter. Av däggdjurens 1 229 släkten tillhör 1 135 detta taxon.
246
Monofyletiskt släktträd
Är en klassificering av organismer som ingår i en klad som har en gemensam förfader och där de är de enda ättlingarna. Släktträdet innesluter organismer som har ett gemensamt ursprung och det innebär att utanför denna grupp så har inga
andra kända arter samma förfader.
247
Monogami
Monogami betyder engifte och innebär ett partnerskap mellan endast två parter.
248
Monogena egenskaper
De egenskaper som skapas av en enda gen kallas för monogena egenskaper. Exempel på monogena egenskaper kan vara färgblindhet eller sjukdomen PKU (en ämnesomsättningssjukdom).
249
Monosackarid
enkel sockerart, t.ex. glukos och fruktos.
250
Mosse:
Karaktäristiskt för ett kärr är att det ständigt tillförs vatten från omgivande marker och det är just detta som skiljer kärret från en mosse. I ett kärr gör det höga vattenståndet och bristen på syre att nedbrytningen av organiskt material går mycket långsamt. Med tiden lagras oförmultnat material i och omkring myrmarken, det bildas torv och vattentillförseln från omgivningen stoppas. Kärret har då blivit en mosse.
251
mRNA
mRNA är en molekyl som bär på genetisk information som har sitt ursprung i DNA. mRNA kallas också messenger RNA, eller budbärar-RNA.
Den process som ger upphov till mRNA kallas för transkription och liknar DNA-replikationen. DNA är mallen för den slutliga molekylen, men i mRNA så är ”språket” för kvävebaserna lite annorlunda.
252
DNA
består av fyra kvävebaser som förkortas A, C, T och G. I mRNA är det samma kvävebaser förutom T (tymin), som istället representeras av U (uracil).
Vid transkriptionen skapas först något som kallas ”pre-mRNA”, som sedan modifieras i form av att onödiga delar av genen, s.k. introner, ”klipps bort” (en process som kallas splitsning) till ett slutgiltigt mRNA.
Detta mRNA transporterar sedan informationen den bär på till ribosomen för translation.
mRNA är en mycket mindre stabil molekyl jämför med DNA.
253
Mull:
Lager i brunjord med högt pH, som består av humus blandat med mineraljord. Bakterier och daggmaskar bryter ner och drar ner organiskt material från förnan och humusskiktet och blandar med underliggande jord som luftas, syresätts och blir näringsrik.
254
Mutation
En mutation är en förändring i arvsmassan och är nödvändiga för att evolutionen ska ske och kan både vara positiva och negativa för organismen. Mutationer kan ske av olika anledningar, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning, inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Om en mutation skulle ske i könscellerna får den kommande generation en mutation som föräldrarna saknar. Uppstår mutationen i andra celler förs den inte vidare. Samma princip gäller för växter och andra organismer.
255
Mutationsförädling
Genom mutationer förbättra växter och djur till vår önskan. Mutationsförädling tar vara på spontana mutationer, samt framkallar mutationer. Detta används inom växtförädling, men även med djur.
256
Mutualism
två arter som lever tillsammans och drar nytta av varandra. Den typ av symbios där båda parter tjänar på samarbetet.
257
Mykorrhiza
Ett ömsesidigt samarbetet mellan svamp och växt, ofta träd. Då mineralnäringsämnena i en podsoljord är svårtillgängliga för växterna så hjälps de två åt. Trädet ger svampen kolhydrater, och svampen ger träden vatten och mineralnäringsämnen.
258
Myrmark
En myr är en väldigt fuktig mark som har bildats av att sjöar och tjärn växer igen. Detta sker genom att de organiska material som bildas och transporteras till sjöarna lägger sig på botten i sediment. När detta pågått tillräckligt länge fylls en sjö igen av dessa organiska material och en myr bildas. Vattnet i en myr hindrar syre från att tränga ner i marken och nedbrytningen i en myr går därför långsamt och blir i många fall ofullständig. Torv, som är karakteristiskt för myrar, bildas när organiskt material inte bryts ned fullständigt.
259
Mår- råhumus:
Skiktet under förnan i podsoljord. Genomvävd av svamphyfer vilket ger en skogsmark som sviktar under fötterna när man går på den. Lågt pH gör att humusämnen följer med regnvatten nedåt i marken, järn och näringsämnen urlakas.
260
Nakenfröiga växter
Fröbärande växter kan delas in i två grupper: Nakenfröiga växter och gömfröiga växter. Skillnaden mellan de båda finns i namnen: Nakenfröiga växter = Har enklare höljen runt sitt frös äggceller och embryo. Gömfröiga växter = Har dubbla höljen runt sitt frös äggcell och embryo. Till Nakenfröiga växter hör ex. barrväxter, kottepalmer och ginkgoväxter.
261
Nedbrytare
använder materialet i andra organismer som har dött. På så sätt frigör de mineralämnen i dött material så att växter kan ta upp det. Det är framförallt bakterier och svampar som är nedbrytare, men det finns även en del djur- asätare. Nedbrytare ger ifrån sig enzymer som bryter ner de döda organismerna utanför sina celler, för att sedan ta upp de enklare molekylerna. Det sker ofta en ekologisk succession av nedbrytare då olika nedbrytare är specialiserade på olika ämnen i en död organism.(Spira Biologi 1 sid 204)
262
Nisch
Nisch är en arts “sätt att leva” på. Detta innefattar allt arten behöver för att kunna bo där den gör, så som tillgång till mat, rörelse osv.
263
Nitrat
(nitratjoner, NO3–) ingår i många salter och salpetersyra. Nitrit är den form av kväve som växter kan ta upp.
264
Nitrifikation
känt från kvävets kretslopp, är när nitrifikationsbakterier omvandlar ammonium till nitrat. Detta sker i två steg. Några av nitrifikationsbakterierna omvandlar ammoniumjoner till nitritjoner som sedan några andra av nitrifikationsbakterierna omvandlar till nitrat.
265
Nitrit
(nitritjoner NO2–) är ett giftigt ämne för oss människor i för hög dos, men är en viktig del av kvävets kretslopp där dess kväve till slut når oss människor i annan form (utan att vi dör).
266
Nukleotid
Nukleotider är byggstenarna i DNA och RNA. Består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatsyror. När nukleotiderna länkas samman som i DNA eller RNA kallas molekylen för en nukleinsyra.
267
Nyckelretning
Beteenden som utförs av en viss art i en viss situation kallas medfödda beteenden.
Sådana beteenden ärvs från generation till generation och finns programmerade i nervsystemet. Medfödda beteenden som är typiska för en viss art kallas instinkthandlingar.
Dessa handlingar utlöses av vissa signaler som kallas nyckelretningar och gör att de på en viss stimulus reagerar på ett förutbestämt sätt.
Som hos människobarn har många djurungar ofta ett runt ansikte och stora ögon. Den runda profilen är en nyckelretning som lockar fram beskyddarinstinkten hos föräldrarna.
268
Näringskedja
En kedja av hur näring tas upp av olika organismer. I en näringskedja kan man följa förloppet av näring genom att den föregående “delen” av kedjan tas upp eller äts upp av den nästkommande “delen”. T.ex. från producent -> primärkonsument -> sekundärkonsument.
269
Näringsväv
Ett mer avancerat sätt att beskriva hur näring tas upp och omvandlas mellan producenter och konsumenter. Kan se det som att flera olika näringskedjor överlappar och går in i varandra. Genom att studera näringsvävar får man en mer detaljerad bild av näringsupptag än genom en näringskedja eftersom det är vanliga att konsumenter äter mer än en typ av föda.
270
Näringsämnen
Ett näringsämne är en oorganisk eller organisk förening som en organism tar upp från sin omgivning för att överleva, fortsätta växa och fortplanta sig. Näringsämnena behövs till organismens metabolism, för att bygga upp och reparera vävnader eller för att styra organismens livsprocesser. De organiska föreningarna kan också omvandlas till energi.
271
Nässeldjur
Namnet är efter nässelcellerna i tentaklerna. Hydror, maneter och koralldjur räknas hit. Kroppsbyggnaden är enkel trots att cellerna är grupperade i vävnadslager. Dem sägs vara radiärsymmetriska, vilket betyder att djuren ser runda ut uppifrån och underifrån och saknar fram- och bakända samt rygg- och buksida. Med tentaklerna kan dem bedöva bytesdjur. De har ett glest nätverk som nervsystem och de saknar ögon, förutom maneten som har enkla ögon vid kanten.
272
Oceanrygg
Oceanryggar bildas genom att de sju stora kontinentalplattorna glider isär och magma väller upp i dessa sprickor som bildas. När den heta magman kommer i kontakt med det iskalla havsvattnet så stelnar det. De sju stora kontinentalplattorna innefattar; Eurasiska, Nordamerikanska, Sydamerikanska, Afrikanska, Indo-australiska, Antarktiska och Stilla havs-plattan. Dessa tillsammans kallas lithosfären.
273
Oligotrof sjö
Oligotrofa sjöar är näringsfattiga, och artfattigare än eutrofa sjöar. De ligger ofta i områden med näringsfattiga podsoljordar, vilket på grund av jordens låga pH- värde innebär att dessa sjöar brukar vara surare än eutrofa sjöar. De kan delas in i klarvattensjöar och humösa sjöar. Som namnet antyder har klarvattensjöar mycket klart vatten, vilket innebär att det pågår fotosyntes djupt ned. Humösa sjöar, å andra sidan, är ofta brunaktiga på grund av att de ligger i områden med mycket humus i marken. Detta försvårar fotosyntesen, så humösa sjöar har ofta lite växtliv. De har lågt pH- värde pga. humusämnena i vattnet, och detta gör att de har ont om arter förrutom djuplankton.
Mesotrof sjö- En mesotrof sjö är en sjö som varken är övergödd eller näringsfattig.
274
Omnivor
Omnivorer är allätare vilket betyder att de livnär sig på både animalisk och icke-animalisk föda, dvs både kött och växter. Människan är ett exempel på en omnivor.
275
Opåverkad mineraljord
Understa jordskiktet i naturlig mark och består av eroderat mineral, som ej påverkas av maskar och bakterier. Tar ca en miljon år att bildas.
276
Organeller
En eukaryot djurcell innehåller vanligtvis följande organeller: Cellkärna som innehåller arvsanlagen i form av DNA som innehåller en nukleol där rRNA syntetiseras vilka bildar ribosomerna. Mitokondrier som är kroppens kraftverk där kroppens energivaluta Adenosintrifosfat (ATP) syntetiseras.
277
Organogen jord
är de jordarter som istället byggs upp av material som kommer från organismer. De består med andra ord av ämnen från exempelvis döda växter eller djur. Exempel på organogen jord är torv i våtmarker och humus i skogar.
278
Osmos
transport av lösningsmedel mellan två vätskor som har olika koncentrationer av ett upplöst ämne och där transporten sker genom ett membran som bara släpper igenom lösningsmedlet. Syftet är att jämna ut koncentrationen mellan lösningarna med olika koncentrationer.
279
Ozon
är en molekyl som är uppbyggd av 3 syreatomer. Ozon bildas naturligt i vår atmosfär när solen träffar syre. Fritt syre och ozon bildas och ozon är också det som skyddar oss från UV-strålning från solen.
280
Ozonhål
CFC (klorfluorkarbonater) är ett ämne, mycket stabilt, som tål både värme och kyla mycket bra. Detta ämne började man på 1930-talet använda i sprayburkar och som köldmedium i kylskåp. Det man inte hade koll på var att detta ämne bryter ner ozon. På grund av detta bildades det ozonhål i atmosfären. Länder gick ihop och bestämde sig för att det skulle upphöra och det har resulterat i att ozonskiktet har börjat återbildas.
281
Ozonlager
Ozonlagret i atmosfären är ett krav för liv på land eftersom det skyddar oss mot solljus. Det finns även marknära ozon som bildas av bilavgaser i reaktion med solljus. Detta är skadligt och irriterar djurs slemhinnor i luftvägarna samt växternas bladytor.
282
Parasitism
parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen, parasiten, utnyttjar värdorganismen för egen vinning på ett sätt som skadar värdorganismen och drar näring ifrån organismen.
283
Parningsspel
Beteendemönster innan parning.
284
PCB
Har tidigare använts som bland annat impregneringsmedel i transformatorer och kondensatorer samt mjukgörande i plaster och fogmassor. Trots att medlet förbjöds i Sverige på 70-talet finns det fortfarande i gammalt material och läcker därför ut i naturen. Då medlet är långlivat och fettlösligt har det gett problem för djur högt upp i näringskedjan. Hos sälar i Östersjön har det lett till fortplantningsstörningar och säldöd. Hos människor tror man att ämnet leda till inlärningssvårigheter samt påverka fortplantningsförmågan.
285
Pelagial
Sjöns/havets fria vattenmassa. Den går från vattnets yta ner till kompensationsnivån. (Kompensationsnivån är det djup där planktonalgernas andning är lika stor som fotosyntesen. Alltså, planktonalgerna kan inte leva under kompensationsnivån då det råder brist utav solljus).
286
Permafrost
På jorden finns områden där vintern är väldigt lång och det knappt är någon sommar, vilket gör att tjälen i marken där inte hinner tina. Det betyder att marktemperaturen ständigt är under vattnets fryspunkt och detta läge kallas således för permafrost. Vidden av områden med permafrost varierar, den påverkas nämligen av klimatet och temperaturförändringar.
287
Plattmask
Plattmaskar är en stam djur med bilateral symmetri. Vissa bandmaskar kan bli mer än 10 meter långa, den längsta som någon har uppmätt var 30 meter lång och av arten bred binnikemask. Stammen innehåller runt 100 000 ännu existerande arter, vilket gör den till den största stammen med acoelomater.
288
Podsol
Sveriges vanligaste jordmån, ca 70% av landytan, och återfinns framförallt i barrskog. Bildas på jordar med svårvittrade mineraler. Storkornig jord som är näringsfattig med liten mängd buffrande ämnen vilket ger lågt pH, sur miljö, där barrträd trivs, som ger svårnedbruten förna och humus med lägre pH. Svampar är de mikroorganismer som klarar sur miljö och ansvarar för nedbrytningen i podsoljorden. Tydlig skiktning av jorden för att daggmaskar inte trivs i lågt pH och omblandning av jord uteblir. Skikten i podsol är; växtskikt, förnaskikt, mår, blekjord, rostjord, grovkornig opåverkad mineraljord och svårvittrad berggrund.
289
Polyfyletiskt släktträd
Är en klassificering av en grupp organismer som, liksom den monofyletiska gruppen,tillhör en klad. Skillnaden här jämfört med den monofyletiska gruppen är att de olika organismerna inom kladen inte är varandras närmast tillhörande
släktingar. De har en gemensam förfader men den är inte nära övriga
representanternas förfäder. Ett exempel är den polyfyletiska kladen varmblodiga
djur, som består av däggdjur och fåglar, där de från olika grupper av
kallblodiga djur utvecklats fristående.
290
Polygami
parningsbeteenden utöver en-till-en-relationer
291
Polygena egenskaper
Egenskaper som skapas av flera geners effekt, deras samverkan med varandra. Polygena egenskaper är vanligast då egenskaper oftast beror på flera gener. Några exempel på polygena egenskaper skulle kunna vara musikaliska egenskaper, kroppslängd eller intelligens.
292
Polysackarid
molekyl som byggts upp av många monosackarider och som är mer svårsmält av bl.a. människor. Exempel på polysackarider är cellulosa och stärkelse.
293
Population
En grupp organismer av samma art inom ett visst område.
294
Populationskrasch
En populationskrasch innebär att en population lever över miljöns bärförmåga och i brist på resurser så som föda och boplats, leder detta till att populationen minskar kraftigt eller försvinner helt (till följd av en J-kurva)
295
Populationstillväxt:
Populationstillväxt handlar om hur antalet arter inom ett område förändras med tiden. Det finns flera faktorer, både biotiska och abiotiska som ökar respektive begränsar en populations tillväxtmöjligheter, däribland boplats, föda, konkurrens, miljöförändringar och klimatförändringar. Populationer kan tillväxa enligt olika modeller, vissa ligger ständigt kring gränsen för ekosystemets bärkraft medan andra har en cyklisk tillväxt där kraftiga ökningar till ovanför bärkraftsgränsen avlöses av ännu kraftigare minskningar.
296
Predation
olika organismer äter varandra, t.ex. rovdjur äter växtätare.
297
Primater
är en ordning i djurklassen däggdjur. Primater delas in i halvapor, spökdjur och högre primater. Högre primater omfattar apor (västapor och östapor) och hominoider (gibboner, orangutang, gorilla, schimpanser, förmänniskor och människan).
298
Primärproduktion
Den process när levande organismer, som alger, växter och bakterier, omvandlar oorganiska ämnen till organiska.
299
Producent
Producenter utgör alltid början av en näringskedja. Producenten är något som kan vara en energikälla för andra. Det är hos producenterna som den ursprungliga energin för en näringskedja återfinns. De som kan kallas för producenter är fotoautotrofer och kemoautotrofa bakterier.
300
profas
det första stadiet i mitosen - kärnmembranet i cellen upplöses och kromosomerna bildar kompakta kroppar som syns i mikroskop. Kopior av kromosomerna sitter bredvid varandra.
301
Profundal
Den del av en vattenmassan som befinner sig under kompensationsnivån (se förklaring i tidigare ord). Pelagial: (Pelagialen) Sjöns/havets fria vattenmassa. Den går från vattnets yta ner till kompensationsnivån. (Kompensationsnivån är det djup där planktonalgernas andning är lika stor som fotosyntesen. Alltså, planktonalgerna kan inte leva under kompensationsnivån då det råder brist utav solljus).
302
Protein
Organiska ämnen med hög molekylvikt. Tillsammans med kolhydrater, lipider och nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen i allt levande. Ett äldre namn är äggviteämnen. Kemiskt består proteinerna av långa kedjor av aminosyror hopbundna genom peptidbindningar. Om kedjan består av färre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid eller peptidkedja istället för protein. Det finns exempel på proteiner med upp till 27 000 aminosyror. Proteiner och deras beståndsdelar studeras i den del av biokemin som kallas proteinkemi.
303
Prägling
En djur lär sig från sin mamma hur det ska bete sig, den präglas på mamman, ser hur hon beter sig och gör likadant. Ska djuret bete sig på ett visst sätt bland människor måste det vistas tillsammans med människor.
304
Pungdjur
är djur som förvarar sina ungar i en pung på moderns mage den första tiden av ungens liv. Denna unika process är nödvändig på grund av att ungarna föds mycket ofullgångna. Exempel på sådana djur är känguru och koala.
305
Realiserad nisch
En arts realiserade nisch beskriver den faktiska nischen, när den är begränsad av konkurrans från andra arter, predatorer, sjukdomar, m.m.
306
Recessiva anlag
En recessiv anlag är en gen som döljs i fenotypen när de åtföljs av en dominant gen. T.ex. en recessive blå ögon gen från den ena föräldern och en dominant brun ögon gen från den anar föräldern skulle tillbringa ett barn med bara bruna ögon.
307
Reciprok altruism
beteende hos individ i en grupp där man hjälper gruppmedlemmar med förväntning att få hjälp tillbaka senare. Gruppmedlemmarna behöver nödvändigtvis inte vara familj. Beteendet kan ses tydligt hos människor.
308
Regnskog, tempererad
Det finns fyra årstider och temperaturen är svalare än i den tropiska regnskogen och nederbörden inte riktigt lika stor. Man finner den tempererade regnskogen nära vatten, vilket innebär en högre luftfuktighet samt nederbörd. Här finns också ett rikt biologiskt mångfald. Det växer dels träd som är gröna året om, men även lövträd samt epifyter.
309
Regnskog, tropisk
Den tropiska regnskogen finner man vid områden nära ekvatorn, temperaturen i regnskogen är hög med en jämn nederbörd året om. Regnskogen delas in i fyra olika växtskikt. Träden är höga och växer tätt och bildar därför ett krontak, vilket är anledningen till ljuset inte når ned till marken, som är näringsfattig. Regnskogen har en rik mångfald av arter då den utgör endast 7% av jordytan men man sägs kunna hitta drygt hälften av jordens arter, där det också beräknas finnas miljoner oupptäckta arter.
310
regulatorprotein
Det finns styrsekvenser bredvid beskrivningarna av våra proteiner. Dessa påverkar om, när och hur mycket protein en cell ska bilda. Dessa styrsekvenser känns igen av reglerande proteiner som kan försvåra eller underlätta avskrivningen av olika protein. Det finns olika typer av regulatorprotein: en del gör att det bildas mer mRNA, andra att det bildas mindre mRNA, vissa är bara aktiva om det finns något särskilt hormon närvarnade etc.
311
Replikation
Replikation (replikering) är när DNA kopieras och sker i samband med celldelning. Vid replikering dubblereras DNA-molekylerna så att varje dottercell kan få varsin kopia. På det sättet förs den genetiska informationen vidare till nästa cellgeneration.
312
Reptiler
En klass ryggradsdjur med drygt 6 500 nu levande arter fördelade på de fyra ordningarna sköldpaddor, krokodilartade kräldjur, bryggödlor och fjällreptiler (som innefattar ödlor, masködlor och ormar). Klassen omfattar även ett antal utdöda grupper. Kräldjur kännetecknas bl.a. av att huden är täckt av fjäll eller plåtar bestående av förtjockningar av hornämnet keratin. Fjällen är sammanhängande och överlappar i regel varandra; deras främsta funktion är att skydda mot avdunstning.
313
Ribosom
Ribosomerna kan beskrivas som cellens proteinfabriker. I ribosomerna översätts (translateras) mRNA till proteiner. Translationen sker i cellerna men utanför själva cellkärnan. Ribosomerna består av rRNA (ribosomalt RNA, som är annorlunda än mRNA) och speciella ribosom-proteiner.
314
Ringmask
Ringmaskar är en stam inom djurriket med mer än 15 000 nu levande arter, mestadels levande i havet men en del även i sötvatten eller på land, till exempel daggmaskar. Ringmaskar är antingen nedbrytare, som daggmaskarna, eller parasiter, som iglar, och vissa havsborstmaskar är även rovlevande
315
Ritualisering
Ritualisering är ett beteende som vanligtvis förekommer hos en medlem av en viss art på ett mycket stereotyp sätt och oberoende av någon direkt fysiologisk betydelse. Det finns, i olika former, både hos icke-mänskliga djur och hos människor.
316
RNA
RNA – eller ribonukleinsyra är en mer kortlivad men mycket lik variant av DNA. RNA ser ut som en enkelsträngad helix. I RNA betecknas kvävebaserna med första bokstaven i namnen: A för adenin, U för uracil, G för guanin, och C för cytosin. RNA-molekylen är enkelsträngad (helix), till skillnad från DNA-dubbelspiralen som består av två kedjor (dubbelhelix).
317
RNA-polymeras
Fungerar i stora drag som DNA-polymeras. Den ”öppnar upp” DNA-molekylens dubbelhelix så att de två strängarna säras. Sedan kan mRNA bildas genom transkription.
318
Rostjord
Rostjord är ett jordlager som har berikats av vattenlösliga ämnen från den ovanliggande blekjorden. Främst är det frågan om humusämnen, aluminium och järn, som fälls ut från blekjorden av surt regn. Rostjord utgör B-horisont i podsolprofilen. Längre ner i jorden är pH-värdet högre. Järnföreningar fälls ut som rost, och jorden färgas brunröd. Ju rödare jordskiktet är, desto sämre växtlighet har den.
319
Rudiment
Genom evolutionen kan tidigare utvecklade funktioner i en organism helt eller till viss del gå förlorade, tillbakabildas. I vissa fall sker detta innan födseln eller under organismens levande tid och ibland ersätts de ursprungliga funktionerna av nya. I de flesta avseenden gällande rudiment talar man om rudimentära organ, exempel på det är visdomständer hos människan eller bakben i valar.
320
Rundmask
De flesta rundmaskar, eller nematoder som det gemensamma namnet är, är mycket små, endast några millimeter långa. På grund av detta och att de flesta lever undanskymt finns det säkerligen många, många fler än vad forskare har upptäckt. Deras skelett består endast av kraftig kutikula, alltså hud. Kroppen är inte uppdelad i segment, som hos ringmaskarna. Många nematoder är parasiter på växter eller större djur, också på människan. Några av dessa är springmasken, som många barn drabbas av, trikiner och den amerikanska hakmasken. De sistnämnda är mycket otrevliga medan springmasken är nästintill ofarlig. Trikiner kan finnas i kött från t.ex. svin. Caenorhabditis elegans är en liten nematod som livnär sig på att äta bakterier.
321
Ryggradsdjur
Det finns 52 000 arter ryggradsdjur och de har alla ben och brosk som skyddar deras nerver. De flesta av djuren har en ryggrad som består av mineraliserade ben.
322
Ryggsträngsdjur
Djur som under nån period av sin livsbana har en ryggsträng, dvs en stavformig bildning innehållande en elastisk stödjevävnad vilket ger en viss skelettliknande stadga. Samt har ett nervrör som löper längsmed. Understammar till ryggsträngsdjur är ryggradsdjur, lansettfiskar och manteldjur.
323
S-kurva
En S-kurva har fått sitt namn då den liknar ett S till formen. När en population följer en S-kurva till antalet så ökar den först till till miljöns bärförmåga för att tillväxten sedan saktas ned och ökar i princip inte alls.
324
Samevolution
När två arter lever nära varandra och på så sätt påverkar varandras evolution.
325
Samhälle
Ett samhälle är enligt den sociologiska terminologin en grupp människor som förenas av ett socialt nätverk under viss kontinuitet. Ekologiskt flera arter som lever inom samma område.
326
Savann
Ett slättområde främst dominerat av högt gräs men med utspridda träd och buskar välanpassade för torka och bränder. Savanner återfinns i den tropiska zonen och har en lång torrperiod och kortare perioder med kraftigt regn. De ligger ofta mellan regnskogsområden och ökenområden.
327
Sedimentär bergart
Sedimentära bergarter bildas genom hop-pressning och cementering av lösa sediment. Materialet i sedimenten utgörs av mineralkorn och fragment från äldre bergarter som vittrat och nöts ner. Exempel på sedimentära bergarter är Sandsten och Kalksten.
328
Selektion
Selektion är resultatet av att de djur med hög fitness får fler överlevande ungar. De djur med flest överlevande ungar kan i högre utsträckning föra sitt arvsanlag vidare.
329
Selektionstryck
Hänger ihop med samevolution. Att omvärlden tvingar en annan art att utvecklas så att fler av arten kan överleva. Leder till naturligt urval, de som är bäst anpassat kommer överleva selektionstrycket.
330
Sexuell förökning
Till skillnad från asexuell förökning där individen klonar sig själv så sker sexuell förökning mellan 2 individer. Med hjälp av könceller (även kallade gameter), spermier och äggceller, så får avkomman ett större arvanslag och på så sätt en bättre chans att anpassa sig till förändringar till sin omgivning.
331
Sexuell selektion
selektion som gynnar egenskaper för att imponera på eventuell partner. Dessa egenskaper kan vara en ren nackdel överlevnadsmässigt, men generna går ändå i arv i och med att individer som bär på generna får lättare att hitta partner. Ett bra och väl använt exempel är påfåglar, vars fjädrar exponerar dem för rovdjur, samtidigt som de imponerar på partners.
332
Skrå
arter med mycket lika levnadssätt
333
Skräp-DNA:
Delar av DNA-sekvensen som till synes inte används till något särskilt.
334
Släktskapsselektion
En individ delar stora delar av sina gener med den nära släkten. Det behöver därför nödvändigtvis inte vara just individens egna gener som förs vidare, utan så länge det är en individ i släkten så att majoriteten av generna förs vidare.
335
Social flock
I flera aspekter av djurs beteenden kan man se stöd för sociala och genetiska funktioner, speciellt hos fiskar. Exempelvis har experiment visat att individuella fiskar som förflyttas från ett stim har en högre respiratorisk grad än de som är i stim. Denna effekt har tillskrivits stress, och effekten av att vara med samma art verkar därför vara lugnande och en kraftfull social motivation för att kvarstå i gruppen. Sill till exempel, blir väldigt nervös om den isoleras från andra av samma art. Fiskstim har även föreslagits tjäna ett reproduktivt syfte då de erbjuder större tillgång av potentiella hanar eller honor.
336
Sociala insekter
Sociala insekter är de insekter som lever i samhällen, dvs alla termiter och inom steklarna samtliga myror, en del bin (inklusive alla humlor) och en del getingar. Eusocialitet är ett levnadssätt hos djur där de lever i ett organiserat, hierarkiskt samhälle. Gemensamt för eusociala djur är att fortplantningen sköts av bara en eller några få individer i ett samhälle.
337
Sommarstagnation
Under sommarhalvåret så värms ytvattnet i en sjö upp mer, och får därmed en lägre densitet än vattnet på botten. Detta, i kombination med att vindarna ofta är svagare under sommaren, leder till att utbytet av vatten mellan ytan och bottnen minskar, vilket i sin tur leder till att bottendelen av sjön får mindre syresatt vatten, och ytvattnet får mindre näring från profundalens nedbrytare. Denna minsking i sjövattnets “omrörning” kallas sommarstagnation. Se även vinterstagnation.
338
Splitsning (splicing)
När långa och meningslösa DNA- sekvenser (introner) klipps bort från RNA:t under bildandet av mRNA. Ibland klipps även olika exoner bort men då kallas det differentiell splitsning. Splitsning kommer av att exonerna som används splitsas (fogas) samman till mRNA.
339
Sporväxter
Kärlväxter som bildar sporer. Dessa sporer utvecklar han- och honorgan för förökning. Undergrupper är lummerväxter, fräkenväxter och ormbunkar.
340
Stimuli
Levande organsimer reagerar på ändringar i sin omgivningar (kallad stimuli, retningar). Exempel på stimuli är när växter vänder sig mot solljus.
341
Stratigrafi
Berg och jord ligger i lager på varandra, stratigrafi är läran om lagerföljden av berg- och jordarterna. Läran behandlar lagrens utbredning, form, indelning, åldersrelationer och egenskaper med avseende på mineralsammansättning och fossilinehåll.
342
Stress
Inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap definieras stress som anpassningar i kroppens funktioner och som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer).
343
Stromatoliter
består av växelvisa skikt av mattor med fossila mikroorganismer, företrädesvis cyanobakterier. Mellan lagren av bakterier finns det spår av partiklar som har sedimenterat där under den tid då stromatoliten aktivt växte till.
344
Styrsekvens
Del av DNA som sitter precis före en gen och kodar hur genen ska användas.
345
Stäpp
En biomtyp där ekosystemet karaktäriseras av gräsmark eller slättland. Klimatet är torrt då stäppen ofta ligger långt från haven. Träd kan växa nära sjöar men annars är det för torrt för skogar. Jordmånen är mager och växtligheten är låg i stäppområden på grund av det torra klimatet, och då de ofta blir betesmarker har den naturliga faunan ersatts av djur på många ställen. Stäppens klimat har varma somrar och kalla vintrar, de drabbas ofta av torka och i och med bristen på träd som skyddar mot vindar så har gräsbränder lätt att sprida sig.
346
Sublitoralen
Sublitoralen definieras som området strax nedanför rotad vegetation, men ovan de djupa bottnarna. Detta innebär att ofta tas proverna på 4-6 meters djup
347
Succession:
Denna process, som avslutas med att mossen slutligen övergår i barrskog är exempel på vad som kallas succession. Succession är ett begrepp som beskriver hur ekosystem eller arter inom ett samhälle interagerar, konkurrerar och avlöser varandra. Ekologisk succession kan studeras på mikronivå, till exempel på en liten sten vid ett vattenbryn eller på större nivå i till exempel ett skövlat skogsområde.
348
Supernormalt stimuli
Supernormalt stimuli innebär att ett djur reagerar starkare på en instinkt än vad den egentligen borde pga att det som orsakar reaktionen är överdrivet eller förstorat. Ett exempel är göken som lägger sina ägg i andras bon, när ungen då kläcks kommer den att vara mycket större än de andra ungarna. Mamman kommer därför prioritera att mata gökungen framför sina egna ungar för att gökungen är mycket större och kan skrika högre efter mat.
349
Surt nedfall
Surt nedfall är regn som har ett pH värde under det normala. Det sura nedfallet bildas då svaveloxid och kväveoxid släpps ut i atmosfären och då reagerar med vattnet som finns i molnen och på så sätt bildar svavelsyra och salpetersyra. Syrorna som bildas är sura och skapar då moln fyllt med surt nedfall som så småningom kommer regna ned över marken.
350
Svamp
Organism som består av eukaryota celler. Livnär sig genom sina långa, grenade nätverk som växer bland eller i levande och dött biologiskt material. Kastar genom dessa trådar ur sig aggressiva enzymer för att bryta ner biologiskt material runt omkring sig, suger sedan i sig de näringsrika mindre molekylerna som bildas.
351
Svampdjur
De är inte uppbyggda av egentliga vävnader, vilket betyder att de saknar specialiserade organ som t.ex. andningsorgan. Deras skelett består av nålar av horn eller kisel. De saknar även cirkulationsorgan och nervsystem. Svampdjur lever ett stillasittande liv i havet. Dem lever på att filtrera biologiskt material från vatten
352
Symbios
en biologisk interaktion där två olika organismer lever tillsammans i ett nära förhållande med någon sorts effekt, antingen positiv eller negativ, för en eller båda parter. En sådan organism kallas symbiont. Ofta blandas begreppet ihop med mutualism som beskriver ett förhållande som båda parterna tjänar på, men mutualism är bara en av flera olika sorters symbios. Andra exempel på symbiotiska förhållanden är kommensalism, där en part har nytta därav medan den andra påverkas obetydligt, parasitism, där en part drar nytta av samlevnaden medan den andra skadas. Symbios kan ofta leda till samevolution, så att de inblandade arterna över evolutionär tid anpassas till sin inbördes växelverkan.
353
syntesfas
Efter tillväxtfasen kommer syntesfasen. Under denna fas kopierar cellen sitt DNA.
354
systerkromatider
är två identiska DNA-kedjor som sitter ihop. De uppstår då en kromosom replikeras (kopieras) under celldelningen (mitosen) för att skapa nya celler.
355
Tagghudingar
Tagghudingar lever i havet, oftast på havsbotten, där de rör sig med slangfötter. De har ett yttre skelett av kalkplattor som ofta är täckt med taggar. Flera arter är giftiga. Cirka 7000 arter i stammen tagghudingar finns beskrivna. Tagghudingarna tillhör överstammen deuterostomier som även ryggsträngsdjuren tillhör.
356
Taiga
Det största biomet i världen och täcker 29 procent av skogsarealen. Biomet består av barrskog och går som ett stort “bälte” runt hela norra halvklotet. Eftersom vädret inte är lika runt hela jorden, finns platser där det kyligare vädret ersatt gröna barrträd med lärkträd. De taiganska skogarna föryngras även ibland när det förekommer skogsbränder.
357
Taktila signaler
Ordet taktil innebär överföring av information genom beröring, men i det biologiska begreppet ingår också receptorer för tryck, vibrationer, värme, kyla, smärta mm. blindskrift är ett exempel på information som avläses taktilt.
358
telofas
fjärde stadiet i mitosen - två kompletta samlingar av cellens arvsanlag finns nu i båda halvorna av cellen. Nya cellkärnemembran bildas runt dem och nytt cellmembran börjar växa fram mellan dem.
359
Tempererad lövskog
Den tempererade lövskogen är ett område där temperaturen är fuktig med tydliga årstider. Kalla vintrar samt relativt varma somrar med mycket nederbörd. På grund av lövträdens anpassningsförmåga att tappa löv till vintern tar träden vara på så stor del av näringsämnena i löven och förhindrar uttorkning. Eftersom att jorden ofta är näringsrik har den använts som jordbruksmark vilket har lätt till att åkrar i stora områden av bland annat Västeuropa ersatt lövskogarna.
360
Termoklin
Termoklinen är det språngsikt som leder till sommarstagnation. enligt nationalencyclopedin är det ett område i sjön där det på förekommer en stor skillnad i teperatur på en liten skillnad i djup.
361
Tillrinning
Tillrinningsområdet är baserat på avrinningsområdet. Till att börja med, vad som menas med tillrinning är att när en sjö blir påfyllt med vatten som kommer från ett avrinningsområde. I ett avrinningsområde samlar sig vatten och skapar dar och strömmar, antingen snabbt rinnande eller långsamt rinnande. Vattnets hastighet påverkar de abiotiska faktorerna så som syrhalt, temperatur, och näringstillgången, detta påverkar även de biotiska faktorerna. En snabbt rinnande ström tillexempel har hög syrehalt, låg temperatur och låg näringshalt. Det är svårt för organismer att klara sig i ett snabbt rinnande vatten och därför sker ingen primärproduktion här. I långsamt rinnande vatten sker däremot primärproduktion, vattnet blir mer rikt på näring, fler organismer finns där. Är vattnet djupt från avrinningsområdet men tillrinningsområdet är litet har sjön grundare vattnen men har avrinningsområdet grundare vatten och tillrinningsområdet är större så från sjön ytvatten. Sjöns vatten kvalité avgörs alltså från vad som kommer från tillrinningsområdet (dvs avrinningsområdet).
362
Tillväxtbegränsande tillväxtfas
Logaritmisk tillväxtfas är den andra av de faser som organismer eller organismgrupper genomgår under sin levnad (lag-, log-, stationär- respektive avdödningsfas). Under logfasen befinner sig organismerna i exponentiell, dvs. logaritmisk tillväxt tills någon tillväxtbegränsande faktor inträder och tillväxten övergår i stationärfas. Enklast studeras tillväxtfaserna hos mikroorganismer som bakterier, då de har kortast generationstid. En del bakteriarter har under optimala tillväxtbetingelser en generationstid på mindre än 20 minuter medan exempelvis människan har en generationstid på 20-30 år.
363
Tillväxthormon
ett hormon som består av proteiner och som finns hos människa och ryggradsdjur. Proteinhormonet bildas i hypofysens framlob; det stimulerar tillväxt och påverkar ämnesomsättningen.
364
Tomgångshandling
Ett medfött beteende som kan sättas igång utan att någon yttre retning finns, ex: ett djur i fångenskap kan göra typiska rörelser för att fånga föda, utan att det finns något yttre stimuli som sätter igång det.
365
Transkription
Transkription är den process i cellen när DNA kopieras till RNA-molekyler. I eukaryota celler sker nästan all transkription i cellkärnan.
366
Trofinivå
Betecknar de olika näringsnivåerna i en näringskedja.
367
Translation
Translation är en process i ribosomen där aminosyror kopplas samman till långa kedjor som bildar protein. Mallen för proteinet är mRNA, som är en lång kedja av kodon (kvävbaser i grupper om tre). Varje kodon motsvaras av ett antikodon som i sin tur sitter på ena änden av en tRNA-molekyl. På andra änden av tRNA sitter en aminosyra, som endast kan släppas från tRNA i ribosomen när dess antikodon har kopplats till ett kodon på mRNA.
Translationen börjar när ribosomen ”upptäcker” ett start-kodon på mRNA och slutar vid ett slut-kodon.
368
Transpiration
När vatten avges från växterna.
369
tRNA
även transfer-RNA. Hjälper till när aminosyrorna ska sättas ihop i rätt ordning på mRNA:t. Den översätter från genernas 4-bokstavsspråk till proteinernas 20-bokstavsspråk. Fungerar som en adapter genom att para ihop sin ena ände, där det finns tre RNA-bokstäver (kvävebastriplett), till rätt ände på mRNA:t. Bokstäverna kodar för vilken aminosyra tRNA:t bär på.
370
Trofinivå
Betecknar de olika näringsnivåerna i en näringskedja.
371
Tundra
Ett sorts klimat och biom som karaktäriseras av att medeltemperaturen under årets varmaste månad inte överstiger +10°C. I och med kylan och att området ofta har permafrost är vegetationen låg. Det lager med torv ovanför permafrosten är även fattig på näring och marken är inte särskilt lämplig för rotbildning.
372
Tungmetaller
finns naturligt på vår planet, men halterna har ökat över det normala på senare tid. Exempel på tungmetaller är kvicksilver, bly och kadmium och dessa används i stor utsträckning. Anledningen till att dessa metaller är omtalade är för att deras kemiska föreningar är väldigt giftiga och bly skadar barns blodbildning samt deras mentala utveckling.
373
Urlakning
Utströmningsområde - Utströmningsområde är motsattsen till ett tillrinningsområde. När tex regnar åker vattnet ner i marken och fyller på grundvattnet som långsamt rör sig mot ett utrsömningsområde. Utrömmningsområden ligger ofta i sänkor eller dalar, vattnet i utrsömmininsområden samlas med övrigt avrinningsvatten till bäckar och åar. Utrömningsområden är alltså där sjön blir av med vatten för att transportera det vidare i detta vattennätverk som finns.
374
Ultraviolett strålning
även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets. Förledet ultra (latin för 'bortom') kommer av att UV-strålningen befinner sig bortom det mest kortvågiga violetta ljuset i ett spektrum.
375
Vakuol
Vakuol är en vätskefylld organell insluten av membranet tonoplast. Vakuoler finns främst inom växtceller, men finns också i tidiga djurceller. Vakuolen kan också hittas i svamp- och bakterieceller. En vakuol har utöver näringsförvaring och stabilitet hand om samma uppgifter som lysosomer har.
376
Variation
Med variation menas det att individer inom samma art har olika egenskaper som t.ex längd, färg. Variation är väldigt betydelsefullt för en arts överlevnad, fortplantning och utveckling.
377
Vetenskaplig teori
efter att en hypotes blivit oberoende granskad, och andra personer drar liknande slutsatser efter att ha utfört egna observationer, kan hypotesen bli erkänd som en vetenskaplig teori. Det betyder inte att förklaringen/teorin stämmer, men den har större vetenskaplig tyngd än en hypotes.
378
Vinterstagnation
När vintern kommer blir ytvattnet i sjön mycket kallar än vattnet på botten, detta på grund av att vatten har högst densitet vid +4 grader. När det till slut fryser till is ligger det som ett islock på sjön. Detta gör så att ingen omrörning i vattnet sker, det vill säga vattnet stagnerar. När vattnet stagnerar blir näringsämnena kvar på vattnetsbotten. Dock gör detta islock så att syret inte kommer ner till vattnet, syretillgången blir dålig och syrebrist uppstår i vattnet, under vintern finns det heller inga växter eller alger som kan producera nytt syre.
379
Virus
Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Virus är parasiter i celler. Ett virus som infekterar en värdcell omprogrammerar cellen så att cellen skapar och utsöndrar fler viruspartiklar. Viruspartiklar består av nukleinsyra (arvsmassa i form av antingen RNA eller DNA), omgivet av ett proteinskal (ikosaeder) och ibland ett membran. Utanför värdcellen är viruspartiklarna en inaktiv transportform.
380
Visuella signaler
Visuella signaler är det vi i vardagsspråk kallar för kroppsspråk. Visuella signaler är mycket vanliga bland djur. Visuella signaler kan även utgöras av beteenden, till exempel att djur visar upp speciella rörelsemönster. Ett känt exempel är bins dansspråk. Som vi vet uttrycker vi människor oss också via visuella signaler, tex upplever vi ju ett leende som vänligt och välkomnande och rynkade ögonbryn som mer hotfulla.
381
Vittring
är när berggrunden utsätts för mekaniskt slitage. Exempel på det är när berggrund pressas mot berggrund eller när ismassor under den senaste istid rörde sig över landmassan och slipade av berggrunden, vilket lösgjorde en del av dess beståndsdelar. Dessa kan sedan ta sig vidare upp mot jordlager närmre markytan.
Vårcirkulation - När våren kommer och isen börjar smälta till ca +4 grader sätts vattnet i rörelse med hjälp av vårvindarna. Dessa rörelser som sker i vattnet ser till att näringsämnena som frigjorts under vintern blandar sig med hela vattenmassan och att vattnet även syresätts. Tillgången av ljus och näringsalter börjar växtplankton föröka sig.
382
Vätekarbonat
HCO3-, en amfolyt. Den är mycket viktig som pH-buffrare i människokroppen, t.ex finns det vätekarbonatjoner i bukspottet som neutraliserar den sura födosoppan som kommer från magsäcken.
383
Vävnader
Vävnader är celler med likartat utseende och egenskaper som har gått ihop. Cellerna bildar vävnader för att tillsammans kunna utföra vissa funktioner. Organen och kroppsdelarna byggs upp av de olika vävnaderna.
384
Växtförädling
Handlar om att ta fram en förbättrad version av en växtart genom att förändra dess egenskaper. Några av dessa önskade egenskaper kan vara att växten ska ha en större motståndskraft mot sjukdomar och insekter, eller att den ska se ut på ett visst sätt. Växtförädling används både för att gynna lantbrukarna och konsumenterna genom att bland annat få en växt att skapa fler frön så att skördarna blir större eller att rötterna blir starkare och på så sätt kan växterna ta upp mer näring. Näringsinnehållet kan även det förändras gällande bland annat, vitamininnehållet och stärkelse innehållet. För att kunna odla växter i olika klimat kan man även göra växter mer toleranta mot kyla eller torka. För att ta fram de växter med dessa önskade egenskaper skapar man mutationer i arvsmassan hos växterna. Först tar forskare reda på vilken eller vilka gener det är man vill åt, sedan korsar man olika individer för att få de önskade egenskaperna i en och samma växtsort. De avkommor som har dessa önskade egenskaper sparas och korsas med andra med egenskapen, så att generna till slut kommer att finnas i alla framtida avkommor. Inom växtförädlingen används även mutagenes metoder. Mutagenes är ett samlingsnamn på alla metoder som används för att förändra DNA. Det finns även metoder inom molekylärbiologin som används, bland annat vävnadsodling och cellkulturer.
385
Växthuseffekt
Vår planet har en naturlig växthuseffekt som gör att vi kan leva här på jorden. Runt jorden finns en atmosfär som innehållet olika växthusgaser, denna atmosfär förhindrar värmestrålning att lämna vår jord. Utan vår atmosfär skulle jorden vara cirka 30 grader kallare än vad den är idag. Nu på senare år har vi människor släppt ut för mycket av dessa gaser i atmosfären och det har bildats en förstärkt växthuseffekt. Atmosfären har blivit tätare och gör att medeltemeperaturen på planeten stiger.
386
Växthusgaser
Växthusgaser är de gaser som finns i vårt planets atmosfär. Ett exempel på en växthusgas är koldioxid. Det är dessa gaser som gör att vi kan leva på jorden utan att det blir för kallt. Idag har människan släppt ut för mycket växthusgaser som gör att atmosfären håller inne för mycket värme. Detta förändrar vårt klimat och gör att planetens medeltemperatur stiger.
387
X-kromosom
En människa har 46 stycken kromosomer – 23 stycken kromosompar. I det 23:e kromosomparet finns könskromosomerna. Det är dessa kromosomer som avgör vilket kön avkomman kommer att få. En X-kromosom är den sorts kromosom som behövs för att bilda ett honkön. Om avkomman får två stycken X-kromosomer (XX) innebär att avkomman kommer att bli en hona. Kvinnor bär enbart på X-kromosomer.
388
Y-kromosom:
Då en X-kromosom är en honlig könskromosom innebär det att en Y-kromosom är den manliga könskromosomen. En man bär på både på X-kromosomer och Y-kromosomer. Om avkomman får en X-kromosom och en Y-kromosom (XY) blir avkomman en hane. Eftersom mannen bär på båda sorterna av kromosomer medan kvinnan enbart bär på en av sorterna, innebär det att mannens kromosom blir den avgörande kromosomen för vilket kön den nya individen kommer att få.
389
Ytavrinning
Den nederbörd som hamnar i mindre bäckar och diken och som på så vis rinner ut i större vattendrag genomgår ytavrinning.
390
Ämnesomsättning
Ämnesomsättning (även kallad metabolism) är när en kolbaserad livsform omvandlar energi, antingen från föda eller solljus. Större ämnen bryts ner till mindre byggstenar för att sättas samman till större byggstenar.
391
Öken
Ett område nästintill helt utan växtlighet och nederbörd med hög avdunstning. Under dagarna är temperaturen mycket hög och under nätterna kan den vara mycket låg. De få växter och djur som klarar av den extrema miljön i en öken är starkt specialiserade och kan klara sig på mycket litet vatten.
392
Övergödning
Övergödning, eller eutrofiering, innebär att det frigörs eller tillförs näringsämnen i så stor mängd att det leder till störningar i vatten- och landekosystem.
Kväve och fosfor är de två viktigaste näringsämnena när det kommer till övergödning, då dessa är vad man kallar för tillväxtbegränsande ämnen. Om något av dessa ämnen inte finns tillgängligt kan inte växter överleva. Om det tillförs extramycket kan det leda till en övergödning.
Övergödning i sjöar kan innebära att de växer igen pga av algblomning. Det påverkar i sin tur artsammansättningen av växter och djur, där det till slut är för många som samsas på samma ställe och leder till syrebrist.
393
Överslagshandling
Om två olika medfödda beteenden triggas igång samtidigt kan det leda till ett ur mänsklig syn udda beteende. Ex: en fågel utsätts för synen av ett rovdjur och slits mellan valen att flyga iväg eller slåss och kan istället börja putsa sin fjäderdräkt.
