biokemi

Question 1

Vad är allmänna strukturformeln för kolhydrater?

Answer 1

Cm(H2O)n, men är uppdelat i hydroxigrupp och väte så formeln blir CmH2nOn

Question 2

Vilka är de tre huvudgrupperna för kolhydrater?

Answer 2

Monosackarid, oligosackarid & polysackarider.

Question 3

Vad är skillnaden på aldoser och ketoser?

Answer 3

Aldoser har en aldehyd på änden, ett dubbelbundet syre i änden. Ketoser har en keton alltså dubbelbundet syre i mitten. Ketoser är assymetriska förutom trioser.

Question 4

Hur delar man in kolhydrater i antalet kol?

Answer 4

Trioser, 3 kol. Pentos, 5 kol. Hexoser, 6 kol. Pentos och hexoser är de som bygger upp till disackarider.

Question 5

Hur fungerar ringform?

Answer 5

Kolkedjorna är mjuka och kan böja sig i vattenlösningar. När de böjer sig på ett visst sätt så kommer änden på kolatomen kommer närma sig den hydroxigruppen på kolatomen. Vätet från hydroxigruppen binder sig till det dubbelbundna syret och skapar en bindning mellan syret från hydroxigruppen och den första kolen. Det skapas en bindning och det finns två olika varianter, alfaglukos när hydroxigruppen är neråt och betaglukos när hydroxigruppen är uppåt. Detta kallas ringform.

Question 6

Öva på de olika monosackariderna och vilka disackarider de bildar.

Answer 6

Yes maam.

Question 7

Vad bildar alfa glukos och vad bildar beta glukos? Hur ser strukturen ut?

Answer 7

Beroende på om det är alfa eller beta glukos kommer flera alfa glukos kunna reagera och bilda disackarid och bilda en rak kedja, maltos.
Beta glukos kommer bilda en rak kedja i en annan riktning just eftersom att den enda hydroxigruppen sitter neråt och den andra sitter uppåt. Cellobios.
(kolla presentation)

Question 8

Hur bildas laktos?

Answer 8

Det bildas av beta galaktos och beta glukos, det är en rak molekyler.

Question 9

Hur bildas sukros?

Answer 9

Det bildas av alfa glukos och beta fruktos. Sukros används som energireserv.

Question 10

Beskriv cellulosa och varför människor inte kan bryta ner cellulosa.

Answer 10

Polysackarider, cellulosa exempelvis. Cellulosa har vätebindningar och människor kan inte bryta ner cellulosa fibrer, idisslare tuggar på maten, sväljer och sedan får upp maten igen och tuggar en andra gång innan de sväljer igen. Detta är det de gör för att kunna bryta vätebindningarna i cellulosa.

Question 11

Vad är amylos?

Answer 11

Amylos är också en polysackarid, stärkelse byggs upp av blandannat amylos. Amylos är flera stycken alfaglukos som är bundna till maltos som sedan binder till amylos.

Question 12

Vad är amylopektin?

Answer 12

Amylopektin eller glykogen är amylos plus en ytterligare maltos. Dessa kan fortsätta och bli längre så det kan alltså vara en amylos istället för maltos. Amylos reagerar med maltos.

Question 13

Beskriv glykosider.

Answer 13

Glykosider finns framförallt i växter och är en energireserv, det består av en sockerart i presentationen är det alfa glukos som binder till en cyanidvariant, alltså ett trippelbundet kväve. Beroende på hur lång den är blir det olika svårt för växter att bryta ner den. Vilka bindningar bryts och vad bildas. Alltså sockerarterna och den andra gruppen. Amygdalin är också en glykosid som består av två sockerarter plus en annan grupp. (kolla presentation om det är konstigt)

Question 14

Vad är nukleosider och nukleotider?

Answer 14

Nukleosider och nukleotider är kolhydrater. Nukleosider bygger upp vårt DNA, exempelvis adenin. Nukleotider byggs upp av nukleosider. Glykosider byggs upp av aldoser, nukleosider byggs upp av ketoser. Kondensationsreaktioner när nukleosider byggs upp till nukleotid. Adenosintrifosfat bildas av en fosforsyra och adenosin byggs upp av ribos och adenin. Adenosintrifosfat är en energibärare i kroppen.

Question 15

Vad byggs proteiner upp av?

Answer 15

Proteiner byggs upp av aminosyror. Det finns tjugo stycken aminosyror, vi behöver kunna den generella strukturen. Det är dels en syra, karboxylgrupp bundet men också en aminogrupp. EN sida blir då bas och en sida blir en syra. Aminosyror kan ha ringformade kedjor till och den enklaste aminosyran är glycin. Deras polaritet påverkar också deras egenskaper, hur de bygger upp olika delar. De kan vara till för strukturer, energitransport osv.

Question 16

Beskriv mer om polära/opolära aminosyror och isoelektriska punkten?

Answer 16

De processerna där det är viktigt att det är opolärt då används opolära sidokedjor. Detta för att det kan vara viktigt i strukturer som inte får falla sönder vid kontakt av vatten. Medan polära aminosyror vill vara vattenlösliga och kan då istället användas för elektrontransportkedjan. PH är också viktigt för aminosyrorna för att aminosyrorna binder olika bra vid olika pH, måttet på hur elektronerna är fördelade för en viss aminosyra vid ett visst pH-värde kallas den isoelektriska punkten. Om det är lite hydroxidjoner har vi lågt pH alltså surt. Då har vi många vätejoner/protoner på karboxyldelen. Vid den isoelektriska punkten har aminosyrorna enklast att reagera. Vid den isoelektriska punkten är aminosyran neutral. Vid högt pH alltså många hydroxidjoner kommer hydroxidjonerna att ta väte från aminodelen. Desto mer hydroxijoner desto fler väten kommer att bli upptagna. Beroende på deras utseende och struktur påverkas hur bra de binder till andra ämnen. Peptidblandningar är också kondensationsreaktioner, två väte från aminodelen kommer reagera med syre från karboxyldelen så att vi får en peptidbindning mellan kolet och kvävet. (kolla presentation) Beroende på ph-värdet kan den reagera med sig själv, det kan den göra vid den isoelektriska punkten. Men vid lägre och högre pH kan aminosyror reagera med varandra. Kroppen har koll på isoelektriska punkten och kan få vissa aminosyror att reagera med varandra och vissa inte. Vi behöver sammmanfattningsvis ett specifikt pH-värde för att få en specifik ordning av aminosyror. Opolära sidokedjor kan inte skapa dipolbindning. Polära sidokedjor kan binda till andra polära aminosyror med dipol-dipolbindning. Om de är olika polära kan de lösa sig olika mycket. Vart peptidbindningar sitter på aminosyrokedjorna påverkar också deras egenskaper.

Question 17

Beskriv de olika strukturnivåerna för proteiner.

Answer 17

Primär, sekundär, tertiär och kvartär. Primära är den första nivån av bindningar för proteiner. Det är ordningen aminosyrorna är arrangerande. Normala blodkroppar har en viss och specifik primär struktur som de sitter i. Sickle-cell blodkroppar är en korrupt variant, en av aminosyrorna har bytts mot en annan aminosyra. Den primära strukturen har rubbats och det förstör blodcellerna. Blodcellerna fungerar inte som de ska. Om man byter ut en polär sidokedja för en opolär kan strukjturen ändras och vridas annorlunda och det är det som händer med sickleceller. När man kollar på sekundör struktur handlar det om hur de är vridna runt varandra alltså polypeptidkedjan. Alfa-helixstruktur och beta-blad śtruktur. Alfa helixar är en spiral av två stycken polypeptidkedjor som sitter bredvid varandra som sedan vrider runt varandra. Beta-blad strukturen så är det plattor typ av mängder av polypeptidbindningar. De sitter rakt fast böjd kedja framåt. Den primära strukturen avgör den sekundära strukturen. Den straska primära strukturen gör att det blir en spiral på grund av vätebindningar mellan närliggande peptidbindningar som ger ett regelbundet mönster. Alfastrukturen är mer stabil, beta struktur hålls ihop med bara vätebindningar och är inte lika stark. Tertiärstruktur innebär att vi har en sekundär struktur och att de sedan böjer sig och vinklar sig, sedan mellan två delar specifika aminosyrorna inom den sekundära strukturen kommer det bildas en brygga exempelvis en disulfidbrygga. Två tioler som sitter bredvid varandra så den stora molekylen binder på varandra och böjer sig. Det kan också bilda jonbindningar som är väldigt starka. Det kan bli många olika bindningar mellan specifika molekyler i de här kedjorna. Det kan också bli hydrofoba fickor där de stöter bort vatten med van der waals bindningar där det är tillfälliga. Kvartär struktur är den mest avancerad men den man bryr sig om minst. Den kvartära strukturen har vi mängder av tertiära strukturer så vi har massor av tertiärer strukturer. Det finns otroligt många olika varianter på dessa och beroende på den ser ut så finns det hålrum här och var och det är dessa hålrum som är viktiga. Exempelvis om vi har enzym så finns det en plats där en reaktion sker och de kan hjälpa och vrida molekylerna. Fickorna som bildas kan de fungera som olika enzymer. Sammanfattningsvis så är den kvartära strukturen hur de olika tertiära strukturerna rullas ihop. Den kvartära strukturen påverkar vad för funktion proteiner har. Vad proteinerna kan transportera beror på sidokedjorna i aminosyrorna. De olika hålrummen kan vara olika designade för olika ämnen exempelvis en för syre en för kväve osv.