bindningar mellan molekyler Flashcards
metaller o joner o skillnader
metallbindningar ( delokaliserade elektroner = negativa partiklar) och jon bindningar ( negativa partiklar = neg joner
bindningar uppkomst
elektrostatiska krafter mellan partiklar
fast flytande metall
skälva bindningen påverkas, metallatomer ej ordnat mönster och attraktion mellan valenselektroner och metallatomer i jonform försvagas
fast flytande jon
joner fritt i smältan o elektrostatiska attraktionskraften påverkas försvagas av lika laddningar kommer nära varandra och repellerar.
molekyler
annorlunda med kovalenta bindningar mellan atomer och elektrostatiska krafter mellan molekyler
fast flytande vatten
elektrostatiska krafter mellan molekyler påverkas ej kovalenta bindningar mellan atomer. kovalenta bindningar kan brytas men kräver mer energi ca 250 ggr mer energi än elektrostatiska
elektrostatiska attraktionskrafter mellan molekyler
intermolekylära krafter, intermolekylära bindningar ( samma som mellan atomer, attraktion mellan + och - poler / laddningar men mycket svagare
bindingar inom molekyl o ämnen
intramolekylära bindningar o krafter
aceton
ej få bort med vatten eller två, stickande doft och dunstar snabbt i luft ( svag bindning mellan molekyler då det snabbt blir gas. ändå ovanligt stor.)
kokpunkt
elektrostatiska krafter mellan opolära molekylre är svagare än mellan polära. opolära ämnen har lägre kokpunkt än de polära. krävs mindre energi.
dipol
2 poler, polära alltid minst 2 poler, eftersom de är svagt neg o positiv e de svagare än jonbindningar,
dipol-dipolkrafter
positiv pol attraheras till negativpol hos en annan molekyl. Attraktionskrafterna ej så stora attraheras kort ögonblick sen till nästa ständig rörelse. intermolekylära attraktionskrafter. som en jonförening av molekyler
vätebindinar
speciell typ av dipol dipolbindning. polära molekyler olika polära. mer polära större attaktionskraft. större skillnad i elektroneg.
vätebinding struktur
väteatom binder m kovalent binding till liten atom med hög elektroneg ex syre kväve flour > kraftig kovalent bindning. elektroner hos den andra atomen. vätekärna kvar. polära molekyler med mycke kovalenta bindingar attraherar varandra m större kraft
vattenmolekyl
polär me + syre o - väte. syre attraherar väte i andra molkelyler. kan attrahera upp till 4 st vattenm. liten så mycke= unitkt. antale vätebindingar / molekyl = hög intermolekylär attraktionskraft.
vattenmolekyl kokpunkt
mycke hög för en liten molekyl vs metan -161,5C. attraktionskrafter större mellan vatten än metan. metan ej polär dispersionskrafter
ammoniak NH3
lika stor vatten, vätebindingar, kokpunkt -33,3. kväve hög elektroneg o binder till 3 väte. formen på ammoniuak > färre vätebindingar. total attraktionskraft mindre än vatten
vatten densitet
högsta 4C mått på täthet ju tätare desto tyngre.
vatten o is
vätebindningsmöster förändras med temp. is = tetraedriskt mönster vattenmolekyl binder till 4 andra vattenmolekyler. nätverk me hålrum. is smälter, bryts nätverket kommer molekyler in i hålrum och kommer närmare högre densitet, andra tyngst i fast form
vätebindning attraktionskraft
10 del av kovalent bindning men stor för dipol dipol typ alla = vätebinding ex dna central roll vid bildning av proteiner.
Dispersionskrafter
påverkar alla molekyler även opolära, elektroner på slump e mer runt en atom än den andra. > tillfälligt polär = tillfällig dipol. förlorar direkt när elektroner går tillbaka. en tillfällig dipol påverkar andra molekyler > inducerad dipol där bildas intermolekylär attraktionskraft = van der whals.
inert molekyl
opolär och oreaktiv
molekylers ytor
större ytor där interaktioner kan ske. större yta attraheras starkare till varandra. krävs mer energi o har högre kokpunkt. tillräckligt stor många svaga krafter > flytande rums temp
polariserbarhet
hur lätt en molekyl har för att bli polär, större om ve- befinner sig långt bort från kärnan. svårt att polarisera om nära kärnan.
