Bindningar Flashcards

1
Q

Kovalent bindning

A

Uppstår när minst två atomer delar ett, två eller tre bindande elektronpar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Polär kovalent bindning

A

En atom är mer elektronegativ än den andra. Denna atomen kommer att dra elektronerna till sig och skapa en molekyl med olika laddning i olika delar av molekylen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Dipolbindning

A

Dipolbindningar är alltid polära. En dipol är en molekyl med svag laddningsförskjutning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Dipol-dipol

A

Laddningarförskjutningar i dipoler är permanenta vilket medför att dipolerna kommer att dras till varandra. Då uppstår en dipol-dipol-bindning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vätebindning

A

Uppstår när väte binder med Fluor, Syre eller Kväve. FON är mycket mer elektronegativa än väte, så elektronerna kommer att dras mot dem. Det bildas då en kraftig dipol.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Jonbindning

A

En jon är en elektriskt laddad atom eller molekyl. Negativa joner är benäga att binda med positiva joner. De attraheras av elektrostatiska krafter. Jonkristaller är spröda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Homogen blandning

A

Blandningen är nere på molekylär nivå. Det går inte att urskilja beståndsdelarna. Tex karamellfärg i vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Heterogen blandning

A

Beståndsdelarna är synliga. Tex grus och vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Jonisation

A

En atom blir av med en eller flera elektroner och blir på så vis en katjon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Sublimering

A

Fast form går till gasform eller tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Exciterad atom

A

Atom som inte befinner sig i sitt grundtillstånd. Den har fått energi och “hoppat upp” ett snäpp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Joniseringsenergi

A

Energin som krävs för att atomen skall kunna joniseras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Legering

A

Homogen, fast metalllösning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Isotop

A

Grundämne med extra eller färre neutroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Formelenhet

A

Minsta beståndsdelar i en kristall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Van der waals-bindning

A

Molekyler och atomer som är opolära kan bilda tillfälliga polära bindningar (dipol-dipol). Dessa bindningar är svaga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

“Lika löser lika”

A

Vatten är polärt och löser därför andra polära vätskor och molekyler. Blandar man en polär med en opolär vätska så kommer skikt att bildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Partialtryck

A

Tryck som orsakad av gas. De samlade gasernas partialtryck = det totala trycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Endoterm reaktion

A

Kemisk reaktion som upptar värme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Exoterm reaktion

A

Kemisk reaktion som avger värme.

21
Q

Bra reduktionsmedel (vätgasutdrivande)

A

Oädla metaller så som Ca, Na, Mg, Al, Zn, Fe och Pb.

22
Q

Bra oxidationsmedel

A

Ädla metaller som Cu, Ag, Pt och Au. En ädel metall tar emot elektroner från en oädel metall.

23
Q

Aktiverat komplex

A

Den energi som krävs för att starta en process eller en kemisk reaktion.

24
Q

Hög temperatur innebär…

A

.. Flera energirika kollisioner.

25
Q

Desto högre koncentration…

A

.. Desto fler kollisioner.

26
Q

Metallbindning

A

Metaller bundna till varandra. De delar på ett gemensamt elektronmoln där atomernas elektroner är delokaliserade. Starka bindningar.

27
Q

Ångbildning

A

Vätska till gas

28
Q

Kondensation

A

Gas till vätska

29
Q

Stelning

A

Vätska till fast form

30
Q

Smältning

A

Fast form till vätska

31
Q

Ekvivalenspunkt

A

Punkten då vi neutraliserat en syra eller bas

32
Q

Titrering

A

Analysmetod som används för att bestämma en koncentration genom att låta lösningen reagera med en lösning med bestämd koncentration.

33
Q

Vad händer när vi rubbar ett jämviktssystem?

A

“Om man gör en förändring i ett jämviktsystem så sker en nettoreaktion så att ändringen motverkas. “

34
Q

Q>K

Q

A

Nettoreaktion åt vänster

Nettoreaktion åt höger

35
Q

Vad är det enda som kan påverka värdet av K?

A

Temperatur

36
Q

Vad sker vid jämvikt?

A+B –>

A

Vid jämvikt bildas A+B i samma takt som det bildas C+D.

37
Q

Det sker fler kollisioner vid…

A

..Hög koncentration.

38
Q

Det sker fler energirika kollisioner vid..

A

.. Hög temperatur.

39
Q

Katalysator

A

Sänker aktiveringsenergin (påskjuter en kemisk reaktion utan att själv förbrukas)

40
Q

Protolysgrad

A

Starka och svaga syror är olika protolyserade, de har olika protolysgrad. Stark protolysgrad = hela syran har omvandlats.

41
Q

Vid 25 C är Vattnets protolyskonstant =

A

Kw = 1.0 x 10^-14 M^2

42
Q

BUSA

A

Baser upptar

Syror avger

43
Q

Amfolyt

A

Ett ämne som kan agera som både syra och bas beroende på vad det reagerar med.

44
Q

Le chatelliers lag

A

“Utsätts systemet för ändring så kommer nettoreaktionen att motverka det.”

“Det du fyller på i ena ändan rinner ut i andra ändan.”

45
Q

Du minskar trycket i en jämvikt, (späder den) hur ter det sig?

A

Reaktanter och produkter x/2 så får du ett Q. (Om du späder till dubbla volymen)

46
Q

Du ökar trycket i en jämvikt (pressar ihop volymen), vad händer?

A

Produkter och reaktanter x2 så får vi ett Q. (Ol vi minskar volymen till hälften)

47
Q

Harber bosh processen

A

Framställning av ammoniak ur luftens kväve.

N2(g) + 3H2(g) = 3NH3(g)

48
Q

Vad innebär neutralisation?

A

Ekvivalenta mängder syra och bas blandas. Vatten + ett salt bildas. Stark syra+ stark bas = neutral lösning