bi2 prov, celler, 19/10/04 Flashcards

1
Q

ge exempel på makromolekyler

A
proteiner
kolhydrater
lipider
nukleotider
nukleinsyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

aminosyror

A

fungerar både som syror och baser
har en karboxylgrupp och en aminogrupp.

kopplas ihop med peptidbindningar, och långa polypeptidkedjor, eller flera polypeptidkedjor blir proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

proteiener

A

makromolekyler
form ger funktion
uppbyggnad eller funktion
har ofta prostetiska grupper (består ej av aminozyror) ger funktion
ganska fast bunden molekylel till enzym: coenzym
löst bunden till enzym: cofaktor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kolhydrater

A

monosackarider, 3-7 kolatomer, en enda kolring.

disackarider har 2 kolringar, oligosackarider har några fler, polysackarider har många.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

nämn några sockerarter som är viktiga

A

5 kol -> ribos. Ingår i RNA.
5 kol - 1 OH grupp -> deoxyribos, ingår i DNA
6 kol -> Glukos, galaktos eller fruktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

lipider

A

opolära, har ofta långa kolvätekedjor, fåtal O

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

fettsyror

A

organiska syror med en lång kolvätekedja.
finns det dubbelbindning? omättad
flera? dubbelomättad.
inte? mättad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

fetter

A

3 fettsyraenheter bundna med esterbindning till glycerol. mättade fetter är inte nyttiga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

fosfolipider

A

enda änden på glycerol är inte bunden till en fettsyra utan till en fosforsyra. de är alltså polära vid fosforsyran, men inte vid fettsyrorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

nukleotider

A

består av kvävebas, en socker 5 kol & 1+ fosfatjoner.

Fungerar som bärarmolekyler, ATP, NAD, FAD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

cellmembranet

A

ett dubbelt lager fosfolipider, i membranet finns kolesterol och proteiner. Protinerna är t.ex. receptorer, transportprotein, eller katalyserande enzymer. De kan också förankar membranet till närliggande celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ER

A

finns sER och rER. sEr bildar lipider och lagrar kalciumjoner. rER bearbetar proteiner. ribosomer på rEr tillverkar proteiner, och rER förändrar proteinerna, t.ex. får de sockermolekyler påkopplade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

golgiapparaten

A

tillverkar och mellanlagrar ämne. Förbereder ämnen för transport ur cellen genom att t.ex. packetera dom i membran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

lysosomer

A

bildas ur endomembransystemet. Bryter ned skadade organeller. Kan bryta ner cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

perixosomer

A

tar hand om skadliga varianter av syre, t.ex. H2O2. skadliga syreföreningar överförs till väteperoxid och därefter till syrgas & vatten med hjälp av enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

cellskelettet

A

består av 3 delar

miktrotubuli. största delen. ger cellen form och stadga, här sker transport med motorprotein. bygger upp kärnspolen.

17
Q

mikrofilament

A

tunnaste, ger form, kan böjas, gjort av aktin

18
Q

intermediära filament.

A

byggs upp av fiberformade proteinmolekyler av varierande slag.

19
Q

membranpotential

A

om man har skillnader i joners koncentration innan och utanför membranet, skapas en membranpotential, vilket är en elektrisk spänning. Vissa jonkanaler styrs av membranpotentialen. De är då stängda vid en viss membranpotential och öppna vid en annan.

20
Q

glykolys

A

en glykosmolekyl (6C) delas upp i 2 pyruvatjoner, och 2 atp skapas. 2 NAD+ blir till NADH + H+

pyruvatjonerna förs in i mitokondrien, släpper i från sig 1 kol som blir till koldioxid. De andra 2 binder til acetyl koenzym A.

21
Q

citronsyracykeln

A

AcoA binder till en molekyl med 4 kol så den får 6 kol.
NAD+ tar väte och blir NADH + H+, och en kol förvsinner till koldioxid.
Sedan tar NAD+ en till väte, FAD tar 2 väte, och ADP sätts ihop till ATP, och en till kol tappas som koldioxid. blir 4

sedan blir en till NAD+ till NADH + H+

22
Q

elektrontransportkedjan

A

här har vi 4 proteinkomplex

NADH + H+ från citronsyracykeln skickar in elektroner och protonerna i proteinkomplex 1. Elektronerna skickas vidare till proteinkomplex Q, och energin gör så att proteinkomplex I kan pumpa ut protonerna i mellanrummet.

proteinkomplex II. här oxideras succinat till fumarat. energin förs vidare till Q, och

elektronerna från Q passerar genom proteinkomplex III och ger III energi att pumpa ut fler protoner.

i proteinkomplex IV åker elektronerna ut genom proteinet. elektronerna reagerar med syrgas och vätejoner, så det blir vatten: 1/2 O2 + 2H+ -> H2O
Energin som frigörs används till att pumpa fler elektroner

koncentrationsgradienten som skapas pga skillnaden i koncentration mellan vätejoner mellan membranen och innanför, gör att vätejonerna skjuts ut genom ATP-syntetaset och rörelseenergin används för att sätta ihop ADP + P till ATP.

23
Q

enzymer

A

proteiner, form -> funktion

reagerar med substrat, enzym + substrat = enzymsubstratkomplex. när enzymet är klart ger det en produkt.

om produkten är större än substratet är det en anabol reaktion, om substrat bryts ned, är det en katabol reaktion.

24
Q

mitokondrier, anatomi

A

har 2 membran.

veck (cristate) matrix är grejens innanför.

25
Q

anaerob energiomsättning

A

alkoholjäsning och mjölksyrajäsning. vi använder mjöklsyrajäsning, men det kräver väten från NADH + H+ som kom från glykolysen, vilket gör att elektrontransportkedjan inte kan köras, och då får vi mindre ATP.

26
Q

inre rytmer

A

vi har inre rytmer, saker som upprepas varje 24e timme hos människan förutom typ mens.

27
Q

signalöverföring

A

celler kan ta intryck från omgivning, kan ske genom receptorer som för informationen in i cellen, och kan ändra antingen enzymaktiveringen eller genaktiveringen.

de kan vara kemiska eller fysiska typ.

celler kan komminucera genom gap junction & diffusion.

28
Q

steroider

A

steroider är lipider, kan gå igenom cellmembranet, inne i cellen finns steroidreceptorer, som ändrar genaktiveringen i cellkärnarn, vilket ger en långsammare och mer långvarig effekt än hormoner.

29
Q

membranreceptorer och sekundära budbärare

A

cellen har proteiner på membranet som är receptorer. Dessa får signaler från omgivningen, och informationen skickas med sekundära budbärare som gör att antingen ändras enzymaktiveringen eller genaktiveringen.