Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi 1 > Bi1 prov, genetik & cellära, 18/10/04 > Flashcards

Bi1 prov, genetik & cellära, 18/10/04 Flashcards

1
Q

På vilka sätt kan celler omsätta energi?

A

2 huvudtyper:

  • Heterotrofa
    • Behöver omsätta organiska föreningar, och utvinna energi ur dessa föreningar i kombination med syre genom en process som heter cellandning
  • Autotrofa
    • Kemoautotrofa
      • Bakterier
      • Utvinner energi från oorganiska reaktioner.
      • Använder energin för att göra om koldioxid till socker och andra organiska ämnen
    • Fotoautotrofa
      • Utvinner energi genom att konvertera koldioxid och vatten genom solljus till socker och syre (fotosyntes)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Berätta om energi i cellerna, hur den används, lagras och återanvänds.

A

I eukaryota djurceller, utvinns energi genom en process som heter cellandning. Cellen får energi genom den kemiska reaktionen, och den energin stoppas in i en molekyl som heter ADP, genom att sätta dit en dubbel bindning mellan två fosfat på slutet av molekylen. Då blir molekylen ATP. (AdenoTriPhosphate).

För att använda energin i ATP, bryter cellen helt enkelt upp bindningen mellan de 2 sista fosfaten, vilket då används för t.ex. rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är lipider

A

Lipider är molekyler som inte löses upp i vatten, men gör det i till exempel bensin. Lipider är typiskt sett fetter, men det finns många olika.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är proteiner, vad används de till? Var skapas proteiner?

A

Protiner is the shit.
Proteiner är livets byggstenar, och består av en sträng av aminosyror. Protiner kan också vara enzymer, och i det fallet katalyserar de kemiska reaktioner, vilket betyder att de antingen snabbar upp eller saktar ner reaktionerna.
Proteiner skapas i ribosomerna när mRNA translateras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är kolhydrater? Vad har de för funktion? Var skapas & används de?

A

Kolhydrater är energibärarmolekyler, men används också för uppbyggnad. Fotoautotrofa celler sparar energi i kolhydrater, som socker. Kolhydrater behövs för cellandningen, och energin som uttvinns sparas till slut i ATP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är nukleinsyror? Vad har de för funktion? Var skapas & används de?

A

Till nukleinsyror tillhör DNA och RNA.
Nukleinsyror är en eller flera långa kedjor av nukleotider (en kedja = polynukleotid).

En nukleotid består av en kvävebas, pentos och en fosfatgrupp.

Nukleinsyrors funktion är att bära information. Informationen ligger i ordningen kvävebaserna är ordnade. Det är den som sen läses av av ribosomerna.

  • DNA: Lagrar information, används under mitos och meios.
  • RNA:
    • mRNA: Används under proteinsyntes, där ribosomerna läser av mRNA och skapar proteiner.
    • tRNA: Används också under proteinsyntesen. tRNA bär på aminosyror, som är proteiners byggstenar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lista alla organeller, var de finns och deras funktion i eukaryota celler.

A
  • Både växt och djur:
    • Cellkärna
      • Lagrar DNA.
      • Transkription.
      • Har cellmembran med stora porer - kan transportera ämnen.
    • Cellmembran
      • Omger cellen.
      • Skiljer cell från omvärld.
      • Uppbygt av fosfolipider & intryckta bl.a. proteiner.
      • Släpper in & ut ämnen genom cellen.
    • Ribosomer
      • Proteinfabriker
    • Endoplastiskt nätverk (ER)
      • Membranstruktur.
      • Transporterar ämnen i cellen.
    • Kärnmembran
      • Skyddar cellkärnan,
      • Släpper in och ut stora molekyler genom cellkärnan.
    • Mikrotubul / Mikrotobuli
      • Stödjer,
      • bygger upp centrioler & flageller.
      • Små rör.
      • Viktiga i kärnspolen under celldelning.
      • Upphåller cellens form, del av cytoskelettet.
    • Milrofilament
      • Del av cytoskelettet.
      • Upphåller cellens form.
    • Peroxisom
      • Membranbunden organell.
      • Inehåller många enzymer.
      • Genomför många metaboliska reaktioner.
        • Använder sig av syre.
    • Cytoplasma
      • Vätska i cellen
      • Här sker proteinsyntes & transport av ämnen.
    • Mitokondrier
      • Cellens kraftvärk.
      • Cellandning.
      • Inehåller egen arvsmassa, och förökar sig själv.
    • Golgiapparat
      • Lagrar, sorterar och transporterar ämnen ut och in i cellen.
    • Flagell
      • Finns hos vissa celler (t.ex. spermceller) och används för rörelse.
  • Växt
    • Cellvägg
      • Används för stöd, och att hålla cellens form.
    • Kloroplast
      • Fotosyntes.
    • Plastids
      • Tillverkar och lagrar kemikalier.
      • Inehåller pigment som är aktiva under fotosyntes.
  • Djur
    • Gap junction
    • Centrioler (finns i “lower plant forms?”)
    • Lysosom (finns ofta inte)
    • Cilia (finns i några få växtceller)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är liv?

A

Allt levande kan:

  • Föröka sig
  • Röra sig
  • Reagera på sin omgivning
  • Växa / förändra (flercelliga).

Allt levande behöver:

  • Byggmaterial
  • Energi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur är DNA och RNA uppbyggt?

A

DNA och RNA är uppbygt av något som kallas nukleotider, som varierar lite mellan de två.

RNA är enkelsträngat DNA, och är en polynukleotid. Varje nukleotid består av en fosfatgrupp,
sockret ribos och en kvävebas. Fosfatet binder på sockret för att binda en kedja.
De 4 kvävebaserna är:
* Adenin
* Uracil
* Guanin
* Cytosin

DNA ses nästan alltid som två dubbelspiraler av polynukleotider. Varje nukleotid består av en
fosfatgrupp, sockret deoxyribos (1 mindre syre), och en kvävebas. Fosfaten binder till Sockret, för att binda kedjor, och kvävebasen Adenin binder till Tymin, och Guanin till Cytosin. På det sättet får man två motsatta kedjor.
De 4 kvävebaserna är:
* Adenin
* Tymin
* Guanin
* Cytosin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för olika sorters RNA?

A

Det finns 3 olika typer av RNA:

  • mRNA - budbärar-RNA: Själva arbetskopian av DNA
    • Läses av av ribosomerna.
    • Skapas under transkriptionen.
    • Används under translationen.
  • tRNA - transfer-RNA: För aminosyror till ribosomerna under translationen
  • rRNA - ribosmalt RNA: Det RNA som bygger upp själva ribosomerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad har DNA för funktion?

A

DNA har olika funktioner.

  • Att lagra en organisms genom.
  • Att styra en cells liv genom genreglering och proteinsyntes.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en gen?

A

Den sträckan DNA som kodar för ett protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad har proteiner för olika funktioner?

A

Proteiner har några olika funktioner.

  • Struktur. Proteiner är kroppens byggstenar.
  • Katalysering. Proteiner kan katalysera kemiska reaktioner. Dvs. Snabba upp / sakta ner.
  • Bekämpa okända entiteter i kroppen.
  • Transportera syre runt i kroppen (hemoglobin).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur förhåller sig kolatomerna i pentos-molekylen till varandra i DNA?

A

Man numrerar alla kolatomer i sockret i DNA från 1’ till 5’. I en nukleotid, sitter fosfatet alltid ihop med 5’ ändan på en kolatom, och kvävebasen med 1’. Den nästföljande nukleotiden kommer alltså att sitta ihop med 3’ ändan på deoxyriboset.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur fungerar transkription?

A

Transkrition är processen där DNA läses av till mRNA.

  • mRNA-polymeras fäster sig vid speciella sekvenser på DNA:t, vilket gör så att DNA:t öppnas.
  • mRNA-polymeraset läser av DNA:t, och fäster ihop mRNA-nukleotider till en kedja.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar trimning

A
  • En stor del av vårt DNA är inte gener, och används inte under translationen.
  • Detta nonsens-DNA kallas introner.
  • Innan det transkriberade mRNA:t slungas ut ur kärnmembranet, kommer enzymer och klipper bort intronerna, och fäster sedan ihop det mogna mRNA:t (exoner).
17
Q

Hur fungerar translation?

A
  • Proteinsyntesen sker i ribosomerna.
  • Ribosomerna fäster sig på delar av mRNA:t, och flyttar sig framåt 3 kvävebaser i taget.
  • 3 kvävebaser kallas en kodon, och kodar för 1 aminosyra. (Det finns ca 20 aminosyror).
  • När ribosomen når en start kodon (met), kan proteinsyntesen börja.
  • tRNA flyter runt i cytoplasman i grupper av 3, och motsvarar det motsatta mot kodonen (antikodoner).
  • När en antikodon flyter in i ribosomen och hittar sin matchande kodon, hakar den fast. Aminosyran släpps fram till nästa antikodon, och tRNA:t lossnar.
  • Ribosomen hoppar fram en kodon, och väntar på nästa tRNA, som sen får kedjan av aminosyra.
  • När ribosomen når en “stop”-kodon, är proteinet färdigt.
18
Q

Vad är genreglering? På vilka sätt kan det fungera?

A

Vi består av många olika celler som har olika jobb. Anledningen till detta är att vissa gener är aktiva, och andra inaktiva. Det finns olika sätt att aktivera och inaktivera gener.

  • Acetylering av histoner. Man sätter dit en actylgrupp vilket förändrar histonens sturktur vilket i sin tur ändrar packningsgraden.
  • Metylering av DNA. Att fästa en metlygrupp på en kvävebas gör den oläsbar.
  • Reglerande proteiner. Vissa proteiner kan fästas på gener vilket gör de oläsbara. Dessa proteiner regleras av omgivningen.
19
Q

Vad är epigenitik? Hur funkar det?

A

Epigenitik handlar om att vi verkar ärva inte bara vår arvsmassa utan också hur de här generna ska aktiveras och avaktiveras. Detta skulle kunna bero på det “nonsens”-DNA som klipps bort under transkription, men vi vet inte helt ärligt.

20
Q

Hur packas DNA?

A

DNA är upprullat på proteiner som heter histoner, vilket tillsammans bildar kromatiner som är rullat i kromosoner.

21
Q

Hur funkar replikation?

A

DNA replikeras för att kunna delas. Proteiner som heter helikas delar på DNA-dubbelspiralen, och enzynmer som heter DNA-polymeras läser av var sin sträng av DNA, och bygger ihop en komplimentär sträng från nukleotider. På ena strängen läses DNA:t av framåt som vanligt, men på andra strängen måste DNA-polymeraset åka fram en bit, bygga ihop DNA:t bakåt, åka fram mer, bygga bakot osv. Detta är för att DNA-polymeraset bara kan läsa åt ett håll.

22
Q

Vad är en kromoson?

A

En kromoson är tätt ihoprullat DNA med histoner.

23
Q

Hur fungerar mitos?

A 
Mitos är celldelning, där en modercell blir 2 identiska celler.
Detta sker under några stadier:
* Interfas
	- G<sub>1</sub> - Tillväxt
	- S - Replikation
	- G<sub>2</sub> - Förberedelse till celldelning
* Profas
	- Kromosonerna blir synliga
	- Kärnmembranet upplöses
	- Centriolerna går mot polerna
* Metafas
	- Kärnspolarna bildas och drar systerkromatiderna mot ekvatorialplanet
* Anafas
	- Kärnspolarna drar sönder systerkromatiderna till kromsooner och de dras mot polerna.
* Telofas
	- Kärnmembranet återbildas
	- Celldelning påbörjas??
24
Q

Vad används mitos till?

A
  • Tillväxt
  • Kloning
  • Reparation
25
Q

Ange 4 skillnader mellan eukaryota och prokaryota celler

A

Eukaryota

  • Har cellkärna
  • Har membraner runt sina organeller.
  • Mer DNA
  • Ofta större
  • Större ribosomer

Prokaryota

  • Har ingen cellkärna
  • Har inga membran runt sina organeller.
  • Mindre DNA (En kromoson, ringformad)
  • Ofta mindre
  • Mindre ribosomer
  • Plasmider (Små DNA ringar)
26
Q

Ekvationen för cellandning & fotosyntes?

A

Cellandning
6O2 + C6H12O6 ====> 6CO2 + 6H2O + energi(ATP)
Fotosyntes
6H2O + 6CO2 ====> C6H12O6 + 6O2

27
Q

Beskriv alla sätt som aktivetetn hos en gen kan styras på.

A
  1. Genom att förändra packningsgraden hos histonerna, sker genom acetylering (????). DNA:t blir mer packat => går ej att läsa av.
  2. Genom reglerande proteiner, som styrs av miljön. Proteinerna fästs på delar av DNA:t som gör genen o-avläsbar.
  3. Genom att fästa en metylgrupp (DNA-metylering, 1 kol, 3 väte) på en nukleotid, vilket gör den o-avläsbar.

Biologi 1 (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions