Betyg i teori och praktik

Question 1

Läraren behöver detta för att kunna göra bra bedömningar?

Answer 1

Ha generella kunskaper i regler, föra lärande samtal, konstruera prov osv. Kunskap om ämnet som undervisas(ämneskunnande), olika ämnen utvecklas, uttrycks och bedöms på olika sätt. Hantverksmässiga kunskaper om läroplan o betygssystem. Bedömning och betyg har en ideologisk dimension. Samhället påverkar bedömningsmetod. Lärare behöver veta när, varför och hur betyg ska användas eller inte

Question 2

Betygens funktioner: Urvalsfunktionen

Answer 2

Betyg = underlag för avgöra vilka som får förtur till högre utbildning eller som underlag till arbete. Betyg används mellan grundskola till gymnasiet och mellan gymnasiet till universitet/högskola. (Betygens grund funktion)

Question 3

Betygens funktioner: Informationsfunktionen

Answer 3

Betyg = Info till elev, föräldrar o skolan. Återkoppling möjliggör för elev o skola att förändra ambitionsnivå eller arbetsformer. Utlåtande om vilka kunskapsmål elev nått.

Question 4

Betygens funktioner: Kontrollfunktionen

Answer 4

Kontrollera skolor. nationella och internationella jämförelser. Tilltro till viss likvärdighet i systemet. Ett betyg i en skola ska motsvara kraven i en annan skola. Motverka betygsinflation(högre betyg med tiden). Kontrollera om skolorna sköter sig o uppfyller målen. Privatisering - jämförelser av enskildas skolor i betygsnivåer.

Question 5

Betygens funktioner: Motivationsfunktionen

Answer 5

Betyg = Sporre eller hinder? Sporre, anstränga sig för höga betyg. Hinder, varning för otillräcklig arbetsinsats. Negativ återkoppling - påverka självkänsla och studiemotivation kan sina.

Question 6

Betygens funktioner: Disciplineringsfunktionen

Answer 6

Betygens urval och kontroll skapar maktrelation. Bedömaren värderar elevens prestationer. Elever bör rätta sig efter skolans och lärarens vilja. Statens kontroll, styra skolans resurser o sätta gränser för pedagogisk frihet.

Question 7

Skolans uppgifter: Ekonomiska

Answer 7

Skolors tillväxt, handelns efterfrågan på kvitton, kontrakt o lagar. Behövdes människor till att skriva. Förr - yrkesutbildning i hemmet, komplext samhälle o behov av specialkunskaper(präster, ämbetsmän etc.). Småningom byggs institutioner föra vidare teoretiska och praktisk kunskap. Betygets urvalsmekanism - hör ihop med att välja ut vilka som får gå utbildning o betyg - kvitto på uppnådda kunskaper.

Question 8

Skolans uppgifter: Politiska

Answer 8

Organisering av kunskap kan innebära makt. Ideologisk aspekt - utbildat prästerskap, språkrör för staten till outbildad befolkning. Massutbildning 1850, skolan spela central roll i etablering av nationalismen. Samhället demokratiserades - medborgerlig utbildning. Maktperspektiv - betygssystem indirekt uppgift, redskap för kontroll o styra skolorna, disciplinera studenterna.

Question 9

Skolans uppgifter: Individ

Answer 9

Grekiska ordet skhol - fritid, antika Grekland. Fria unga män som ej arbetade, hade tid till andliga övningar. Framväxt av en formell utbildning, idén om bildningens karaktärsdanande effekter. Utbildning - förädla och bilda lärjungen. Senmoderna, informationssamhälle betraktas utbildning som enskilde individens eget projekt. Skolan - redskap om medverkande i samhället. Ge elev självförtroende, ansvar o bekräftelse. Betyg stressande o negativt inslag. Betygens urval och informationsfunktioner - nycklar/hinder.

Question 10

Deprofessionalisering av läraryrket?

Answer 10

Stark statlig styrning - lite utrymme för lärare att forma sin egen undervisning. Staten utvidgar kontroll, inspektioner, NP osv. Minskar utrymmet för läraren att själv forma undervisningen o bedöma elevens utveckling.

Question 11

4 syften med bedömningar: Diagnostiskt

Answer 11

Bedöma elevens aktuella kunskapsnivå. Hur nuvarande resultatet skiljer sig från förväntat resultat. Användas till identifiera specifika problem elev kan ha.

Question 12

4 syften med bedömningar: Formativt

Answer 12

Ge stöd i lärandet! Bedömning som hjälper eleven att lära. Används tillsammans med åtgärder som är framgångsrika i att överbygga faktiska resultat och förväntat resultat.

Question 13

4 syften med bedömningar: Summativt

Answer 13

Sätta slutligt betyg. Bedömning som används för intyg avklarad utbildning. Summera prestationer på en kurs eller ge prognosvärde för framtida studier.

Question 14

4 syften med bedömningar: Evaluerande

Answer 14

Bedöma hur väl lärarna och skolan lyckas. Info från bedömningar används för att bedöma lärares och skolors prestationer.

Question 15

Konventionella/traditionella prov:

Answer 15

Ej nyskapande. Klichébild skriftligt prov där fakta ska räknas upp på givet utrymme och tid. Form o innehåll blandas ihop.

Question 16

Alternativa prov:

Answer 16

Praktiska istället för skriftliga. Formativa istället för summativa. Omsätta kunskaper i praktisk handling. Färdigheter, förtrogenhet och förståelse(mindre fakta). Svarsutrymme obegränsat, lösa uppgiften med fritt utrymme.

Question 17

Bra prov?

Answer 17

Uppfyller sina huvudsakliga syften, ger underlag för bedömning av det provet ansåg. Validitet/giltighet - bedömningsmetoden bedömer det som är avsett att mätas(vad provet mäter). Reliabilitet - hur provet mäter det som ska mätas. Tillförlitlig bedömning, olika bedömare, olika tolkningar?

Question 18

Summativ bedömning:

Answer 18

Kontrollera kunskapsmålen är uppnådda. Avgöra vilket betyg eleven ska ha. NP - avgöra nationella kunskapsnivån och internationella mätningar. Elevens prestationer summeras o betyg sätts.

Question 19

Formativ bedömning:

Answer 19

Bedömande för lärande! Utveckla elevens lärande. Elevens resultat ej intressant för betygsättande, förstå vad eleven förstår. Hjälpa eleven att komma vidare! Återkoppling - korrigera sina fel i syfte att nå målen.

Question 20

Ställa frågor

Answer 20

Frågor i prov bygger på överenskommelser mellan lärare och elever. Begrepp, innehållsområden etc. bygger på referensram i samband med undervisningen. Frågornas utformning är viktigt.

Question 21

Kortsvarsfrågor

Answer 21

Fasta svarsalternativ - snabbt att rätta o objektiv bedömning. Dock fokus på isolerande fakta, elever blir låsta o kan ej visa upp kritiskt tänkande. Kan användas till läsförståelse o logiskt tänkande, glosor exempelvis. Stimulera nutids kunskaper, skapa intresse o diskussioner.

Question 22

Essäfrågor

Answer 22

Mäta elevers analysförmåga o andra mer komplexa kunskapsnivåer. Lång tid att bedöma o kan bli subjektiv bedömning.

Question 23

Våga sålla bort frågor!

Answer 23

Få o breda frågor, räcker för att bedöma elev uppnått förmågor utifrån kursplanen. För många frågor - orkar ej ge återkoppling, ej syfte på resultat, syfte på utveckla elevens kunskapsnivå.

Question 24

Sammanhang och inte receptsamlingar!

Answer 24

Antal kriterier, orsaker eller faktorer - ej lyckat o leder till atomiskt läsande. Lär sig korta fakta o inte sammanhang. Bästa att inte ge antal, ha öppen frågeställning - prövar elevens förtrogenhet med begrepp.

Question 25

Hur eller vad istället för varför?

Answer 25

Beskriv hur några av islams pelare kan ta sig i uttryck för en troende muslim i Sverige idag, exempelvis. Varför kan leda till endimensionella svar. Varför är bättre när det gäller konkreta saker t.ex. varför blir det en viss kemisk reaktion vid vissa givna förhållanden.

Question 26

Nivågruppering utav prov?

Answer 26

Olika frågor, olika svårighetsgrader - elev med dåligt självförtroende fokusera på E frågor exempelvis. Elever kan få godkänt utan att förstått, räknat upp atomisk lärd fakta. Forskning - E frågor framställs som korta faktakunskaper, kan leda till att man ej sätter fakta i kontext med förståelse o sammanhang. Högre betygsfrågor - analys o reflektion.

Question 27

Poängsätta prov?

Answer 27

Antal poäng - antal begrepp. Begränsade i att inte kunna visa andra med relevanta kunskaper. Möjligt för elever att få godkänt även om de inte förstått grunderna inom kunskapsområdet.

Question 28

Anpassning i form och innehåll?

Answer 28

Anpassa prov - driva elever framåt, utveckla sitt lärande utifrån aktuell kunskapsnivå. Anpassning kan leda till förutbestämd bild av elevgrupper av vad de klarar av. Forskning på yrkesprogram enkla o korta faktafrågor, förväntas ej analysera i lika hög utsträckning som studieförberedande program. Likvärdig bedömning faller bort.

Question 29

Fakta och förståelse

Answer 29

Fakta o förståelse måste gå hand i hand. Stort värde i faktakunskap om det kan kopplas till sammanhang. Elever saknar förankring i fakta har de inte förmåga att kritiskt ifrågasätta info eller se orsakssamband. Om faktakunskaper fattas blir en argumentation tom på innehåll o blir allmänt tyckande.