Betyg i teori och praktik Flashcards
Läraren behöver detta för att kunna göra bra bedömningar?
Ha generella kunskaper i regler, föra lärande samtal, konstruera prov osv. Kunskap om ämnet som undervisas(ämneskunnande), olika ämnen utvecklas, uttrycks och bedöms på olika sätt. Hantverksmässiga kunskaper om läroplan o betygssystem. Bedömning och betyg har en ideologisk dimension. Samhället påverkar bedömningsmetod. Lärare behöver veta när, varför och hur betyg ska användas eller inte
Betygens funktioner: Urvalsfunktionen
Betyg = underlag för avgöra vilka som får förtur till högre utbildning eller som underlag till arbete. Betyg används mellan grundskola till gymnasiet och mellan gymnasiet till universitet/högskola. (Betygens grund funktion)
Betygens funktioner: Informationsfunktionen
Betyg = Info till elev, föräldrar o skolan. Återkoppling möjliggör för elev o skola att förändra ambitionsnivå eller arbetsformer. Utlåtande om vilka kunskapsmål elev nått.
Betygens funktioner: Kontrollfunktionen
Kontrollera skolor. nationella och internationella jämförelser. Tilltro till viss likvärdighet i systemet. Ett betyg i en skola ska motsvara kraven i en annan skola. Motverka betygsinflation(högre betyg med tiden). Kontrollera om skolorna sköter sig o uppfyller målen. Privatisering - jämförelser av enskildas skolor i betygsnivåer.
Betygens funktioner: Motivationsfunktionen
Betyg = Sporre eller hinder? Sporre, anstränga sig för höga betyg. Hinder, varning för otillräcklig arbetsinsats. Negativ återkoppling - påverka självkänsla och studiemotivation kan sina.
Betygens funktioner: Disciplineringsfunktionen
Betygens urval och kontroll skapar maktrelation. Bedömaren värderar elevens prestationer. Elever bör rätta sig efter skolans och lärarens vilja. Statens kontroll, styra skolans resurser o sätta gränser för pedagogisk frihet.
Skolans uppgifter: Ekonomiska
Skolors tillväxt, handelns efterfrågan på kvitton, kontrakt o lagar. Behövdes människor till att skriva. Förr - yrkesutbildning i hemmet, komplext samhälle o behov av specialkunskaper(präster, ämbetsmän etc.). Småningom byggs institutioner föra vidare teoretiska och praktisk kunskap. Betygets urvalsmekanism - hör ihop med att välja ut vilka som får gå utbildning o betyg - kvitto på uppnådda kunskaper.
Skolans uppgifter: Politiska
Organisering av kunskap kan innebära makt. Ideologisk aspekt - utbildat prästerskap, språkrör för staten till outbildad befolkning. Massutbildning 1850, skolan spela central roll i etablering av nationalismen. Samhället demokratiserades - medborgerlig utbildning. Maktperspektiv - betygssystem indirekt uppgift, redskap för kontroll o styra skolorna, disciplinera studenterna.
Skolans uppgifter: Individ
Grekiska ordet skhol - fritid, antika Grekland. Fria unga män som ej arbetade, hade tid till andliga övningar. Framväxt av en formell utbildning, idén om bildningens karaktärsdanande effekter. Utbildning - förädla och bilda lärjungen. Senmoderna, informationssamhälle betraktas utbildning som enskilde individens eget projekt. Skolan - redskap om medverkande i samhället. Ge elev självförtroende, ansvar o bekräftelse. Betyg stressande o negativt inslag. Betygens urval och informationsfunktioner - nycklar/hinder.
Deprofessionalisering av läraryrket?
Stark statlig styrning - lite utrymme för lärare att forma sin egen undervisning. Staten utvidgar kontroll, inspektioner, NP osv. Minskar utrymmet för läraren att själv forma undervisningen o bedöma elevens utveckling.
4 syften med bedömningar: Diagnostiskt
Bedöma elevens aktuella kunskapsnivå. Hur nuvarande resultatet skiljer sig från förväntat resultat. Användas till identifiera specifika problem elev kan ha.
4 syften med bedömningar: Formativt
Ge stöd i lärandet! Bedömning som hjälper eleven att lära. Används tillsammans med åtgärder som är framgångsrika i att överbygga faktiska resultat och förväntat resultat.
4 syften med bedömningar: Summativt
Sätta slutligt betyg. Bedömning som används för intyg avklarad utbildning. Summera prestationer på en kurs eller ge prognosvärde för framtida studier.
4 syften med bedömningar: Evaluerande
Bedöma hur väl lärarna och skolan lyckas. Info från bedömningar används för att bedöma lärares och skolors prestationer.
Konventionella/traditionella prov:
Ej nyskapande. Klichébild skriftligt prov där fakta ska räknas upp på givet utrymme och tid. Form o innehåll blandas ihop.
Alternativa prov:
Praktiska istället för skriftliga. Formativa istället för summativa. Omsätta kunskaper i praktisk handling. Färdigheter, förtrogenhet och förståelse(mindre fakta). Svarsutrymme obegränsat, lösa uppgiften med fritt utrymme.
Bra prov?
Uppfyller sina huvudsakliga syften, ger underlag för bedömning av det provet ansåg. Validitet/giltighet - bedömningsmetoden bedömer det som är avsett att mätas(vad provet mäter). Reliabilitet - hur provet mäter det som ska mätas. Tillförlitlig bedömning, olika bedömare, olika tolkningar?
Summativ bedömning:
Kontrollera kunskapsmålen är uppnådda. Avgöra vilket betyg eleven ska ha. NP - avgöra nationella kunskapsnivån och internationella mätningar. Elevens prestationer summeras o betyg sätts.
Formativ bedömning:
Bedömande för lärande! Utveckla elevens lärande. Elevens resultat ej intressant för betygsättande, förstå vad eleven förstår. Hjälpa eleven att komma vidare! Återkoppling - korrigera sina fel i syfte att nå målen.
Ställa frågor
Frågor i prov bygger på överenskommelser mellan lärare och elever. Begrepp, innehållsområden etc. bygger på referensram i samband med undervisningen. Frågornas utformning är viktigt.
Kortsvarsfrågor
Fasta svarsalternativ - snabbt att rätta o objektiv bedömning. Dock fokus på isolerande fakta, elever blir låsta o kan ej visa upp kritiskt tänkande. Kan användas till läsförståelse o logiskt tänkande, glosor exempelvis. Stimulera nutids kunskaper, skapa intresse o diskussioner.
Essäfrågor
Mäta elevers analysförmåga o andra mer komplexa kunskapsnivåer. Lång tid att bedöma o kan bli subjektiv bedömning.
Våga sålla bort frågor!
Få o breda frågor, räcker för att bedöma elev uppnått förmågor utifrån kursplanen. För många frågor - orkar ej ge återkoppling, ej syfte på resultat, syfte på utveckla elevens kunskapsnivå.
Sammanhang och inte receptsamlingar!
Antal kriterier, orsaker eller faktorer - ej lyckat o leder till atomiskt läsande. Lär sig korta fakta o inte sammanhang. Bästa att inte ge antal, ha öppen frågeställning - prövar elevens förtrogenhet med begrepp.
