Betongkonstruktion

Question 1

Vad är huvudanledningen till att vi armerar betongkonstruktioner?

Answer 1

Att förstärka betongens dåliga draghållfasthet.

Question 2

Vad innebär Stadium I i betongkonstruktion?

Answer 2

Innebär att betongen är osprucken.

Question 3

Vad innebär Stadium II i betongkonstruktion?

Answer 3

Innebär att betongen har spruckit men både betong och armering arbetar elastiskt

Question 4

Vad innebär Stadium III i betongkonstruktion?

Answer 4

Innebär att konstruktionen arbetar plastiskt.

Question 5

När används de olika stadierna i betongkonstruktion?

Answer 5

I bruksgränstillstånd måste konstruktionen arbeta i stadium I eller II. I brottgränstillstånd dimensionerar vi i stadium III.

Question 6

Vad innebär det att betongen kryper?

Answer 6

Betongen får en deformation över tid för en belastning som ligger på länge

Question 7

Vilken typ av brott vill man helst ha (underarmerat eller överarmerat) och varför?

Answer 7

Med tanke på brottsbilden så föredrar man ett underarmerat tvärsnitt.

Question 8

Vad innebär ett underarmerat tvärsnitt?

Answer 8

Underarmerat innebär att armeringen flyter innan betongen når sin brottöjning. Man får ett segt brott med stora deformationer innan konstruktionen kollapsar.

Question 9

Vad innebär ett överarmerat tvärsnitt?

Answer 9

Överarmerat innebär att betongen krossas innan armeringen börjar flyta. Man får ett plötsligt brott utan några stora förvarningar.

Question 10

Vad menas med balanserad armering?

Answer 10

Balanserad armering är när betongens tryckbrott och armeringens flytning inträffar samtidigt

Question 11

Nämn 2 anledningar till att vi måste ha täckande betongskikt till amereingen i våra betongkonstruktioner.

Answer 11

Säkerställa kraftöverföring mellan betong och armering

Säkerställa att armeringen är skyddad mot den yttre miljön så att den inte rostar

Question 12

När vi kontrollerar betongkonstruktioner i brukgränstillstånd ska vi bland annat begränsa nedböjningarna. Vilka 2 övriga kontroller ska göras?

Answer 12

Begränsning av spänningar och begränsning av sprickvidder

Question 13

Vad är böjskuvbrott?

Answer 13

Ett typ av brott som uppkommer i böjarmerade konstruktioner UTAN tvärkraftsarmering. Uppstår genom plötslig och okontrollerad skjuvglidning efter en sned spricka.

Inträffar inom områden där böjdragsprickor uppstått. Brottförloppet innebär att sneda skjuvsprickor utvecklas från böjsprickorna så att vi får en sprickbildning från konstruktionsdelens undersida upp mot tryckzonen.

Question 14

Vad är livtryckbrott?

Answer 14

Krossning av en tänkt betongtrycksträva. Ett typ av brott som kan uppstå pga att tvärkraftsarmeringen är överdimensionerad.

Denna typ av brott kan uppstå om man har en så kraftig tvärkraftsarmering att den inte når flytning före tryckbrott.

Question 15

Vad gäller för dimensionering av tvärkraftsarmering mot livtryckbrott?

Answer 15

Sker mot full tvärkraft

Question 16

Vad gäller för dimensionering av tvärkraftsamering mot skjuvglidbrott?

Answer 16

Sker mot den tvärkraft som gäller vid sprickans överkant

Question 17

Vad är genomstansning?

Answer 17

Då t.ex. en pelare trycker sig igenom en betongplatta.

Question 18

Vad betyder tryckzonshöjd?

Answer 18

Höjden på den del av ett betongtvärsnitt som befinner sig i tryck

Question 19

Vad betyder inre hävarm?

Answer 19

Avstånd mellan tryckzonens centrum och dragarmeringens tyngdpunktsläge

Question 20

Vad betyder effektiv höjd?

Answer 20

Avståndet från dragarmeringens tyngdpunktsläge till den tryckta betongkanten

Question 21

Vad menas med att betongen krymper?

Answer 21

Betongen får en volymminskning vid uttorkning

Question 22

Vad menas med armeringens flytspänning?

Answer 22

Den spänning där armeringen börjar flyta, dvs där den slutar arbeta elastiskt och börjar deformeras plastiskt

Question 23

Vad menas med betongens brottstukning?

Answer 23

Den spänning där betongen krossas (går till brott)

Question 24

Beskriv principen för hur vi kan bestämma tröghesmomentet, I, för et rektangulärt betongtvärsnitt som arbetar i stadium 1 och 2?

Answer 24

I båda stadier bestäms tröghetsmomentet med ett ideellt tvärsnitt där armeringsarean “görs om” till betong med en faktor. i Stadie 2 använder vi inte dragen betong då betongen spruckit och inte längre kan ta dragkrafter utan armeringen får ta upp alla dragkrafter. I båda fallen beräknas I sedan med Steiners Sats.

Question 25

Vad menas med betongens “effektiva e-modul”?

Answer 25

I brukgränstillstånd behöver vi beakta betongens krypning. Betongen får därför en effektiv e-modul Ec.eff = E/ (1+ effektiva kryptalet)

Question 26

εcu

Answer 26

betongens brottöjning. den töjning där betongen krossas

Question 27

Vilka metoder använder vi för att beräkna dubbelspända plattor?

Answer 27

Strimlemetoden

Elementarfallsmetoden

Brottlinjeteori

Question 28

I vilken lastkombination kontrolleras normalt spänningar i brukgränstillstånd?

Answer 28

karakteristisk kombination