Betong allmänt Flashcards
1
Q
Positiva egenskaper?
A
- Hög tryckhållfasthet
- Beständig, slitstark och tät
- Fukttålig
- Lång livslängd
- Kan formas lätt
2
Q
Nackdelar med betong?
A
- Låg draghållfasthet
- Kräver mycket förkunskap
- Dyrt om något går fel
- Tungt (bra ibland)
- Mycket byggfukt
3
Q
Vilka exponeringklasser finns det?
A
- XC=karbonatesering
- XD=Tösalt
- XS=Saltvatten
- XF= Frost
- XA=kemiskt
- XO= låg risk/exponering
Dessa skalas 1-5 där 5 är störst risk.
4
Q
Vad ska en betongspecifikation innehålla?
A
- Tryckhållfasthetsklass
- Exponeringklass
- Sten max
- Högsta tillåtna kloridhaltklass
- Konstitensklass
- Kan innehålla mer, ovan är krav.
5
Q
Vad är syftet med täckande betongskikt?
A
- Skydd mot korrosion
- Förankring av armering (ska täcka runt hela. Kan dras ut annars)
6
Q
Vad sker vid karbonatisering?
A
CO2 i luften reagerar med kalciumhydroxid i betongen. Sänker pH i betongen
7
Q
Vad består betong av?
A
- Cementpasta (vatten ,cement)
- Ballas
8
Q
Vad är gynsamt med lågt vct?
A
- Tätare betong
- Mindre byggfukt (snabbare uttorkning)
- Högre hållfasthet
9
Q
Vad sker vid cementets reaktion med vatten?
A
- Kallas hydration
- Växer cementgeler från cementkornen som griper tag i varandra.
- Kalciumhydroxid bildas (basikt, men bidrar inte till hållfasthet)
- Exoterm reaktion (bildar värme)
- Hydralisk bindemedel (reagerar med vatten)
10
Q
Vilka är de vanligaste cementtyperna?
A
- Byggcement CEM II/A-LL 42.5 R
- Snabbhärande cement CEM I 52.5R
- Anläggningscement CEM1/42.5 N SR3 MH/LA
11
Q
Vad är fördelarna med anläggningscement och när används det?
A
- Långsammare värmeutveckling=mindre risk för sprickor
- Låg aluminathalt=mindre risk för angrepp från sulfater och salt
- Låg alkaliehalt
- Bra frostbeständighet
- Använd vid grova konstruktioner (ofta broar)
12
Q
vad är fördelen med snabbhärande cement?
A
- Kan riva form snabbt
- Vintergjutningar
- Används främst vid prefabtillverkning
13
Q
Vad är byggcement CEM II/A-LL 42.5 R?
A
- portlandcement
- 10% finmald kalksten (bra för miljö, lite sämre för hållfasthet)
- Standrard typ av cement
14
Q
Vad bildas vid hydration?
A
- cementgel
- Kalciumhydroxid som är basiskt (skyddar armering från korrosion)
15
Q
Vad är utmärkande för aluminatcement?
A
- Väldig snabb hållfasthetsutveckling
- Inte tillåtet i bärande konstruktioner då tappar hållfasthet då fuktigt.
16
Q
Vad skall ballasten bestå av?
A
- Olika fraktioner
- Starka bergarter som granit gnejs mm.
17
Q
Vad skall ballast inte innehålla och varför inte?
A
- Humus ( Fördröjer betongens hållfasthets utveckling)
- Klorider (armering korriderar)
- svavel,skiffer eller glimmerhaltiga bergarter(kan spräcka betongen)
18
Q
Vad är FM?
A
- Finhetsmodulen
- Finkornigt ger högre kurva –> Lägre FM
19
Q
vilka fraktioner delas ballast upp i?
A
- Filler = 0-0.125mm
- Finmaterial <0,25mm
- Sand < 4mm
- Fingrus <8mm
- Sten >4mm
20
Q
Hur påverkar den specifika ytan?
A
Större specifik yta ger ett mer reaktivt cement. Avgörs av hur grovmalet cementen är. Så anläggningscement har lägre än snabbhärdande.
21
Q
Vad menas med arbetbarhet?
A
- sammanfattning av betongens egenskaper gällande konsistens, rörlighet, flytbarhet, kärvhet och seghet
- Detta går inte enkelt att mäta.
22
Q
Vad påverkar betongens konsistens?
A
- Vatteninnehåll
- Flyttillsatster
- Luftporbildande ger smörjande effekt.
23
Q
Hur skall vatten till betong vara?
A
- Drickbart funkar alltid
- Fri från klorider
- inte mjuktvatten
- I vissa fall kan sjövatten funka
24
Q
Vad menas med betongens stabiltet?
A
Förmåga att förbli homogen
25
Varför är det dåligt med hög halt av aluminat i cement?
* Det kan reagera med sulfater --> volymökning som leder till spräckning av betong.
* Cement med hög halt aluminat får ej användas i bärnade konstruktioner i sverige.
* Ger dock snabb hållfasthetutveckling och tål högre temp.
26
Vad är specefik yta?
* Hur finmalt cement är
* vanlig byggcement ca 430m^2/kg.
* Lägre ger långsammare hållfasthetsutveckling och temputveckling.
27
Vad beror tjockleken på täckande betongskikt på?
* Exponeringsklass
* vct
* Livslängd
28
Varför behövs ett visst avstånd mellan armeringsstål?
För att inte få spjälkning
Samverkan mellan betongen och armeringen
(så att betongen sluter helt runt armering)
29
Varför ska man fukthärda betong?
* Så att det finns tillräckligt med vatten för hydrationenen (avstannar då RF=80%)
* Så inte betongytan torkar
Med andra ord så man får hindrar fukt från att avgå för tidigt i betong
30
Vilka metoder finns för fukthärdning?
* Kvarsittande form
* Täcka betongytan med något diffusionstät
* vattendimma ovan betongen innan plast
* Membranhärdning
31
Vad gäller för härdningsklass 3? (alla exponeringsklasser utom X0 och XC1
Att betongen skall fukthärdas till den har uppnåt minst 50% av spec. tryckhållfastheten
32
Hur går vattenhärdning till?
Används bara då ej vintergjutning
* Vatten tillförs via lätt dimma över betongen
* Undvik fritt vatten på betong (höjer vct)
* Efter det så täck med något diffusionstät
* Efter ytbehandling så täcks betongen igen
33
Vilka konstruktioner kan ge spröda brott?
de med spännarmering
34
Vad beror slitstyrkan av hos betong?
* Vct
* mer ballast i yta
* stora ballast bättre en små ( mer yta med ''cementlim'')
* Vakumbehandla golv --> lågt vct i yta
35
Vad påverkar betongens permeabilitet/täthet?
* Vct
* Inte för lite finmaterial och filler (<0.25mm)
* hur man gjuter
36
Vilken betong anses vattentät?
* då vct <0.6
* Andel fina partiklar är 50% av vattenhalt
37
kemisk formel för karbonatisering
Ca(OH)2+CO2 --> H2O + CaCO3
detta kan självläka betong till viss del
38
vilka tre kemiska angrepp kan man få på betong?
* Ämnen som löser upp betongen (syror)
* Ämen som reagerar med ämnen i betong och spräcker (sulfater)
* Mjuktvatten som löser som upp cementgel
För att skydda mot mjuktvatten och syror krävs en tät betong
För att skydda mot sulfat angrepp krävs en cement med låg aluminathalt (Anläggningscement)
39
När behöver man gjutfogar?
* Vid stora ytor för undvika sprickor
* Gjutuppehåll vid stora gjutningar
* Höjdskillnader
* Kräver genomgående armering enl. konstruktör
40
Vad ska ballast inte innehålla?
Klorider
Humus
Lösa, porösa bergarter
Svalelhaltiga mineraler
