Begreppslista MKB Flashcards
Anmälningsplikt
För miljöfarlig verksamheter som inte har tillståndsplikt gäller anmälningsplikt. Även för anmälningspliktiga verksamheter kan krav på MKB ställas. Anmälningspliktiga verksamheter kallas för C-verksamheter och anmäls till tillsynsmyndigheten, som är kommunen.
Aspekter
Enligt direktiv 85/337 ska en projekt-MKB (verksamhet/åtgärd) beakta ett antal aspekter som människor, fauna och flora, mark, vatten, luft, klimat och landskap, materialtillgångar och kulturarv samt samspelet mellan dessa. I direktiv 2001/42 finns andra aspekter för plan och program dvs. för SMB.
Avgränsning
Det är att sätta mål och ramar för MKB-arbetet och vad som ska redovisas i MKB dokumentet. Avgränsningen kan vara i rum dvs. hur stort område i tid eller längs på tidshorisonten och i sak, dvs vilka miljöaspekter som ska utredas. Vid betydande miljöpåverkan räknar miljöbalken (6 kap § 7) upp vad som alltid ska finnas med i MKB)
Behovsbedömning
Är en bedömning som alltid ska göras om en miljöbedömning krävs. Behovsbedömning görs utifrån kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 eller utifrån individuellt beslut för den aktuella verksamheten/åtgärden. Kommunens tjänstemän bedömer om en plan kan förväntas medföra en betydande miljöpåverkan.
Betydande miljöpåverkan
Är en särskilt omfattande miljöpåverkan. Dock kan även detta avgöras utifrån miljöns värde/känslighet, effekters sannolikhet och betydelse eller omfattning i tid och rum, risk för att överskrida miljökvalitetsnormen eller allmänhetens behov av information. I Sverige medför det att en mer omfattande MKB ska göras. I bilaga 1 till förordningen (1998.905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns en förteckning över verksamheter som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan och där en större samrådskrets är obligatorisk. Länsstyrelsen kan även besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan utifrån kriterierna i bilaga 2 till förordningen.
Biologisk mångfald
Avser både mångfald av ekosystem som mångfald mellan och inom arter. Miljöbalken ska tillämpas så att den biologiska mångfalden bevaras.
Detaljplan
Är en plan som en kommun upprättar och som styr hur mark, vatten får användas och som planlägger bebyggelse och infrastruktur etc. Detaljplaner är bindande tills den ändras.
Diffusa utsläpp (emissioner)
Är utsläpp från källor som inte har någon tydlig definierad utsläppspunkt eller kan vara många och små utsläpp. Utsläppskällorna är inte klart avgränsade exempelvis läckage från jordbruksmark och skogsmark, nedfall av luftföroreningar, dagvatten, även om det i vissa fall finns väl definierade utsläppspunkter för dagvatten. En rad olika ämnen belastar tex vattenmiljöerna genom diffusa utsläpp av kväve, fosfor, metaller, bekämpningsmedel och försurande ämnen. Diffusa utsläpp sker även från varor och produkter.
SMED
Svenska MiljöEmissionsData bildades 2001 för att långsiktigt samla emissionsdata.
Direkt effekt / konsekvens
Direkt effekt eller konsekvens är effekt eller konsekvens som uppstår direkt till följd av verksamheten/åtgärden eller av genomförandet av en plan eller ett program.
Effekt
Betecknar en förändring av miljön av en faktisk påverkan och som kan beskrivas kvalitativt eller mätas kvantitativt.
Egenkontroll
Verksamhetsutövaren har ansvar att planera och kontrollera verksamheten för att förebygga eller motverka olägenheter för hälsa och miljö.
Ekosystemtjänster
Är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Millenium Ecosystem Assessment (MA) definierar ekosystemtjänster som de naturens varor och nyttigheter som leder till människors välbefinnande. En ekosystemtjänster är ett arbete som naturen gör åt oss människor och har stor ekonomisk betydelse dels för att slippa göra arbetet själva tex pollinering, fröspridning, vatten-och luftrening, översvämmningskydd, erosionskontroll etc. dels ger varor mat, färskvatten, träfibrer, bioenergi. Dessutom bidrar ekosystemtjänster med rekreation, naturupplevelser. Biologisk mångfald är viktig för ekosystemens funktion och ska betraktas som en förutsättning för ekosystemtjänsterna.
EIA
Environmental Impact Assessment är den engelska benämningen på MKB för verksamheter och åtgärder.
Esbokonventionen
(Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang) är en konvention som behandlar miljökonsekvensbeskrivningar för projekt som kan ge betydande miljöpåverkan i ett annat land. Konventionen trädde i kraft 1997 och handlar om att samarbeta för att förebygga gränsöverskridande miljöeffekter. Är så fallet har myndigheter, organisationer och allmänheten i det landet rätt att delta i samrådsprocessen. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för att informera grannländer.
EU-direktiv
Innehåller bestämmelser som är bindande för alla EU:s medlemsländer. Ett EU direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på ett område, exempelvis miljön. I Sverige har EG direktiv 85/337 och EG direktiv 2001/42 inarbetas i den svenska lagstiftningen (Miljöbalken och andra sektorlagar). Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG(2001) handlar om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan och är en ram med minimikrav för miljöbedömningen.
EU-förordning
En EU-förordning som har trätt i kraft gäller direkt i alla medlemsländer och blir en del av den nationella lagstiftningen.
Förordning
Är regler som regeringen beslutat.
GIS
Geografisk informationssystem, system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografiska data.
Granskning
Är ett förfarande där en kritisk genomgång av det färdiga MKB-dokument och även en MKB-process. Det görs för att säkerställa en fullgod kvalitet på beslutsunderlaget- MKB dokumentet ska utgöra ett tillräckligt underlag tex för senare prövning. Granskning kan ske utifrån checklistor för att se om innehållskrav uppfylls för det specifika fallet(liten eller stor MKB).
Indirekt effekt/konsekvens
Effekt eller konsekvens som uppstår i andra hand tex till följd av direkt effekt eller konsekvens av en åtgärd/verksamhet eller av genomförande av en plan eller ett program.
Kievprotokollet
Protokoll som rör miljöbedömning för politik, planer och program och som kan vid genomförandet antas orsaka betydande miljöpåverkan i annat land. Protokollet ska säkerställa att det förekommer lämpligt gränsöverskridande samråd för en plan eller ett program som utarbetas i en medlemsstat och som kan antas medföra betydande miljöpåverkan i en annan medlemsstat. Information om planer och program som medför betydande miljöpåverkan i andra stater skall översändas inom lämpliga rättsliga ramar mellan medlemsstaterna och dessa andra stater.
Konsekvens
Betecknar följdpåverkningar av miljöeffekter för någon eller något som exempelvis hälsa, rekreation och friluftsliv, naturmiljön, biologiska mångfalden, kulturmiljön, naturresurser etc. Miljökonsekvenser är en värdering och bedömning av vad effekterna betyder utifrån olika intressen.
Kulturmiljö
Omfattar den av människan skapade och påverkade yttre och inre miljön samt såväl ett materiellt som ett immateriellt arv och omfattar både objekt och miljöer tex byggnader, anläggningar eller fornlämningar och omgivande miljö. Återfinns som begrepp i MB tillsammans med naturmiljö. I relation till hållbar utveckling handlar det om att skydda och bevara kulturarvet.
Kumulativ effekt eller konsekvens
Effekter eller konsekvenser som blir den sammanlagda effekten eller konsekvensen sammantaget en eller flera effekter eller konsekvenser för då- sam- och framtida verksamheter. Effekterna kan vara rent additiva eller interaktiva dvs motverka/tar delvis ut eller förstärker varandra.
Lag
Är regler som riskdagen beslutar om. I Svenska författningssamling SFS publiceras alla lagar och förordningar.
Metoder
Metoder för att förutsäga effekter är tex jämförelse med liknande projekt, beräkningsmodeller som spridningsmodeller för luftföroreningar eller bullermätningar, riskanalys, scenarioteknik tex worst case scenario, expertkonsultationer, GIS-baserade metoder, fältundersökningar och landskapsanalyser.
Metoder för att värdera och bedöma effekternas betydelse(konsekvenser) är att ställa upp matriser, göra bärkraftsanalyser, expertkonsultationer och använda framtagna klassificeringssystem tex Naturvårdsverkets “bedömningsgrunder för miljökvalitet” eller bedöma betydelsen utifrån intressen som riktvärden, miljökvalitetsnormer, miljökvalitetsmål, regionala och lokala miljömål, översiktsplaner, bevarande planer tex för Natura 2000 områden, projektets mål samt det viktigaste utifrån samråd där allmänhetens myndigheters och andra intressen framgår.
Miljöbalken (MB)
Är en ramlag och syftar till att främja en hållbar utveckling. Förordningar (olika sektorlagar) som meddelas med stöd av miljöbalken preciserar bestämmelserna. Balken består av sju avdelningar. Kap 6 behandlar “Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag”.
