Begrepp till provet

Question 1

Monopol

Answer 1

En producent och flera konsumenter, endast en att välja från

Question 2

Självförsörjning

Answer 2

Försörja sig själva utan bytes- eller valutahandel

Question 3

Protektionism

Answer 3

Skydda landet mot konkurrens från andra länder, exempel med hjälp av tullar

Question 4

Fri konkurrens

Answer 4

Företag är utsatta för konkurrenstryck från andra företag och de tävlar om konsumenterna

Question 5

Fri handel

Answer 5

Handel som är fri från myndighetsingrepp, exempelvis tullar

Question 6

Den osynliga handeln

Answer 6

Om man handlar av nytta för sig själv leder det till nytta för samhället

Question 7

Utbud och efterfrågan

Answer 7

Utbudet är vad som finns och efterfrågan är hur många som är intresserade av utbudet

Question 8

Proletariatet

Answer 8

Arbetarna

Question 9

Kapitalister

Answer 9

Kapitalägare, de som driver företag

Question 10

Expansiv finanspolitik

Answer 10

Staten har i uppgift att dra igång olika typer av satsningar, t.ex. på infrastrukturen för att dra upp lågkonjunkturen och skapa nya jobb

Question 11

Restriktiv finanspolitik

Answer 11

Vid högkonjunktur ska staten fortsätta att ta in skatt och avgifter och “spara”/lägga på hög inför sämre tider

Question 12

Inflation

Answer 12

Allmän prisstegring, minskat värde och ökad mängd pengar

Question 13

Hyperinflation

Answer 13

Mycket snabb inflation

Question 14

Deflation

Answer 14

Priser på varor och tjänster sjunker, handeln minskar

Question 15

Stagnation

Answer 15

Saknad av ekonomisk tillväxt

Question 16

Stagflation

Answer 16

Allmän prisstegring + saknad av ekonomisk tillväxt (minskat pengavärde och ökad arbetslöshet)

Question 17

Importerad inflation

Answer 17

Företagens kostnader ökar genom prisstegringar på utländska varor

Question 18

Kostnadsinflation

Answer 18

Produktionskostnader stiger vilket leder till att producenten behöver höja priserna för att kompensera

Question 19

Efterfrågeinflation

Answer 19

Efterfrågan är större än utbudet

Question 20

Oligopol

Answer 20

Några få företag behärskar marknaden och bestämmer priset på en och samma vara utan att tävla med varandra

Question 21

Priselasticitet

Answer 21

Hur mycket efterfrågan skiftar när priset skiftar

Question 22

Trenden

Answer 22

En stabil långsiktig förändring i samhället

Question 23

Priskartell

Answer 23

Producenterna kommer överens om ett för högt pris och “lurar” konsumenterna samt delar upp marknaden sinsemellan

Question 24

Kollektiva nyttigheter

Answer 24

Exempelvis luft och vatten, lagstifta förbud mot miljöfarlig verksamhet, utsläppsrätter och beskattning

Question 25

Lagen om komparativa fördelar

Answer 25

Länders nytta av att handla med varandra oavsett vem som är mest effektiv. Specialisering utifrån effektivitet. Samma mängd varor men på kortare tid sammanlagt.

Question 26

Multiplikatoreffekten

Answer 26

Arbetslöshet bekämpas genom att öka efterfrågan. Staten ska alltså skapa jobb vid lågkonjunktur. Vid högkonjunkturer skapas jobb genom efterfrågan.

Question 27

Marknadsekonomi

Answer 27

Ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom efterfrågan och utbud. Detta konstateras ofta mot kapitalism eller kommandoekonomi-

Question 28

Planekonomi

Answer 28

Ett ekonomisk system där staten planerar och styr ekonomin. Planekonomin bygger på att följa administrativa eller politiska riktlinjer för hur samhällets ekonomi ska utvecklas.

Question 29

Blandekonomi

Answer 29

Ett ekonomisk system där det huvudsakligen råder marknadsekonomi men där bland annat statsmakterna försöker påverka den ekonomiska utvecklingen. De flesta ekonomisk utvecklade länderna i världen har ett blandekonomisk system.

Question 30

Monopolistisk konkurrens

Answer 30

En marknadsform som har ett stort antal konkurrerande företag som säljer liknande men inte identiska produkter till ett stort antal köpare.

Question 31

Ginikoefficienter

Answer 31

Inkomstfördelningen i olika länder brukar redovisas med dessa. Om alla hushåll har precis lika stor inkomst blir ginikoefficienter 0, om en enda person har all inkomst blir den 1.

Question 32

Lorenzokurvan

Answer 32

Nivån på jämlikheten i ett land kan visas mer detaljerat i så kallade Lorenzkurvor. Befolkningen delas in i tiondelar, deciler.

Question 33

Recept för ekonomisk tillväxt

Answer 33

Långsiktig tillväxt kräver att vi använder och utvecklar ny teknik. Företag investerar själva i ny teknik för att utveckla nya produkter och metoder. Politisk stabilitet är viktig. Krig, plötsliga vägningars, korruption med mera avskräcker såväl företag som privatperson. Utbildning förbättrar produktiviteten, arbetskraften lär sig använda ny utvecklad teknik.

Question 34

Konsumentprisindex

Answer 34

KPI syftar till att mäta prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av Statistiska centralbyrån och är en del av Sveriges officiella statistik.

Question 35

Orsaker och konsekvenser till inflation

Answer 35

Inflation betyder att priserna stiger. Orsakerna kan vara stor efterfrågan. Hög inflation leder till en rad ekonomiska problem. Bland annat påverkar den vår valutas värde och gynnar låntagare på bekostnad av långivare.

Question 36

De politiska målen

Answer 36

Hög tillväxt, låg arbetslöshet och låg inflation

Question 37

Ekonomiska trenden

Answer 37

Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt kallas för den ekonomiska trenden.

Question 38

Högkonjunktur

Answer 38

Karaktäriseras av hög tillväxt, hög sysselsättning, inflation och stora skatteintäkter.

Question 39

Lågkonjunktur

Answer 39

Karaktäriseras av låg eller ingen tillväxt, hög sysselsättning, inflation och stora skatteintäkter.

Question 40

Finanspolitik

Answer 40

Ett sätt för staten att påverka efterfrågan genom skatter och offentliga utgifter. Expansiv finanspolitik är när staten sänker skatter eller ökar utgifter. Detta ökar efterfrågan och stimulerar ekonomin. Kontraktiv finanspolitik är när utgifterna minskas eller skatterna höjs och efterfrågan minskar.

Question 41

Penningpolitik

Answer 41

Penningpolitik påverkar efterfrågan genom att reglera penningmängden dvs mängden pengar i samhället. Ökar penningmängden ökar efterfrågan, minskar penningmängden minskar efterfrågan.
Sköts till stor del via respektive lands centralbank som kan ha mer eller mindre självständig roll gentemot regeringen. Det viktigaste penningpolitiska redskapet är räntan.

Question 42

Reporäntan

Answer 42

Riksbanken använder den så kallade reporäntan för att påverka ränteläget. Det är den ränta bankerna får betala för kortvariga lån hos Riksbanken.

Question 43

Valutapolitik

Answer 43

Valutapolitik innebär att man försöker påverka den ekonomiska situationen genom att försöka reglera valutans värde.

Question 44

Devalvera

Answer 44

En form av valutareform som innebär nedskrivning av värdet på en valuta med fast växelkurs. Säker värdet på pengarna.

Question 45

Depreciera

Answer 45

Menas då en minskning av värdet på en valuta med rörlig växelkurs relativt andra valutor.

Question 46

Nationalräkenskaper

Answer 46

För att analysera det ekonomiska läget i ett land används en rad olika hjälpmedel. Utöver att studera BNP och BNP/capita, tillväxt, inflation och arbetslöshet har man stor nytta av att förstå framförallt försörjningsbalansen och betalningsbalansen.

Question 47

Försörjningsbalansen

Answer 47

Försörjningsbalansen ger en snabb överblick över hur stort vårt utlandsberoende är, stor handel med utlandet ger stor export och import.

Question 48

Betalningsbalansen

Answer 48

I en betalningsbalans visas samtliga transaktioner med utlandet under ett år. Betalningsbalansen upprättas av Riksbanken och innehåller tre delar, bytesbalansen, kapitalbalansen, finansiella balansen.

Question 49

Bytesbalansen

Answer 49

Bytesbalans visar hur export och import av varor och tjänster och andra betalningar till och från ett land balanseras. Har bytesbalansens saldo ett negativt värde är alltså vår samlade export mindre än vår import. Vi har då ett underskott i bytesbalansen.

Question 50

Kapitalbalansen

Answer 50

Kapitalbalansen visar export och import av sådant som inte producerats, t.ex. copyrights och varumärken, men också kapital som byter land i samband med arv och migration eller i samband med att skulder efterskänks.

Question 51

Finansiella balansen

Answer 51

Den finansiella balansen visar export och import av tillgångar eller om man så vill, investeringar.