Begrepp till provet Flashcards
Monopol
En producent och flera konsumenter, endast en att välja från
Självförsörjning
Försörja sig själva utan bytes- eller valutahandel
Protektionism
Skydda landet mot konkurrens från andra länder, exempel med hjälp av tullar
Fri konkurrens
Företag är utsatta för konkurrenstryck från andra företag och de tävlar om konsumenterna
Fri handel
Handel som är fri från myndighetsingrepp, exempelvis tullar
Den osynliga handeln
Om man handlar av nytta för sig själv leder det till nytta för samhället
Utbud och efterfrågan
Utbudet är vad som finns och efterfrågan är hur många som är intresserade av utbudet
Proletariatet
Arbetarna
Kapitalister
Kapitalägare, de som driver företag
Expansiv finanspolitik
Staten har i uppgift att dra igång olika typer av satsningar, t.ex. på infrastrukturen för att dra upp lågkonjunkturen och skapa nya jobb
Restriktiv finanspolitik
Vid högkonjunktur ska staten fortsätta att ta in skatt och avgifter och “spara”/lägga på hög inför sämre tider
Inflation
Allmän prisstegring, minskat värde och ökad mängd pengar
Hyperinflation
Mycket snabb inflation
Deflation
Priser på varor och tjänster sjunker, handeln minskar
Stagnation
Saknad av ekonomisk tillväxt
Stagflation
Allmän prisstegring + saknad av ekonomisk tillväxt (minskat pengavärde och ökad arbetslöshet)
Importerad inflation
Företagens kostnader ökar genom prisstegringar på utländska varor
Kostnadsinflation
Produktionskostnader stiger vilket leder till att producenten behöver höja priserna för att kompensera
Efterfrågeinflation
Efterfrågan är större än utbudet
Oligopol
Några få företag behärskar marknaden och bestämmer priset på en och samma vara utan att tävla med varandra
Priselasticitet
Hur mycket efterfrågan skiftar när priset skiftar
Trenden
En stabil långsiktig förändring i samhället
Priskartell
Producenterna kommer överens om ett för högt pris och “lurar” konsumenterna samt delar upp marknaden sinsemellan
Kollektiva nyttigheter
Exempelvis luft och vatten, lagstifta förbud mot miljöfarlig verksamhet, utsläppsrätter och beskattning
Lagen om komparativa fördelar
Länders nytta av att handla med varandra oavsett vem som är mest effektiv. Specialisering utifrån effektivitet. Samma mängd varor men på kortare tid sammanlagt.
Multiplikatoreffekten
Arbetslöshet bekämpas genom att öka efterfrågan. Staten ska alltså skapa jobb vid lågkonjunktur. Vid högkonjunkturer skapas jobb genom efterfrågan.
Marknadsekonomi
Ett socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom efterfrågan och utbud. Detta konstateras ofta mot kapitalism eller kommandoekonomi-
Planekonomi
Ett ekonomisk system där staten planerar och styr ekonomin. Planekonomin bygger på att följa administrativa eller politiska riktlinjer för hur samhällets ekonomi ska utvecklas.
Blandekonomi
Ett ekonomisk system där det huvudsakligen råder marknadsekonomi men där bland annat statsmakterna försöker påverka den ekonomiska utvecklingen. De flesta ekonomisk utvecklade länderna i världen har ett blandekonomisk system.
Monopolistisk konkurrens
En marknadsform som har ett stort antal konkurrerande företag som säljer liknande men inte identiska produkter till ett stort antal köpare.
Ginikoefficienter
Inkomstfördelningen i olika länder brukar redovisas med dessa. Om alla hushåll har precis lika stor inkomst blir ginikoefficienter 0, om en enda person har all inkomst blir den 1.
Lorenzokurvan
Nivån på jämlikheten i ett land kan visas mer detaljerat i så kallade Lorenzkurvor. Befolkningen delas in i tiondelar, deciler.
Recept för ekonomisk tillväxt
Långsiktig tillväxt kräver att vi använder och utvecklar ny teknik. Företag investerar själva i ny teknik för att utveckla nya produkter och metoder. Politisk stabilitet är viktig. Krig, plötsliga vägningars, korruption med mera avskräcker såväl företag som privatperson. Utbildning förbättrar produktiviteten, arbetskraften lär sig använda ny utvecklad teknik.
Konsumentprisindex
KPI syftar till att mäta prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet beräknas månadsvis av Statistiska centralbyrån och är en del av Sveriges officiella statistik.
Orsaker och konsekvenser till inflation
Inflation betyder att priserna stiger. Orsakerna kan vara stor efterfrågan. Hög inflation leder till en rad ekonomiska problem. Bland annat påverkar den vår valutas värde och gynnar låntagare på bekostnad av långivare.
De politiska målen
Hög tillväxt, låg arbetslöshet och låg inflation
Ekonomiska trenden
Den ekonomiska utvecklingen på lång sikt kallas för den ekonomiska trenden.
Högkonjunktur
Karaktäriseras av hög tillväxt, hög sysselsättning, inflation och stora skatteintäkter.
Lågkonjunktur
Karaktäriseras av låg eller ingen tillväxt, hög sysselsättning, inflation och stora skatteintäkter.
Finanspolitik
Ett sätt för staten att påverka efterfrågan genom skatter och offentliga utgifter. Expansiv finanspolitik är när staten sänker skatter eller ökar utgifter. Detta ökar efterfrågan och stimulerar ekonomin. Kontraktiv finanspolitik är när utgifterna minskas eller skatterna höjs och efterfrågan minskar.
Penningpolitik
Penningpolitik påverkar efterfrågan genom att reglera penningmängden dvs mängden pengar i samhället. Ökar penningmängden ökar efterfrågan, minskar penningmängden minskar efterfrågan.
Sköts till stor del via respektive lands centralbank som kan ha mer eller mindre självständig roll gentemot regeringen. Det viktigaste penningpolitiska redskapet är räntan.
Reporäntan
Riksbanken använder den så kallade reporäntan för att påverka ränteläget. Det är den ränta bankerna får betala för kortvariga lån hos Riksbanken.
Valutapolitik
Valutapolitik innebär att man försöker påverka den ekonomiska situationen genom att försöka reglera valutans värde.
Devalvera
En form av valutareform som innebär nedskrivning av värdet på en valuta med fast växelkurs. Säker värdet på pengarna.
Depreciera
Menas då en minskning av värdet på en valuta med rörlig växelkurs relativt andra valutor.
Nationalräkenskaper
För att analysera det ekonomiska läget i ett land används en rad olika hjälpmedel. Utöver att studera BNP och BNP/capita, tillväxt, inflation och arbetslöshet har man stor nytta av att förstå framförallt försörjningsbalansen och betalningsbalansen.
Försörjningsbalansen
Försörjningsbalansen ger en snabb överblick över hur stort vårt utlandsberoende är, stor handel med utlandet ger stor export och import.
Betalningsbalansen
I en betalningsbalans visas samtliga transaktioner med utlandet under ett år. Betalningsbalansen upprättas av Riksbanken och innehåller tre delar, bytesbalansen, kapitalbalansen, finansiella balansen.
Bytesbalansen
Bytesbalans visar hur export och import av varor och tjänster och andra betalningar till och från ett land balanseras. Har bytesbalansens saldo ett negativt värde är alltså vår samlade export mindre än vår import. Vi har då ett underskott i bytesbalansen.
Kapitalbalansen
Kapitalbalansen visar export och import av sådant som inte producerats, t.ex. copyrights och varumärken, men också kapital som byter land i samband med arv och migration eller i samband med att skulder efterskänks.
Finansiella balansen
Den finansiella balansen visar export och import av tillgångar eller om man så vill, investeringar.
