Begrepp tenta

Question 1

Analytisk induktion

Answer 1

en metod för att analysera och generera teorier från livsberättelser. Processen innebär att formulera en definition och en hypotes av det fenomen som ska förklaras, som prövas mot ett ensklit fall. Hypotesen omformuleras sedan och man forsätter pröva den mot andra fall tills man når en universell generalisering som funkar för alla fall.

Question 2

Deduktion

Answer 2

att härleda slutsatser genom accepterade regler från en uppsättning redan accepterade påståenden. Man kan härleda slutsatser genom logiskt tänkande utifrån det vi redan vet. Kopplat till koherensteorin och rationalismen.

Question 3

Induktion

Answer 3

generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser, bygger på att världen är stabil och kommer fortsätta på samma spår som de hittills gjort. Är mer osäkert än deduktion men innehåller ofta ny information. Samband med empirism.

Question 4

Observation

Answer 4

att vara ute på fältet för att själv se det man studerar. Forskaren dokumenterar, analyserar och tolkar sedan det hen observerat. Man har ett tydligt syfte och fokus med det man ska observera, men gör det med en mening och tanke bakom.

Question 5

Deltagande observation

Answer 5

att man som forskare tar del av umgänget, samtalet, ritualerna etc som ens informanter utför. Det finns olika grader av deltagande, partiellt deltagande är vanligt eftersom det inbär att man deltar delvis men ändå behåller sin självständighet som forskare. Graden av deltagande beror på olika faktorer, t.ex resurser, klass, kön, etnicitet, moral i samhället, tillgång.

Question 6

Diskurs

Answer 6

beskriver en kommunikations- och samtalsform. Utgör på vilket sätt man talar om ett fenomen, på vilket sätt man förväntas eller kan tala, en uppsättning sociala förväntningar på vad som sägs och hur det ska sägas. Inom olika diskurser finns olika maktbalanser, vem som har makt eller rätt att uttala sig/lyssnas på varierar beroende på vilken diskurs man pratar om.

Question 7

Kritisk diskursanalys

Answer 7

definierar diskurser som enbart språkliga praktiker, dvs regelbundenheter i hur man använder språket. Texten ses som en manifestation av diskursen. Centrala frågor är vilka som beskrivs som agenter och deltagare, vilka ord och uttryck som används, nominalisering (substantiv som beskriver komplexa skeende med flera aktörer).

Question 8

Diskurspsykologi

Answer 8

diskurser skapar aktivt både sociala och psykologiska processer. Individen påverkar diskursen och diskursen påverkar individen. Exempelvis hur sociala grupper och kategorier konstrueras, hur man kategoriserar människor, hur människor positioneras, hur gruppspecifika egenskaper tillskrivs människor.

Question 9

Dörröppnare, Gatekeeper

Answer 9

en kontakt som kan släppa in forskaren i den miljö som ska studeras, någon som ger forskaren tillgång till fältet. Denna person behöver vara omtyckt och ha en viss status i gruppen, personen behöver ha de andra förtroende för att även forskaren ska få detta.

Question 10

Nyckelinformant

Answer 10

en informant som är extra viktig för att forskaren ska förstå och orientera sig i miljön. Denna personen är ofta en källa till både information och trygghet, någon som hjälper forskaren att även reflektera över sin egen position. Det är ofta viktigt att ha en eller flera personer som man lär känna bättre, dessa måste dock vara rätt personer. Nyckelinformanten kan bli både en dörröppnare och en dörrstängare.

Question 11

Epistemologi

Answer 11

beskriver kunskapsteori och gäller frågan om vad kunskap är. Består av tre delar: vad är sanning, kan kunskap nås, på vilket sätt kan kunskap nås.

Question 12

Empirism

Answer 12

betonar objektets betydelse och att kunskap kommer ur erfarenhet. Omvärlden är delvis oberoende av människan som informationskälla. Kunskap nås genom empiriska studier och induktion.

Question 13

Rationalism

Answer 13

kunskapssubjektets bidrag till förståelsen är det viktigaste när man söker kunskap. Förståelsen av kunskapsobjektet (det man studerar) kommer påverkas av forskarens bidrag. Kunskap nås främst genom logsikt tänkande och deduktion.

Question 14

Ontologi

Answer 14

hur världen ytterst sätt är beskaffad och inom forskning hur dess studieobjekt är beskaffade. Frågan om det finns en värld oberoende av betraktaren eller om en sådan värld inte finns.

Question 15

Realism

Answer 15

det finns en värld oberoende av betraktaren. Naiv realism innebär att världen är precis som vi upplever den, detta är ett vardagligt antagande men problematiskt. Kritisk realism antar att en oberoende värld existerar men vi har begränsad förmåga att uppfatta den, vi kan inte endast lita på våra sinnen utan måste komplettera med reflektion, eftertanke och slutledning. Vetenskapliga metoder kan hjälpa till med det.

Question 16

Relativism

Answer 16

utsagor är subjektiva och beroende av både sammanhang och person. De är kopplade till enskilda individers förståelse. Finns kunskapsrelativism och värderelativism.

Question 17

Etnografi

Answer 17

en bred betäckning för ett speciellt närmande till den mänskliga situationen. Man försöker närma sig en andres perspektiv på tillvaron. Detta görs ofta genom deltagande observation, etnografer vill besöka de miljöer som personen de studerar befinner sig i för att på så viss närma sig dennes utkikspunkt.

Question 18

Funktionalism

Answer 18

inom beteendevetenskap handlar det om att se vad olika processer har för funktion för individen, svara på frågor om hur dessa bidrar till att individen är anpassad till sin omgivning samt överlevnad. Stort intresse för människors upplevelser.

Question 19

Generaliserbarhet

Answer 19

en studies resultats möjlighet att överföras på en större population eller en annan miljö. Möjlighet att överskrida de enskilda fall som studerats för att säga något i en större skala, och på så vis hur relevant och viktig en studie upplevs vara.

Question 20

Go native

Answer 20

att bli så färgad av det man studerar att man tappar sin vetenskapliga distans. Att man ger sig in i sin studie så starkt att man färgas av informanternas syn på livet, deras emotioner tolkningar av världen. Så länge man gör det delvis bara och forsätter vara reflekterande kan det vara en fördel eftersom man kommer närmre den andres förståelse/perspektiv.

Question 21

Grounded Theory

Answer 21

motstånd till den positivistiska synen på forskning, man ska låta empirin styra teorin och inte tvärt om. Bortse från all förförståelse, observera som om man var en blankt blad och ser allt för första gången. Generera teorier och modeller från grunden för att förklara fenomen som inte finns inom ett existerande paradigm.

Question 22

Hermeneutik

Answer 22

en filosofi om tolkning, hur vi kan förstå och skapa mening. Betonar tolkningens roll för förståelse och kunskap. Sätter kunskap i större sammanhang och hjälper se outtalade aspekter av kunskap och kunskapsbildning.

Question 23

Informerat samtycke

Answer 23

de personer som ska studeras ska bli informerade om vad studien innebär och utifrån den informationen har de själva rätt att bestämma om de vill medverka. Detta innebär även att deltagandet ska vara frivilligt under hela processen, skapar ömsesidigt förtroende samt gör att personen kan göra informerade val, som att t.ex vägra svara på viss frågor.

Question 24

Konfidentialitet

Answer 24

de personliga uppgifter som forskaren fått fram om enskilda personer måste bevaras och redovisas på ett sätt så att ingen utomstående kan identifiera dessa personer. Forskaren får inte avslöja något som hen fått veta för utomstående. Vid diskussioner i grupp måste alla i gruppen informeras om att det som sägs är konfidentiellt.

Question 25

Kontextanalys

Answer 25

att reflektera över vilket sammanhang en livs berättelse faktiskt befinner sig i. Genom kontextanalys förankras en livshistoria i en social verklighet, genom tematisering och typifiering. På så vis kan man genom att se teman och typer se kontexten i berättelsen, vilket skapar förståelse.

Question 26

Mättnad

Answer 26

när man utför intervjuer och man börjar känna igen svaren och samma svarsmönster återkommer. Man kommer till en punkt där fler intervjuer antagligen inte ger helt ny kunskap, vilket ofta är det man vill uppnå eftersom det innebär man att man har intervjuat tillräckligt.

Question 27

Paradigm

Answer 27

en form av trosföreställning, världsbild, övertygelse. De som finns inom ett visst paradigm har samma syn på saker och ting. Inom vetenskapen är det synen på vad kunskap är, vad sanning är, hur man får kunskap, hur forskning bör bedrivas, vad syftet bör vara osv.

Question 28

Positivism

Answer 28

sensorisk information, dvs information från omvärlden i form av sinnesintryck, är den viktigaste grunden för all vetenskaplig kunskap. Grundläggande är den empiriska hållningen, metafysiska antagande bör undvikas. Den oberoende världen utanför vad vi kan uppleva genom våra sinnen är inte intressant.

Question 29

Pragmatism

Answer 29

kunskap är beroende av sammanhanget där de brukas. Sanning är det som faktiskt fungerar i praktiken och kunskap utvecklas i relation till nytta och användbarhet. Centralt är ”learning by doing”.

Question 30

Representativitet

Answer 30

innebär att de fall man studerar faktiskt måste representera den population eller de fenomen man ämnar att beskriva. Urvalet måste alltså göras på ett sådant sätt att de svar man får fram kan generaliseras i större skala.

Question 31

Snöbollsurval

Answer 31

innebär att man börjar intervjua en person som har intressant erfarenhet eller information. Den personen leder en sedan till andra personer som kan ge ytterligare upplysningar, som sedan leder en till andra personer osv tills man har tillräckligt många informanter.

Question 32

Socialkonstruktivism

Answer 32

grundtanken är att vår förståelse för de fenomen vi ser som självklaras och av naturen givna, är skapade i social interaktion och produkter av kommunikationsprocesser i samhället. Det är sociala konstruktioner som skapas genom outtalade överenskommelser, sociala processer, handlingsmönster osv.

Question 33

Social praktik

Answer 33

den sociala praktiken är det som frambringar vissa typer av yttranden, det vill säga hur den språkliga praktiken sätts i ett socialt sammanhang. Hur vi talar och skriver om saker påverkar andra sociala praktiker i samhället, båda innefattas i diskursen.

Question 34

Subjektsposition

Answer 34

det utrymme som olika människor kategoriserade på olika sätt ges för sitt agerande. Hur en text framställer människor som kategoriseras på ett visst sätt, vilket skapar förväntningar på och föreställningar om dessa människor.

Question 35

Transkribering

Answer 35

att skriva ut en inspelad intervju i textform. Generellt är det viktigt att skriva ut hela intervjun så ordagrant som möjligt. Detta kan göras av forskaren själv för hand eller av någon utomstående (men att göra det själv är att föredra).

Question 36

Triangulering

Answer 36

att kombinera olika metoder, typer av data, teoretiska perspektiv eller forskare för att studera ett och samma fenomen. På så sätt kan man komma fram till en mer korrekt, sann eller objektiv beskrivning. Tanken är att en studies trovärdighet ökar om flera metoder, teorier, data och/eller forskare kommer fram till samma eller liknande resultat.