Begrepp tenta Flashcards
Analytisk induktion
en metod för att analysera och generera teorier från livsberättelser. Processen innebär att formulera en definition och en hypotes av det fenomen som ska förklaras, som prövas mot ett ensklit fall. Hypotesen omformuleras sedan och man forsätter pröva den mot andra fall tills man når en universell generalisering som funkar för alla fall.
Deduktion
att härleda slutsatser genom accepterade regler från en uppsättning redan accepterade påståenden. Man kan härleda slutsatser genom logiskt tänkande utifrån det vi redan vet. Kopplat till koherensteorin och rationalismen.
Induktion
generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser, bygger på att världen är stabil och kommer fortsätta på samma spår som de hittills gjort. Är mer osäkert än deduktion men innehåller ofta ny information. Samband med empirism.
Observation
att vara ute på fältet för att själv se det man studerar. Forskaren dokumenterar, analyserar och tolkar sedan det hen observerat. Man har ett tydligt syfte och fokus med det man ska observera, men gör det med en mening och tanke bakom.
Deltagande observation
att man som forskare tar del av umgänget, samtalet, ritualerna etc som ens informanter utför. Det finns olika grader av deltagande, partiellt deltagande är vanligt eftersom det inbär att man deltar delvis men ändå behåller sin självständighet som forskare. Graden av deltagande beror på olika faktorer, t.ex resurser, klass, kön, etnicitet, moral i samhället, tillgång.
Diskurs
beskriver en kommunikations- och samtalsform. Utgör på vilket sätt man talar om ett fenomen, på vilket sätt man förväntas eller kan tala, en uppsättning sociala förväntningar på vad som sägs och hur det ska sägas. Inom olika diskurser finns olika maktbalanser, vem som har makt eller rätt att uttala sig/lyssnas på varierar beroende på vilken diskurs man pratar om.
Kritisk diskursanalys
definierar diskurser som enbart språkliga praktiker, dvs regelbundenheter i hur man använder språket. Texten ses som en manifestation av diskursen. Centrala frågor är vilka som beskrivs som agenter och deltagare, vilka ord och uttryck som används, nominalisering (substantiv som beskriver komplexa skeende med flera aktörer).
Diskurspsykologi
diskurser skapar aktivt både sociala och psykologiska processer. Individen påverkar diskursen och diskursen påverkar individen. Exempelvis hur sociala grupper och kategorier konstrueras, hur man kategoriserar människor, hur människor positioneras, hur gruppspecifika egenskaper tillskrivs människor.
Dörröppnare, Gatekeeper
en kontakt som kan släppa in forskaren i den miljö som ska studeras, någon som ger forskaren tillgång till fältet. Denna person behöver vara omtyckt och ha en viss status i gruppen, personen behöver ha de andra förtroende för att även forskaren ska få detta.
Nyckelinformant
en informant som är extra viktig för att forskaren ska förstå och orientera sig i miljön. Denna personen är ofta en källa till både information och trygghet, någon som hjälper forskaren att även reflektera över sin egen position. Det är ofta viktigt att ha en eller flera personer som man lär känna bättre, dessa måste dock vara rätt personer. Nyckelinformanten kan bli både en dörröppnare och en dörrstängare.
Epistemologi
beskriver kunskapsteori och gäller frågan om vad kunskap är. Består av tre delar: vad är sanning, kan kunskap nås, på vilket sätt kan kunskap nås.
Empirism
betonar objektets betydelse och att kunskap kommer ur erfarenhet. Omvärlden är delvis oberoende av människan som informationskälla. Kunskap nås genom empiriska studier och induktion.
Rationalism
kunskapssubjektets bidrag till förståelsen är det viktigaste när man söker kunskap. Förståelsen av kunskapsobjektet (det man studerar) kommer påverkas av forskarens bidrag. Kunskap nås främst genom logsikt tänkande och deduktion.
Ontologi
hur världen ytterst sätt är beskaffad och inom forskning hur dess studieobjekt är beskaffade. Frågan om det finns en värld oberoende av betraktaren eller om en sådan värld inte finns.
Realism
det finns en värld oberoende av betraktaren. Naiv realism innebär att världen är precis som vi upplever den, detta är ett vardagligt antagande men problematiskt. Kritisk realism antar att en oberoende värld existerar men vi har begränsad förmåga att uppfatta den, vi kan inte endast lita på våra sinnen utan måste komplettera med reflektion, eftertanke och slutledning. Vetenskapliga metoder kan hjälpa till med det.