Begrepp reproduktion Flashcards

1
Q

Livsmiljö och migration - kan delas in i tre huvudgrupper?

A

Sötvatten (limnisk)

Saltvatten (marin)

Verklig migrering (diadrom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Livsmiljö och migration - Sötvatten (limnisk)?

A

Stationär (hela livet på stort sett samma plats)

Migrerande (t.ex lek i sjö, födoperiod i rinnande vatten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Livsmiljö och migration - Saltvatten (marin)?

A

Stationär (t.ex. korallfiskar)

Migrerande (normalfallet, ofta lek i kustoråden och födosök i öppet hav, t.ex. torsk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Livsmiljö och migration - Verklig migrering (diadrom)?

A

Diadrom - vandrar mellan två olika miljöer - salt och sötvatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Livsmiljö och migration - Verklig migrering (diadrom) - indelning i 2 grupper?

A

Anadrom (lek i sötvatten, födosök i havet, t.ex. laxfiskar)
- Rör sig mellan sötvatten och saltvatten - vanligaste är laxfiskarna, men inte alla laxfiskar
- Anadrom - rör sig uppåt för lek

Katadrom (lek i havet, resten av livet i sötvatten, t.ex. ål)
- Katadrom - rör sig nedåt för lek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Könsbestämning (-differentiering) - indelning i 2 grupper?

A

Skildkönade (Salmonider, Niltilapia…)

Hemafroditer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Könsbestämning (-differentiering) - Hermafroditer - indelning i två grupper?

A

Äkta (simultan-) hermafrodit

Sekventiell hermafrodit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Könsbestämning (-differentiering) - Hermafrodit - Äkta (simultan-) hermafrodit?

A

Äkta (simultan-) hermafrodit (ovanligt, ex. vissa djuphavsfiskar)

både hona och hane samtidigt

djuphavsarter - tar lång tid innan du träffar en artfrände

kan para dig när du träffar någon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Könsbestämning (-differentiering) - Hermafrodit - Sekventiell hermafrodit (2 st)?

A

Startar livet som ett kön och byter någon gång under livsprocessen

Protogyni - först hona (Läppfiskar, bl.a. blågylta)
- Hanarna konkurrerar om honorna
- Konkurrens mellan hanar
- Stora och ståtliga hanar får honor
- När det är värt att satsa på att bli hane så byter den kön - när de har växt tillräckligt och kan hävda sig mot andra hanar

Protandri - först hane (Barramundi, Clownfisk)
- Konkurrens mellan honor
- Stor kroppsstorlek krävs
- Behövs inte lika stor kroppsstorlek för att producera spermier - kan därför vara hane först - sedan när man växt till sig byta kön till hona för att producera ägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad bestämmer en fisks kön?

A

Könskromosomer
Hormoner
Temperatur
Social struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Reproduktionsstrategier - antal lekomgångar och hur ofta de lägger ägg - 4 st?

A

Semelpari
Iteropari
“Totallekare”
“Portionslekare”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Reproduktionsstrategier - antal lekomgångar och hur ofta de lägger ägg - Semelpari?

A

Semelpari - leker en gång i livet, t.ex. en del stillahavslaxar

Semel para fiskar

stillahavslaxar - massvandringar i älvar

Kläckta i älven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Reproduktionsstrategier - antal lekomgångar och hur ofta de lägger ägg - Iteropari?

A

Iteropari - leker flera gånger under sin livstid

Upprepning

Atlantlax och östersjölax kan leka fler gånger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Reproduktionsstrategier - antal lekomgångar och hur ofta de lägger ägg - “Totallekare”?

A

“Totallekare” - släpper alla ägg vid ett tillfälle

alla ägg mogna samtidigt och släpps på en gång

laxfiskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Reproduktionsstrategier - antal lekomgångar och hur ofta de lägger ägg - “Portionslekare”?

A

“Portionslekare” - släpper portioner med ägg vid flera tillfällen under lekperioden

leker en period per år, men flera omgångar med ägg - en gång per år men flera veckor i följd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Reproduktionsstrategier - hur äggen läggs/kläcks - 3 st?

A

Ovipari
Ovovivipari
Vivipari

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Reproduktionsstrategier - hur äggen läggs/kläcks - Ovipari?

A

Ovipari - äggläggare, de flesta fiskar, storlek och utvecklingsgrad varierar kraftigt mellan arter

Vanligaste

Ovipara - äggälggande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Reproduktionsstrategier - hur äggen läggs/kläcks - Ovovivipari?

A

Ovovivipari - kläckning inne i honan, ynglet förbrukar näring från gulan innan det släpps ut, t.ex. pigghaj, små tropiska fiskar, kungsfisk, tånglake

ägg kläcks inne i honan
skyddad miljö

bättre förutsättningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Reproduktionsstrategier - hur äggen läggs/kläcks - Vivipari?

A

Vivipari - levandefödare. Yngel utvecklas inne i modern (upp till 2 år) och får näring genom moderkaka, en del hajar

ynglet utvecklas inne i modern och har en koppling till modern via moderkakan - får näring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Utvecklingsnivå vid kläckning (även antal och storlek) (2 st olika)?

A

Varierar enormt - gradiell förändring, ett spann

Altricial - Lite utvecklad, stor gulesäck som livnär larven länge efter kläckning
- Kvantitet - många avkommor

Precocial - Välutvecklad, nästan ingen gulesäck kvar vid kläckning, kan börja äta direkt
- Kvalitet - få avkommor - utvecklade och robusta när de kommer ut så det är större chans att de överlever

21
Q

Reproduktionsstrategier - hur de lägger/hanterar rommen - 3 st?

A

“Romspridare”

“Gömmare”

“Rom- och yngelvårdare”

22
Q

Reproduktionsstrategier - hur de lägger/hanterar rommen - “Romspridare”?

A

Framförallt pelagisk
- Pelagisk - I den fria vattenmassan

Demersal deponering utan att vakta
- Demersal - på botten

23
Q

Reproduktionsstrategier - hur de lägger/hanterar rommen - “Gömmare”?

A

Musslor, tidvattenszon

24
Q

Reproduktionsstrategier - hur de lägger/hanterar rommen - “Rom- och yngelvårdare”?

A

Vakta rom på öppen plats

Bygga bo

Rombärare:
- Munruvare (Tilapia etc. - Bär runt på rommen i munnen)

  • Levandefödsel
25
Vad är fekunditet?
Fekunditet är ett mått på en organisms reproduktiva förmåga, det vill säga hur många avkommor eller könsceller (ägg eller spermier) den kan producera under en viss tidsperiod. Inom fiskbiologi syftar fekunditet ofta på antalet ägg en hona producerar per lek. Romkorn per kilo kroppsvikt och lekomgång
26
Indikatorer för romkvalitet?
Storlek Oljedroppar Skadade romkorn Ovarievätska Pigmentering Fettsyrasammansättning
27
Hur kan spermiekvalitet mätas?
Volym Densitet Motilitet (CASA*) - andel simmare - simhastighet - framåtdrift - uthållighet Membranintegritet DNA-integritet - Tunel - Comet - SCD Morfologi
28
Speciellt med fiskspermier?
Spermier är stilla i gonaderna - aktiveras när de kommer ut i vatten - orkar inte simma så länge - inte så lång tid på sig att befrukta romkorna Spermier från regnbåge - Oftast inte mer än 30-40 sek innan de är färdiga och inte orkar simma mer
29
Vad är en ”mikropyl”?
Öppning i oocyten där spermien kan komma in för befruktning Bara en öppning - när första spermien kommit in så är den blockerad
30
Ögonpunktsstadiet?
drygt halvvägs till kläckning
31
Ägg befruktas genom:
Spontan lek - Fisken sköter sitt i trågen och äggen samlas in och överförs till inkubator, t.ex. torsk för matfiskproduktion Parlek - Individer väljs ut och isoleras parvis för lek. Ovanligt, men kan användas då föräldraskap måste vara känt. Fungerar på Tilapia Kramning - Honor och hannar töms manuellt på rom och mjölke som blandas i bägare, befruktas genom att vatten tillsätts, överförs sedan till inkubator. Används oftast på laxfiskar. (Ibland offras fisken och rommen plockas ut, t.ex. lax i Norge)
32
Reproduktion i fångenskap - Hormonbehandling
Vissa arter “kräver” hormonbehandling för att komma i lek - Syntetiska GnRH påverkar hypofysen - LH påverkar gonader Underlättar mognadsprocess Synkroniserar lek (inom och mellan kön) Ökar spermieproduktion Används numera ofta som “genväg” för nya arter T.ex. Blåfenad tonfisk, Amberjack, ål
33
Reproduktion i fångenskap - Surrogatföräldrar?
Könsceller transplanteras inom/mellan arter - Transplanteras när de är gulesäcksyngel till en steril individ - Kan ha en lax som ger öring eller regnbåge avkommor Användningsområden - Mer lätthanterad stamfisk - Korta ner generationstid - Uppförökning av värdefulla individer - Återskapa utdöda populationer/arter Framgångsrikt med många laxfiskar Jakt på lämplig surrogatart för blåfenad tonfisk Nytt forskningsområde Tillämpning inom industrin?
34
(Re)produktionscykel röding?
Rom i kläckeriet under höst/vintern Kläcker tidig sen vinter Börjar utfodra Tillväxt av yngel Till produktionsenheter; kassar eller bassänger - vår/sommar Tas från bassänger eller hämtas in ute i kassar Könsmogna under sommaren Kramas och befruktas på hösten Ägginkubering
35
Produktionscykel - enkelt beskrivet?
tillväxt - könsmognad - befruktning - ägginkubering - startutfodring
36
Produktionscykel - ägginkubering
Kan styra och påverka när du har kläckning och hur fort de växer Inkuberingstid starkt temperaturberoende Röding (350-550 dygngrader): 7°C => 75 dygn 3°C => 135 dygn - Vid inläggning: Fönster på 4-7 grader för att ha en optimal överlevnad för rommen Tilapia 30°C => 3 dygn 24°C => 6 dygn
37
Sterila fiskar?
Utesluter genetisk påverkan från rymda fiskar Minimerar konkurrens med vild lekfisk Förebygger könsmognad innan slakt av matfisk Lägger resurser på att bygga filér istället för gonader för reproduktion Produktskydd av avelsmaterial
38
Sterila fiskar - metoder
Inga är supereffektiva eller bra Strålning Kirurgi Hormonbehandling Värme (ev. + Busulfan) Hybridisering Triploidisering Genmanipulering Vaccinering/kemisk behandling
39
Triploidisering - metod
Tryck - el. temperaturbehandling av befruktade ägg Högt tryck Rätt tryck vid rätt tidpunkt - steril fisk
40
Triploidisering - mekanism
Triploida betyder att de har en trippel kromosomuppsättning Kromosomantalet ändras från 2N till 3N - Båda från mamman och en från pappan Ger steril fisk (99%) hanar kan fortfarande Könsmognad hos hanar men ej hos honor Kan kombineras med áll female´för starkare effekt - Honorna är bättre
41
’All-females’ - besättning med enbart honfisk?
Plasticitet Så här gör man: 1. Producera neo-hanar (pseudo-hannar) - Nykläckta vanliga fiskar (laxfisk) behandlas med testosteron. - Det medför att honorna blir maskuliniserade och producerar mjölke 2. Producera 100% honor - Mjölken från de neo-hanarna används för att befrukta ägg från normala honor. - Detta resulterar i att all avkomma blir honlig
42
Viktiga virussjukdomar som påverkar hjärtat
Pancreas disease (PD) CMS HSMI Infektioner som varar över lång tid Icke funktionellt hjärta och smärtsamt för fisken Förebygga går men de är svåra att påvisa
43
En vanlig bakteriell sjukdom som förekommer i Norge och Sverige?
Bakteriell njursjukdom (BKD) (Bacterial kidney disease)
44
Produktionsrelaterad sjukdom (vitt i njurvävnaden)?
Nefrokalcinos - Nephrocalcinosis Definitionen baseras på att vitt, kritliknande material påvisas i njurvävnaden (makroskopiskt), samtidigt som skador kan påvisas i njurvävnaden genom histopatologisk undersökning Avlagringarna finns i tubuli och uppsamlingskanaler och i vissa fall även i urinledarna och urinblåsan
45
Sjukdom som karakteriseras av stigande och sjunkande vattentemperaturer?
ERM (vaccinerar mot den i Sverige)
46
Många olika odlingstekniker globalt, exempelvis
Öppna kassar nätkasse som finns i ett sjö eller hav där man håller fisk som man matar Off shore typ av innesluten odling, kan vara kasseodling, som ligger långt i från land utnyttjar tekniken som finns för oljeproduktion i Norge inte jättevanligt kan vara ett alternativ i framtiden Landbaserad fiskodling med recirkuleringa av vatten (RAS) Recirkulerar vatten Cirkulerar vatten i olika grader för att spara vatten Kan vara allt vatten men ibland bara hälften av vattnet brukar vara slutna och en stor andel vatten recirkulerar inga stora är igång i Sverige Semislutna odlingssystem Samlingsnamn för ett odlingssytem där man kan kontrollera vattnet på något sätt Man kan värma vattnet eller rena mha filter genomströms anläggningar i sverige där man odlar sättfisk etc. - vatten tas utifrån och går igenom odlingen och sen ut i vattnet igen Dammodling vanligt globalt Akvaponi odling som kombinerar fisk och grönsaker i ett kretslopp inte jättemånga i Sverige i dag ofta småskaliga Integrated multitrophic aquaculture systems (IMTA) samlingsnamn där man kombinerar olika arter i ett odlingssytem fisk, musslor etc. inte vanligt i Sverige Biofloc odlar i dammar i tropiska miljöer syresätter vattnet den näring som fisken släpper ifrån sig är mat till mikroorganismer - vilka fisken äter upp sen - ett kretslopp Fånga in och föda upp… kasse eller damm - slaktar ut för hushållsbehov etc
47
Fiskproduktion 1
Fisken lever på gulesäcken en första tid När gulesäcken är förbrukad måste fisken snart börja äta Yngel hålls i mindre kar/tråg och utfodras startfoder - vill ofta kunna vila på botten när de är så små Fokus på att fisken ska börja äta, foder ges i överflöd i detta skede - små smulor som sprids ut Hög dödlighet i detta stadie - många avkommor - alla överlever inte hela vägen - problematiskt i produktionen - ser annorlunda ut än för många andra produktionsdjur
48
Fiskproduktion 2
I takt med att yngeln växer sorteras de, glesas ut och fodret får en större storlek - större och större foder Ofta hålls fisk upp till ca 30+ gram inomhus i tråg/tankar med genomströmning vatten - 30 gram är minsta vikten för att kunna bli placerad i en kasse - varierar väldigt mycket när de sätts ut Tillväxt kan regleras med värmning av vatten men sker oftast på naturtemp Tråg är ofta försedda med automatiska foderautomater och rengörs regelbundet Hantering hålls alltid till ett minimum för att undvika stress - all typer av hantering har en negativ inverkan på fisken - har byggt vattenbruket utifrån det
49
Fiskproduktion i Sverige 3
När fisken är ca 30-60+ gram så kan den sättas ut i kassar Detta sker i början av ”odlingssäsongen” – ca maj/juni. - fisken är samma temeperatur som det omgivande vattnet - under vintern är fisken kall - behöver inte mycket mat - under sommaren är den varmare och har ett högre näringsbehov - växer och behöver mer mat Regnbågen får två säsonger i kasse innan slaktstorlek, ca 2-2,5 kg uppnås - första säsongen - 30 gram och större - andra säsongen - 500 gram och väger upp till 2-2,5 kg - 2-2,5 kg är ofta en målvikt - preferens från konsumenter Odlingssäsongen slutar i oktober/november Röding slaktas när de väger ca 800g-1 kg - säljs mycket till restaurangbranschen