Begrepp och principer Flashcards
Brottsbeskrivning
I bestämmelse angiven följd som är kirminaliserad genom lag
Brottbeskrivningsenlighet
A1 - Brottsbeskrivningsenlighet
A2 - rättfärdigande omständigheter
B1 - skuldtäckning/culpa (inkl putativ)
B2 - frånvaro av ursäktande omständigheter
Gärningsculpös
Om gärningskontroll inte föreligger måte bedömas huruvida gärningsculpa föreligger.
Culpabedömningen:
(1) Kontrollerat handlande (KH) på något skede.
(2) Att utföra KH är a) ett risktagande och b) risktagande är otillåtet, vilket är detsamma som att gärningen är oaktsam
(3) Att denna oaktsamhet har orsakat den brottsbeskrivningsenliga följden på ett relevant sätt
Gärningskontroll
Tar sikte på att bedöma huruvida G haft fullständig kontroll över gärningen. Med gärningen avses G fysiska handlande (gärningen).
Garantläran
(S. 109 KG): Har som funktion att avgräna kretsen av personer som vid ett givet tillfälle kan ha agerat brottsligt genom underlåtenhet. Två typer av garantställningar: (1) Skyddsgarant (2) Övervakningsgarant
Skyddsgarant
Skyldighet att avvärja risker som hotar någon eller något. Följer av: 1) Nära levnadsgemenskap 2) Frivilligt åtagande, ex. avtal 3) Yrkesskyldighet
Övervakningsgarant
Skyldighet att avvärja vissa risker som utgår från vissa farokällor Följer av: 1) Farliga saker o dylikt 2) Andra personers igångsättande av händelseförloppet
Kommisivdelikt
Brott som inte är omissivdelikt. I.e. brott där handlingen är kriminaliserad och ordalydelsen i bestämmelsen tillåter kriminalisering vid underlåtenhet. –> HR krav på garantställning
Ommissivdelikt
Brottstyper som kan överträdas endast genom underlåtenhet.
Äkta underlåtenhetsbrott
Förfältsdelikt
brott som kriminaliserar handlingar som företas med anledning av ett brott utan att det tilltänkta brottet har kommit till fullbordan. “Förstegsbrott?”
Voluntativt moment
G:s inställning eller attityd inför riskens förverkligande ((oklart om detta stämmer))
Kognitivt moment
G:s insikt om risk för följden
Medveten oaktsamhet
”(§) G inser att det finns en risk att följden skulle inträffa men är inte likgiltig inför riskens förverkligande
(§) G inser att det finns en risk att omständigheten föreligger men G är inte likgiltig inför faktumet att omständigheten faktiskt föreligger”
Omedveten oaktsamhet
- G inser inte att det finns en risk att följden skulle inträffa men borde har insett detta
- G inser inte att det finns en risk att omständighet föreligger men G borde ha insett detta
Fullbordanspunkt
När ett brott har fullbordats
Försökspunkt
När ett brottsförsök har påbörjats
Stämpling 23 kap. 2 § BrB
att besluta med någon annan att föröva en brottslig gärning, att anstifta någon annan eller att åta/erbjuda sig att utföra den
Territorialitetsprincipen
en stat har jurisdiktion över brott som har begåtts på det egna territoriet.
Flaggstatsprincipen
En stat har jurisdiktion över brott som har begåtts på fartyg eller luftfartyg som är registrerade i den staten.
Den aktiva personalitetsprincipen–
en stat har jurisdiktion över brott som har begåtts av statens egna medborgare och, normalt sett, av personer som har hemvist i staten.
Den passiva personalitetsprincipen–
en stat har jurisdiktion över ett brott som har riktats mot ett enskilt intresse i den staten, t.ex. statens medborgare eller juridiska personer som har säte i staten.
Statsskyddsprincipen–
en stat har jurisdiktion över brott som riktar sig mot själva staten eller mot ett annat allmänt intresse i staten, t.ex. brott som hotar statens militära eller politiska säkerhet.
Härledd jurisdiktion (ställföreträdande straffrättskipning)–
staten har inget eget intresse av att utöva jurisdiktion utan gör det, som ett led i det internationella samarbetet mot brott, i en annan stats intresse.
Universalitetsprincipen
vissa brott är av sådan karaktär att det finns ett övergripande intresse för hela världssamfundet att de bestraffas. Dessa brott kallas internationella brott och regleras ofta i internationella överenskommelser, t.ex. folkmord, brott mot mänskligheten krigsförbrytelser och tortyr. Brotten får lagföras i en stat oberoende av vem som har begått dem, mot vilka brotten har riktats eller var de har begåtts
Täckningsprincipen
Att alla objektiva brottsförutsättningar är täckta av G uppsåt. Prövar om G uppsåt/oaktsamhet “täcker” den otillåtna gärningen
Ultima ratio
I sista hand
In dubio mitius
Vid tvivel det mildare. Domstolen ska vid val mellan två rättsföljder välja den mildare. Grundas på samma tanke som hänsynsprincipen, proportianlitetsprincipe om in dubio pro reo och att inte utsätta den enskile för onödigt lidande.
Skuldprincipen
Straff förutsätter skuld. Uttrycks även genom nulla poene sine culpa, inget straff utan skuld
Konformitetsprincipen
Endast den som har förmåga att kunna följa lagen och kontrollera sitt handlande kan hållas straffrättsligt ansvarig. Exempel är villfarelse, psykisk sjukdom och ofrivilliga handlingar såsom spasmer.
Avsiktsuppsåt
Syftet med att utföra handlingen är att uppnå en i en brottsbeskrivning angiven följd och Följden eftersträvad som ett mål. Gällande omständighet talar istället om vetskap eller visshet
Insiktsuppsåt
G klandras för att hen har handlat trots insikten om att följden praktiskt taget kommer att inträda
Liktgiltighetsuppsåt
Beskrivs på olika sätt beroende på om det är fråga om en följd eller en omständighet. –>G inser att det finns en risk att följden skulle inträffa men är inte likgiltig inför riskens förverkligande
–>G inser att det finns en risk att omständigheten föreligger men G är inte likgiltig inför faktumet att omständigheten faktiskt föreligger. Vid omedvetet oaktsamhet samma sak men avsaknad av insikt om vad som troligen skulle inträffa
Matieriella straffbarhetsbetingelser
Bristande materiell förutsättning för att döma ut straff, ex: preskription (35kap. Brb), Absolut immunitet (5:8 RF), Vissa kränkningar av EKMR (Ex NJA 2007 s. 1037)
Formella straffbarhetsbetingelser
Brister i form av rättegångshinder
Putativsituationer
Felaktigt tro sig vara i nödsituation eller utsatt för brottsligt angrepp. Fara för egen del eller annan eller egendom kan alla vara föremål för putativsituation
Konkurrenslära
Brottsenhet
1.) Antalet målsägande
2.) Tillfällets enhet – rumsliga och tidsliga sammanhanget
3.) Antalet distinkta brottsobjekt
Konkurrenslära
Regelkonkurrens
Konkurrens på lagstiftningsnivå, i.e. gemensamma rekvisit
Konkurrenslära
Gärningskonkurrens
- Någon har genom sitt handlande överträtt flera straffbud
- Någon har överträtt samma straffbud flera gånger
Konkurrenslära (Gärningskonkurrens)
Verklig konkurrens
“Sverkers lösnings”
Se lösningsmall s.12 avsnitt 3
Medgärningsman
NJA 2017 s. 531 “Bussen i Östberga”
Tillsammans och i samförstånd räcker för att det ska vara fråga om medgärningsmän. (Solidariskt ansvariga ish när detta är för handen)
Likgiltighetsuppsåt
- Insikt om en risk (för en följd)
- Likgiltighet inför risken (insikten hindrar inte att handlingen företas trots insikten (1) )
Insiktsuppsåt
- GP misstänker att följden kommer inträffa
- Följden av gärningen utgör inte tillräckliga skäl att avstå från handlingen (gärningen)
Avsiktsuppsåt
- GP handlar med avsikt eller syfte. Syftet ses praktiskt möjligt att uppnå
- GP har haft vetskap om konsekvenserna och alla relevanta omständigheter som omger gärningen
Avsiktsuppsåt
- GP handlar med avsikt eller syfte. Syftet ses praktiskt möjligt att uppnå
- GP har haft vetskap om konsekvenserna och alla relevanta omständigheter som omger gärningen
