Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Statistik > Begrepp > Flashcards

Begrepp Flashcards

1
Q

Riktningsproblemet

A

när man ej kan veta om OV —> BV eller BV —> OV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bakomliggande-variabel-problemet

A

när de finns ett skensamband mellan OV och BV som bor på en annan bakomliggande variabel (som orsakar båda)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Obundet slumpmässigt urval

A

att slumpmässigt välja ett stickprov utifrån en urvalsram (den förteckning man har att tillgå, bör representera hela populationen). Alla har lika stor sannolikhet att komma med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Reliabilitet

A

i vilken mån man kan lita på sitt mätinstrument, dvs hur mycket slumpen kan förvränga resultatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Validitet

A

om mätinstrumentet faktiskt mäter det man avser att mäta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Det totala felet (5)

A

urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel, bearbetningsfel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Urvalsfel

A

val av eneter till studien är inte representativt, man kan inte identifiera representativa enheter till studien, skillnad på slumpmässigt urval och inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Täckningsfel

A

målpopulationen och rampopulationen matchar inte, Övertäckning/undertäckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bortfallsfel

A

att man inte får svar från alla man tänkt att undersöka, Individ/variabel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Mätfel

A

när det är skillnader mellan det erhållna värdet och det sanna värdet, kan bero på mätinstrumenten, mätmetoden, en intervjuare, en respondent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Bearbetningsfel

A

uppkommer i analys och bearbetning av data, t.ex kodningsfel, fel vid registrering till datorn eller vid datorbearbetning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diskret/kontinuerlig variabel

A

Diskret - kan anta vissa värden, har ett exakt värde, Kontinuerlig - kan anta alla värden, dvs oändligt många värden inom en viss intervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skalnivåer

A

Nominalskala, Ordinalskala, Intervallskala, Kvotskala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Relativ frekvens

A

andelen i procent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Envägstabell

A

endast en variabel redovisas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Korstabell

A

två kvalitativa variabler redovisas tillsammans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Fyrfältstabell

A

där två variabler har två variabelvärden var. Tabellen har två rader och två kolumner med totalt fyra fält för frekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kumulerade frekvenser

A

frekvenser adderas kumulativt neråt eller uppåt i frekvenstabellen, även för relativa frekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Talpar

A

paret av ett x och ett y värde som anger en punkt i ett koordinatsystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Histogram

A

stapeldiagram för klassindelat material, stolparnas bredd motsvarar klassens bredd och det finns inget mellanrum mellan dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Variationsbredd

A

range, bredden mellan de lägsta och det högsta värdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Varians

A

mått på hur spridningen på en variabel förhåller sig till medelvärdet. genomsnittliga värdet som varje observation avviker från medelvärdet i kvadrat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Standardavvikelse

A

standard deviation, genomsnittliga värdet som varje observation faktiskt avviker från medelvärdet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

z-poäng

A

standardpoäng, standardiserad normalfördelning. Hur många standardavvikelser en råpoäng befinner sig från medelvärdet. En universell norm som man kan använda på allt som är approximativt normalfördelat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Normalfördelning

A

klockformad och symmetrisk,
asymptotisk (fortsätter oändligt åt båda sidor och möter aldrig x-axeln),
har inflekionspunkter vid ± 1 standardavvikelse från medelvärdet (buktar först ut och sen in),
fördelningens utseende bestäms av medelvärde och varians

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Mellanliggande variabel

A

en variabel som ligger mellan X och Y, X påverkar MV och MV påverkar Y, X påverkar då Y indirekt genom MV

27
Q

Skensamband

A

när det finns ett samband mellan X och Y som orsakas av en bakomliggande störvariabel Z, Z påverkar både X och Y

28
Q

Korrelation

A

mått som beskriver hur starkt ett samband mellan två variabler är, den standardiserade samvariationen

29
Q

Pearsons korrelationskoefficient

A

mäter graden av linjär samvariation mellan två variabler. Kan anta värden mellan -1 och +1, där både -1 och +1 är perfekta samband

30
Q

Deskriptiv statistik

A

beskriver data i ett stickprov genom centralmått, spridningsmått, frekvenstabeller och frekvensdiagram.

31
Q

Inferentiell statistik

A

hypotesprövning, dra slutsatser om populationer utifrån observationer i stickprov. Att undersöka om skillnader, korrelation osv är så stor att de inte kan ha uppkommit genom slump.

32
Q

Samplingfördelning

A

en frekvensfördelning över någon slags stickprovsegenskap, som t.ex medelvärde, varians, korrelation osv. Visar hur slumpen kan ge olika värden på stickprovsegenskapen i olika stickprov.

33
Q

Centrala gränsvärdessatsen

A

om vi beräknar medelvärdet av ett stort antal slumpmässiga tal kommer medelvärdet närma sig en normalfördelning, oavsett hur fördelningen för de enskilda talen ser ut.

34
Q

Medelfelet

A

standardavvikelsen i en samplingfördelning av medelvärden.

Ju mindre standardfelet är desto mindre är osäkerheten och desto bättre kommer stickprovet estimera populationen.

35
Q

Kritisk gräns

A

markerar de gränser i samplingfördelningen som gäller om nollhypotesen är sann, dvs de procent som man måste hamna över eller under för att förkasta den

36
Q

Typ I-fel

A

man förkastar nollhypotesen trots att det inte finns ett samband, man fick ett signifikant resultat av en slump.

37
Q

Typ II-fel

A

man får inte ett signifikant resultat trots att det finns ett samband, man behåller nollhypotesen trots att den är falsk.

38
Q

Z-test

A

hypotesprövning för stickprovsmedelvärde när både medelvärde och SD är känt för hela populationen. undersöker om skolland på medelvärde mellan stickprov och population kan ha uppkommit av en slump

39
Q

T-fördelning

A

ett sätt att uppskatta SD för populationen utifrån SD för stickprovet, genom att använda frihetsgrader, För varje antal frihetsgrader finns ett motsvarande t-fördelning i en tabell

40
Q

T-test

A

hypotesprövning för stickprovsmedelvärde när man endast har tillgång till t och inte z

41
Q

Effektstyrka

A

Cohens d, ett standardiserat mått på avståndet mellan två populationsmedelvärden, med populationen SD som enhet. Man mäter hur stora skillnaderna/effekterna faktiskt är

42
Q

ANOVA

A

variansanalys, statistisk metod för att ta reda på om stickprovsmedelvärden skiljer sig signifikant från varandra. handlar enkelt om att studera variationen inom grupper, mellan grupper och den totala variationen, samt relationen mellan dessa.

43
Q

Oberoende variansanalys

A

man har olika individer på olika nivåer på OV. T.ex att olika personer slumpas in i olika grupper som med olika betingelser.

44
Q

Beroende variansanalys

A

man har aningen samma eller matchande individer i olika nivåer på OV. T.ex att alla försökspersoner testas på för alla tre betingelser (och jämförs mig sig själva) eller matchas ihop genom vissa nyckelvariabler. Man måste dock se upp med ordningsföljden.

45
Q

Envägs oberoende variansanalys

A

man studerar effekterna av en OV på BV och man jämför två eller flera oberoende grupper (dvs olika grupper som får olika betingelser).

46
Q

Regressionslinjen

A

beskriver den linje som bildas vid korrelation mellan variabler. För att räkna ut en måste man alltså första ha ett linjerät samband och ha räknat ut korrelationskoefficienten

47
Q

Prediktion

A

förutsägelse från data.

48
Q

Regressionsanalys

A

ett sätt att analysera sin data likt variansanalys, används när OV är på intervall- eller kvotnivå. Endast vis linjära samband.

49
Q

Regressionskoefficienten

A

linjens lutning. Hur många enheter Y ändras när X ändras en enhet.

50
Q

Intercept

A

skärningspunkten med y-axeln. Det värde Y antar när X är 0.

51
Q

Statistiska fallgropar (8)

A

Korrelation ≠ kausalitet, Extremvärden, Hypotesprövning vs. post-hoc, Massignifikationsproblemet, Litet vs. stort stickprov, Restriction of range-problemet, Gruppnivå ≠ individnivå, Regressionsfelslutet

52
Q

Korrelation ≠ kausalitet

A

statistiskt samband behöver inte innebära kausalsamband, att det finns samband mellan X och Y betyder inte att X orsakar Y

53
Q

Hypotesprövning vs. post-hoc

A

vid hypotesprövning används en teori för att formulera en hypotes som sedan testas mot verkligheten, samma teori kan då både stärkas eller försvagas. Post-hoc innebär att men hittar ett fynd ur verkligheten och i efterhand inser att se stärker en teori

54
Q

Massignifikationsproblemet

A

när flera hypotesprövningar gör i samma underökning ökar risken för typ I-fel till mer än alfanivån för varje prövning. Risken att gör minst ett fel av x-antal prövningar är större än risken att gör fel för varje prövning för sig

55
Q

Litet vs. stort stickprov

A

man riskerar att inte ta signifikanta resultat vid små stickprov på allvar eller att göra typ II-fel om stickprovet är för litet för att visa signifikans. Stora stickprov ger nästan alltid signifikanta resultat, varligs de finns eller inte egentligen

56
Q

Restriction of range-problemet

A

dålig spridning ökar generellt risken för typ II-fel, dvs minskar ofta chansen att få ett signifikant resultat. Ibland gör detta att man minskar viktiga samband, ibland blir det mer verklighetstroget.

57
Q

Regressionsfelslutet

A

det finns nästan alltid en regressionseffekt åt något håll, antingen positiv eller negativ. Att därför dra en slutsats endast utifrån en ökning eller sänkning av ett visst värde är inte att rekommendera. Om man utgår från x och ska prediciera y, får vi utgå från att y kommer vara mindre extrem än x.

58
Q

Variationskoefficient

A

relativ spridning, jämföra spridning mellan grupper eller variabler, när man vill se hur stora variationerna är trots att inte siffrorna är samma

59
Q

Negativ snedvridning

A

svansen åt vänster och toppen åt höger.

60
Q

Positiv snedvridning

A

svansen åt höger och toppen åt vänster.

61
Q

Intern validitet

A

om vi kan dra slutsatser om ett orsakssamband och vilken riktning det går, huruvida OV —> BV helt säkert.

62
Q

Extern validitet

A

möjligheten att generalisera det samband man påvisat till andra sätt att manipulera/mäta OV och BV, andra miljöer eller andra individer/populationer. Görs bäst genom att faktiskt visa att samma samband finns på flera ställen.

63
Q

Determinationskoefficienten

A

anger andelen förklarad varians och räknas ut genom att kvadrera korrelationskoefficienten (r²). detta får bort negativa tal som sedan kan skrivas som procent, för att förstå hur stark korrelationen är

64
Q

F-kvot

A

genom att dela något som kan bero på både slump och systematik (MSb) med något som bara kan bero på slump (MSw), kan man se hur mycket systematik som finns i datan. Ju större F-kvot desto mer systematik.

Statistik (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions