Begrepp Flashcards
Inferensstatistik
Genom statistiska metoder drar slutsatser om en population utifrån ett stickprov.
Parametrisk test
Statistiska test som används på normalfördelad data på minst intervallnivå för att uppskatta parametrar utifrån stickprov.
Typ I-fel
Innebär att man felaktigt förkastat nollhypotesen - alltså hittat ett samband/skillnad/effekt som inte finns.
Oberoende variabel OV
“Orsaksvariabel” Den variabel som manipuleras för att påverka beroende variabel.
Typ I-fel
Innebär att man felaktigt förkastat nollhypotesen - alltså hittat ett samband/skillnad/effekt av ren slump.
Typ II-fel
Innebär att man felaktigt behåller nollhypotesen - alltså att man inte har fått ett signifikant resultat trots att det finns skillnad/samband/effekt.
Stickprov
Delmängd av en population
Population
Oändligt stora gruppen individer som man är intresserad av att veta någonting om.
Estimatorer
Stickprovsegenskaper (tex. medelvärde i stickprov)
Parametrar
Populationsegenskaper (t.ex. medelvärde i population)
Nollhypotes
Antagandet om att det inte finns någon skillnad/samband/effekt av det man mätt.
Alternativhypotes
Att det finns en skillnad/samband/effekt av det man mätt-
Ensidig hypotesprövning
Att man förutsätter att resultatet (vid signifikans) endast kan visa på ett positivt samband/skillnad/effekt. Resultatet antas befinna sig på endast ena änden av samplingfördelningen. (rita normalfördelningskurvan vid 5%)
Alternativhypotes
Att det finns en skillnad/samband/effekt av det man mätt-
Tvåsidig hypotesprövning
Man är öppen för att resultatet från testet kan visa på både positivt som negativt skillnad/samband/effekt. Man sätter alltså två kritiska gränser (x>+2,5% eller x
Samplingfördelning
Är frekvensfördelning över stickprovsegenskaper t.ex. medelvärden.
Ett verktyg för att kunna dra slutsats om (en normalfördelad) populationen utifrån stickprov - räkna ut sannolikheten för / veta hur vanligt/ovanligt ett stickprovsmedelvärde är.
Samplingfördelning
Är frekvensfördelning över stickprovsegenskaper t.ex. medelvärden.
Ett verktyg för att kunna dra slutsats om (en normalfördelad) populationen utifrån stickprov - räkna ut sannolikheten för / veta hur vanligt/ovanligt ett stickprovsmedelvärde är.
Signifikansnivå (alfanivå)
Sannolikhetsgraden för att resultatet uppkommit av en slump - sannolikhet för att ha fel. Oftast 5% (talar även om hur stor risken är för typ I-fel)
Konfidensnivå
Sannolikheten för att resultatet är av statistisk signifikans - alltså inte uppkommit av en slump - sannolikheten för att vi har rätt (95%).
p-värde
p-probablity - sannolikheten för slump. Anger den exakta sannolikheten för att ha fått det observerade värdet.
(p<0,05 = sannolikhet för att resultatet uppkommit av slump är mindre än 5%).
Om det framräknade p-värdet är mindre än signifiknansnivån är det osannolikt att resultatet uppkommit av slump.
Signifikant resultat
Innebär att ett resultat är statistiskt signifikant - beror troligtvis inte på slump.
Statistisk signifikans
Grad av sannolikhet för att ett resultat inte uppkommit av slump
Idiografisk
Individen är i fokus – man vill studera det unika som inte går att generalisera.
Nomotetisk
Motsatts till idiografiskt – man vill hitta generell kunskap.
Deduktion
Utgår från teori och ställer en hypotes som kan testas (verifieras eller falsifieras – motsägas).
Induktion
Utgår från observation för att skapa en teori. Tex. svanarna.
Positivism
Vill finna den objektiva sanningen genom att utföra observationer som objektivt kan mätas – kan man inte mäta/observera objektivt är det inte vetenskap.
Hermeneutik
Innebär tolkning utifrån sammanhang/kontext. Det finns inget rätt eller fel i kunskap bara olika perspektiv.
Fenomenologi
Kunskapsteori där man är intresserad av individers upplevelser av fenomen.
Konstruktivism
Finns ingen objektiv verklighet. Verkligheten är en konstruktion.
Restriction of Range
Begränsad variation i någon av variablerna. Gör det svårare att upptäcka samband/skillnad/effekt (typ II-fel).
Intern validitet
Intern validitet handlar om hur säkert vi kan lita på att det var OV som påverkade BV och inget annat. Påverkar om vi kan dra slutsats om orsak-verkan samband eller inte.
Extern validitet
Hur väl det går att generalisera resultatet till andra situationer/individer/betingelser.
Begreppsvaliditet
Hur väl man har operationaliserat de begrepp som mäts samt att t.ex. frågor på ett formulär verkligen mäter det man avser att mäta.
Operationalisering
Skapar konkreta beskrivningar av begrepp. Ex. ångest är förhöjd puls, snabb andning osv.
Konfidensintervall
Intervall kring den sanna populationsparametern (t.ex medelvärde).
Determinationskoefficient
Vid korrelation r^2. Hur stor del (%) av varians i x förklaras/relaterar till varians i y.
Standardfel
Standardavvikelsen i samplingfördelning
Standardavvikelse
Hur mycket de olika värdena i ett stickprov/population avviker från medelvärdet.
Metodologisk pluralism
- anpassa metod efter forskningsfråga (inte tvärt om!)
- undersöka samma ämnen med olika metoder
Epistemologisk pluralism
Ingen av perspektiven håller fullt ut och att alla därför har något av värde
Vad är forskning?
Sökande efter ny kunskap genom ett kritiskt förhållningssätt och ett systematiskt-metodiskt utprövande.
Klinisk signifikans
Innebär att det är av praktisk betydelse för populationen – att det gör en verklig skillnad i vardagen.
2 grundantaganden för klinisk signifikans
Klienten måste ha förändrats – passerat gränsen från dysfunktionell- till funktionell population
Icke-parametriskt test
Statistiska test som kan användas:
- på icke normalfördelad data
- på data på nominal- eller ordinalskalenivå
- när man inte är intresserad av parameter
Signifikant skillnad
Att den uppmätta skillnaden är så pass osannolik att den troligtvis inte beror på slump.
