Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Utvecklingspsykopatologi KAU > Begrepp > Flashcards

Begrepp Flashcards

1
Q

Psykopatologi

A

Psykisk störning som:

1) Funktionell avvikelse som kan bedömas genom vetenskapliga metoder (alltså inte subjektivt)
2) Denna ska vara skadlig/påverkar individen negativt och/eller leder till nån form av lidande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Systemteori

A

Interaktion mellan olika system/subsystem vid given tidpunkt. Bronfenbrenner och transaktionella.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Goodness/poorness of fit

A

Temperamentets påverkan på utvecklingen beror på hur omgivningen lyckas möta barnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Transkulturell vård

A

Medvetenhet om kulturskillnader i bedömning av avvikande beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Samordnad uppmärksamhet

A

En social interaktion. Den vuxne tittar på ett föremål -> barnet följer med blicken -> barnet tittar tillbaka på den vuxne -> den vuxne byter fokus och tittar på ett annat föremål -> barnet följer blicken -> blickarna möts = interaktion.

Samordnad uppmärksamhet ger barnet möjlighet till att dela sina upplevelser samt ta del av andras – socialt engagemang.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Social referering

A

Vid nya, okända situationer vänder sig barnet till föräldern och utifrån de vuxnas reaktion lär den sig om det nya är farligt eller inte (om det ska undvikas). Rädda föräldrar = rädda barn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Elaborativ samtalsstil

A

Användning av beskrivningar med mycket detaljer, bjuder in till samtal (ber barnet om hjälp att konstruera berättelsen – ”och så såg vi några djur, minns du var det var för några?”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Repetitiv samtalsstil

A

Vuxne frågar enbart vad barnet minns, bjuder inte in och hjälper inte till med beskrivningar/detaljer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Miljömässig stabilitet

A

Miljön tenderar att vara stabil därför ändras inte anknytningen. Barn som fått god, stabil, anpassad omvårdnad som barn tenderar att få det som äldre också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Assimilering

A

Tendens att överse info som strider mot vad vi är vana vid, medan det som stämmer med vår uppfattning betonas = stabilitet. Barn med trygg anknytning överser i det längsta med föräldrars negativa beteenden medan barn med otrygg uppmärksammar och betonar de negativa och bortser i större utsträckning från det positiva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Automatisering

A

Samspelet mellan barn och föräldrar automatiseras – upprepas utan att barnet aktivt reflekterar över det. implicita minnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Självförstärkande miljöinflytande

A

”Självuppfyllande profetia”. Tendens till att i nya situationer bete sig på ett sätt som maximerar sannolikheten att bli bemött som i ursprungsmiljön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lagbunden diskontinuitet

A

Det krävs stora och långvariga förändringar i samspelet mellan barn och anknytningsperson för att anknytningsmönstret och de inre arbetsmodellerna ska brytas.

Ex: 2 år av trygg anknytning -> anknytningsperson börjar missbruka/blir deprimerad -> arbetsmodeller (anknytningen) förändras -> anknytningsperson blir frisk -> anknytningen och inre arbetsmodeller återgår. Kan även gå åt motsatt håll, otrygg -> familjehemsplacerad -> trygg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Självbild

A

att kunna uppfatta sig själv i förhållande till andra och förstå att man är en egen person. Ett beskrivande själv utifrån sina egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Patogener

A

Riskfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Salutogener

A

Friskfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Överdeterminerade kriser

A

Ett trauma som inträffar tidigt, som individen då kan hantera, kan vid ett senare trauma sätta individen i kris. (Diskoteksbranden - PTSD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vaccinationsanalogin

A

Liten, hanterbar dos av negativa erfarenheter tidigt i livet aktiverar, men överbelastar inte, barnets stresshanteringssystem = bättre skick att klara av senare negativa upplevelser. För stor dos överbelastar systemet och leder till svårigheter att senare hantera även mindre kriser. Liten dos i taget, alltså mindre prövningar som barnet kan klara av leder till att det känner sig mer kompetent.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Etnicitet vs Kultur

A

Etnicitet: Biologiska faktorer som man inte kan påverka.

Kultur: fritt från biologiska faktorer. Meningssystemet – hur vi tänker och agerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Social referering

A

Utvecklas i slutet av första levnadsåret. Föräldern är barnets spegel i världen, ett filter som barnet sorterar nya händelser igenom. Vid nya, okända situationer vänder sig barnet till föräldern och utifrån de vuxnas reaktion lär den sig om det nya är farligt eller inte (om det ska undvikas). Rädda föräldrar = rädda barn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Utvecklingslinje

A

Kan jämföras med en gren i ett träd. Ju längre bort från stammen grenen drar sig desto större sannolikhet att den bryts av. Samma med utvecklingen, ju längre tid utvecklingen är på avvägar desto större sannolikhet för psykisk ohälsa och desto mer krävs för att utvecklingen ska återgå till det normala. Samtidigt stor wiggle-room för vad som är normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Probabilistisk

A

En riskfaktor (otrygg anknytning) kan öka sannolikheten för utveckling av psykisk ohälsa men är inte ensam anledning för det. Om, hur och när psykisk ohälsa sker beror på faktorer inom barnet, allvaret och kontinuiteten av händelsen samt risk och skyddsfaktorer i barnets miljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Polyviktimisering

A

man utsätt för flera olika former att misshandel, övergrepp, och vanvård samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mitos

A

Celldelning i kroppens celler (ej könsceller)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Meios

A

Celldelning av könsceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Stress, akut vs långvarig

A 
Hjärtats frekvens
Blodtryck
Immunförsvaret
Smärta
Minne
27
Q

Primära affekter

A

FÄRGAFIL

Förvåning
Äckel/avsky
Rädsla
Glädje
Acceptans
Förväntan 
Ilska 
Ledsenhet
28
Q

Psykisk ohälsa utvecklas gradvis, kommer inte som en blixt från klar himmel. 3 faser:

A
  • Bakomliggande faktorer (otrygg anknytning, förlust av anhörig, temperament)
  • Utlösande faktorer (”Droppen som får bägaren att rinna över” ex. förlust av nära vän, skilsmässa)

•Vidmakthållande faktorer
Det som håller igång ohälsan och försvårar tillfrisknandet. Ex. vänner drar sig undan, påfrestningen leder till stress i familjen

29
Q

Sociala intelligensen

A

att tänka om andra, om oss själva och om oss själva i förhållande till andra.

kräver förmågor som: uppmärksamhet, minne, kommunikation & språklig förmåga.

30
Q

Implicita minnet

A

Saker som vi tagit upp med våra sinnen omedvetet (perceptuella representationer). Inte tillgängligt för återkallning.

31
Q

Explicita minnet

A

Det som vi minns och kan återkalla. Behöver en struktur, en känsla av ”jag” som minnet formas omkring vilket
förutsätter ett språk

32
Q

Episodiskt minne

A

Saker som hänt

33
Q

Semantiska minnen

A

fakta

34
Q

Självbiografiskt minne

A

Betydande för psykisk hälsa.
Händelser som barnet varit med om som beskrivs utifrån barnets egna perspektiv vilket leder till en sammanhängande livsberättelse.

35
Q

Scripted memories

A

Manusminne. Man minns i stora drag och hur saker brukade gå till som upprepats i vardagen (rutiner - frukost). Ej specifika detaljer.

36
Q

Självkänsla

A

Det värde individen tillskriver sig själv ”jag är värd att lyssnas på”.

Om ett barn anser att hen är bra inom alla områden utom ett, det som hen värderar som viktigast, kan självkänslan ändå vara låg.

Ju längre avstånd det är mellan barnet ideal och vad barnet anser sig kunna, desto högre risk att utveckla en problembild dvs. misstro till egen förmåga och låg självkänsla.

37
Q

Hierarkiskt själv (5)

A 
Fysiskt (Grovmotorik; hoppa, springa)
Kognitivt (läsa, skriva)
Socialt (relationer)
Kroppsligt (nöjd/missnöjd)
Utseende (nöjd/missnöjd)
38
Q

Desorganiserad anknytning i mellanbarndomen

A

blir delvis organiserad:
Kontrollerande-omvårdande
Rädd för vad föräldern ska göra/ta sig för och gör allt för att ”måna om föräldern” och försöker hålla denna emotionellt stabil genom att ge uppskattning.

Kontrollerande-straffande
Barnet vet att hen endast kan förlita sig på sig självt och avvisar därför föräldern och styr för att få kontroll. Kan vara charmiga och tillmötesgående gentemot dem som de är beroende av och samtidigt aggressivt kontrollerande (asocialt beteende) gentemot andra som de rår på.

Hämmat anknytningsmönster
Dessa barn ”smälter in i tapeten” och försöker göra sig så osynliga som möjligt. Dessa barn hämmar sina egna känslor och beteenden, de är väldigt följsamma och anpassar sig till andras viljor och behov.

39
Q

Hierarkisk familjestruktur

A

Gudfadern. Oftast patriarkal maktordning. Lydnad och respekt.

Flergenerationsfamilj som består av ett stort nätverk med många nära kontakter. Barnet är i första hand familjemedlem, i andra hand enskild individ. Olika krav på pojkar och flickor. I dessa familjestrukturer accepteras våld (dock endast uppifrån och ner) för uppfostran eller för att upprätthålla familjens heder och maktordning.

40
Q

Jämställd (/demokratiserad) familjestruktur

A

”Svenska kärnfamiljen”, en- tvågenerationsfamilj. Betoning på jämställdhet, rättvisa och att vara överens. Vuxna diskuterar viktiga beslut med varandra och med barnen. Lyssnar in barnen och låter dem vara delaktiga i beslut. Våld accepteras inte, varken i familjen eller samhället. I samhället finns oftast ett starkt socialt och ekonomiskt skyddsnät vilket gör att man inte behöver förlita sig på utökade familjen.

41
Q

Exoner

A

Aktiva, “påslagna” celler

42
Q

Introner

A

Inaktiva gener

43
Q

Regleringsgener

A

Ansvarar för att aktivera/inaktivera gener

44
Q

Genotyp

A

den genetiska uppsättningen, DNA

45
Q

Fenotyp

A

observerbara egenskaper, en blandning mellan gener och miljö.

46
Q

Beteendegenetik

A

Arv och miljö

Generellt ca 50-50 men:
• Ju mer socialt utsatt gruppen är desto mindre andel av variationer kan förklaras av gener.
• Ju mer välutbildad och socialt etablerad gruppen är desto större andel förklaras av gener.

Färre begränsningar i miljön = större möjlighet att den genetiska potentialen träder fram. (niche picking) Svårare miljöer hämmar utvecklingen i alla aspekter och variationerna beroende på genetik får inte lika stor möjlighet att realiseras. t.ex. längd, intelligens

47
Q

rGE

Gen-miljö-korrelation

A

Korrelation mellan gener och miljö. Gener -> Miljö -> utfall.

Hur föräldrarna och barnets genetiska profil påverkar barnets uppväxtmiljö. Föräldrarnas genotyp erbjuder barnet en miljö som underlättar realiseringen av potential hos barnets genprofil. (niche picking)

48
Q

GxE

Gen-miljö-interaktion

A

samverkan mellan gener och miljö. gener ->utfall

49
Q

Polygenetiskt arv

A

flera geners samverkan bidrar till en genprofil som ökar riken för en viss psykisk ohälsa ”det går i släkten”.

50
Q

Epigenetik

A

Utomstående miljöfaktorer (teratogener, stress, näringsbrist) påverkar regleringsgenerna som i sin tur styr om och när gener ska aktiveras vilket påverkar hur gener kommer till uttryck.

51
Q

Amygdala

A

centrum för emotionerna. ”Reptilhjärnan”. Överaktiv vid PTSD.

52
Q

Hippocampus

A

ansvarar för lagring av minnen (ofta stark kopplade till känslor pga. närhet till amygdala.)

53
Q

Stresshanteringssystemet funkar bäst när

A

hotet är akut, kortvarigt och sker sällan (tid för återhämtning). Behöver även få utlopp (fly eller fäkta). Dagens stress är precis tvärt om: långvarig, konstant, utan utlopp.

54
Q

Akut stress (5)

A 
Kroppen gör sig beredd för kamp eller flykt
Hjärtat slår snabbare
Blodtrycket stiger
Smärtkänslighet minskar 
Immunförsvaret stärks tillfälligt
55
Q

Långvarig stress (6)

A 
Kroppen reagerar med uppgivenhet
Hjärtat slår saktare
Blodtrycket sjunker
Smärtkänslighet ökar
Immunförsvaret försvagas
Sämre minne
56
Q

Omsorgssvikt är (4)

A
  • Fysiskt våld (+ bevittnande)
  • Psykiskt våld
  • Sexuella övergrepp
  • Försummelse/bristande omsorg
57
Q

Vitalitetsaffekter

A

Bakgrundskänslor. ett påslaget informationssystem som samlar emotioner i bakgrunden kring vardagliga händelser som sedan reglerar motivationen inför denna händelse.

58
Q

Försummelse

A
  • Bristande tillsyn och övervakning.
  • Att föräldern inte tillgodoser barnets grundläggande behov
  • Att föräldern inte tillgodoser barnets behov vid sjukdom, psykisk ohälsa eller bristande tandhälsa.
59
Q

Fysiskt våld

A

Slå̊ med eller utan tillhyggen, bita, knuffas, dra i håret eller skaka, slänga. Det är mer undantagsvis som barnet orsakas allvarligare kroppsliga skador.

60
Q

Sexuella övergrepp

A

75% (3/4) av offren flickor under 12.
Förövarna är till 96% vuxna män.
70% av överfallen sker inom släkten.

Oftast inte våldsamt, lekfullt, känslomässig utpressning. Inga skador – svårt att identifiera. Sker ofta och under en lång tid, för många blir det ett scriptminne och kan därför inte minnas detaljer – svårt vid rättegång.

61
Q

Psykisk misshandel

A

Vanligaste formen av barnmisshandel. Ska vara ett genomgående mönster av samspelet mellan barn och förälder.

  • Att vara emotionellt otillgänglig, avvisande och nonchalerande
  • Att vara fientlig, klandra och skuldbelägga, verbalt kränka och håna barnet
  • Att ställa orimliga krav i jämförelse med dens utvecklingsålder, eller att utsätta barnet för situationer som är skadliga (bevittna våld)
  • Oförmåga att respektera barnet som individ och gränserna mellan barnet och den vuxne, (barnet används för att tillfredsställa förälderns behov, gagnar inte barnet (Münchhausen by proxy)
  • Att inte stödja barnets socialisation genom att isolera det från samhället eller genom att korrumpera barnet eller dra in det i asociala sammanhang, t ex i kriminella handlingar eller som barnsoldat.
62
Q

Bevittna våld mot förälder

A

Barn betraktas som brottsoffer av att ha bevittnad våld mot föräldern. Skadar otroligt.

När barnet ser, hör eller på annat sett förstår att ena föräldern utsatts för våld av den andre. 10% av svenska barn har bevittnat våld i hemmet – oavsett SES. 60% av barn som bevittnar våld utsätts själva för våld.

63
Q

Exekutiva funktioner

A

Kontrollerar och reglerar kognitiva processe i prefrontala cortex. Tex. imhibering, impulshantering, problemlösning

Utvecklingspsykopatologi KAU (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions