Begrepp Flashcards

Psykologi sopa 21

1
Q

Vygotskij, Sociala samspelet utvecklar

A

Problemlösning, minne och språk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Köhler, Gestaltpsykologi

A

Vi ser helheten i problemet.

omstrukturerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Freud, Ekonomiska aspekten

A

Energi kan omvandlas. fysik energi kan bli psykisk och tvärt om.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Thorndike, Effektlagen

A

om en respons får behagliga eller tillfredsställande konsekvenser kommer denna respons att upprepas. de med obehagliga eller negativa konsekvenser undviks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Watson, Vilket perspektiv

A

Behavorismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Satre, objekt

A

genom att vända blicken mot den andre utmanar jag hans rätt att se mig som ett objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Stern, Känslan av begynnande, 0-2mån

A

söker Sensorisk stimulering
(föredrar viss stimulering)
Förmåga att formulera och pröva hypoteser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mead, Målet och resultatet

A

Inta roller på ett generellt plan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Freud, Det omedvetna

A

En del av psyket som individen inte kan styra över, men som påverkar hennes beteende.
Oåtkomligt.
Tankar, minnen och föreställningar från livet, bla barndomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Asplund, Diskurs

A

Alla sätt vi gestaltar livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Piaget, Tänka induktivt

A

Nå fram till/ se generella principer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Wundt, Vilket perspektiv

A

Kognitivism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skinner, Skinners box

A

Råtta råkar spak=Mat. Råtta råkar spak igen=mat, dvs belöning.
Råtta+spak+belöning=stimuli 1.
Lägger till en lampa, stimuli 2.
Råtta+spak+lampa=Mat Råtta+spak=ej mat
Råtta drar bara i spak när lampan är tänd. Förändrat beteende pga bara belöning vid lampa. Råtta lärt sig diskriminera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Foucault, Olika diskurser

A

Verbalt
gester
beteendemönster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Chomsky, Semantik

A

De symboler som knyter samman symbolerna med det som de representerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Freud, genitala stadiet

A

Tonårsperioden.
Sexuella behov pga biologiska orsaker,
tillfredsställs sexuellt eller med sublimering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Maslow, Vilket perspektiv

A

Humanism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Freud, (FM) Förnekande

A

Förnekar verkligheter (ex rökaren förnekar faran med rökning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Bandura, Modellinlärning

A

observationsinlärning, vi lär oss genom att observera andra människors beteende. Lagrar dessa i minnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fromm, Exploativ karaktär

A

Den som vill tillägna sig en massa saker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Garfinkel, Unik lämplighet

A

Att som forskare bli väldigt kompetent inom det område som ska undersökas,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Butler, Heterosexuella matrisen

A

Vi är underordnade det heterosexuelle normsystemet. Omöjlig att vara mer än man eller kvinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kohut, Bipolär

A

Självet är bipolärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Potter, Vardagligt språkbruk

A

vardaglig användning av kognitivistiska termer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Köhler, Problemlösningsförmågan

A

Beror medfödda förmågan till omstrukturering och Intelligens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Goffman, Vilket perspektiv

A

Socialpsykologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Goffman, Förvrägning

A

skillnad mellan de intryck som ska avges och moralen. Spelar med även om det strider mot ens moral.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Bandura, Inärning med förebilder.

A

Likhet, närhet, auktoritet vi tar efter dessa förebilder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Satre, Renodlade perspektiv

A

en del. delarna står i yttre förhållande till varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Satre, Intentionalitet

A

individen inte står i ett yttre förhållande till sin värld, världen får betydelse i förhållande till mina projekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Moghaddam, , långtidsminne

A

Här finns procedurminne, semantiskt minne och episodiskt minne.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Asplund, Komplexa sociala liv

A

Ej spontan. Planerar våra liv. Finns regler och normer att följa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Eriksson, Jaget

A

äger egen energi.
hjälper oss förändra beteende.
Skapas under de 4 första stadierna i livscykeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Freud, Överjaget

A

Duktiga sidan av oss.
Styrs av etiska principen.
Ger oss belöningar och straff som skuld.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Skinner, Negativ förstärkning

A

Ett beteende som leder till undvikande av obehag. (ex Ta med paraply när det regnar) Att negativa konsekvenser upphör när vi ändrar beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vygotskij, Socialt betingad

A

Vuxna har ett ansvar att styra barnen i rätt riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Piaget, Konservering

A

Förmåga att förstå yta, antal, volym mm. Att det kan vara samma även om det yttre förändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Potter, Talhandlingsteori

A

undersöka de sätt som ord används på i handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Moghaddam, Sensoriskt minne

A

Det vi tar in, ofta omedvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Stern, Känslan av verbalt själv

A

Förmåga att uttrycka empati och inte bara känna den. Reflektera över sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Goffman, Cynisk aktör

A

agerar för egna syften istället för gruppen Blir bättre för alla i långa loppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Freud, Rumsliga aspekten

A

Omedvetet, medvetet och förmedvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Satre, Fenomenologiska förhållningssättet

A

människans riktadhet/intentionalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Köhler, Reorganisering

A

Omstrukturering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Freud, energikonstans

A

Energimängden är konstant och kan aldrig försvinna eller förgöras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Kohlberg, Konventionella

A

Gruppens normer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Stern, Vilket perspektiv

A

Psykodynamiska perspektivet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Potter, Positionera sig

A

hamna i rätt kategori man börjar talar vidare, bli måttfull, Typiskt ord är Men….

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Köhler, Objektkonstans

A

Insikt i att objekt kan existera även om de för tillfället inte syns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Fromm, Social karaktär

A

Kärnan i just den gruppen,/klassen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Rodgers, Fenomenfältet

A

Totaliteten av alla erfarenheter och upplevelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Bandura, Självreglering

A

Vår förmåga att reglera och kontrollera vår omgivning. styra vårt beteende med hjälp av belöning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Mead, Objekt

A

Allt som människan kan referera till, peka ut eller ange

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Freud, (FM) Regression

A

Återgår till ett tidigare utvecklingsstadium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Eriksson, identitetsförvirring/negativ identitet

A

olösta konflikter på tidigare stadier. Ger ångest i puberteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Stern, Känslointoning

A

Spegla sig och känna empati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Goffman, Gruppens kodex

A

Att veta sin plats i gruppen, följer gruppens kodex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Butler, Performativitet

A

Att vi är tvingade att ständigt återupprepa våra handlingar för att göra oss förstådda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Piaget, Fenomenologiskt kausalitet

A

Händelser/föremål ligger nära varandra, orsakar varandra. ex solen strålar in för att man dragit upp rullgardinen, INTE för att solen gått upp och lyser av solen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Kelly, Personliga konstrukt

A

Man konstruerar sin verklighet genom att kategorisera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Eriksson, Vilket perspektiv

A

social psykologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Kohut, Idealiserad föräldraimago

A

Föräldern blir ett självobjekt för barnet.

Barnet tar in en idealiserad bild av föräldern. (Ex föräldern som hjälper när barnet trillar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Bandura, Beteendeterapi

A

KBT,
tänka under tiden man förändrar sitt beteende, utvärdera beteendet.
Primära är att förändra beteendet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Freud, Försvarsmekanismer.

A

Gör så förbjudna drifter hindras eller omvandlas och förs tillbaka till en omedveten nivå. skyddar mot ångest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Watson, Betingat stimuli

A

det vi lärt oss att förknippa med stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Bandura, vilket perspektiv

A

Behaviorismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Freud, Anala stadiet

A

Drifttillfredsställelse måste kontroll för att passa omgivningen. Ger beteenden senare som återhålla känslor, snålhet, renlighet eller slarvighet och raseriutbrott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Piaget, Preoperationella stadiet

A

Rollekar i sociala samspel. Egoistiskt tänkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Freud, Falliska Stadiet

A

Sexuella och aggressiva impulser. Oidipuskomplexet/Elektrakomplexet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Goffman, Idealisering

A

visa sig bättre eller sämre än vad man är. Könsroller kan användas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Mead, ME

A

Rationellt resonerande,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Freud, Neurotisk ångest

A

Ångesten kommer från detet. Driftimpulserna är hotfulla,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Freud, Detet

A

Del av psyket. Saknar verklighetsuppfattning. Källa till driftsenergin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Potter, Intregera med språket

A

tala med varandra, använda språket i socialt och psykologiska sammansatta miljöer som ett verktyg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Pavlov, Vilket perspektiv

A

Behavorismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Freud, (FM) Bortträngning.

A

Skickas fullständigt till det omedvetna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Bowlby, Beteendesystem

A

Anknytningen mellan mor och barn. En underliggande medfödd struktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Eriksson, Steg 2 i livscykeln

A

Analstadiet. Självständighet och skam. Lyda och inte lyda. utveckla självständighet genom att sätta gränser och skam när dessa sätts för snävt eller inga gränser alls.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Eriksson, Livscykeln

A

För att uppnå inre harmoni och identitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Kohlberg, Moralisk atmosfär

A

Hur rättvist samhället/miljön är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Moghaddam, Semantiskt minne

A

Komma ihåg fakta Ex språket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Asplund, Social responsivitet

A

Samhälleligt gensvar. Det finns en strävan hos alla människor att finna gensvar hos andra. Nyckeln till att förstå människan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Bowlby, Anknytningsprocessens 3 stadier

A

odiskriminerad anknytning: skrika, jollra
diskriminerad anknytning: Vänder sina beteenden mot mamma, ex skrik och leende
Specifik anknytning: anknytning till en eller två personer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Rogers, Koncentrerad terapi

A

Villkorslöst accepterad.
Man är för tillfället sin rädsla.
Blir bekant med sin erfarenheter som tidigare varit omedvetna för de varit hotfulla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Piaget, Assimilation

A

Att använda redan utvecklade tankescheman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Maslow, Bristbehov

A

Grundläggande överlevnad, kan mättas . Ex mat och vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Freud, fria associationer

A

Alla tankar, känslor och infall fritt ska släppas fram utan hämningar eller hinder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Freud, Pregenitala stadierna

A

Orala, Anala och Falliska stadierna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Skinner, Diskriminera

A

En förmåga att skilja mellan olika stimuli, att bara använda det stimuli som ger positiv förstärkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Skinner, ADL träning

A

Anpassning till dagligt liv (ex barn lär sig äta själv, måste vara god mat annars vill dom inte)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Eriksson, Proaktiv

A

Ta medveten kontroll över ditt liv, sätter mål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Garfinkel. Etnometodologi

A

Ett sätt att undersöka. Kartlägger beteenden i diverse konflikter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Satre, Normalitet

A

Hur vi interagerar, utbildar, försörjer oss och använder saker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Skinner, Utsläckning

A

När förstärkningen upphör, upphör så småningom beteendet. Vill vi ändra ett beteende måste vi sluta ge det förstärkning. (ex aga barn eller skälla, bättre nonchalera det)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Mead, ME

A

Det rationellt resonerande inom oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Skinner, Vilket perspektiv

A

Behavorismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Freud, Det medvetna

A

Alltid tillgängligt.

Tankar och minnen som ej är dolda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Vygotskij, Leken

A

ledande i barns utveckling. Gör barnet medvetna om sina handlingar och motiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Pavlov, klassisk Betingning

A

Reflexmässiga beteenden lärs in genom betingning. Betingning är när inlärningen bygger på ett visst givet beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Darwin, Naturliga urvalet

A

Variation (skillnaden mellan bra o dåliga egenskaper)
Ärftlighet
Urval (de med bäst egenskaper överlever)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Stern, Interaffektivitet

A

När mamma är glad är jag glad, när mamma är ledsen är jag ledsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Potter, Vilket perspektiv

A

socialpsykologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Kohlberg, 3 utvecklingsstadier för moralisk utveckling

A

prekonventionella
konventionella
postkonventionella
Varje nivå har 2 stadier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Chomsky, Induktion

A

utgår från det enskilda fallet och försöker utveckla en generell princip från det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Kohut, Alexitymi

A

Svårt att läsa andras känslor. (P. Sifneos).

Förmåga att läsa av sig själv och kunna sätta ord på vad du känner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Watson, Desenbilisering

A

Successivt vänja sig av med sin fobi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Satre, Dubbelhet

A

få världen att framträda efter vårt handlande och mening
vs
att alltid bära med oss att allt bestäms av någon annan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Darwin, Adaption

A

uppkommit av sexuella urvalet,
bli bättre fortplantning,
uppstått vis ungefär samma tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Potter, reduktionistisk

A

bakomliggande orsaker till mänskligt beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Wundt, Introspektion

A

Försökspersonerna observerar sina egna tankar, dess innehåll och vart dem leder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Wundt, intersubjektivt

A

Om flera kan observera en teori med samma resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Asplund, Elementära sociala liv

A

Enkla livet. Inga regler eller normer. Spontant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Piaget, 4 drivkrafter

A
Neuroligisk mognad (nervsystemet)
Socialt samspel
Aktiva handlingar (learning by doing)
Strävan efter anpassning/adaption.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Rodgers, Vilket perspektiv ?

A

Humanistisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Maslow, Självförverkligande

A

ett optimalt utnyttjande av ens förmågor och talanger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Mead, Symboliskt motstånd

A

Missuppfattningar då vi inte förstår varandra i det talade språket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Rogers, inkongruens

A

Tvärtom kongruens, att erfarenheter o upplevelser inte stämmer överens. Gör individen otilfredsställd, ångestfylld och försvarsstyrd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Wundt, Beteende

A

Känsla-tanke-handling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Asplund, Social responsivitet

A

Att människan hela tiden söker gensvar från samhället

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Bandura, Själveffektivitet

A

Föreställningen om hur man klarar av att utföra vissa beteenden för att uppnå vissa mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Skinner, Partiell förstärkning

A

Förstärks bara ibland. Man vet man kommer få belöning men inte när eller hur mycket. Mer motståndskraftiga mot utsläckning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Freud, ekonomiska aspekten/Energikonstans

A

Fysisk och psykisk energi,. Kan ej förstöras, men omvandlas. Fysisk kan bli psykisk och tvärt om

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Goffman, Regissör

A

den i gruppen som bestämmer kodex, både on stage och off stage, kan själv vara regissör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Asplund, Tankefigur

A

Förmedlande led, mellan diskur och praxis. (ex från gemeinschaft till gesällschaft)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Butler, diskurs och identitet

A

Uppdelning i kön. Heterosexuellt norm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Rogers, Vilket perspektiv

A

Humanistiska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

Eriksson, Dynamisk ansats

A

samspel mellan fysiska förändringar och psykisk mognad utvecklas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

Asplund, Utbränning

A

Tjänstesamhällets baksida, ökad social interaktion utan tillräckligt gensvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

Foucault, Kontextbundna diskurser

A

Vad samhället accepterar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

Foucault, Panoptikoneffekten

A

Vi själva är våra egna övervakare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

Piaget, Ackomodation

A

Utveckling av nya tankescheman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Freud, Psykisk Determinism

A

Allt beteende har en orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Satre, Min utsida

A

att jag inte alls är medveten om mig själv som en person. Genom den andres blick blir jag vad jag är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

Maslow, Starka inneboenden

A

Drivkrafter för utveckling

Att uppnå det maximala av sina individuella möjligheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Kohlberg, Moralisk känslighet

A

Tolkning och empati

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Piaget, Artificialism

A

en uppfattning att saker och ting måste ha en mycket konkret, mänsklig orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

Freud, Latens fasen

A

Lyckliga åren, sexuella impulser bortträngda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

Chomsky, Språkmodul

A

LAD Language acquisition device

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

Satre, Rumslighet

A

Den andre stjäl min värld. Ge världen en ny struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Kohut, Optimal frustration

A

Föräldrarnas reaktioner måste stämma med barnets utvecklingsnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

Goffman, Dramaturgiskt perspektiv

A

Metaforer för att förklara social interaktion. Hur vi som aktör presenterar oss själva och vår aktivitet, genom detta styr vi hur andra uppfattar oss. Detta gör vi för att kunna samspela.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

Kelly, Vilket perspektiv

A

Kognitivismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Köhler, inlärning genom insikt

A

Uppfatta hela problemet/situationen och omstrukturera därefter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

Skinner, vilket perspektiv

A

Behaviorismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Goffman, rollomkastning

A

göra en rollomkastning som passar gruppen eller inte passar gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Kohlberg, Värderelativism

A

Alla går igenom moraliska stadierna oavsett kultur och social bakgrund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Potter, Språket som byggnadsplats

A

språket både konstruerar världen och är själv konstruerat

Föränderligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

Satre, Struktur

A

Allt ligger i strukturen,

Världen är inte huller om buller, den har en struktur och ordning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

Heider, Kausal attribution

A

Orsakssamband rörande våra beteenden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

Watson, obetingad respons

A

ingen inlärning behövs , medfött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

Skinner, Sekundär förstärkning

A

Något vi lärt oss att tycka om. (ex beröm och pengar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Piaget, Formella operationernas stadie

A

Tonåren. Logiskt och hypoteser.
Tänker abstrakt. Deduktiva slutsatser.
Skaffar sig värderingar.
Kan tänka kring proportioner, kombinationer, sannolikheter och samband

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Goffman, olägligt intrång

A

Påkommen i en aktivitet som äventyrar bilden man uppgett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Piaget, Funktionslust

A

Drivkraften bakom lekandet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

Rogers, Dynamik uppskattning

A

behov av Uppskattning från omgivningen, speciellt föräldrar. Då blir man mogen , mångsidig och självständig..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Freud, (FM) Förskjutning

A

Byter objekt så att behovet ändå kan tillfredsställas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

Stern, objektifieras

A

Förmåga att reflektera över sig själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Freud, 2 drifter

A

Sexualitet (livsdrift) och aggression (dödsdrift)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Watson, obetingat stimuli

A

ingen inlärning behövs, medfött

160
Q

Asplund, Vilket perspektiv

A

sociapsykologi

161
Q

Eriksson, Identitet

A

Psykologisk och socialt sammansatt interaktion skapar identitet.
Innefattar identitetskriser, hinder och förmåga att övervinna dessa.

162
Q

Kelly, Primära mål

A

Att göra världen begriplig, finna en personlig mening

163
Q

Fromm, 3 ideal i den produktiva karaktärstypen

A
självverksamhet(saker för sig själv)
Självkännedom (hantera egna impulser, känslor, mm)
rationell auktoritet (kunna klara oss själv
164
Q

Freud, Fixering

A

Man stannar av i ett utvecklingsstadium

165
Q

Asplund, Virtuella andra

A

löser problem själv i tysthet
men att vårt resonemang ändå utgår ifrån andra.
Att kunna läsa varandras tankar

166
Q

Goffman, Inramning

A

ALLT som ska ingå i rekvisitan för att vi ska kunna uppträda. Tänk på teater.

167
Q

Bandura, Reciprok determinism

A

ömsesidig bestämning. Individen beteende påverkas av miljön och tvärt om. Är jag glad är du glad. Flervägsförhållande

168
Q

Freud, Psykoanalys

A

Fria associationer från klient ger henne insikt och kan där sätta fingret på sitt problem

169
Q

Freud, Oidipuskomplex

A

(Pojkar)Sexualdriften riktas mot förälder av motsatt kön, samtidigt som föräldern av samma kön upplevs som konkurrent och väcker aggressiva impulser.

170
Q

Wundt, Wundt experiment

A

Komma ihåg bokstäver. Hur många idéer/begrepp kan man ha i medvetandet samtidigt.

171
Q

Freud, Omedvetet, medvetet, förmedvetet

A

Psykets tre nivåer.

172
Q

Butler, makt och identitet

A

Makten är alltid en del av vad vi är, den möjliggör vår självständighet samtidigt som den begränsar oss

173
Q

Asplund, Mättnadsprocess

A

Att tröttna på något. Nyfikenheten stimuleras inte

174
Q

Vygotskij, Språk föder tanken

A

Bestämmer till 100% vad vi är kapabla till att tänka

175
Q

Potter, Speglingar

A

Ett språkligt uttryck som kan jämföras med verkligheten

176
Q

Freud, Lustprincipen

A

Sexualiteten och aggressionsdriften, våra lustprinciper vi söker lustupplevelser.

177
Q

Goffman, Framträdande/uppträdande

A

gemensam interaktion.Sprida glans på huvudperson. Tal, kroppsspråk, kläder. Inbegriper ALLT

178
Q

Chomsky, Pragmatik

A

läran om hur språkets används En persons faktiska användning av språket

179
Q

Goffman, Äkta framtädande

A

Man är en ärlig aktör, man lever sitt liv som det är

180
Q

Darwin, Psyket

A

Kan studeras

181
Q

Kohlberg, Formaloperationella tänkandet

A

Förmåga att tänka logiskt, abstrakt, dra deduktiva slutsatser, proportioner, kombinationer, sannolikheter. samband mellan IQ och moraliskt tänkande.

182
Q

Freud, Realitetstestning

A

Testa att behovet verkligen kan bli tillfredsställt. (Ex, Gå till kylen när du är hungrig och se om det finns något att äta

183
Q

Köhler, Vilket perspektiv

A

Gestaltpsykologi (Apan Sultan)

184
Q

Goffman, Idealisering

A

framställer sig själv och det hon gör, som bättre än vad det egentligen är.

185
Q

Mead, Rollövertagande

A

När man intar någon annans normer och föreställningar.

186
Q

Bandura, Social inlärning

A

inlärning och uppmärksamhet, vi kan dra fördelar av andra individers erfarenheter

187
Q

Potter, språket

A

Språket ger mening till de diskurser som de används inom

188
Q

Fromm, Flykt, anpassning, frigörelse

A

Moderna samhällets karaktärer,

189
Q

Skinner, Formning

A

Man förstärker enskilda delar av beteendet var för sig. Kallas motorisk kedja.

190
Q

Potter, Den psykologiska terminologin

A

HUR människor använder ord från den psykologiska vokabulären (ex arg, glad, känna mm)

191
Q

Vygotskij, Vilket perspektiv

A

Kognitivismen

192
Q

Moghaddam, Korttidsminne

A

Det vi kommer ihåg, ofta medvetet, ex vad vi ska göra sen

193
Q

Fromm, exploativa karaktärstypen

A

Utnyttja folk (slavarnas herre)

194
Q

Darwin, Biprodukt

A

kommer på köpet med vissa adaptioner (ex språk pga hjärnans snabba tillväxt)

195
Q

Potter, Språkligt samspel

A

studera människors faktiska konversationer i olika sammanhang
hur människors verklighetskonstruktioner tar form i språkligt samspel med varandra

196
Q

Watson, Utsläckning

A

när beteendet inte längre förstärks är det ingen mening för individen att fortsätta med det.

197
Q

Köhler, Gestaltlagar

A

Närhet, likhets och kontinuitetslagarna styr

198
Q

Freud, Psykisk determinism

A

Allt beteende har en orsak och betydelse

199
Q

Bowlby, osäker undvikande anknytning

A

Ses som självständiga. Missgynnar anknytningssystemet Ignorerar mamman

200
Q

Kohut, Narcissistisk störning

A

kompensera bristerna i vuxen ålder. Vill va i centrum, bekräftelsebehov,

201
Q

Asplund, Asocial responsivitet

A

Låta bli att svara någon eller svara på omgivningen.

202
Q

Mead, Lek och spelstadiet

A

småbarn, rollekar,
samhällsinstitutioner,
Spelstadiet, skolbarn. Kunna regler för att agera och fungera.

203
Q

Freud, Libido

A

Livsdriftens energi

204
Q

Darwin, Evolutionspsykologi

A

att människan format fysiologiskt i evolutionen. även hennes beteenden kan förklaras på detta sätt.

205
Q

Mead, Inre totalitet

A

Alla har ett I och ett ME. Barn börjar i I och går till ME

206
Q

Stern, Känslan av självet

A

Spädbarnet är självmedvetet, aktivt och samspelar med omvärlden.

207
Q

Kohlberg, Moralisk motivation

A

prioriterar moraliskt beteende i förhållande till andra

208
Q

Potter, Kategoritillskrivande

A

kategoriserar efter vad de är och vad de gör. Ex polis står för ordning, lagar, straff

209
Q

Vygotskij, Språket

A

ett socialt fenomen

210
Q

Bowlby, osäker resistent anknytning

A

Ambivalent, motvilliga. Klängiga på modern. Missgynnar utforskar system

211
Q

Maslow, Behovsstegen

A

Hierarkisk, Måste mätta första för att uppnå nästa.

212
Q

Potter, språkanvändning

A

kan ge ny förståelse av verkligheten.

213
Q

Mead, vilket perspektiv

A

socialpsykologi

214
Q

Bowlby, Anknytningens tre funktioner

A

Överlevnad (kunna skilja de egna från andra)
Säker bas (för att utveckla ett undersökande beteende)
Modell för relationer (daglig interaktion med moder/vårdnadshavare. Grundmönster)

215
Q

Mead, Evolutionstänket

A

Förstå oss själva och vår omgivning. Lär oss samhällets attityder

216
Q

Potter, Diskurspsykologi

A

fokuserar på Hur det egentligen är. ex han är galen, istället säga varför är han så galen.

217
Q

Freud, Felsägningar

A

Bortträngd önskan. Kommer fram i drömmar och felsägningar. .

218
Q

Skinner, Motorisk kedja

A

När första beteendet väl är inlärt, tillfogar man nästa steg tills man har hela beteendet inlärt.

219
Q

Eriksson, Steg 8 i livscykeln

A

Ålderdommen.
Trygghet och förtvivlan.
Jagintegritet, dvs trygghet att man upplevt lycka och tillfredsställelse, betytt något för någon annan.
Förtvivlan inför döden om man inte livet varit meningsfullt.

220
Q

Kohut, 5 narcissistiska kränkningar

A

Brister i omhändertagandet
Ogynnsamma känslolägen hos föräldrarna
Utebliven spegling av bekräftelse respekt och uppmuntran
Attacker på barnets självkänsla
Narcissistisk utsugning (använda barn för egen tillfredsställelse)

221
Q

Goffman, Fasaden

A

Det man vill upprätthålla,ett skydd.
vårt sätt att förhålla oss till världen.
Vi tar typ en annan identitet

222
Q

Bandura, Själveffektivitet

A

Klarar att utföra vissa beteenden för att uppnå vissa mål. Tilltro till egen förmåga att klara en viss uppgift vare sig d kan noteras av andra eller inte. Om vi vill ändra på ett beteende måste vi förstå hur vi gör det.

223
Q

Asplund, Tankenöten

A

Ett klurigt problem vi uppfinner och löser för skojs skull, se interaktion mellan problemställaren och problemlösaren.

224
Q

Gärdenfors, Kausaldriften

A

Människan har stor benägenhet att finna orsaker i världen.

225
Q

Maslow, Växtbehov

A

Kan aldrig mättas. Kan aldrig få för mycket av dem. Motiverar oss att nå maximal potential

226
Q

Fromm, Kollektiva samhörigheten

A

den moderna formen av ekonomisk och social utveckling innebär för samhällsmedborgaren en förlust av denna

227
Q

Piaget, Konkreta operationernas stadie

A

Regellekar.
Logiskt tänkande. Klarar konservering, rum och tidsuppfattning.
Tänka induktivt (från grunden).
Större förmåga till ackommodation. (utveckla nya tankescheman)

228
Q

Kohlberg, Prekonventgionella

A

Egocentrisk moral utifrån fördelar och nackdelar.

229
Q

Butler, könsidentitet

A

Vad som är manligt och kvinnligt

230
Q

Asplund, Praxis

A

Materiell bas uttryckt i handling. (ex rida, helheten vi behöver för att rida)

231
Q

Asplund, Responsorium

A

En avgränsad interaktion mellan socialt responsiva varelser. (ex hälsningssituation eller när vi talar i telefon)

232
Q

Satre, vilket perspektiv

A

social psykologi

233
Q

Garfinkel, Störning/trubbel

A

Orsaka trubbel som leder till störning. De måste bekänna färg och normen kan vidgas

234
Q

Rogers, Fenomenfält

A

individens referensram och är känt enbart för individen själv.

235
Q

Freud, Jaget

A

Realitetsprincipen styr.
Förmedlar mellan Detet, överjaget och omvärlden. Försöka göra Detet och jaget nöjda, annars ångest.
Kunna skilja mellan fantasi och verklighet.

236
Q

Bandura, social kognition

A

hur människor uppmärksammar, kategoriserar, minns och tolkar sin sociala omgivning, samt vilken påverkan detta har på beteende.

237
Q

Skinner, Betingat

A

Har lärts in

238
Q

Moghaddam, Episodiskt minne

A

Självbiografiskt minne, det vi kommerihåg eller andra berättar för oss

239
Q

Mead, Generella andra

A

Vi vet hur vi ska agera vid andra, även de vi inte känner. Vanemässiga responser.

240
Q

Fromm, produktiva karktärstypen

A

Normativ. Borde eftersträvas.
vikt på hur vi lever våra liv och inte på vad vi äger och har.
alla har potential att bli produktiva

241
Q

Moghaddam, Rekonstruktivt minne

A

Det är konstruerat, som vi vill att det ska vara.

242
Q

Kohut, Narcissistisk störning

A

speglande grandiosen och idealiseringen av föräldern behövs för en sund utveckling.
annars en narcissistisk kränkning

243
Q

Asplund, Tillfället

A

Avgör hur vi agerar. Ibland väntar vi för länge så vi missar allt.

244
Q

Eriksson, Steg 1 i livscykeln

A

Oralstadiet.
Tillit och misstro.
Tillit till andra Att vara på riktigt.
Misstro mot den egna existensen

245
Q

Foucault, Utestängnings och exkluderingsprocesser

A

Förbudet
Motsättning mellan förnuft och vansinne
Viljan till sanning

246
Q

Eriksson, Steg 4 i livscykeln

A

Latensstadiet.
Flit och underlägenhetskänslor.
Skolans krav på flit vilket också medför underlägenhetskänslor

247
Q

Maslow, Vilket Perspektiv?

A

Humanistiskt

248
Q

Kohut, vilket perspektiv

A

psykodynamiska perspektivet

249
Q

Freud, Detet

A

Vill ha omedelbar och total tillfredsställelse.
Styrs av lustprincipen.
Undviker obehag och olust.
Kan ej skilja på verklighet och fantasi.

250
Q

Satre, Maktkamp/don-komplexet

A

lTingets användning ger den dess betydelse. Ex grottan eller kniven)

251
Q

Piaget, Magiskt tänkande

A

tron att man kan tänka fram en händelse

252
Q

Eriksson, Steg 6 i livscykeln

A

Tidig vuxenålder. Närhet och isolering. Ett eget och självständigt vuxenliv. Arbete, bostad, partner, kamrater och samhällsgemenskap. Ett misslyckande av detta kan leda till känsla av misslyckande.

253
Q

Skinner, Kontinuerlig förstärkning

A

Ett beteende förstärks varje gång det sker. Inlärningen sker fort.

254
Q

Kohlberg, Postkonventionella

A

Abstrakta moraliska principer

  1. legalistisk och utilitaristisk (allmänna rättigheter som samhället är överens om
  2. Universella etiska principer. Mänskliga rättigheter, ej kränka)
255
Q

Freud, Psykodynamiskt synsätt

A

Intressera sig för de innersta delarna av psyket

256
Q

Vygotskij, Kritiska perioder

A

Våldsamma och snabba förändringar som uppstår plötsligt och slutar lika plötsligt.

257
Q

Potter, Språkspelsanalys

A

När människor använder samma begrepp fast värderar dem olika. Förstås olika. Språkliga misstolkningar.

258
Q

Foucault, 3 kännetecken på diskurs

A

Förbudet
Motsättning mellan förnuft och vansinne
Viljan till sanning

259
Q

Freud, objektiv ångest

A

Ångesten kommer från ett upplevt hot i yttre verkligheten

260
Q

Kohut, narcisstisk kränkning

A

det grandiosa självet får inte den tillfredsställelse den behöver.

261
Q

Piaget, Vilket perspektiv

A

Kognitivism

262
Q

Goffman, Självdistansiering

A

Ej i grupp. on eller off stage

263
Q

Mead, Handlingens tre faser

A
Impuls, (kommer först)
Varseblivnings Fasen (Tolkning av info från impulsen)
Manipulation Fasen (När ME gör ngt, talar eller använder kroppen)
264
Q

Potter, Diskurspsykologin är empirisk

A

Att studera vad människan faktiskt gör.

265
Q

Piaget, Sensomotoriska stadiet

A

Funktionslekar.
Från reflex till ackommodation.
Imitation viktigt

266
Q

Kelly, Reptest

A

jämföra 3 viktiga personer, så kallade triader med varandra

söka samband mellan personlig konstrukt och beteenden.

267
Q

Eriksson, Steg 2 i livscykeln

A

Analstadiet.
Självständighet och skam.
Lyda och inte lyda. Självständighet i förhållande till omgivningen och att lyckas.
Misslyckanden. Skamkänslor när det sätts för snäva eller inga gränser alls

268
Q

Fromm, Frigörande förutsättningar

A

att gå från att äga till att vara

269
Q

Fromm, samlande karaktärstypen

A

Få ut mer i framtiden

270
Q

Foucault, Viljan till sanning

A

Vad anses vara sant?
Hur används den?
Hur värderas den?
Hur fördelas den?

271
Q

Freud, (FM) Kompensation

A

Vi kompenserar en svaghet med att uppleva tillfredsställelse på ett annat

272
Q

Eriksson, Steg 7 i livscykeln

A

Vuxenlivet. Produktivitet och stillastående. känslan att vara behövd. Huvuddelen är familj, arbete och att guida barnen. Stillastående då man inte är behövd av dessa.

273
Q

Freud, (FM) Isolering

A

Känslorna hålls kvar i det omedvetna,

274
Q

Beck, Vilket perspektiv

A

Kognitivismen

275
Q

Bowlby, Säker anknytning

A

Hälsosamma tecken på anknytning. balans mellan anknytningssystem och utforskarsystem

276
Q

Piaget, Intelligenstester och slutsatser

A

Använde Binets intelligenstester. Kom fram till att barn har ett helt annat sätt än vuxna till att tänka. Såg mönster. Såg fel hos barn.

277
Q

Goffman, Team begreppet

A

Grupp, en i teamet. Publik till de andra.Individer som samarbetar. Gruppens normalitet

278
Q

Bowlby, Anknytningsbeteende

A

är i grunden sociala, på samma sätt som ex partnerval

279
Q

Foucault, Skillnad mellan diskurs och norm

A

Diskurs är Foucaults sätt att praktisera något som kan bli en norm.

280
Q

Fromm, Flykten från friheten

A

med frihet kommer ensamhet. Konflikt mellan att vara fri till att uppleva ensamhet och maktlöshet.

281
Q

Bandura, Rationell problemlösare

A

Människan är en rationell problemlösare som styrs av sitt förnuft och intelligens.

282
Q

Bandura, Självreglering

A

Inre förstärkning. Styra våra beteenden genom att ge oss själv belöning.

283
Q

Potter, Systematisk vaghet

A

undvika anklagelser att språkbruk döljer specifika intressen.

284
Q

Chomsky, Deduktion

A

generella principer. Drar slutsatser om det enskilda fallet

285
Q

Skinner, Instrumentell/Operant betingning

A

Den omgivande miljön påverkar vårt beteende. Beteendena får positiva eller negativa konsekvenser. På så vis formas individens beteende. (de med positiva konsekvenser upprepas)

286
Q

Piaget, Animistiskt

A

Tro att allt har en själ och lever

287
Q

Freud, Det förmedvetna

A

Kan få tillgång till det med fokus.

Nivå mellan omedvetet och medvetet.

288
Q

Pavlov, Stimilusgeneralisering

A

koppla ihop 2 stimuli, positiva eller negativa.
genom att reagera ex negativit på ett reagerar vi automatiskt negativt på det som är likt det.
Generaliserar alltså.

289
Q

Asplund, Gemeinschaft

A

Bondesamhället. Förhålla sig till de roller man har. Tacksamhet.
Föddes och dog.
Bunden till gruppen, men var en del av något.
Ser personen före dess jobb.

290
Q

Butler, Performativitet

A

Hur vi agerar utifrån könsnormer/könsroller.
Hur vi reproducerar/återger vår könstillhörighet. Förändring oavsett om vi vill eller inte.
Socialt konstruerat.

291
Q

Mead, Materiellt motstånd

A

Materia kärvar, ex skosnöre eller dator, vi blir tvingade att lära oss nytt

292
Q

Freud, Vilket perspektiv

A

Psykodynamiska perspektivet

293
Q

Eriksson, Motidentifikation

A

Igenkännande till föräldrar, vuxna, skolans krav och regler.

294
Q

Mead, I

A

I & ME kommunicerar med varandra. I=känslojaget (subjektjag)

295
Q

Goffman, Dramaturgisk lojalitet

A

accepterar den moraliska plikten som finns i gruppen, man e lojal

296
Q

Skinner, Primär förstärkning

A

Mat, vatten. Behöver inte läras in

297
Q

Fromm, Vilket perspektiv

A

Socialpsykologi

298
Q

Potter, Vetenskapligt språkbruk

A

akademiska förklaringsmodeller

299
Q

Moghaddam, Procedurminne

A

utvecklas tidigt försvinner sent. Att komma ihåg något ex att cykla

300
Q

Piaget, Reversibilitera

A

Handlingar kan bli ogjorda

301
Q

Moghaddam, Hur länge kan vi minnas

A

vad som hänt, vem som varit med påverkar.

302
Q

Mead, Symbolisk interaktion

A

Talande ord, kroppsspråk. Samspel och samtal

303
Q

Freud, Elektrakomplex

A

Samma som oidipuskomplexet fast när det gäller flickor

304
Q

Kelly, Konstrukten

A

Rollen.

305
Q

Freud, (FM) Identifikation

A

Tar in andras kvaliteter och integrerar de i vårt egna beteende

306
Q

Piaget, Tänka abstrakt

A

Tänka bara i tanken, ex när det regnar blir det blött

307
Q

Kelly, Fixerad rollterapi

A

Spela motsatt roll till vad man själv är för att upptäcka positiva skillnader, tillfredsställelse och ett bättre liv.

308
Q

Köhler, Storlekskonstans

A

Ett objekts storlek är konstant oavsett avståndet till objektet

309
Q

Stern, Känsla av berättande själv.

A

Barnet berättar en historia om sig själv till en annan, med hjälp av berättelsen konstruerar man självet.

310
Q

Bowlby, Inre arbetsmodeller

A

formats vid 1 års ålder. Barnet känner otrygghet- skriker- mamma tar upp och ger trygghet. Detta upprepas

311
Q

Kohut, Det grandiosa självet

A

Fylls på genom föräldrarnas kärleksfulla, stödjande och uppmuntrande reaktioner på barnets beteende
Barnet speglar sig i reaktionerna

312
Q

Fromm, Alienation

A

Resultatet när människor projicerar sitt inre på omvärlden, ett inre som består av känslor, tankar, ideal samt att man då förlorar tron på sig själv.

313
Q

Chomsky, generativ grammatik

A

Att vi har en inbyggd språkmodul från födslen,

314
Q

Potter, empiriska repetoaren

A

hur resultaten bekräftar eller fakta visar

315
Q

Vygotskij, Närutvecklingzon

A

Skillnaden på vad barnet klarar själv och klarar med hjälp av andra.

316
Q

Butler, diskursiva praktiker

A

Kön är språkligt tillblivna handlingar

317
Q

Köhler, Färg och ljus konstans

A

Färgen eller ljuset på ett föremål är konstant trots skiftande ljusförhållanden

318
Q

Vygotskij, Sociogensen

A

Social integration är grunden för att utveckla kognitiva förmågor.

319
Q

Freud, Orala stadiet

A

Beroende fas. överlevnad.
Koncentrerad till munnen, överlevnad.
Konflikt mamma inte vill. Övergår till bita.
Ger beteenden som oral aggressivitet mm.
Ändras med försvarsmekanismer.

320
Q

Eriksson, Steg 3 i livscykeln

A

Genitala stadiet. Initiativ och skuld. Rolltagande och lek. överjaget formas. Lär sig bemästra skuldkänslor. Initiativförmåga och egna mål.

321
Q

Skinner, Negativ bestraffning

A

Negativa konsekvenser fortsätter även om vi ändrat vårt beteende.

322
Q

Eriksson, Ungdomens identitetskriser

A

olösta konflikter på tidigare stadier. Felutveckling, blir problem i puberteten.

323
Q

Kohut, Förstämning

A

Förstämning och narcissistisk störning, 2 sidor av samma mynt

324
Q

Vygotskij, Närutvecklingszon

A

Skillnaden mellan vad barnen klarar själv och det hon klara med hjälp av någon annan.

325
Q

Bowlby, osäker desorienterad anknytning

A

irrationellt obegripligt beteende. Aggression då mamman försvinner, samtidigt som de undviker henne om hon söker kontakt.

326
Q

Potter, Språkligt praktiserande

A

formulerar och konstruerar/strukturerar omvärlden så att vi upplever den på ett visst sätt
(kategoriserar)

327
Q

Piaget, Leken som adaption/funktionslust

A

Anpassa sig och använda känslor, problem och konflikter från det vardagliga livet,

328
Q

Gärdenfors, Antecipatorisk planering

A

Förmåga att planera inför framtiden

329
Q

Bandura, Spegelneuron

A

grunden för att kunna imitera och lära sig av andra

330
Q

Vygotskij, Utvecklingszoner

A

I vissa perioder styr känslor i andra perioder styr förståndet.

331
Q

Moghaddam, Repruduktivt minne

A

Minnet förändras. Tog för lite info från början eller misslyckades att lagrade det effektivt

332
Q

Piaget, Assimilation

A

använder tänket som redan är utvecklat

333
Q

Rogers, Självet

A

en helhet

resultat av hur man uppfattar sig själv och sina relationer till andra.

334
Q

Stern, Känslan av kärnsjälv, 2-6mån

A

Självstyrning (Styra sina handlingar)
helhet (sammanhållen med yttre gränser)
Självaffektivitet (inre känslor)
Självhistoria (man finns)

335
Q

Piaget, Objektpermanens

A

även sådant som för tillfället inte syns eller hörs blir en del av medvetandet.

336
Q

Stern, Känsla av subjektivt själv

A

modern och barnet delar fokus. Interaffektivitet.

337
Q

Kelly, Fixerad rollterapi

A

En teknik inom psykoterapi

338
Q

Piaget, 2 språk

A

Ledsagande: tänkande språk hos vuxna
Kommunikativt: Ett förmedlande språk.

339
Q

Potter, Språkligt sammansatta kategoriseringar

A

Ex polis, sammansätts med lag och ordning, socionom med välfärd och hjälpande

340
Q

Piaget, Adaption

A

strävan efter att Anpassa sig/problemlösning.

341
Q

Wundt, experimentell självobservation

A

Kontrollera minnet. Ex Ord lättare än bokstäver

342
Q

Fromm, Flyktmekanismer

A

Auktoritär hållning-underkastelse och dominans, utplåna sig själv. bli ett med omgivningen

Destruktiv hållning- förinta alla yttre objekt/hot

automatisk hållning- utplåna skillnader mellan sig själv och omvärlden

343
Q

Kohlberg, Moralisk karaktär

A

Jagstyrka och självdiciplin

344
Q

Moghaddam, Working memory

A

Isberget. Arbetsminnet är ovanför vattenytan, långtidsminnet är under. Det ovanför är korttidsminnet.

345
Q

Butler, postmodernism

A

personens egna perceptioner. Inga stabila sanningar, de är tolkningsbara. Vi agerar olika utifrån man och kvinna.

346
Q

Asplund, Optimal aktiveringsnivå

A

Maximera människors produktivitet

347
Q

Butler, Identitet och uteslutning

A

kategoriseringar av typen normalt och onormalt innebär att vi lever våra liv genom identiteter som gör livet möjligt och omöjligt att leva

348
Q

Mead, Konkreta andra

A

Vi lär oss först genom nära och bekanta

349
Q

Fromm, primära och sekundära band

A

Primära: gemeinschaft, familjen

sekundära: gesällschaft, skolan, kompisar arbetsliv

350
Q

Freud, Försvarsmekanismer

A

Hålla kvar förbjudna drifterna i det omedvetna, eller omvandla dessa till mer tillåtna känslor

351
Q

Mead, Rollövertagande

A

barnet tar till sigde konkreta andras verklighet och gör den till sin egen

352
Q

Rogers, Kongruens

A

Individens erfarenhet och upplevelser stämmer överens med den bild hon har av sig själv.

353
Q

Kohlberg, vilket perspektiv

A

kognitivismen

354
Q

Chomsky, LAD

A

språkutveckling, Language acquisition device. grammatiska regler lagrade här redan från födseln.

355
Q

Pavlov, Diskriminering

A

När vi kan skilja på två stimuli som e lika, diskriminerar det ena.

356
Q

Goffman, öppna konflikter

A

Bestraffningar av medlemmar som inte samspelar frontstage, straffas backstage. Hot mot fasaden

357
Q

Garfinkel, Trubbel

A

Det som gör en social ordning stabil genom att utsätta den för trubbel

358
Q

Freud, (FM) Rationalisering

A

Att beteendet vi gör är helt ok (ex döda i guds namn)

359
Q

Rogers, Idealsjälv

A

Det man skulle vilja varar

360
Q

Vygotskij, Stabila perioder

A

Lugn och och gradvis utveckling

361
Q

Rogers, Dynamisk självaktning

A

vilja att lära sig och att utvecklas,

låta barnet själv vara aktiv i kunskapssökandet

362
Q

Bowlby, Vilket perspektiv

A

Psykodynamiska

363
Q

Chomsky, Problemlösning

A

2 typer för att lösa problem. Deduktion och induktion.

364
Q

Eriksson, Steg 5 i livscykeln

A

Ungdomstiden.
Identitet och splittring.
Viljan att vara barn och vuxen på samma gång
Könsroller och kamratroller.

365
Q

Freud, Inre konflikt

A

Mellan drifter och försvarsmekanismer. Mestadels omedveten.

366
Q

Fromm, Individuell karaktär

A

Vad är det unika hos individen

367
Q

Köhler, Formkonstans

A

Insikt i att objektets form är konstant oavsett avståndet till objektet

368
Q

Freud, (FM) Projektion

A

Att man lägger förbjudna eller oaccepterade känslor på andra, oftast de vi inte gillar. (ex svartsjuka)

369
Q

Butler, Vilket perspektiv

A

socialpsykologi

370
Q

Kohut, Grandiosa självet

A

Självobjektet, dvs föräldern blir en sammanhållande del av barnets egna själv.

371
Q

Thorndike, trial and error

A

Inlärning genom försök och misslyckande, alltså inte reflexmässiga beteenden

372
Q

Skinner, Positiv förstärkning/belöning

A

Konsekvenserna av beteendet. Positiv konsekvens beteendet förstärks

373
Q

Bowlby, Separationsresponser

A

1- Protest (separationsångest)
2-Förtvivlan(sorg)
3-likgiltighet eller förnekande. (försvar)
Reaktioner som ett resultat av ett anknytningsbeteende

374
Q

Freud, (FM) Sublimering

A

Lyfta sin drifttillfredsställelse till en mer accepterad nivå

375
Q

Vygotskij, 5 utvecklingskriser

A
Kris är ett nödvändigt inslag för att utvecklas
Födelsekrisen
ettårskrisen
treårskrisen
sjuårskrisen
trettonårskrisen
376
Q

Asplund, Gesällschaft

A

Stadssamhälle. Industrialismen.
Ej grupp, utan fokus på individ.
Privatliv -arbete skiljs åt.
Ser arbete för individen

377
Q

Kohut, självet

A

utvecklas då små barn har behov att stå i centrum och bli älskat. Självet är bipolärt.
Kan leda till splittring av självet vid en konflikt mellan dessa

378
Q

Freud, Libido

A

Livsdriftens energi

379
Q

Vygotskij, Egocentriskt språk

A

Barns självkommunikation.

380
Q

Gärdenfors, Kategorisk perception

A

Tendens att uppfatta saker och hitta mönster i det.

381
Q

Kohut, Narcissistisk energi/libido

A

objektet sammansmälts då med det egna självet och blir ett självobjekt, dvs det grandiosa självet

382
Q

Piaget, Deduktiva slutsatser

A

Dra slutsatser om det enskilda fallet. ex, om det ät blött har det regnat

383
Q

Gärdenfors, Konfirmationsbias

A

Vi hör det som passar oss

384
Q

Watson, Betingad respons

A

måste lära oss för att det ska ske

385
Q

Fromm, Individuation

A

Att gå från att vara en i familjen till att stå på egna ben.

386
Q

Beck, kognitiv triad

A

Hur man tänker på sig själv, hur man tänker på andra, hur man tänker på framtiden.

387
Q

Kohut, 3 självobjekt

A

Speglande självobjekt (förståelse, bekräftelse, empatiskt gensvar.)
Idealiserade självobjekt (de som idealiseras av oss, ger oss en känsla avstyrka och lugn)
alter ego självobjekt (upplevelse av att vara tillsammans med en like

388
Q

Rogers, Organismen

A

Allt som är tillgängligt för medvetet, tankar, känslor och minnen

389
Q

Asplund, Mättnadsprocesser

A

När man börjar tröttna på någonting.

390
Q

Stern, Intoning

A

Bekräfta Barnets känslor

391
Q

Potter, Kognitiva prioriteringa

A

Språkspel värdera olika (trianglarna vi måla)

392
Q

Fromm, Receptiva karaktären

A

Vilja att underkasta sig (slavarna)

393
Q

Mead, Jagmedveten

A

Se sig själv utifrån, växer fram i samspel med andra. Man reflekterar och tänker

394
Q

Skinner, Kulturkrock

A

Individualism vs kollektivism

395
Q

Fromm, affärsmässiga karatärstypen

A

allt är utbytbart, konsumera mer