Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Komparativ Politik > Begrepp > Flashcards

Begrepp Flashcards

1
Q

Large-n comparsion

A

Jämförelse av många länder, ofta baserat på statistiska analyser av strikt jämförbara bevis om dem.
Används när vi vill utveckla eller testa breda generaliseringar över ett brett utbud av olika förhållanden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Variable-oriented approach

A

Jämförelse som fokuserar på specifika teman, mönster och tendenser i en uppsättning av länder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Small-n comparsion

A

Jämförelse mellan ett mindre antal länder, ofta baserat på systematiska, fördjupade analyser och detaljerad kunskap om dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vänster-höger dimensionen

A

Vänster: gynnar välfärdsstaten, statligt ingripande i det sociala och ekonomiska för att uppnå jämlik nivå.
Höger: gynnar mindre statligt ingripande, vill ha marknadsekonomi men även ha en stark stat i nationell lag och nationell säkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Enhetsstat

A

En stat som består av en statlig enhet med gemensam lagstiftning, till skillnad mot union eller federation som är stat som består av flera delstater med viss autonomi.
Ex: Sverige/Iran är enhetsstat till skillnad mot USA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Fyra steg att urskilja när en stat utvecklas.

A

Statlig bildning, nationsbildning, massdemokratisering och utvecklandet av välfärden.
Dock har krig och kapitalism spelat stor roll i de flesta fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en konstitution?

A

Är ett kodifierat set av förankrade och fundamentala lagar (som bestämmer procedurerna att följa i lagstiftning) som fördelar makt mellan regering och instutioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad delas oftast makten mellan i demokratier?

A

Exekutiv, lagstiftande församling och den dömande. Alla demokratiska regeringar följer detta men på olika sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När passar federalt system bäst?

A

I stora länder med minoriteter kopplade till territorium. Är mer decentraliserade än enhetsstater.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När passar enhetsstat bäst?

A

I mindre, homogena länder. Är mer centraliserat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Två vanliga dilemman för federala och enhetsstatliga system

A
  • konflikt som ofta uppstår mellan olika nivåer av demokratisk vald regering.
  • problem i hur man ska förena motstridiga demokratiska påståenden och effektivitet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en Konstitution?

Grundläggande

A

En uppsättning av grundläggande lagar som bestämmer statens centrala institutioner och kontor, befogenheter och uppgifter. Fastställer utformningen och formen av den politiska strukturen.
En konstitution är de lagar för det politiska spelet; vem som kan rösta, vem som kan ställa upp, vilken makt de har, rättigheter och skyldigheter för medborgarna osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kontroll och balans av konstitution.

A

Kontroller - på strömmen på någon del av systemet
Balanser - Maktbalans mellan dem.
Makt ska vara limiterad och därför spridd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad exakt är en konstitution?

A
  1. Grundläggande lagar - lagar om politiska förfaranden som ska följas vid lagar. Högsta lagar - hur alla andra lagar ska göras.
  2. Förankrad status - särskild juridisk status. Anger vanligtvis villkoren för hur konstitution själv kan ändras (mycket krävande så att de inte ändras odemokratiskt).
  3. Kodifierat dokument - skrivet i ett dokument som presenterar det på ett systematiskt sätt
  4. Tilldelningar av makt - ger kontur för hur relationer mellan institutioner och kontor i staten, regeringen och medborgarna. Specificerar rättigheter och skyldigheter för stat och medborgare. Vem kan göra vad och under vilka omständigheter?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur förblir demokratiska konstitutioner rättvisa?

A

Genom att införliva sju grundläggande principer;

  1. Rättsstatsprincipen
  2. Överföring av makt
  3. Maktdelning
  4. Relation mellan regering och medborgare
  5. Suveränitetsområde
  6. Regeringens ansvar
  7. Sista skiljedomare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 1?

A

Rätsstatsprincipen.
Dicey; lagens styrka inte styrkan av kraftfulla (makt) personer.
The rule of law not the rule of powerful individuals.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 2?

A

Överföring av makt.
En fredlig överföring av makt från en uppsättning ledare eller parti till ett annat.
Demokratisk konstitution anger villkoren för detta; när och hur en regering ska väljas, av vem och hur länge de ska sitta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 3?

A

Maktdelning.
Att separera regeringsgrenar till olika avdelningar för olika funktioner, där de ska kontrollera och balansera varandra. Detta för att undvika för stor koncentration av makt.

19
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 4?

A

Relationen mellan regering och medborgare.
En tydlig gräns för regeringen av makt för att garantera medborgarnas rättigheter.
Rättigheter och skyldigheter för medborgare och gränsen för regeringens makt över dem.

20
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 5?

A

Suveränitetsområde.

Konstitutionen specificerar ofta vem eller vad som är den ultimata myndigheten att framställa och verkställ lagar.

21
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 6?

A

Regeringens ansvar.
Regeringen är ansvarig för dess medborgare. Stiftar mekanismen för detta ansvar; Vem är ansvarig för vem och under vilka omständigheter.

22
Q

Grundläggande principer för hur en demokrati förblir rättvis.
Princip 7?

A

Skiljedomare.
En konstitution är inte alltid tydliga. Det sista jobbet för en konstitution; vem ska vara den sista domaren av dess innebörd och hur kan den ändras.

23
Q

Fördelar med enkammarsystem

A

Passar bäst för enhetsstater eller i små stater.
Makten är huvudsakligen belägen i en enhet, inget överlapp eller duplikation, ingen förvirring av roller.
Två kammare kan resultera i rivalitet mellan dem.
I Sveriges fall: ingen släpande andrakammare så att regering ej får igenom förslag.

24
Q

Tvåkammarsystem

A

Kan kontrollera och balansera varandra.
Man kan reducera arbetsbelastningen om den första kammaren tar breda frågor och den andra detaljerna i dem.
Majoriteten av världens demokratier har två.
Fungerar bäst i federala system / stora länder.
Sverige: Kan förhindra för snabba förändringar.

25
Q

Federal stat

A

Stat som kombinerar en central makt/myndighet med en grad av konstitutionellt definierad autonomi

26
Q

Parlamentarism

A

Ledaren är inte direkt vald utan vald av det valda parlamentet
Har lagstiftande organ, sammanslaget verkställande och lagstiftande organ.
Separerat statsminister och statschef.
Makten är ofta delad av parlamentariska medlemmar till skillnad mot president som ensam har makt.
Några av de mest stabila demokratierna är parlamentariska.
Ex: Sverige, SB, Canada, Japan, Danmark.

27
Q

Vad är en president?

A

Statschef och regeringschef

28
Q

Semi-presidentalism

A

Kombinerar en direkt vad president med en premiärminister.
Även kallat hybridsystem.
I teorin kombineras de bästa av parlamentarism och presidentialism.
Mycket ovanligt.
Ex: Finland, Frankrike & Portugal
Nackdel: konflikt mellan makthavarna, förvirring

29
Q

Presidentalism

A

En direkt vald ledare som är både stats- och regeringschef. Man röstar direkt på en person.
Ex: USA & Sydamerika
Nackdel: inte så många har överlevt, svaga och oeffektiva presidenter har försökt få mer makt

30
Q

Den nya institutionalismen

A

En generell riktning som fokuserar på organisationer, strukturer och institutioner av regering.
Kan vara ett ramverk vilken individen uppför sig.
Har eget inflytande.

31
Q

Mobiliseringen av partiskhet.

A

Politik är organiseringen av åsikter.

32
Q

Nigeria

A

Gamal koloni därav gränser utan hänsyn av kolonialmakter.
Presidentialism.
Militärkupp 1996.
Gjordes försök att omvandla befolkningen genom skola (kristen) gillades ej av norra (muslimska) delen.
Slitningar efter självständighet (etniska).
Feodalt, delstater får ha egna lagar men måste vara förenligt med grundlagen.
Får ej ha statsreligion enligt grundlag.

33
Q

Sydafrika

A

Inte så likt andra afrikanska länder.
Ursprung hamnar mellan Europa och Asien.
Enhetsstat indelad i provinser (inslag som liknar federalism).
Parlamentariskt system med två kammare.

34
Q

Iran

A

Teokrati som utgångspunkt.
Enhetsstat.
Hög grad av maktdelning, skapa tröghet i systemet.
Viktigt och mäktigt väktarråd.
Sharia som utgångspunkt.
Fem platser i parlamentet till religiösa minoritetsgrupper.
President väljs direkt, måste godkännas av väktarrådet.
Högsta ledare utses av expertråd, sitter på livstid, utser väktarråd, är ÖB

35
Q

Teokrati

A

”Gudsvälde” (Gud anses ha högsta makten).
Lagstiftningen utgår från religion.

Ex: Iran, Vatikanstaten

36
Q

Indien

A

Federalt.
”Unionsregering” större maktbefogenheter än vanligt.
Parlamentarisk förbundsrepublik
Tvåkammarsystem.
Överhuset representerar delstaterna och under är direktvald församling.
Delstatens självstyre (delstatsregering) kan upphävas av unionsregering och bli presidentstyre.

37
Q

Europeiska unionen

A

En hybrid av confederal och federal (comissionen).
Confederal: Medlemsländernas ovilliga att överge suveränitet i vissa frågor, svag parlament och svag samordning av utrikespolitiken. Medlemmar kan lämna när som helst men djup integration längs kvasi-federala linjer gör det svårt.
Supra-nationell regering/styrelse

38
Q

Konfederation

A

En union med bibehållen suveränitet för de ingående parterna.
(Statsförbund)
Staternas/parternas inbördes förhållande är ofta reglerat genom fördrag istället för konstitution.
NATO

39
Q

Tyskland

A 
Parlamentarisk demokrati. 
Förbundsstat. 
Långtgående autonomi för delstaterna. 
Proportionellt partival med inslag av personval. 
Två kammare.
40
Q

Storbritannien

A 
Enhetsstat. 
Konstitutionell monarki. 
Parlamentariskt system. 
Två kammare. 
Majoritetsval i enmansvalkrets (en kandidat per valkrets)
41
Q

Majoritetsval

A

Fördel: majoritetsregering mer troligt, tydligare politikerkontakt, vald känner mer ansvar. Kan ge stabilt regeringsunderlag
Nackdel: kanske inte speglar så som folket röstar.

42
Q

USA

A

Federation med republikanskt statsskick och presidentalism.

43
Q

Supra-nationell regering/styrelse

A

En kooperation av länder som är villiga att slå samman suveränitet.
EU

Komparativ Politik (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions