Begrepp Flashcards

1
Q

Alternativkostnad

A

En fiktiv kostnad. Värde man går miste om genom att välja ett annat alternativ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Helt fasta kostnader

A

Samma för varje möjlig produktionsvolym inklusive noll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Driftsbetingande fasta kostnader

A

samma för varje möjlig produktionsvolym förutom då ingen produktion alls äger rum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Halvfasta kostnader

A

Helt fasta på en viss nivå i ett visst volymintervall, men helt fasta på andra nivåer i andra volymintervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Proportionellt rörliga kostnader

A

förändras linjärt med produktions- eller

försäljningsvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Progressivt rörliga kostnader

A

ökar snabbare än volymen (t.ex. lönekostnader vid

arbete som utförs på övertid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Degressivt rörliga kostnader

A

ökar långsammare än volymen (t.ex. kostnader för

inköp av råmaterial när kvantitetsrabatter erhålls)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Likviditet

A

”företagets betalningsförmåga på kort sikt”

–Bestäms av dess inbetalningar och utbetalningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Lönsamhet

A

”företagets betalningsförmåga på lång sikt”

–Bestäms av dess intäkter och kostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rörlig och fast kostnad

A

Ändras kostnaden när produktions- eller försäljningsvolymen

ändras?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Direkt och indirekt kostnad

A

Är kostnaden direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt
(kostnadsbärare) eller är den gemensam för flera kalkylobjekt?

• Direkta kostnader kan hänföras direkt till det
enskilda kalkylobjektet (t.ex. material och lön)
– Kan vara rörliga eller fasta!
• Indirekta kostnader (omkostnader) är
gemensamma för flera kalkylobjekt i ett och
samma kostnadsställe (t.ex. kostnader för inköp,
arbetsledning, administration)
– Kan vara rörliga eller fasta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Särkostnad och samkostnad

A

Är kostnaden påverkbar i beslutssituationen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

självkostnad

A

Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget
ska kunna tillhandahålla produkten.
– Alla företagets kostnader för företagets produkter till
dess att de är producerade, levererade och betalda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Restkalkyl

A
Används när tillverkningsprocessen genererar
en biprodukt utöver huvudprodukten
• Vanligt i t.ex. den kemiska industrin,
livsmedelsindustrin, m.m.
• Innebär att alla kostnader påförs
huvudprodukten, varefter denna kostnad
minskas med biproduktens TB, vilket ger
huvudproduktens nettokostnad.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Grundinvestering

A

En utgift i kronor av engångsnatur, vilken
själva investeringen ger upphov till i initialskedet.

Alla utgifter (reklam exempelvis) som företaget haft före
investeringskalkyleringens år 0 (vanligen besluts-tidpunkten)
skall ej tas med i lönsamhetskalkylen. Dylika kostnader benämns
ofta ”sunk costs”.
De sk kringkostnaderna, dvs utgifterna för installation, inkörning,
programutveckling etc kan belasta de första åren alternativt
periodiseras över hela anläggningens livslängd, dvs inte bara
belasta det första året.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Säkerhetsmarginal

A

Den andel av den verkliga volymen som ligger över den kritiska volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

återbetalningsmetoden

A

Används ofta i första hand som en grovsållringsmetod för att
erhålla en indikation på olika projekts lönsamhet
• Kallas också pay-back eller pay-off
• Metoden kan användas med och utan kalkylränta
• Metoden syftar till att att beräkna den tid som åtgår för att de
årliga överskotten ”skall ha betalat tillbaka investeringsutgiften”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förvaltningsberättelse

A

beskriver i ord de viktigaste händelserna under året som gått och
som inträffat efter räkenskapsårets utgång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Resultaträkning

A
Visar en verksamhets intäkter och kostnader och ger som saldo
periodens resultat (vinst eller förlust).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Balansräkning

A

Visar tillgångar, skulder och eget kapital

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tilläggsupplysningar

A

noter, specificera innehållet i resultat- och balansräkningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kassaflödesanalys (för större företag)

A

Sammanfattar förändringen i likvida medel (inbetalningar och

utbetalningar under räkenskapsperioden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Bokslutsdispositioner

A

Är åtgärder som ett företag gör för att skjuta upp beskattning av
företagets resultat till ett senare tillfälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Periodiseringsfond

A

– Innebär att en del (max 25% för AB) av vinsten får sättas av
(spara) en del av vinsten till ett senare tillfälle, dock längst i
sex år.
– En avsättning till periodiseringsfond minskar företagets
beskattningsbara resultat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ackumulerade överavskrivningar

A

Skattemässiga avskrivningar (på tillgångar) som är större än

de planenliga avskrivningarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Anläggningstillgångar

A

• En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i en rörelse
• Tre typer
• Materiella tillgångar är fysiska tillgångar som till exempel
maskiner, inventarier, byggnader och mark.
• Immateriella tillgångar är icke-fysiska tillgångar. Exempel på
immateriella tillgångar är patent, varumärken, kostnader för
forskning och hyresrätter.
• Finansiella tillgångar är långsiktiga placeringar så som aktier,
fordringar och värdepapper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Omsättningstillgångar

A

En omsättningstillgång är en tillgång som löpande förbrukas,
säljs eller omvandlas till likvida medel.
• En omsättningstillgång är en tillgång som inte är en
anläggningstillgång:
– ”Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att
stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med
omsättningstillgång förstås annan tillgång.” (ÅRL, 1 Kap, 1§)
• Mer än 1 års innehavstid är vanligaste tolkningen av
”stadigvarande bruk”,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Bundet eget kapital

A

– Kapital som inte kan delas ut till aktieägarna
• Aktiekapital: det kapital ett aktiebolags ägare har tillskjutit
bolaget.
• Reservfond: Bundet eget kapital som endast får
användas till vissa ändamål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fritt eget kapital

A

Kapital som fritt kan delas ut till aktieägarna.
– Balanserad vinst: Vinsten som återstår från tidigare år
– Årets vinst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Tillverkningskostnad

A

Tillverkningskostnad är ett kostnadsslag i en självkostnadskalkyl. Tillverkningskostnad är alla kostnader som är förknippade med tillverkning och produktion av en produkt.

Tillverkningskostnad består av direkt material, materialomkostnad, direkt lön, tillverkningsomkostnad och speciella direkta kostnader

31
Q

Trång sektion

A

En trång sektion eller en flaskhals är en del av en helhet som har en fullt utnyttjad kapacitet trots att de andra delarna i helheten har ledig kapacitet.

En trång sektion eller en flaskhals bromsar upp en process. En trång sektion eller en flaskhals skall byggas bort på lång sikt.

32
Q

Utgift

A

Värdet av en köpt resurs, uppstår i samband med affärshändelse.

33
Q

Kritisk volym

A

Kritisk volym betecknar inom företagsekonomi den produktionsvolym där de totala intäkterna är lika stora som de totala kostnaderna. Den kritiska volymen är alltså den volym som måste produceras för att break-even ska nås.

34
Q

Fortlevnadsprincipen

A

Enligt fortlevnadsprincipen skall man utgå från att ett företag bedriver en pågående verksamhet och kommer att fortsätta med verksamheten i framtiden. Detta leder till att man skall värdera företagets tillgångar utifrån tanken att företaget kommer att få möjlighet att utnyttja tillgångarna och därmed får ekonomiska fördelar i framtiden. Om ett företag avvecklas skall företaget inte värderas enligt denna princip och företagets värde blir då lägre.

35
Q

Koncekvensprincipen

A

Konsekvensprincipen innebär att samma värderingsmetoder ska användas år efter år.

36
Q

Inkomst

A

Värdet av en såld resurs, uppstår i samband med affärshändelse.

37
Q

Utbetalning

A

Kassaflöde ut från företaget

38
Q

Inbetalning

A

Kassaflöde in till företaget

39
Q

Kostnad

A

Värdet av en förbrukad resurs

40
Q

Intäkt

A

Värdet av en prestation

41
Q

Resultat

A

Differensen mellan intäkter och kostnader under en viss period.

42
Q

Lönsamhet

A

Relation mellan resultatet under en priod och det kapital som utnyttjats under perioden.

43
Q

Kritisk volym

A

Den volym där total intäkt och total kostnad är lika stora

44
Q

Kalkylobjekt

A

En vara eller tjänst(eller något annat) som man vill beräkna den “faktiska” kostnaden för, kallas även kostnadsbärare.

45
Q

Direkt kostnad

A

En kostnad som är direkt hänförbar till ett visst kalkylobjekt

46
Q

Indirekt kostnad

A

En kostnad som är gemensam för flera kalkylobjekt, kallas även omkostnad

47
Q

Särkostnad

A

En kostnad som uppkommer eller faller ifrån, till följd av ett visst beslut

48
Q

Särintäkt

A

En intäkt som uppkommer eller faller ifrån, till följd av et visst beslut

49
Q

Samkostnad

A

En kostnad som inte påverkas av vilket beslut som fattas i en viss beslutssituation

50
Q

Täckningsbidrag TB

A

Differensen mellan särintäkt och särkostnad

51
Q

Bidragskalkylering

A

Kalkylering baserad på täkningsbidrag

52
Q

Operationell kostnad

A

Särkostnad plus alternativkostnad

53
Q

Periodkalkylering

A

Att fastställa de totala kostnaderna för en viss produkt under en viss period och relatera dessa till periodens volym vilket då ger en genomsnittlig kostnad per styck

54
Q

Självkostnad

A

Den långsiktiga kostnaden per styck för att företaget ska kunna tillhandahålla en viss vara eller tjänst

55
Q

Divisionskalkyl

A

Beräkning av självkostnad genom att de totala kostnaderna för perioden divideras med den verkliga volymen

56
Q

Normalkalkyl

A

Att kalkylmässigt relatera periodens fasta kostnader till den normala volymen, och de rörliga kostnaderna till den verkliga volymen, för att erhålla ett mer stabilt värde på självkostnaden mellan perioderna

57
Q

Utnyttjandegrad

A

Relationen mellan verklig volym och normal volym

58
Q

Minimikalkyl

A

kalkylering av rörlig kostnad per styck genom att de totala rörliga kostnaderna relateras till den verkliga volymen

59
Q

Död zon

A

Den delen av ett nytt volymintervall där de ökade totala intäkterna ännu inte uppväger de ökade totala kostnaderna särskilt vanligt då halvfasta kostnader förekommer

60
Q

Kausalitet

A

När ett kalkylobjekt bär exakt de kostnader som de orsakar

61
Q

Påläggskalkylering

A

Metod för kalkylering av självkostnad där de indirekta kostnaderna täcks med procentuella pålägg på de olika kalkylobjektens direkta kostnader

62
Q

Fördelningsnyckel

A

En direkt kostnad som används för att fördela omkostnader

63
Q

Direkta materialkostnader, DM

A

Kostnader relaterade till material som kan hänföras direkt till det enskilda kalkylobjektet

64
Q

Materialomkostnader, MO

A

Kostnader relaterade till material som är gemensamma för flera kalkylobjekt

65
Q

Tillverkningskostnader, TO

A

Kostnader relaterade till tillverkningen i övrigt som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på DL

66
Q

Tillverkningskostnad

A

Summan av DM, MO, DL, TO och SDT

67
Q

Administrationskostnader, AO

A

Kostnader för administration och ledning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden.

68
Q

Försäljningskostnader, FO

A

Kostnader för försäljning som är gemensamma för flera kalkylobjekt; fördelas via pålägg på tillverkningskostnaden

69
Q

Affärsomkostnader, Affo

A

Summan av AO och FO

70
Q

Vinstpålägg

A

Pålägg på självkostnad som grund för prissättning

71
Q

Vinstmarginal

A

Andelen av försäljningspriset som är vinstpålägg

72
Q

ABC-Kalkylering

A

Metod för självkostnadskalkylering som baseras på analys av resursförbrukning i företagets olika aktiviteter och kartläggning av de olika kalkylobjektens utnyttjande av aktiviteterna

73
Q

Kostnadsdrivare

A

Den grundläggande orsaken till att kostnaden i en aktivitet kan öka eller minska, och som beskriver aktivitetens omfattning på ett sätt som går att kvantifiera

74
Q

Aktivitetssats

A

Kostnaden per enhet för en kostnadsdrivare