Begrepp Flashcards
Civilrätt (privaträtt)
Rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott. Kan gälla avtal. Är dispositiva.
Offentlig rätt
Samlingsnamn för stats. Och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamheter. Straffavgifter. Indispositiva.
Den juridiska metoden
- Identifiera problemet
- Rättsfråga
- Rättsförhållande - Identifiera eventuell tillämpning lag
- Rättsområde
- Lag
Svenskrättens rättskällor
- Författningar/föreskrifter – är formellt bindande. Går i ordningen: grundlag, lag, förordningar, myndighetsföreskrift.
- Förarbeten – offentliga ”utredningar” som ligger till grund för lagstiftning och bland annat diskuterar syftet bakom lagen och vissa tänkbara problemfall. Minskad betydelse idag pga. EU:s lagstiftning och maktposition.
- Rättspraxis – ett samlingsnamn för avgöranden från domstolar och myndigheter. Prejudikat
- Doktrin – används som samlingsnamn för den rättsvetenskapliga litteraturen. Tolkningar av författningar> förarbeten> rättspraxis.
- Supplerande rättskällor – utfyllande källor, handelskällor, sedvänja (oskrivna regler som uppstått på grund av att de blivit allmänt accepterande i rätten av tradition).
Svenskrättens precedensregler
Grundlag> lag (lex suprior> lex inferior)
Speciallag> allmän lag (lex specialis> lex generalis)
Senare lag> tidigare lag (lex posterior> lex priori)
Rättsområden inom folkrätten
- IP-rätt(internationell privaträtt) – vilket lands lagar ska gälla i konflikter, vilken lag ska tillämpas i en konflikt om personer befinner sig i ett annat land.
- Folkrätt (sedvanerätt + traktaträtt) – avtal mellan stater, mellanstatliga avtal
- EU-rätt (unionsrätt) – ej rätt att kränka länders suveränitet, EU har lagstiftningsmakten över Sverige (innefattar alla medlemmar i EU).
Folkrättens rättskällor
- Internationella överenskommelser (instrument)
- Internationell sedvanerätt (statspraxis)
- Allmänna rättsgrundsatser (rättsprinciper)
- Rättsliga avgöranden (rättspraxis)
- Sakkunniga författares lärosatser (doktrin)
- Ex aequo et bono (efter vad som är skäligt)
Hard law och soft law
Det som är bindande och det som inte är bindande.
(Folkrätt) hard law: bindande (instrument)
Konventioner, traktater, föredrag, protokoll, tilläggsprotokoll och överenskommelse.
(Folkrätt) soft law: icke- bindande
resolutioner, deklarationer, förklaringar, rekommendationer. (viktigt att komma ihåg, soft law kan bli hard law via implementering)
Implementering/införlivning
- Inkorporering (görs till svensk lag)
- Transformering (svensk lag görs)
- Konstaterande (fördragskonform tolkning)
EU:s rättskällor
- Primärrätt – de olika fördrag som ligger till grund för samarbete och som slår fast själva spelreglerna för samarbetet inom EU, dvs anger vad staterna och EU-institutionerna får och inte får göra. (grundlag)
- Sekundärrätt – de regler som beslutas av EU:s institutioner, såsom förordningar, direktiv och beslut. (Förordningar direkt tillämpade jfrt m. direktiv som måste implanteras.
- Rättspraxis – EU-domstolens avgöranden (bindande)
- Allmänna rättsprinciper – Europakonventionen utgör allmänna principer, EU har inte rätt att skapa egna tolkningar av Europakonventionen.
- Allmänna överenskommelser – stater som är medlemmar i EU har gett makten till EU, länder ska hjälpa och stötta varandra (exempel konflikter). EU får dock inte lagstifta åt medlemsländer.
- Icke bindande rättsakter – inte formellt bindande men viktigt får tolkningen av bindande lagar (innefattar bl.a. resolutioner, deklarationer och åtgärdsprogram.
(EU) hard law: bindande (rättsakter)
- Föredrag
- Protokoll
- Förklarningar
- Förordningar
- Direktiv
- Beslut
(EU) Soft law: Icke bindande:
- Resolutioner
- Deklaration
- Åtgärdsprogram
- Rekommendationer
- Yttringar
Dualism
Som även brukar kallas för det nordiska synsättet menar på att man skiljer på den internationella och nationella rätten (lagar/regler/förordningar) och ser på dem som två separata rättsordningar. Dualismen menar på att lagar kräver implementering som utförs i tre steg: inkopiering, transformering och konstateranden. Precedensreglerna som gäller inom dualism är att svensk lag har företräde internationell lag enligt legalitetsprincipen.
Monism
är motsatsen som syftar på att det endast finns en enhetlig rättsordning som gäller för både internationell rätt som nationell rätt. Det vill säga när ex EU har lagstiftat en ny lag behöver inte denna lag inte implanteras in till landets o fråga egna lag utan blir direkt till nationell lag, detta system har bland annat Frankrike.
Svenskrätt förhållande till EU-rätt
krävs implementering, EU-lag går framför svensk lag (und. 10:6 grundlag företräde)
EU- rättens precedensregler
Grundlag> lag (lex superior > lex interior)
Speciallag> allmän lag (lex specialis> lex generalis)
Senare lag> tidigare lag (lex posterior> lex prior)
Indispositiv
En indispositiv bestämmelse innebär att lagen är tvingande och inte kan avtalas bort. Parterna får inte ändra eller avtala om andra villkor än de som fastställs i lagen. Indispositiva regler skyddar allmänna intressen eller särskilda skyddsintressen, som ofta gäller för att skydda svagare parter. arbetsrättsliga regler, som minimilön eller arbetstid, får inte brytas.
Dispositiv
En dispositiv bestämmelse innebär att parterna kan avtala om något annat än det som står i lagen. Med andra ord, lagen fungerat som standardregel, men det är möjligt för parterna att ändra villkoren genom ett avtal om de önskar. Dispositiva regler använd ofta i civilrätt, där parterna har stor frihet att själva bestämma hur deras rättsförhållanden ska se ut. exempel konsumentköplagen
Framtidsfullmakt
En huvudman kan ge en annan person behörighet att i framtiden agera för fullmaktsgivarens räkning om huvudmannens hälsotillstånd blir sådant att hen blir besluts oförmögen och inte kan ta hand om sina egna angelägenheter. Detta regleras i lag (2017:310). Huvudmannen ska formulera särskilda föreskrifter i framtidsfullmakten. T.ex. hur fastigheten ska skötas, aktieinvesteringar, hur den dagliga livsföringen ska vara och hur fullmaktshavren ska få betalt.
God man
Domstol kan förordna om god man för en person (huvudman) som på grund av sjukdom eller liknade behöver hjälp för att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person (11:4 FB). En god man kan rättshandla för huvudmannens räkning och binda huvudmannen till avtal med mera. Huvudmannen har kvar sin egna fulla rättshandlingsförmåga och kan alltså agera parallellt med den gode mannen.
Förmyndare
En förmyndare har i uppgift att förvalta en omyndigs tillgång. Förmyndaren ska ha sin ställning antigen på grund av lagens generella stadganden (s.k legal förmyndare) eller enligt särskilt förordnade av domstol. Det legala förmyndarskapet följer vården av barnet. Föräldrar till ett barn är normalt gemensamma vårdnadshavare och därmed automatisk förmyndare (10:2 FB).
Förvaltare
Om en person saknar förmåga att vårda sin egendom eller inte är tillräckligt med hjälp av en god man eller annan (exempel anhöriga), får domstol förordna en förvaltar (11 kap. 7§ 1 st. FB). Huvudmannen förlorar sin rättshandlingsförmåga beträffande sådant som omfattas av förvaltningsuppdraget (11:9 FB). Alltså kan inte huvudmannen binda sig till avtal som rör sådant som omfattas av förvaltaruppdraget. Förvaltaruppdraget ska omfattas kring huvudmannens behov den kan avse t.ex. en fastighet eller ett banktillgodohavande men inte omfatta andra saker (11 kap. 2 § 2 st. FB).
Anhörigbehörighet
Personer som inte längre kan ta hand om sina ekonomiska angelägenheter på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknade förhållanden kan företrädas av anhöriga (17:1 FB). En sådan anhörig kan binda huvudmannen endast beträffande rättshandlingar som rör den dagliga livsföringen, t.ex. betalning för mat, kläder och hygien, bostad, hälso- och sjukvård, transporter, försäkringar, skatter, tv och telefon samt ansökan om bostadsbidrag eller hemtjänst.
De olika svenska rättsreglerna
Grundlag är högt skyddad och svår att ändra, högsta formen av lagstiftning. Denna lag står även över alla andra i pyramiden (där EU-rätten skiljer sig från), men alla i svenskrätt. Svår att reglera – en lång process. Grundlagarna har högst juridisk status och står över ALLA andra lagar. Fr 8:14
Lag stiftas av riksdagen, där regeringen ofta föreslår om nya lagar eller lagändranden. En mer formell process än förordningar och förskrifter, lagar har en hög juridisk status. Den är bindande och reglerar samhället/individers rättigheter. RF 8:1, RF 1:4
Förordning skapad av regeringen för att genomföra lagar, baserat på befogenheter som getts av riksdagen genom lag. De är binande men kommer i underordning gentemot lagarna. Har rättslig kraft men inte lika stark som lagarna RF 8:1
Myndighets föreskrifter skapad av myndigheter för detaljerad reglering, används alltså för att implementera lagar eller förordningar. Bindande inom sitt tillämpningsområde men med lägre status än förordningar. Myndigheter och kommuner. RF 8:1
Ingen kan inte strida mot de övre.
