Begrepp

Question 1

Aggregationsform

Answer 1

Alla grundämnen kan förekomma i fast(s), flytande(l), gas(g). Det beror på temperatur och tryck. Ju högre temperatur desto snabbare rör sig atomerna och desto högre energi. De har samma kemiska egenskaper.

Question 2

Blandning

Answer 2

Två eller flera ämnen blandas. Kan bilda homogen/lösning (att man ej ser skillnad) eller heterogen (att man ser skillnad). Egenskaperna beror på ämnena i och det är lätt att separera. Tex. destillation, filtrering.

Question 3

Kemisk förening

Answer 3

Två eller flera ämnen bildar ett nytt ämne vid tillförd energi genom en kemisk reaktion. Det nya ämnet har helt andra kemiska och fysikaliska egenskaper. reaktant+reaktant->produkt

Question 4

Fasövergång

Answer 4

När ett ämne övergår från en aggregationsform till en annan. Energi antingen tillförs eller frigörs. Avdunstning, kondensering, sublimering, smältning, stelning.

Question 5

Ädelgas

Answer 5

I grupp 18 i periodiska systemet. De är gaser och har fullt yttre skal, 8 resp 2 (helium). De är reaktionströga eftersom de varken vill ge eller få elektroner. De finns i naturen i sin vanliga form.

Question 6

Bohr/Mendelejev

Answer 6

Bohr kom fram till en av de nyaste atommodellerna med elektronskal runt kärnan. Bohrs modifierade atommodell har istället orbitaler.
Mendelejev kom på strukturen till de periodiska systemet utifrån atomers elektronfördelning.

Question 7

Elementalpartikel

Answer 7

Partiklarna som finns i en atom, elektron (negativ laddning), proton (positiv laddning), neutron (ingen laddning). P+ och n0 bildar nukleonerna/kärnan.

Question 8

Atommassa

Answer 8

Medelvärdet av ett grundämnes alla isotopers massa. Ex: Väte H 1,008. Eftersom protonerna och neutronerna väger mycket mer än elektronerna blir masstalet ungefär lika med massan, men atommassa fungerar som en mer generell bild över grundämnet och dess isotoper. Atommassan är också utifrån hur vanliga isotoperna är.

Question 9

Masstal

Answer 9

Antal protoner och neutroner i en specifik atom.

Question 10

Energinivå

Answer 10

I Bohrs atommodell fördelas elektronerna runt kärnan i energinivåer. 1. K=2 e-. 2. L=8 e-. 3. M=18 e- osv. Elektronerna fördelas så att atomen har minsta möjliga energi.

Question 11

Orbital

Answer 11

Alla energinivåer är indelade i ett antal orbitaler som får plats med 2e-. K= 1o, 2e-. L= 4o, 8e-. M= 9o, 18e-. Men efter Ar18 när M skalet är fyllt med 8 valenselektroner fylls istället N skalet med två stycken, därefter kan M skalet fyllas på till 18. Det beror på att N skalets första orbital har lägre energi än M skalets sista. Det förklarar varför alla ädelgaser har 8 valenselektroner (He 2).

Question 12

Grundtillstånd

Answer 12

Elektronfördelningen i en atom utgår ifrån att atomen ska ha så låg energi som möjligt. Elektronerna fördelas så nära atomkärnan som möjligt, och ingen elektron är exiterad.

Question 13

Atomnummer

Answer 13

Antal protoner i en atom. Z

Question 13

Exiterad elektron

Answer 13

När en elektron vid tillförd energi hoppar ut till ett skal längre ifrån kärnan. Sedan när den ska tillbaka skickar den ut samma mängd energi som tillfördes i form av en foton (ljus), hos alkalimetaller bildas tydliga färger ex: Litium, gul. Om tillräckligt med energi tillförs kan elektronen lämna atomen helt och bilda en jon.

Question 14

Isotop

Answer 14

Det finns olika isotoper av ett grundämne, det utgår ifrån neutrontalet N. Ex: Väte har tre isotoper, vanligt 0N, Deuterium (tungt väte) 1N, Tritium 2N.

Question 15

Alkalimetaller

Answer 15

I grupp 1 i det periodiska systemet. De har en valenselektron och har liknande egenskaper. De är extremt reaktionsbenägna och finns inte fria i naturen. De ger ifrån sig en elektron och bildar positiva envärde joner som gärna bildar jonföreningar med halogenerna. De har tydliga metall egenskaper och är även mjuka och lätta att dela eftersom eras metallbindning är svagare än andra. Reaktiviteten ökar nedåt.

Question 16

Alkaliska jordartsmetaller

Answer 16

I grupp 2 i det periodiska systemet. De har två valenselektroner, ganska reaktionsbenägna. De bildar positiva tvåvärda joner. De har starkare metallbindning än alkalimetallerna. Reaktiviteten ökar nedåt.

Question 17

Övergångsmetaller

Answer 17

I grupp 3-12 i det periodiska systemet. De har oftast 1 eller 2 valenselektroner. Pga orbitaler så har de alla samma antal valenselektroner eftersom det är skalet innan som fylls på. De är metaller men har mindre metallegenskaper än alkalimetallerna.

Question 18

Grupp

Answer 18

Lodrät rad i periodiska systemet. Visar antal valenselektroner. De har liknande egenskaper i en grupp. 1, 2, 13-18 är huvudgrupper.

Question 19

Period

Answer 19

Vågrät rad i periodiska systemet. Visar antal energinivåer.

Question 20

Halogener

Answer 20

I grupp 17 i det periodiska systemet. Har 7 valenselektroner, reagerar gärna, framförallt med alkalimetallerna. Bildar envärda negativa joner. De är icke-metaller. Reaktiviteten ökar uppåt i en grupp.

Question 21

Metallbindning

Answer 21

Metall+metall. Alla metaller i en metallbindning släpper löst sina valenselektroner, de blir delokaliserade. Metallbindning är starka pga det, delokaliserade elektroner är som elektronmoln som håller metalljonerna samman och gör även att metaller kan böjas. De gör även att metaller kan leda ström och värme bra eftersom elektronerna skickar vidare strömmen. Ju fler delokaliserade elektroner desto starkare bindning, ex Mg har högre smältpunkt än Na.

Question 22

Joniseringsenergi

Answer 22

Den mängd energi som krävs för att en elektron ska skickas iväg från atomen helt och bilda en jon. Den ökar åt höger i en period.

Question 23

Jonbindning

Answer 23

Ickemetall+metall. Ickemetallen tar elektroner från metallen så att de båda får ädelgasstruktur. men pga elektrostatisk attraktion mellan positivt och negativt dras de samman och bildar en jonbindning. Alla jonbindningar är salter, uppbyggda av kristaller. De går sönder om de försöker böjas eftersom jonerna är uppbyggda två och två, om de flyttar ett steg så hamnar +&+, -&- vilket repellerar och kristallen går sönder.

Question 24

Oktettregeln

Answer 24

Alla atomer strävar efter en oktett (8) elektroner i det yttersta skalet (undantag He och H).

Question 25

Magnesium i saltsyra

Answer 25

En laboration där Magnesium lades i saltsyra med lock. Under den tiden bildades MgCl2, eftersom HCl-> H+ + Cl- Vissa magnesium atomer bildade joner Mg2+ och bildade jonförening med två klorid joner. När locket sedan öppnades släpptes H+ joner ut och vid en låga hörs en knall. Eftersom flera vätejoner lämnat lösningen så har pH värdet höjts eftersom ju fler vätejoner desto surare. Dessutom har magnesiumets massa minskat eftersom vissa atomer blivit en del av lösningen som joner. När lösningen sedan lades i ett värmeskåp så att allt vatten fick avdunsta bildades ett salt, MgCl2.

Question 26

Fällning

Answer 26

När två salter blandas kan jonerna delas och bilda jonföreningar med joner från det andra saltet. Då kan det bildas fällningar, det innebär att ett av de nya salten är svårlösligt i vatten och blir solid (s) och det andra aqua (aq).

Question 27

Effektiv kärnladdning

Answer 27

Hur stark attraktionen är mellan kärnan och elektronerna. Det är en blandning av både hur långt ifrån kärnan elektronen är men också hur många elektroner det finns mellan de eftersom de repellerar bort elektronen. Detta avgör atomradien. Kärnladdningen ökar åt höger i en period

Question 28

Metaller

Answer 28

Majoriteten av periodiska systemet. De har metallglans, leder ström och värme bra, kan formas.

Question 29

Icke-metaller

Answer 29

Till höger, upp, i det periodiska systemet. De flesta är gaser, två är flytande i rumstemperatur. Leder inte ström och har låga smält och kokpunkter.

Question 30

Rent ämne

Answer 30

Endast ett ämne, ex: Grundämne, kemisk förening.

Question 31

Modell

Answer 31

Vetenskap som gör den bästa gissningen i hur något ser ut utifrån experiment och undersökning. Om en motbevisas ska den ändras. Ex: atommodellen, den har ändrats och förbättras ut med att man lärt sig mer.

Question 32

Atomradie/Jonradie

Answer 32

En atom eller jons radie. Minskar åt höger i en period. Ökar nedåt i en grupp. Positiva joner får mindre radie, negativa får större. Det beror på den effektiva kärnladdningen. I en grupp ökar antal elektronskal därför ökar atomradien. I en period ökar antal elektroner men även antal protoner, då blir den effektiva kärnladdningen starkare och radien mindre. Positiva joner blir mindre eftersom det blir starkare attraktion mot kärnan. Negativa blir större eftersom det blir fler elektroner än protoner och elektronerna dras inte lika starkt mot kärnan.