Begrepp

Question 1

Atom

Answer 1

Atom är en byggsten som all materia är uppbyggd av.

Länge trodde man det var den minsta byggstenen därför kommer ordet atom från grekiskans atomus som betyder odelbar.

Idag vet man dock att atomen i sig består av mindre partiklar såsom neutroner, elektroner och protoner. (Man vet även att neutroner och protoner består av kvarkar)

Question 2

Molekyl

Answer 2

Molekyl är två eller flera atomer som vid en kemisk reaktion slagit sig samman.

Till exempel H2O är en kemisk förening och inte ett grundämne.

Question 3

Grundämne

Answer 3

Ett grundämne är ett ämne som består av en eller flera av samma atom.

Grundämnena finns listade i det periodiska systemet och vi har idag listat 118 olika grundämnen.

Question 4

Kemisk förening

Answer 4

En kemisk förening är flera grundämnen som har slagit sig samman och bildat en nytt ämne. Förslag på en kemisk förening är vatten, H2O.

Question 5

Periodiska systemet

Answer 5

I det periodiska systemet finns alla hittills upptäckta grundämnen listade.

Indelningen av ämnena beror på atomnumret, alltså antalet protoner i kärnan.

De är också ordnade efter atommassan ( hur mycket atomkärnan väger).

De som väger minst är listade i kolumnen längst till höger och kallas ädelgaser.

Periodiska systemet är också indelat i sju perioder som visar vilka grundämnen som är naturligt förekommande och vilka man upptäckt på konstgjord väg.

Question 6

Elektron

Answer 6

Elektroner är negativt laddade och är partiklar som åker runt atomkärnan i olika elektronskal.

Elektronerna har nästan ingen massa alls och räknas därför inte med i atommassan.

Question 7

Atomkärna

Answer 7

I atomkärnan finns det protoner och neutroner som hålls samman på grund av olika laddningar.

Question 8

Proton

Answer 8

Protoner är positivt laddade och finns inuti atomkärnan.

Det är antalet protoner som avgör vilket ämne ett ämne är, ändras antalet protoner ändras också ämnet.

Question 9

Neutron

Answer 9

Neutronerna är oladdade och finns inuti atomkärnan. Olika antal neutroner ger upphov till olika isotoper.

Question 10

Partikelaccelerator

Answer 10

En partikelaccelerator är när man utsätter partiklar för extrema hastigheter i ett vakuumrör för att sen låta de krocka med en annan partikel för att kunna se atomens inre.

Question 11

Jon

Answer 11

En jon är en atom eller molekyl med en elektrisk laddning.

Speciellt för en jon är att den har olika antal protoner och elektroner.

Question 12

Atomnummer

Answer 12

Atomnumret är samma sak som antalet protoner i atomkärnan. Atomnumret står snett ner till vänster om ämnets beteckning.

Question 13

Masstal

Answer 13

Ett ämnes masstal är den sammanlagda summan av neutronerna och protonerna i atomkärnan.

Masstalet betecknas snett upp till vänster om ämnets beteckning.

Question 14

Isotop

Answer 14

Isotop är en variant av ett ämne.

Det som skiljer de olika ämnena åt är antalet neutroner. Ämnet har alltså samma atomnummer men olika masstal.

Question 15

Elektronskal (K,L,M, …)

Answer 15

I de olika elektronskalen får de plats olika antal elektroner. Det första elektronskalet är k-skalet 2 elektroner, l-skalet 8 elektroner, m-skalet 18 skalet. (formel 2n2)

Denna modell kallas för bohrs atommodell. Egentligen är det lite mer komplicerat, då elektroner befinner sig i så kallade orbitaler

Question 16

Elektromagnetisk strålning

Answer 16

Elektromagnetisk strålning är en strålning som bildas när elektroner hoppar mellan elektronskalen och frigör energi.

Gammastrålning är ett exempel på elektromagnetisk strålning med en väldig kort våglängd och ingen massa.

Ett annat exempel på elektromagnetisk strålning är röntgenstrålning.

Question 17

Röntgenstrålning

Answer 17

Wilhelm Röntgen upptäckte röntgenstrålning. Röntgenstrålning är en typ av elektromagnetisk strålning och tränger igenom hud men inte skelett.

Question 18

Sönderfall

Answer 18

Sönderfall är när atomkärnorna sönderfaller på grund av att de är instabila.

Alla atomer sönderfaller någon gång fast med olika tidsspann.

Question 19

Joniserande strålning

Answer 19

Joniserande strålning är ungefär samma sak som radioaktiv strålning.

Strålningen har förmågan att slå ut elektroner ur atomkärnan för att bilda positiva joner.

Question 20

Alfastrålning

Answer 20

Alfastrålning är den svagaste typen av partikelstrålning och kan stoppas av endast ett papper. När alfastrålning sker utsöndrar atomen en alfapartikel, helium 24He.

Question 21

Betastrålning

Answer 21

Betastrålning är när en neutron omvandlas till en proton och en elektron. Elektronen utsöndras som strålning i form av en betapartikel, -10e.

Question 22

Gammastrålning

Answer 22

Till skillnad från beta- och alfastrålning består inte gammastrålning av några partiklar utan är en elektromagnetisk strålning.

Gammastrålning kan inträffa vid fission, fusion, radioaktivt sönderfall och elektroner som hoppar mellan elektronskal som sedan frigör energi i till exempel form av gammastrålning.

Question 23

Halveringstid

Answer 23

Halveringstiden är tiden det tar för ett ämnes atomkärnor att sönderfalla till hälften. Tiden kan variera och sönderfallet per sekund kan mätas i Becquerel, Bq.

Question 24

Aktivitet

Answer 24

Hur instabilt ett ämne är. Är det väldigt instabilt sönderfaller det fortare och har därför en hög aktivitet.

Question 25

Geiger-Müller-mätare

Answer 25

Geiger-Müller-mätare är ett instrument som används för att mäta radioaktivitet.

Question 26

Becquerel, Bq

Answer 26

Enheten för att mäta halveringstiden. 1 Bq är ett sönderfall per sekund.

Question 27

Bakgrundsstrålning

Answer 27

Den strålningen vi ständigt blir utsatta för till exempel från marken.

Question 28

Dosimeter

Answer 28

Ett instrument för att mäta radioaktiv strålning under en specifik tidsperiod.

Question 29

Stråldos

Answer 29

Dosen av strålning.

Question 30

Millisievert

Answer 30

Enhet för att mäta radioaktivitet.

Question 31

Radon

Answer 31

Radon är ett grundämne i form av en ädelgas.

Radon har i sig låg radioaktivitet men dess radondöttrar som bildas vid sönderfall av radon är radioaktivt.

Radon bildas vid sönderfall av en instabil radium-226.

Question 32

Energiformer, att kunna ge flera exempel

Answer 32

Till exempel rörelseenergi, värmeenergi, kärnenergi och strålningsenergi.

Question 33

Kärnklyvning

Answer 33

Kärnklyvning sker huvudsakligen när man tillsätter en neutron till ett ämne för att göra dess kärna instabil för att få den att sönderfalla för att utsöndra energi som vi kan fånga upp.

Question 34

Fission

Answer 34

Fission innebär kärnklyvning. Fission är dagens vanligaste sätt att skapa energi på, det är fission man använder i kärnkraftverk. Under kedjereaktionen som skapas frigörs energi i form av värme, partikelstrålning och elektromagnetisk strålning.

Question 35

Fusion

Answer 35

Fusion innebär att man sätter ihop två lätta atomer för att bilda en tyngre. För att detta ska ske krävs en otrolig hög värme och/eller högt tryck.

Fusion är bättre för miljön då det inte lämnar kvar samma mängd radioaktivt avfall som fission i ett kärnkraftverk men i dagens samhälle har ingen kommit på exakt hur man ska kunna använda sig av fusion för att skapa elektricitet.

Question 36

Atombomb

Answer 36

En atombomb är ett kärnvapen och bygger på en kedjereaktion, oftast från en fission, klyvning av tunga atomkärnor. I vissa fall bygger den dock på kombinationer av fission och fusion.

Question 37

Vätebomb

Answer 37

En vätebomb är kraftigare än en atombomb då den bygger på en fusion. Det går till på det sättet att vätekärnor smälts samman till helium och bildar enorma mängder energi.

Question 38

Kedjereaktion

Answer 38

När man talar om kedjereaktioner inom fysiken menar man oftast på den kedjereaktionen som finns inom fission.

Man tillför neutroner till det redan ostabila ämnet Uran för att göra kärnan ännu mer instabil så att den omedelbart sönderfaller och klyvs. Den avger då två nya neutroner som i sin tur klyvs i fyra, som i sin tur klyvs i åtta.

Det har blivit en kedjereaktion. Vid varje klyvning frigörs energi. Därför blir det enorma mängder energi vid en kedjereaktion som är farlig om den inte blir kontrollerad.

Question 39

E=mc2

Answer 39

E=mc2 visar att energi och massa är två sidor av samma sak och att de kan omvandlas till varandra.

Ekvationen säger att energi (E) är lika med massan (m) multiplicerat med ljusets hastighet (c) upphöjt till två.

Den visar att om något väldigt litet skulle omvandlas till ren energi skulle det ha en enorm mängd energi.

Question 40

Kärnreaktor

Answer 40

Det finns olika typer av kärnreaktorer, till exempel kokvattenreaktor. I kärnreaktorn är där kedjereaktionen initieras, kontrolleras och bibehålls.

Question 41

Kuts

Answer 41

Kutsar är cylinderlikt sammanpressat urandioxid som är en kemisk förening mellan uran och syre. Flera kutsar staplas på varandra och får en kapsel. Dessa kapslar sätts samman till en bränslepatron och kan användas som bränsle i en kärnreaktor.

Question 42

Generator

Answer 42

En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi genom elektromagnetisk induktion.

Question 43

Turbin

Answer 43

Turbin är en snurrande motor som drivs av strömmande gas eller vätska.

Turbinen ändrar vätskans eller gasens rakt-fram-rörelse till en roterande rörelse.

Rörelsen kan användas till till exempel tandläkarens borr som drivs av en liten luftturbin. Turbinen kan också driva en elektrisk generator. I vattenkraftverk drivs generatorerna av stora propellerturbiner och i vindkraftverk av vindturbiner.

Question 44

Styrstavar

Answer 44

Styrstavar används för att kontrollera kedjereaktionen i reaktorhärden. Med hjälp av styrstavarna kan man styra reaktorn och till och med helt stoppa driften.

Styrstavarna är gjorda på ämnen som har lätt att ta åt sig neutroner, till exempel kadmium. Finns inga neutroner stoppas kedjereaktionen och kedjereaktionen kan på så sätt kontrolleras.

Question 45

Bränslestavar

Answer 45

Bränslestavar är flera kutsar sammansatta. Bränslestavarna sätts samman till bränslepatroner och kan sedan användas som bränsle för reaktorn.

Question 46

Kondensor

Answer 46

Kondensorn gör så att vattnet kyls av och får vattnet att övergå från gasform till flytande form.

Question 47

Moderator

Answer 47

En moderator är ett ämne som används för att sänka energin på snabba neutroner i kedjereaktionen.

Vatten, tungt vatten eller grafit används vanligen som en moderator i ett kärnkraftverk.