Begrepp Flashcards

You may prefer our related Brainscape-certified flashcards:
1
Q

Primas

A

DNA- polymeras som som är ansvarigt för att bygga upp den nya DNA-strängen, kräver en startpunkt för att börja sin arbete. Primas skapar en kort RNA-primer, vanligtvis omkring 10 baspar lång, på den befintliga DNA-mallen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

DNA-polymeras

A

Påskyndar sammanfogningen av kvävebaser när DNA:t replikeras. Kan endast läsa av DNA:t från 3’ till 5’ och bygga från 5’ till 3’.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

RNA primer

A

Är små strängar av RNA som bildas i början av varje Okazakifragment eller leading strand. Behövs för att DNA-polymerasen kan endast jobba vidare om det redan finns en dubbelsträng. Den kan inte börja från en enkelsträng.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ligas

A

DNA-ligas är enzymet som är ansvarigt för att kovalent koppla samman de små DNA-fragmenten på den nybildade DNA-strängen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Leading strand

A

Den del av DNA spiralen som kopieras från 5’ till 3’ och kan då kopieras utan problem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lagging-strand

A

Den del av DNA spiralen som går från ori i 5’ till 3’ och måste då kopieras genom på annat sätt. Man hoppar då bak på genen, kopierar en del (ett okazakifragment) och hoppar sedan tillbaka och kopierar ett annat okazakifragment.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Polyploidi

A

När en cell har mer än en uppsättning av varje kromsom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Okazakifragment

A

De fragment av DNA som bildas i lagging strand under replikationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Endoplasmatiska nätverket

A

Sitter delvis tillsammans med golgiaparaten och är där proteiner på export tillverkas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ori

A

Olika punkter i DNA:t där eplikation kan starta ifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Normalfas

A

Benämns också G0. Ingen celldelning sker och cellen sköter sin vanliga funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Interfas

A

Gemensamt namn för faserna G1(gap 1), S (synthesis) och G2 (gap 2) innan celldelningen.

G1-fasen (Gap 1):

  • Cellen återhämtar sig från den föregående celldelningen och förbereder sig för DNA-replikation.
  • Cellen växer och ökar sin storlek.
  • Cellen utför normala cellulära funktioner och syntetiserar proteiner.

S-fasen (Synthesis):

  • Under S-fasen sker replikationen av DNA.
  • Cellens DNA dupliceras så att varje dottercell efter delning har en komplett uppsättning genetisk information.
  • Varje kromosom består nu av två identiska kromatider, sammanhållna av en centromer.

G2-fasen (Gap 2):

  • Cellen fortsätter att växa och förbereder sig för celldelning.
  • Eventuella fel i DNA-replikationen kan rättas till under denna fas genom olika reparationsmekanismer.
  • Cellen kontrollerar om DNA-replikationen har ägt rum korrekt och om cellen är redo för mitos eller meios.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tillväxtfasen

A

G1-fasen (Gap 1):

  • Under G1-fasen efter mitos eller meios ökar cellen i storlek och utför normala cellulära funktioner.
  • I denna fas förbereder sig cellen för replikation genom att syntetisera proteiner, öka sin energireserv och utföra andra metaboliska aktiviteter.
  • Cellen passerar G1-kontrollpunkten innan den går vidare till S-fasen, vilket indikerar att cellen är redo för DNA-replikation och celldelning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Meios - reproduktionsdelning

A

Är produktionen av könsceller då cellerna delas igen för att ge upphov till 4 celler som är haploida och har helt unika arvsmassa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Anafas

A

Under anafasen separeras systerkromatiderna från varandra och transporteras till varsin del av cellen. Cellens två ”poler” har då varsin uppsättning med 46 kromosomer som är exakt lika varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Överkorssning

A

Sker undre profas I i meios. Kromosomerna ligger då väldigt tätt nära varandra och med hjälp av olika enzymer så klipps de upp i mindre bitar som sedan klistras fast med på motsvarande plats på den andra kromosomen. Var klippningen sker är slumpmässigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Transkription

A

Processen där DNA läses av för att göra motsvarande RNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Translation

A

Processen där RNA läses av i en ribosom för att kunna bygga proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Nukleotid

A

Är de byggstenar som RNA och DNA är uppbyggt av. En nukleotid består av en kvävebas, en sockermolekyl och en eller fler fosfatgrupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Telofas

A

Sista fasen and mitos eller meios 2Under telofasen bildas två nya kärnmembran och kromosomerna återgår till att vara mer lös organiserade. Två celler med exakt likadan arvsmassa har nu bildats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Huvudsyftet med meios

A

Producera könsceller (spermier och ägg) med en halverad kromosomuppsättning för att när de kombineras vid befruktningen ge upphov till en zygot med fullständigt kromosomantal (46 kromosomer hos människor).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Huvudsyftet med Mitos

A

Huvudsyftet med mitos är att producera genetiskt identiska dotterceller för tillväxt, underhåll och reparation av kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Promotor

A

En del innan en gen som RNA-polymeras kan känna igen för att sedan kunna kopiera genen. Alltså en den del innan genen som RNA-polymeras först binder till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Intron

A

Delar av en gen som inte är funktionella för proteinet och som måste bort innan mRNA:t kan användas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Exon

A

De delar av genen som används och som inte tas bort i splicingen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Poly-A svans

A

En slags datummärkning för mRNA som består av flertalet A-kvävebaser som läggs till i slutet på ett mRNA. För varje gång mRNA:t läses av så tas en adenin bort och när hela poly-A svansen är borta så kan enzymer bryta ned mRNA:t så att dess kvävebaser kan återanvändas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kodon

A

En triplett av kvävebaser som kodor för ett specifikt aminosyra.

28
Q

tRNA

A

En del av RNA som kan bindas med en aminosyra och sedan läsas av med ett antikodon, en omvänd kopia av ett kodon för att lägga till dess specifika aminosyra i proteinet.

29
Q

rRNA

A

En typ av RNA som tillsammans med proteiner bygger upp cellernas ribosomer.

30
Q

Peptidbinding

A

Bindningen mellan två aminosyror som uppstår när de kopplas samman i ribosomen.

31
Q

A-plats:
P-plats:
E-plats:

A

A=Den del av ribosomen där tRNA testas om de har rätt antikodon mot det kodon som ska läsas av då.

P=Den dela av ribosomen där aminosyran från tRNA:t binds till kedjan av aminosyror.

E=Där tRNA åker ut från ribosomen igen.

32
Q

Veckning

A

Den process där en kedja av aminosyror viker sig till en specifik 3-dimensionell form så att den kan anta sin funktion.

33
Q

Genotyp

A

De genuppsättning en individ har

34
Q

Fenotyp

A

De egenskaper som generna uttrycker sig i

35
Q

Homozygot - samma

A

Om båda kromosomer har gener som är av samma typ som kodar för en viss egenskap.

36
Q

Hetrozygot - olika

A

Om båda kromosomer har gener av olika typ som kodar för en viss egenskap.

37
Q

Monogena egenskaper

A

Egenskaper som endast påverkas av en gen

38
Q

Polygena egenskaper

A

Egenskaper som påverkas av många olika gener som ögonfärg

39
Q

Dihybrid nedärvning

A

Två egenskaper som sitter på olika gener och ärvs helt oberoende av varandra.

40
Q

Kopplade gener

A

Gener som sitter nära varandra på kromosomen och ärvs därför ofta tillsammans. Exempelvis att bli rödhårig och ha fräknar.

41
Q

Intermediär nedärvning

A

Både de recessiva och de dominanta generna uttrycks.

42
Q

Könsbundet nedärvning

A

Gener som finns i x-kromosomen och därför ger en högre chans för den recessiva egenskapen ge sig i uttryck i individer med endast en X-kromosom. Exempelvis färgblindhet

43
Q

Pleiotropi

A

En gen som påverkar flera egenskaper ett exmepel är sickel cell anemia

44
Q

Allel

A

De alternativa formerna av en gen

45
Q

Punktmutation

A

Endast en kvävebas förändras på något sätt

46
Q

Substition

A

Ett kvävebas byts ut i DNA:t

47
Q

Deletion

A

En kvävebas tas bor

48
Q

Insertion

A

En kvävebas byts ut

49
Q

Felparing

A

DNA skada där ett kvävebaspar inte kan binda till varandra.

50
Q

Enkelsträngsbrott:
Dubbelsträngsbrott:

A

En av DNA-strängarna går sönder. En skada som är ganska enkel att reparera.
Båda DNA-strängarna går sönder. En skada som är ganska svår att reparera då de två delarna av DNA:t då kan åka bort från varandra och behöver då föras till varandra igen innan de kan repareras.

51
Q

Tvärbinding

A

En DNA skada då kvävebaserna binder till en snett mittemot.

52
Q

Adukter

A

En DNA skada då kvävebaserna binder till de bredvid.

53
Q

Silent mutation

A

Mutationer som inte påverkar proteinbindningen då det antingen inte är i en exon eller startkod eller fortfarande kodar för samma aminosyra även efter ändringen.

54
Q

Nonsens

A

Mutationer som påverkar proteinet och gör så att en stopkod kommer dit den inte ska.

55
Q

Konservativt missense

A

Mutationer som påverkar genen genom att byta till en annan aminosyra som fortfarande har liknande kemiska egenskaper.

56
Q

Epistasis

A

En gen som påverkar hur en annan gen uttrycks. Exempel är en gen som om den är recessiv gör så att en annan gen inte kan utryckas alls.

57
Q

Kromosomförändringar

A

Fel i kromosomerna som uppkommer i överkorsningen.

58
Q

Deletion (kromosmförändring)

A

En del av kromosomen har tagits bort efter överkorsningen.

59
Q

Duplikation

A

En del av kromosomen har duplicerats efter överkorsningen.

60
Q

Inversion

A

En del av kromosomen är omvänd efter överkorsningen.

61
Q

Taq-polymeras

A

(DNA-polymeras som tål 110oC) tas från bakterier som kan tåla 110 grader.

62
Q

PCR

A

(Polymerase Chain Reaction) är en metod som används för att snabbt skapa miljontals kopior av en specifik DNA-sekvens

63
Q

Sammanfatta PCR-metoden

A

I PCR-processen upphettas DNA först för att separera dess strängar (denaturering), sedan binder primers till specifika sekvenser (hybridisering), följt av att Taq-polymeras bygger nya DNA-strängar (elongering). Denna cykel upprepas flera gånger för att exponentiellt öka mängden av en specifik DNA-sekvens.

64
Q

Shotgun-sekvensering

A

Är en teknik för att sekvensera DNA genom att dela upp det i mindre fragment, sekvensera dessa individuellt och sedan sammanfoga dem digitalt. I shotgun-sekvensering används dideoxy-baser för att slumpmässigt avsluta DNA-fragment för analys.

65
Q

Dieoxy-baser

A

Är specialmolekyler som används i DNA-sekvensering för att avbryta kedjebygget av DNA. När de inlemmas i en DNA-sträng, stoppar de tillväxten av kedjan, vilket gör det möjligt att bestämma DNA-sekvensen.

66
Q

Cellmembran

A

Cellens kant har en polär och en opolär sida

67
Q

ddNTP

A

Har ingen syre vilket gör att kedjan inte kan fortsätta alltså stoppar kopierningen

68
Q

Mikrotubuli

A

Är som små rör som hjälper cellen att hålla formen, transportera saker, dela sig och röra på sig. De är en viktig del av cellens “inre struktur.”

69
Q

Sekvensering

A

Sekvensering är processen att bestämma den exakta ordningen av nukleotider (A, T, C, och G) i en DNA- eller RNA-molekyl.

70
Q

Somatiskcell

A

aka kroppscell utgör den stora majoriteten av cellerna i en flercellig organism. Dessa celler bildar de olika vävnaderna och organen i kroppen. Termen “somatisk” används för att skilja dessa celler från könsceller