Begrepp Flashcards

1
Q

Materia

A

Materia är allt som går att väga och tar plats. Materia skapades vid Big Bang och är uppbyggt av atomer/grundämnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Grundämnen

A

Grundämnen är olika slags atomer som exempelvis väte (H), syre (O), kol (C), guld (Au) och silver (Ag). En bit rent guld består alltså bara av guldatomer. De olika grundämnena betecknas med en eller två bokstäver. Det finns just nu 118 kända grundämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Periodiska systemet

A

I det periodiska systemet finns alla grundämnen i form av en tabell. Grundämnena i det periodiska systemet är placerade och grupperade efter egenskaper. Det periodiska systemet är internationellt och man använder samma beteckningar på grundämnena i hela världen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur vet man hur många protoner/elektroner atom har?

A

Om masstalet är ex 9 finns det 9 stycken protoner och 9 stycken elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur vet man hur många neutroner en atom har?

A

Om masstalet är t.ex 9 och atom siffran är 4 tar man 9-4=5, då är svaret 5 neutroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Atomkärna

A

Alla atomer har en atomkärna. Atomkärnan finns i mitten av en atom och består av protoner och neutroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Elementarpartiklar

A

Elementarpartiklar är atomens olika beståndsdelar såsom protoner, neutroner och elektroner. Elementarpartiklarna väger oerhört lite. Protonen och neutronen väger ungefär lika mycket. Elektronen väger 2000 gånger mindre än de andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Protoner

A

Protoner finns i atomens kärna. Alla protoner är positivt laddade (+). Antalet protoner avgör vilket grundämne det är. T ex väte (H) har alltid en proton, helium (He) har alltid två protoner. Atomnumret i det periodiska systemet talar om vilken slags atom eller grundämne det är. Väte (H) har atomnummer 1 och helium (He) har atomnummer 2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Neutroner

A

Neutroner finns i atomens kärna. Alla neutroner saknar laddning. De är varken positivt (+) eller negativt (-) laddade utan de har neutral laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Elektroner

A

Elektroner finns i så kallade elektronskal utanför atomkärnan. Alla elektroner har negativ laddning (-).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Elektronskal

A

Elektronerna i atomen finns på olika avstånd från atomkärnan beroende på hur många de är. Detta kallas för elektronskal. I det innersta elektronskalet får det plats två elektroner och i de andra därefter finns det plats för åtta elektroner. Innersta elektronskalet kallas för K-skalet, nästa L-skalet, därefter M-skalet, N-skalet osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Atom

A

En atom är alltid neutralt laddad. Detta innebär att den har lika många protoner (+) som elektroner (-). Exempelvis väte (H) har alltid en proton (+) och en elektron (-). Atomen kan ha olika många neutroner i sin atomkärna. Eftersom neutronen är oladdad (neutral) så påverkar den inte atomens laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Jon

A

En jon är en atom som är positivt (+) eller negativt (-) laddad. Antingen har atomen blivit av med elektroner (positiv jon) eller så har den tagit upp elektroner (negativ jon).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Grupper

A

I det periodiska systemet är grundämnena uppdelade i lodräta grupper. Alla grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Perioder

A

Det periodiska systemet är uppdelat i perioder. Perioderna är alla grundämnen som finns på samma vågräta rad. Grundämnen i samma period har lika många elektronskal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Molekyler

A

En molekyl består av två eller flera atomer. De kan vara av samma slag som exempelvis syremolekylen O2 som består av två syreatomer som sitter ihop. Molekyler kan bestå av olika slags atomer som exempelvis vatten HO som består av två väteatomer (H) och en syreatom (O). Är det fler än en av samma slags atom så visar den nedsänkta siffran i beteckningen hur många det är. Det mesta runt omkring oss består oftast av molekyler.

17
Q

Polära molekyler

A

Vattenmolekylen är ett exempel på en polär molekyl. Molekylen har en del som är mer positivt laddad (+) och en del som är mer negativt (-). Detta beror på hur elektronerna är fördelade i molekylen.

18
Q

Opolära molekyler

A

Många molekyler är opolära. Detta beror på att elektronerna är mer jämnt fördelade i molekylen.

19
Q

Kemisk förening

A

En kemisk förening består av två eller flera olika slags atomer/grundämnen. Atomerna är bundna till varandra som i exempelvis vattenmolekylen H2O.

20
Q

Kemisk reaktion

A

En kemisk reaktion är när atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler. Exempelvis när det brinner sker det en kemisk reaktion då syre och bränsle omvandlas till koldioxid och vatten.

21
Q

Aggregationsform

A

Alla grundämnen eller kemiska föreningar kan förekomma i olika aggregationsformer; fast form, flytande form eller gasform. Exempelvis vatten H2O kan förekomma som is (fast form), som vätska (flytande form) och som ånga (gasform). För att, inom kemin, visa vilken form det är så skriver man antingen s (solid), l (liquid) eller g (gas) efter beteckningen. Ex is = H2O (s). Det är temperaturen som avgör vilken aggregationsform något har.

22
Q

Fryspunkten

A

När något övergår från flytande form till fast form beror det på temperaturen. Detta kallas för fryspunkt. Exempelvis när flytande vatten kyls ner till 0 °C blir vattnet till is, vatten i fast form. Vattnets fryspunkt är alltså 0 °C

23
Q

Smältpunkt

A

När något övergår från fast form till flytande form beror det på temperaturen. Detta kallas för smältpunkt. Exempelvis is (vatten i fast form) smälter vid 0 °C och blir till flytande form. 0 °C är också vattnets smältpunkt.

24
Q

Kokpunkt

A

När något övergår från flytande form till gasform beror det på temperaturen. Detta kallas för kokpunkt. Exempelvis vatten i flytande form kokar vid 100 °C och blir till vattenånga (vatten i gasform). 100 °C är alltså vattnets kokpunkt.

25
Q

Kondensera

A

När något övergår från gasform till flytande form så säger man att det kondenserar. Detta kan vi se när vi andas på ett fönster och det börjar rinna. Vattenångan som vi andas ut kyls ner och blir till flytande form.

26
Q

Ytspänning

A

Vatten har en högre ytspänning än andra vätskor. På grund av att vattenmolekyler är polära så kan de dras till varandra som ungefär magneter. Den positiva delen av en vattenmolekyl binder samman med den negativa delen av en annan vattenmolekyl och då uppstår något vi kallar för ytspänning. Detta har stor betydelse för exempelvis vissa insekter såsom skräddaren som kan “gå” på vattenytan.

27
Q

Kapillärkraft

A

En vätskas ytspänning, alltså att molekylerna är polära, bidrar till något som kallas kapillärkraft. Kapillärkraften uppstår när vätska “klättrar” upp i ett tunt rör. Exempelvis när vi tar blodprov med ett stick i fingertoppen så används ett tunt rör som “suger upp” blodet. Det är kapillärkraften som får blodet att stiga i det tunna röret. Kapillärkraften kan inte få vätskan att stiga hur långt som helst på grund av jordens dragningskraft. Kapillärkraften är också betydelsefull i växters upptag och transport av vatten och näringsämnen.

28
Q

Tensider

A

Tensider finns i exempelvis tvättmedel och tvål. Det minskar ytspänningen och löser upp fetter. Tensidmolekylen har en vattengillande och en fettgillande del. Svansen löses upp i vatten och huvudet löses upp fett.

29
Q

Enzymer

A

Enzymer finns i kroppen och hjälper till vid olika kemiska processer. Exempelvis har vi enzymer som bryter ner maten vid matsmältningen.