Begrepp Flashcards
Self Determination Theory
Prioriterat individens välmående och utveckling lika mycket som prestationer (Coe, s. 24)
Två typer av motivation:
autonom och kontrollerad.
Autonom: styrs av vilja som antingen har ett inre eller yttre värde som blivit en del av individens identitet.
Kontrollerad: styrs av press att vara, tänka eller bete sig på ett visst sätt. Antingen genom yttre faktorer, belöning/bestraffning eller inre känslor såsom skuld, skam etc.
Attributionsteorin (Weiner 1986)
Orsaksförklaringar.
Weiner menade att det fanns fyra olika sätt att förklara sina framgångar:
1. Förmåga
2. Svårighetsgrad
3. Slumpmässig
4. Insats
Yttre attribuering: misslyckande hänförs till yttre omständigheter, ex. lärarens fel att man misslyckades på provet pga dåliga/irrelevanta frågor.
Inre attribuering: orsak till misslyckanden på en själv, ex. inte läst ordentligt eller inte är tillräckligt smart.
Haloeffekten
Att en personlig egenskap eller ett visst beteende blir förknippat med hela individen, det stökiga beteendet smittar av sig på personen.
I grupp: Vanligt i skolvärlden att en klass kan beskrivas som stökig, trots att det endast är ett fåtal elever som beter sig stökigt. Kan leda till kollektiv bestraffning.
Nyttovärde
Enligt Wenzel och Wigfield: att det eleverna arbetar med i skolan ska ha ett värde i framtiden, ska vara till nytta, alltså elevernas framtidsplaner. Kan öka motivationen hos vissa elever - därav “viktigt” att lärare förmedlar det nyttiga med att lära sig om ett specifikt område.
Beskrivs inre och yttre motivation enligt Dahlkwist
Inre motivation: Lärandet drivs framåt av eget intresse och nyfikenhet för det man gör. Individens egna drivkraft att lära sig och upptäcka saker för sin egen skull.
Yttre motivation: Främsta drivkraften utgörs av externa belöningar, ex pengar, betyg eller beröm. Kan även drivas av en rädsla att misslyckas eller av någon slags pliktkänsla.
Självuppfyllande profetia
Ex. att lärarförväntningar påverkar elevernas prestationer. Lärarens beteendemönster och kroppsspråk förmedlar en bild av vad hen har för förväntningar på eleverna, något som eleverna kan läsa av och sedan återspeglar.
Inlärd hjälplöshet
Elevers tidigare erfarenheter, oavsett bra eller dåliga, påverkar elevernas motivation i fortsättningen. Elever som ofta “misslyckas” och över lång tid kan utveckla en slags inlärd hjälplöshet, där de känner att det inte är någon idé att försöka eftersom de ändå kommer misslyckas –> ingen motivation.
Nivågruppering och negativa/positiva effekter
Skapandet av homogena grupper i klassrummet exempelvis vid grupparbete. Ex. samla alla högpresterande elever samma grupper och lågpresterande i samma grupper.
Finns olika:
- Inomklassgruppering
- Mellanklassgruppering
- Åldersbunden omgruppering
- Åldersblandad gruppering
Negativa/positiva effekter:
Enligt Hattie (2009) har detta svagt positiva effekter. Kan bidra till segregation. Skolverket starkt emot detta då de menar att detta bidrar till minskad likvärdighet.
De högpresterande gynnas oftare av detta arbetssätt än lågpresterande - bildas stora kunskapsklyftor, krävs utbyte av kunskap.
Kamrateffekten
Högt presterande elever kan påverka gruppens resultat i positiv riktning, viktigt för lågpresterande elever. Elevers ambitions- och prestationsnivåer påverkar andra elevers.
Social loafing
Elever som på grund av ex. låg motivation eller brist på kunskap, inte bidrar till grupparbetet och låter i stället resterande får ta över dennes arbete. Vissa arbetar inte lika hårt i grupp som enskilt
Gruppkontrakt
Kan upprättas i samband med längre grupparbeten där normer formaliseras. Kan få gruppen att fungera bättre och hantera konflikter på ett bra sätt (s. 121). Innehåller gemensamt beslutande regler för att förebygga konflikter etc, normer och förhållningsregler som man vill tydliggöra inför den arbetsprocess som väntar, regler som man gemensamt kommit fram till. Ex. komma i tid, redovisningsregler, hur ordet fördelas etc. Går att forma om regler efter en tid om det behövs.
Synergieffekt
2 + 2 = 5- effekt. Alltså att uppgiften ska vara utformad efter att fler ska arbeta med den och resultatet ska bli bättre än om eleverna hade arbetat enskilt med uppgiften. “Om alla slår sina kloka huvuden ihop”.
Grupptänkande (Groupthink)
Ett sätt att tänka som människor ägnar sig åt när de djupt involverade i en tätt sammanhållen eller sammansvetsad grupp. Gruppens strävan efter enighet går före att undersöka och realistiskt granska andra handlingsvägar (Thornberg).
Kan uppkomma i pressad situation.
Detta ökar risken:
- tät sammanhållning i grupp
- om medlemskapet innebär prestigevinster (ex. elitgrupp)
- baseras på vänskap
- trevligt socialt klimat
- möjligheter för medlemmarna att öka sin kompetens
–> motivation till att bevara gruppen
Auktoritativt ledarskap
Vilar på resonerande/induktion. Mer styrande än den demokratiske ledartypen, ställer krav och sätter regler, förklarar även varför vissa regler finns och behöver följas. Finns förhandlingsutrymmen för eleverna och uppmuntrar till beslutsfattande. Präglas av värme, delaktighet och gränssättning. Det blir på så sätt enklare för elever att identifiera sig med läraren.
Diskriminering
Vad har läraren/skolan för skyldigheter?
Betyder särbehandling.
Direkt diskriminering: förknippade med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder.
Indirekt diskriminering: en till synes neutral regel i skolans allmänna rutiner tillämpas så den i praktiken får en diskriminerande effekt (ex. att alla ska få samma mat men att det saknas alternativ).
Anmälan till diskrimineringsombudsmannen (DO).
