begrepp Flashcards
Kultur- Antropologisk innebörd
Att kultur är ett sammanhang som man tillhör, en bakgrund som innefattar värderingar och normer, vilka bidrar till att forma identitet och påverka beteenden.
Kultur-estetisk innebörd
Att kultur är en uppsättning uttrycksformer som man skapar eller nyttjar, en repetering av genrer och stilar som värderas på olika sätt, med hjälp av vilka vi får emotionella och intellektuella upplevelser. Tex musik dans och konst
“det kulturella”
En analytisk dimension av sociala relationer, dvs ett av flera sätt att se på samhälleliga företeelser såsom brott och straff (att man ser till kulturella saker såsom idéer, symboler, meningar, värderingar och känslor)
“en kultur”
En kollektiv enhet dvs att det finns flera olika kulturer som kan skiljas från eller jämföras med varandra ( att man kan skilja på olika sedvänjor, vanor, traditioner, institutioner, värderingar, föreställningar som kännetecknar olika kulturer.) Kan utgöras av nationalitet, etnicitet, klass och historisk epok.
Den kulturella meningen (Garland)
En abstrakt nivå av värderingar, föreställningar, känslor osv, som kan konkretiseras i form av text, bild, symbolik, ritual
Den samhälleliga verkligheten (Garland)
En konkret nivå av “materiella faktorer”: Ekonomi, politik, teknologi, osv som är krafter för att utöva former av handling tex kontroll, makt och våld
Vad är kultur kriminiologi?
Egentligen ett elektriskt fält som både hämtar från och ställer sig kritiskt till tidigare former av kriminologi.
Symbolisk interaktionism
Man utbyter symboler och integrerar med andra personer. Kan vara gester, värderingar och normer också.
Social kontruktion
Företeelse som är ett uttryck för socialt samspel eller sociala förhållanden. Tex förälskelse eller lagar. Ingen genetisk betingad biologisk eller psykologisk grund.
Lingvistisk vändning
En teoretisk vändning i mitten av 1900-talet från språkvetenskapen.En lingvistisk vändning är en teoretisk förändring som fokuserar på språkets roll i att skapa och forma samhälleliga och kulturella fenomen. Det innebär att man ser språket som något som formar samhällets strukturer och beteendemönster. Denna teori används ofta för att studera kulturella fenomen som språkbruk, identitetsskapande, sociala relationer, maktrelationer och kunskapsproduktion.
Etnografi
Etnograf är en forskare som studerar människor och kulturer i deras naturliga miljöer. Etnografiska studier innebär framförallt att forskaren genom fältarbete observerar och ger detaljerade beskrivningar av människor, beteenden och kulturer i deras naturliga miljö. Lever sig in i gemenskapen.
Verstehen-metoden (Weber)
Webers metod grundas på hans definition av sociologi, som går ut på att förstå (verstehen) människors agerande. Att på djupet gå in i människor för att få en förståelse.
Fenomenologi
Att förstå hur människor upplever saker och ting. Förstå vad människor menar. Det spelar ingen roll hur det faktiskt är, utan hur folk upplever att det är.
Semiotik (1900-talet)
Semiotik betyder urspunglig teckenlära. Semiotiken är inte intresserad av individuella betydelser utan istället av hur mening uppstår generellt, hur tecken och betydelser fungerar i allmänhet: vad bildspråk, upplevelser konst, litteratur, medvetande osv är för människan
Strukturalism (1950-1960-talet)
Strukturalismen är en teoretisk inriktning som uppstod i Frankrike på 1950-talet och betonar vikten av underliggande strukturer som påverkar eller styr människors beteende och tänkande. Inom strukturalismen tror man att det finns vissa strukturer som är gemensamma för alla människor, oavsett deras kultur eller tidsepok. Man försöker förstå hur dessa strukturer påverkar samhälle och kultur, inklusive språket. Strukturalismen har haft en stor inverkan på områden som lingvistik, antropologi, psykologi och filosofi.; verkligheten är strukturerad.
Postmodernism (1900-talet)
Postmodernism är en idé som säger att det inte finns en enda rätt sanning, och att sanningen kan variera beroende på vem du frågar och i vilken kultur du är. Den ifrågasätter också stora berättelser eller teorier som försöker förklara allt, och den gillar att leka med idéer och uttrycka sig med humor och tvetydighet. I grund och botten handlar postmodernism om att vara öppen för mångfald och att inte ta något för givet. Kultur och samhälle: Inom kultur och samhälle kan postmodernismen betona vikten av att respektera och uppmärksamma olika kulturer och perspektiv. Den kan ifrågasätta hierarkier och normer och förespråka mångfald och inkludering.
I dessa exempel ser vi postmodernismens tendens att utmana traditionella normer och att vara öppen för mångfald, tvetydighet och tolkning. Det handlar om att bryta med det som betraktas som “normalt” eller “korrekt” och att utforska nya sätt att tänka och uttrycka sig på.
Poststrukturalism (1960-2000-talet)
Inom poststrukturalismen menar man att människor identiteter skapas i diskurser. Det är genom att handla utefter de ramar som diskursen sätter upp som den skapas och återskapas. Kvinnlighet och manlighet är inte något som är utan något som görs.
Dekonstruktion (Derrida)
Innebär att man bryter ner något som är konstruerat för att sedan omdirigera det.
Binär opposition
Två termer som är varandras motsatser. Mannen är den positiva principen och kvinnan den negativa principen. Här skapas patriarkat.
Tex man/kvinna, barn/vuxen, natt/dag, inne/ute
Diskurs
Termen används bland annat inom lingvistiken där diskurser uppfattas som språkliga enheter uppbyggda av flera meningar, såsom konversationer, argument, tal eller skrifter. Inom samhällsvetenskapen och sociologin används diskurs för att beskriva användandet av språk i ett socialt sammanhang. Hur man talar i olika situationer.
Ultra-realism (Jacques Lacan)
En drömbild av idealet. Inom kulturkriminologi skulle “ultra realism” kunna användas för att beskriva ett tillstånd där kriminella beteenden och deras konsekvenser eller reaktioner på brott studeras med en extremt detaljerad och djupgående metod. Detta skulle innebära att forskare strävar efter att förstå varje aspekt av en viss kulturell eller social kontext och hur den påverkar förekomsten och hanteringen av brott.
Signifiant (Saussure)
Signifianten är den ljudliga eller visuella formen som en symbol eller ett tecken har, till exempel ljudet “bil” eller bokstäverna “b-i-l” som uttrycker begreppet bil.
Signifie (Saussure)
Representerar ljudet “bil” eller bokstäverna “b-i-l” själva begreppet av en bil, vilket är signifiéen. Konceptet signifié syftar alltså på den mentala representationen av det en symbol eller tecken representerar, medan signifiant syftar på dess fysiska form eller ljudet av dess uttalande.
Teratologi
Synd som ett brott mot naturen
