Begrepp Flashcards
Demokratins och byråkratins grundkrav
- Bibehålla medborgarnas inflytande (medborgarstyrelse) - Medborgarna ska ha kontroll över dagordningen. Ska i högsta grad bestämma vilka angelägenheter som ska utgöra föremål för politiska beslut. Medborgarna ska ha möjlighet att bilda en självständig uppfattning i dessa frågor. Medborgarna ska ha förutsättningar för effektivt deltagande i beslutsproccessen. Andra viktiga delar är valrörelser, frivilliga organisationer och lokala självstyret. Kräver även jämlikhet i beslut: medborgares rätt att delta i beslut som rör den gemensamma friheten. Medborgare måste tolerera andras åsikter.
- Garantera medborgarnas säkerhet (rättsstat) - Idén om rättsstaten vänder sig mot maktmissbruk, godtycklighet och oförutsägbarhet. För att en stat ska få betraktas som en rättsstat måste åtminstone tre krav uppfyllas, medborgarna måste ha en antal grundläggande fri- och rättigheter, den offentliga maktutövningen i staten måste också uppfylla kravet på s k rättssäkerhet, den offentliga makten måste vara organiserad på ett sätt som tillämpar maktdelning. Starka revisioner och granskande organ (inkl. medier) är viktiga i en rättsstat.
- Garantera handlingskraft - med det menas att politikerna måste klara av att ta ansvar och fatta tillräckligt hållbara beslut. Handlingskraft bli extra viktigt med tanke på samhällsekonomi. Hela den offentliga sektorn präglas av resultatorientering, målstyrning, besparingar och produktivitetsjakt.
Tre förvaltningsdoktriner
De tre förvaltningsdoktrinerna är alltså tre olika sätt att se på staten, normkälla och medborgaren. Med detta följer också olika kriterium för hur man skall kunna leva upp till det som är önskvärt.
Folkstyre - folkviljan har överordnade värden och den folkstyrda förvaltningen ses som ett sätt att kombinera medborgarnas önskemål och krav med de valda politikernas beslut. Folkviljan tar sig uttryck genom väljare, genom organisationsmedlem, kommunmedlem och brukare av tjänster.
Lagstyre - den lagstyrda förvaltningen ser staten som en av rätten bunden makt- och tvångsapparat. Förvaltningsorganen ställs här i lydnad till rätten och domstolen tjänar som förebild för förvaltningen. medborgaren är en undersåte som i kraft av rättsstatens principer skall skydda sig från övergrepp och godtycke. Den viktigaste yrkesrollen i personalen blir här juristen.
Marknadsstyre - den marknadsstyrda förvaltningen ses som en serviceprodukt där effektiviteten är ett överordnat kriterium. Det viktigaste verktyget och den viktigaste styrsignalen här blir den enskilde kundens efterfrågan. Företaget är den marknadsstyrda förvaltningens viktigaste förebild och den viktigaste yrkesrollen i personalen blir ekonom.
Styrningsprinciper
Staternas utseende är ständigt under förändring under förändring och något som alltid förändras är synen på arbetsfördelningen och hur de offentliga förvaltningarna organiseras. I och med detta kan man utgå från olika övergripande kategorier. Dessa kategorier förutsätter sedan ett ex antal olika valmöjligheter.
Funktion - Från och med 1800-talet började man att tala om statsmaktens uppdelning i tre grenar, man talade då om den lagstiftande makten, den verkställande makten och slutligen den dömande makten. Syftet med maktdelningen är att förhindra maktmissbruk och korruption. Detta tar sig tydligt uttryck t.ex. USA där den lagstiftande, verkställande och dömande makten är tre separata maktcentra som oberoende av varandra skall bevaka och korrigera varandra. I de parlamentariska demokratierna är makten förvissa uppdelad på separata organ men relationen mellan parlamentet och regeringen präglas inte av konkurrens utan av harmoni. Decentraliseringen med betoning på de svenska självständiga kommunerna gör det också oegentligt att tala om Sverige som en homogen verkställande makt. Detta gäller även de statliga myndigheterna som genom decentralisering får en viss makt.
Territorium - Från början bildades staterna som en konsekvens av att “härskare” ansträngde sig för att vinna kontroll över ett avgränsat territoriellt avgränsat område. Från början organiserades statsmakten på avgränsade län, landshövdingar och fogdar. Oron över att styrförmågan hos våra politiker och genom våra politiska system inte längre fungerar har mötts av decentraliseringens motstrategi. Tanken är att om vi delar det offentliga beslutsfattandet skulle den centrala politiska ledningen vinna en större överblick och kontroll. Samtidigt som intresset ökar för att flytta beslutsfattandet närmare folket ökar också intresset för globalisering. Den nationella nivån utmanas nu från två olika håll. Territoriell organisering innebär en form av hierarkisk organisation. Antalet nivåer i en sådan organisation kan variera men idag talar man om minst åtta olika nivåer. Det är dels global, europeisk, nordisk, nationell, regional, kommunal, delkommunal och lokal nivå.
Sektor - Medans funktionen omfattar uppgiftens natur och en den territoriella omfattar den geografiska indelningen så är den sektoriella fokuserad på det politiska sakinnehållet. Gränslinjerna går mellan bostäder, jordbruk, hälso- och sjukvård m.m.
Hur kan demokratin urarta?
Demokratins urartning
- Dålig partikonkurrens (maktmissbruk)
- Organisationsmonopol (maktmissbruk)
- Lågt deltagande (legitimitetsproblem)
- Bristande representativitet (legitimitetsproblem)
- Majoritetstyranni (legitimitetsproblem)
Det allmänna intresset kan hotas av starka särintressen och grupper av medborgare kan därmed sakna möjlighet och förmåga att kunna utnyttja de formella och allmänna rättigheterna.
Vilka är demokratins olika värden?
Demokratins värden - Värnar om juridisk jämlikhet, att vi alla är juridiskt jämlika oavsett klass, kön etc. Ett annat värde är delaktighet, att folket måste delta (till exempel val) för att det ska vara en demokrati. Valdeltagandet legitimerar staten. Medborgerliga fri- och rättigheter värnas. Rättigheter och demokrati ska inte tas för givet.
Vilka är byråkratins värden?
Byråkratins värden - Värnar om hierarki, ett bra exempel på hierarki är univeristet. Med student, kandidat osv. Specialisering värnas, vilket innebär olika specialiserade förvaltningar. Exempel länsstyrelsen (kallas statens förlängda arm). Opartiskhet värnas även.
Hur kan byråkratin urarta?
Byråkratins urartning
- Förvaltningar kan börja leva sitt eget liv
- Egenintresse
- Inkrementalism
- Korruption
- Slöseri
- Revirstrider
Vad är NPM?
- NPM
“New Public Management” - En sammanfattande term av reformer under 80-90-talet. Fokuset då handlade om att öka effektiviteten inom förvaltningen. Tanken är att effektiviteten ska höjas genom att bland annat mäta vad som produceras. Man vill att den förvaltningen ska börja likna företag mer. Man bör därför se över om företag gör något bra, som kan användas för effektivisering inom förvaltningen. Förvaltningen ska alltså fungera mer som en marknad. En reform som kom var friskolereformen. Syftet var att sätta de kommunala skolorna i konkurrens för att förbättra de. Konkurrens gör företag bättre och därför ska förvaltningen likna det.
Istället för att styra enligt etablerade regler, grundar sig NPM i att styra med ramar och mål. T. ex. Vi vill detta… Vårt mål är att… Fokuset ligger alltså på mål- och resultatstyrning. Man ställer upp mål och fokuserar på resultaten.
NPM främjar även valfriheten och brukarinflytandet. Man kan alltså gå till välfärdsstaten och välja vilken utförare man vill ha. Detta gör att man som medborgare blir kund/brukare i samhället.
Vad är kritiken mot NPM?
Kritik mot NPM - Människor med privata sjukförsäkringar får förtur hos privata vårdföretag. Ökad administration/dokumentatitionshets (av mer granskning, redovisningar och dokumentation) är inget bra sätt att ta till vara på kompetensen hos t. ex. lärare/läkare (rapporter om att de lägger 50% av sin arbetstid åt dokumentation m.m.)
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har i uppgift att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet redovisar resultaten av sin kontroll i särskilda granskningsbetänkanden. Konstitutionsutskottet kan exempelvis granska departementens organisation, redovisningsprinciper, upphandling och information samt regeringens handläggning av olika frågor. Riksdagens ledamöter har rätt att anmäla ministrarna i regeringen till KU. Utskottet undersöker sedan om de ministrar som anmälts har gjort fel eller inte. Andra områden som KU har hand om är grundlagarna, frågor om radio och tv och stödet till dagspressen.
Justitieombudsmannen (JO)
Justitieombudsmannen granskar att myndigheterna följer lagar och förordningar som styr deras arbete – särskilt sådana lagar som berör folkets rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och för närvarande finns det fyra ombudsmän. Justitieombudsmannen har befogenhet att väcka åtal för tjänstefel.
Talmannen
Talmannen är riksdagens främsta representant och leder och planerar riksdagens arbete. Talmannen sitter ordförande för kammarens sammanträden och har även en central roll när en ny regering bildas. Det är när riksdagen samlas för första gången efter ett riksdagsval som ledamöterna väljer vilken ledamot som ska bli talman. Att talmannen leder riksdagens arbete innebär att han eller hon har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Talmannen leder också kammarens sammanträden och är riksdagens främsta representant. Nuvarande talman är Andreas Norlén
Justitiekanslern (JK)
Regeringens motsvarighet till JO är JK. Regeringens jurist och biträder regeringen med råd och utredningar i rättsliga frågor. Justitiekanslern är en myndighet som har till syfte att kontrollera att andra myndigheter efterlever Sveriges lagar och andra författningar. JK är åklagare på tryckfrihetens och yttrandefrihetens område.
Regeringskansliet
Regeringskansliet är en myndighet som har i uppdrag att stödja regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Uppgifterna är att bereda regeringsärenden och att i övrigt biträda regeringen och statsråden i deras verksamhet. Består av statsrådsberedningen, ett tiotal departement och regeringskansliets förvaltningsavdelning. Statsministern är chef för regeringskansliet och statsrådsberedningen.
Statskontoret
Statskontoret är en statlig förvaltningsmyndighet som har i uppgift att se till att regeringen och departementen får beslutsunderlag som är relevanta, konkreta och användbara så att de kan användas för omprövning och effektivisering av den statliga verksamheten.
