Begrepp 120-165 Flashcards
2 begrepp utan förklaring: social interaktionsgrupp och någon mer
Self-reference effect
Tendens att bättre minnas händelser med personlig koppling. Kommer lättare ihåg sådant som relaterar till, eller är viktigt för oss själva. Svårt att minnas slumpmässigt ord, men om man får frågan om ordet beskriver en själv verkar det vara lättare att komma ihåg.
Self-report questionnaires (självskattning)
Inte alltid så reliabelt, beroende på vilka frågor som ska ställas (tex social önskvärdhet), men snabbt och effektivt.
Similarity principle
Tendens för individer att söka efter, samlas med eller bli attraherad till en individ som på något sätt liknar dem själva. / Tenderar att söka oss till grupper och individer som är lika oss. Detta gör grupper mer homogena än heterogena.
Självstereotypering (self-stereoptyping)
Att själv acceptera och ta till sig stereotyper och generaliseringar attribuerade till den grupp man tillhör. Tex tänker sig själv som en blondin och identifierar sig med stereotypa karaktärsdrag för den gruppen.
Verkar stämma med undersökningar i tex USA, många identifierar sig med sterotypa drag för gruppen. Self stereotyping kan ske även när stereotypen är negativ. Personer tenderar att umgås med personer som bekräftar stereotypen.
Social comparison (downward och upward)
När man positionerar sig i förhållande till andra i fråga om utseende, färdigheter, attityder, åsikter, kunskaper, framgångar och misslyckanden i studier och arbetslivet.
Festingers Theory of Social Comparison: under osäkra omständigheter söker sig människor till andra för att jämföra deras reaktioner och tolkningar med ens egna, och på så vis avgöra vad som är lämpligt. Kan vara up- eller downward.
Downward social comparison: att jämföra sig med personer som är sämre än en själv. Får oss känna oss bättre och stärker vår självkänsla.
Upward social comparison: att jämföra sig med personer som är bättre än en själv. Kan göras tex i motivations- eller inspirationssyfte.
Social comparison orientation
Till vilken grad man brukar jämföra sig med andra. Olika för alla personer.
Social dominance theory
Tänker att konflikt mellan grupper kommer ifrån dynamiska spänningar mellan olika hierarkiskt rankade grupper i samhället / grupper med olika hierarkisk makt över resurser, tex status, rikedom, mat osv.
Social exchange theory
Modell för interpersonella relationer som menar att individer söker relationer som ger dem mycket belöningar, samtidigt som det kostar lite. Teori m grund i behvaiourismen & ser grupper som ekonomiskt utbyte. Lägger tid på grupper i utbyte mot både konkreta belöningar som lön & tjänster, men också för indirekta belöningar som gemenskap och beundran. Gruppen stärks när kostnader är små och stora belöningar & kan lita på att alla är delaktiga & håller sina löften. Även viktigt m gemensam lojalitet & rättvist utbyte. Anledning att grupper formas & kvarstår är, enligt social utbytesteori, att de ger oss mer än de kostar.
Social facilitation (och förklaringar)
Enkla automatiserade beteenden blir lättare i grupp. Motsatta för komplexa beteenden. Förbättring i prestation i närvaro av andra. Finns olika förklaringar.
1. The Drive Theory: närvaro av andra ökar ett slags driv som skapar ökad “readiness” och arousal i kroppen. Triggar social facilitering om uppgiften är så enkel att det bara krävs dominanta responser för att lösa den.
2. Evaluation apprehension theory: individer som arbetar i närvaro av andra upplever allmän oro för vad andra kommer tycka om dem. Medvetenheten förbättrar prestationen på enkla och inlärda uppgifter i närvaro av andra. Belöning eller bestraffning beror ofta på någon annan, blir därför mer noga när någon tittar.
3. Self perception theory = social facilitation orsakas av att individer strävar efter att göra gott intryck när de arbetar i närvaro av andra.
4. Distraction-conflict-theory = antar att när andra är närvarande delas uppmärksamhet mellan den andra personen och uppgiften. Konflikten i uppmärksamhet leder till ökad grad av motivation och “skärpning”, vilket förbättrar prestation på enkla, inlärda uppgifter.
Social identitet (social identitetsteori, social identifikation)
Social identitet: alla kvaliteter som kommer från relationer och likheter med andra människor och grupper. Individens uppfattning av sig själv baserat på relationer och medlemskap i grupper, eller de aspekter av självet som anses vanligt inom individer i samma grupper eller samma sociala grupp eller sociala kategori.
Social identitetsteori: tänker sig att grupper influerar deras medlemmars självkoncept och självkänsla, särskilt när individer kategoriserar dem själva som gruppmedlemmar och identifierar sig med gruppen.
Social identifikation: att acceptera gruppen som förlängning av sig själv och därmed basera sina definitioner av sig själv på gruppen kvalitéer och karaktäristika.
Social interaktionsgrupp *
Typ bara interaktioner mellan individer i grupper
Social kategorisering
Den perceptuella klassifikationen av människor, inklusive en själv, in i kategorier.
Social loafing (och hur kan det minska)
Låg motivation. Får ut mer av gruppen än vad man själv bidrar med. Kan minskas genom: konkurrera med utgrupp eller tydligt definierade uppgifter/ kontroll vad person bidrar med.
Reducering av individuell ansträngning som kommer när individer jobbar i grupp.
Social network (och social network analysis)
Interpersonellt länkade individer eller grupper. Liknar grupper utom att det inte finns tydliga gränser för vem som tillhör och inte. För att tillhöra socialt nätverk måste man bara ha en relation med en person som tillhör nätverket.
Metod som fokuserar på att studera och analysera relationer och interaktioner mellan individer, grupper och organisationer. Använder geografiska och matematiska tekniker för att visualisera och kvantifiera de sociala närverk och mönster som uppstår genom dessa relationer. Ger tex info och klickar, schismer, hierarkier osv.
Social status
Var i hierarkin en individ befinner sig i sin grupp.
Social values orientation
Hur tävlingsinriktade vi är beror på hur proself eller prosocial vi är, hur mycket de bryr sig om egna utfall och hur mycket de bryr sig om den andras utfall. 4st:
1. Individualister = proself, men kan vara prosocial. Fokus maximera eget utfall - bryr sig bara om egna utfall. Varken underlättar eller hindrar andras prestation, för de bryr sig inte om den.
2. Tävlingsmänniskor = proself. Strävar efter att maximera sitt eget utfall samtidigt som de vill minimera andra utfall.
3. Samarbetare = vill maximera sitt eget utfall, samtidigt som andras utfall också maximeras.
4. Altruister = prosocial. Motiveras av att andra har det bra, är villiga att offra sitt eget utfall för att andra ska få bra utfall.
(De 2 första är mer benägna att hamna i konflikt.)
Sociala dilemman
Interpersonell situation där individen måste välja mellan att antingen maximera deras personliga utfall eller maximera gruppens utfall.
Om individ lockas att agera för egen vinning, till förlust för kollektivet, uppstår konflikt. Tex commons dilemma
Socialt kapital
Hur rik man är i termer av sociala relationer och anknytning. En individ med högt socialt kapital har relationer och anknytning i diverse kontexter och kan använda dessa relationer för att uppnå personliga och kollektiva resultat.