Begrepp Flashcards
Relativism
Alla åsikter är lika goda eller lika dåliga. det finns ingen enda sanning eller absolut sanning. vad som anses vara sant kan variera från kultur till kultur. det som är sant för mig, kan vara falskt för dig. “allt är relativt”
Hermeneutik
Tolkningslära. Hermeneutiken går ut på att skapa förståelse för den innebörd, mening eller värderingar som finns i en text, handling, beslut o.s.v. Man använder sig av egna tankar, upplevelser och minnen för att tolka andras idéer. Har ofta större förståelse för relativismen.
Validitet
Giltighet. Innebär att man verkligen har undersökt det man ville undersöka och ingenting annat. Även om det är gjort på korrekt sätt så kan fel sammanhang innebära att undersökningen saknar validitet, dvs den är irrelevant. Har man undersökt rätt sak?
Reliabilitet
De instrument man använder vid en undersökning påverkar dess reliabilitet. D.v.s. om man har feber så är en undersökning med termometer mer tillförlitligt än en hand mot pannan. Tillförlitlighet, är undersökningen rätt genomförd.
Anomali
Något som avviker eller är ett undantag. Något som inte stämmer med teorin.
Ett brott inom vetenskapsteorin.
Empiri
Erfarenheter som man tar in genom (ex. iakttagelser, data, påståenden, texter, källor). Det man syftar på när man undersöker. Faktakunskaper och observationer man gör. All data man samlar på sig.
Teori
Teori är ett system av antagande eller satser som beskriver den del av verkligheten som är studieobjekt. En teoris syfte är att försöka förklara saker. Teori är hypoteser som man har provat och som verkar stämma och är ställd utan rimligt tvivel. Vetenskapliga teorier är den mest pålitligaste förklaringsmodellen som människan skapat.
Deduktion
Forskaren tar sin utgångspunkt (ansats) i teorier inom ett visst ämnesområde. utifrån dessa teorier härleds hypoteser eller antaganden som prövas i en viss verklighet om de stämmer eller inte.
Induktion
Forskaren tar sin utgångspunkt i observationer av verkligheten, empirin och drar slutsatser från resultaten av dessa. resultatet utvecklar eller skapar nya teori.
Interativ
Fram och tillbaka mellan empiri (induktion) och teori (deduktion).
Positivism
Endast det säkert påvisade kan ligga till grund för bedömningen om vad som är sant. Bejakar empirisk vetenskap, experiment och tekniska lösningar. Man strävar efter en absolut kunskap. Avvisar forskning som är byggd på subjektiva upplevelser. (typiskt för kvantitativ analys)
Fem principer ligger till grund för detta:
1. fenomenalism - de företeelser som kan bekräftas genom sinnena och ses som “riktig” kunskap
2. deduktivism - teori –> observationer/resultat
3. induktivism - observationer/resultat –> teori
4. Objektiv - värderingsfri
5. tydlig skillnad mellan vetenskapliga och normativa påståenden (ligger som underförstått i den första principen)
Epistemologi (kommer ej på duggan)
Resonemang om hur vi kan nå kunskap om världen
Abduktion
Något som är mellan deduktion och induktion. Forskaren utgår från empiriska iakttagelser men är inte ovetande om teoretiska förförståelse (genomgående av tidigare forskning vanligt som start på studien och väljer ut den “bästa” förklaringen).
Man försöker identifiera de betingelser som skulle kunna göra en företeelse mindre förbryllande och göra förvånande fakta till något självklart eller naturligt.
Experimentell design
Söker kausala samband. ovanligt inom företagsekonomi - anger trots det som ideal. ej förenligt med en kvalitativ strategi.
Experimentgruppen (oberoende variabeln) utsätts för något ex. utbildning
Beroende variabeln mäts före och efter ex. prestation
Tvärsnittsdesign
Kartlägger fler än ett fall vid viss tidpunkt, kvantitativa eller kvantifierbara data. intresse för variation. söker sambandsmönster. obs! endast samband mellan variabler, ingen orsaksriktning. Ofta surveyundersökningar.
Longitudinell design
Återkommande nedslag i en viss avgränsad empiri. söker tidsmässiga förhållanden mellan variabler, möjliggör undersökning av kausala samband. används för att kartlägga förändringar över tid. resurskrävande.
Fallstudie
Detaljerad och ingående studie av ett enskilt fall, tar hänsyn till komplexitet. innebär ofta att belysa unika drag hos ett specifikt fall. T.ex. enkät till anställda i en organisation.
Komparativa / jämförande studie
“Identiska” metoder används för att studera flera fall/enheter i syfte att jämföra och klargöra skillnader/likheter, ex. flerfallstudie
Operationalisering
Man försöker översätta eller operationalisera det abstrakta och egentligen omätbara begreppet till något konkret och mätbart. Med ett antal frågor försöker man fånga in det som man anser vara centralt för det begrepp man mäter.
Kvalitativ metod
ord och språkbildning snarare än kvantifiering
undersökningspersonernas uppfattning om världen
processorienterad, socialt konstruerad
kontextuell förståelse
rik/fyllig data
närhet till det studerade
flexibilitet framför struktur i forskningsprocessen
mikronivån
mening
naturliga miljöer
induktion
Kvantitativ metod
distans strukturerad komma fram till så generell kunskap som möjligt observerbara regelbundenheter, objektiv verklighet kvantifiering, siffror mer än ord “Hård”, tydlig (info) stora urval testa teori (stödja/förkasta) (deduktion)
God vetenskaplig argumentation kännetecknas av…
- att det finns belägg, exempelvis i form av ämnesauktoriteters utsagor
- att det finns centrala påståenden
Toulmins grundmodell för argumentation
Faktatillstånd: jag har/upplever ett problem…
Tes: … som jag försöker övertyga en mottagare bäst löses på ett bestämt sätt…
Berättigande skäl: … av en bestämd anledning
Empirisk realism
Genom lämpliga metoder kan man förstå verkligheten. Bortser ifrån att det finns bestående strukturer och generativa mekanismer som ligger till grund för observerbara företeelser och skeenden, och blir på så sätt “ytlig”. (vanligaste innebörden av realism)
Kritisk realism
En specifik form av realism som erkänner det verkliga i den naturliga ordningen och i den sociala verklighetens skeenden och diskurser, och menar att man endast kan förstå och förändra de strukturer som är identifierbara genom samhällsvetenskapens praktiska och teoretiska arbetsinsatser.
Ontologi (kommer ej på duggan)
Teori om den grundläggande sociala verkligheten
Objektivism (kommer ej på duggan)
Ontologisk ståndpunkt
Den sociala verkligheten ses som objektiv och finns oberoende av sociala aktörer. Allting är resultatet av tidigare orsaker. Organisationer påverkar medlemmarna och man kan betrakta denna utifrån på ett objektivt sätt. Det vi ser är det verkliga.
Konstruktionism (kommer ej på duggan)
Ontologisk ståndpunkt
Den sociala verkligheten konstrueras i interaktionen mellan människor, dvs. bygger på upplevelser och handlingar. Organisationer konstrueras och omkonstrueras ständigt. Vi behöver därför förstå hur individerna som lever där uppfattar organisationen.
Informationskravet (etik)
Forskare ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte
Information om vilka moment som ingår i undersökningen
Samtyckeskravet (etik)
Försökspersoner ska veta om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta om det så önskar
Minderåringar: kräver godkännande av förmyndare
Konfidentialitets- och anonymitetskravet (etik)
Personuppgifter måste försvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem
Nyttjandekravet (etik)
Uppgifterna som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet
Falska förespeglingar
Deltagarna ska inte skadas av undersökningen
Replikation
Upprepning. Handlar om att vara noggrann i sitt tillvägagångssätt så att det kan replikeras av någon annan.
Begreppsvaliditet (teoretisk validitet)
Mäts det som avses mätas? Gäller främst kvantitativ forskning. Säger något om huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna. Mäter exempelvis intelligenstest verkligen skillnad i intelligens?
Bedömning av begreppsvaliditet förutsätter att måttet är reliabelt.
Intern validitet
Kausalitet hållbart eller skenbart orsakssamband?
Hur pass övertygade kan vi vara att en oberoende variabel verkligen är, i varje fall delvis, ansvarig för den variationen man funnit i den beroende variabeln.
Extern validitet
Kan generalisering göras utöver den specifika kontext som undersöks? (urval viktigt)
En av huvudanledningarna till varför kvantitativ forskning är så noga med sitt urval.
Ekologisk validitet
Är resultaten tillämpliga i människors vardag och naturliga miljöer? (hur mycket kan man ingripa? onaturliga situationer?)
Systematiskt urval
Exempelvis var 10:e
Stratifierat urval
Exempelvis 100 från varje fakultet vid ett universitet
Passa endast då vi har tillräckligt med information (data)
Snöbollsurval
Används när man vill undersöka en grupp som är svåråtkomlig. Man medvetet väljer ut respondenter man vill undersöka.
Bekvämlighetsurval
Exempelvis kontakta respondenter via mail eller telefon
Vad innebär begrepp av första ordningen?
Den empirinära analysen där empirins ord, termer och koder står i fokus
Analysen bör inte abstraheras långt ifrån dessa begrepp, mest synliggöra dem
Omfattande arbete, vanligen många koder av de 10 första intervjuerna
Vad innebär begrepp av andra ordningen?
En andra analys där forskarcentrerade begrepp, termer och dimensioner står i fokus
Kan vi i de teman som vi genererat i den första analysomgången se grunden till nya begrepp?
Hjälper dessa begrepp oss att beskriva och förklara de fenomen vi har observerat?
Fokus i första hand på “blivande” (nascent) begrepp som inte redan har en motsvarighet i litteraturen eller begrepp från en annan domän som har en uppenbarlig relevans i vår kontext/för vårt fenomen
Vad innebär kodning?
Koda: knyta ett eller flera nyckelord till ett textavsnitt
Data bryts ned i beståndsdelar och benämns
Koder definierar den handling/erfarenhet som intervjupersonen beskriver
Koderna struktureras i nivåer; begrepp → kategori → teori
Kodning inkluderar även dummyvariabler
Vad innebär är etnografi?
- Vetenskaplig teknik för att beskriva och jämföra världens olika kulturer- och samhällstyper
- Kvalitativ metod
- Använder sig av deltagande observationer och/eller öppna intervjuer
- Oftast långvariga studier
Vilka är de fyra graderna av deltagande inom etnografi?
- Fullständigt deltagande
- Deltagare-som-observatör
- Observatör-som-deltagare
- Fullständig observatör
Vilka är de tre rollerna inom etnografi?
- Konsult: en professionell, kunnig outsider som får tillträde till kostnaden av kunskap eller information t.ex. en rapport eller muntlig presentation.
- Lärling: naiv och ofarlig yngre person som får tillträde genom sin arbetsinsats.
- Den förtrogne: en mogen och trovärdig, objektiv outsider som lyssnar och får tillträde till priset av att erbjuda psykosocialt stöd.
Nämn några fördelar med observation jämfört med intervju
- Ser världen med undersökningspersonernas ögon
- Möjlighet tolka det lokala språket
- Det som tas för givet blir synligt
- Avvikande och dolda aktiviteter blir tillgängliga
- Möjliggör noggrann kartläggning av kontexten
- Mer flexibilitet att möta och fånga det oväntade
- En naturalistisk situation
Nämn några fördelar med intervju jämfört med observation
- Observationer passar inte i alla slags frågeställningar
- Rekonstruktion av händelser och skeenden möjligt
- Etiska synpunkter
- Reaktiva effekter - en observatörs påverkan på det studerade
- Människors liv påverkas i mindre grad av intervjun
- Longitudinell forskning underlättas
- Större täckning möjligt
- Specifikt fokus möjligt