Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Fysiologi > Begrepp > Flashcards

Begrepp Flashcards

1
Q

Anatomi

A

Skära upp, skilja isär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Halspulsådern

A

Artena carotis communis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Axon

A

Nervfiber där nervimpulsen färdas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Astrocyter

A

Del av CNS och är en typ av gliacell. Detta är den vanligaste typen och är i blodhjärnbarriären, återupptag av transmittor & kommunikation med andra nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Amygdala

A

Är central för emotionella nätverk och aktiverar stress och ligger i mellanhjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Afferenta nervbanor

A

Är i princip det samma som somatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ach

A

Kolinerga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Autokrin

A

Lokala hormoner som påverkar den egna hormonproducerande cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ADH

A

Vasopressin eller antidiuretisk hormon. Funktionen är antidures och reabsorption av vatten i njurarna. Kan i högre koncentration vara blodtryckshöjande. Regleringen sker antingen genom förändring i osmolaritet i ECV eller genom förändrad blodvolym i ECV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ACTH

A

Ett hormon från hypofysens framlob som stimulerar binjurebarkens hormon. Det verkar på binjurebarken. Dess funktion är att stimulera sekretion av kortikoider. Det regleras utav ACTH-RH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Androgena

A

Ett typ av hormon som produceras från binjurebarkens innersta lager, zona reticularis. Frisätter förstadiet till östrogen och testosteron i låga koncentrationer. Det frisätts vid stress och aggression. Regleringen sker från syntetisering från kolesterol, progesteron och ACTH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Aorta

A

Stora kroppspulsådern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Artär

A

Blodkärl som går från hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tårvätskeapparaten

A

Apparatus lacrimalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ytterörat

A

Auris externa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Öra

A

Auris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Öronlapp, öronmussla

A

Auricula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Mellanöra

A

Auris media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Inneröra

A

Auris interna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

A. trådpapiller

A

Spetsiga, utspridda över större delen av tungryggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

A. ddeltafibrer

A

Tunna, lätt myeliniserade fibrer som är snabba (>5m/s). Förmedlar smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Alveoler

A

Små luftfyllda blåsor i lungorna omgivna av tunna väggar och ett nät av kapillärer. Här sker gasutbytet av syre och koldioxid mellan lungorna och blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Alveolarventilationen

A

Volymen frisk luft som når alveolerna per minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Anemi

A

Minskad förmåga att transportera syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Mot kinden

A

Buccalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Bipolär nervcell

A

Har dendriter som går samman till en gemensam bana innan den når cellkroppen och dess axon går ut från sidan. Dessa celler finns i näthinnan och luktepitelet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ballhorn

A

Där ballarna möter hoven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Binocular

A

Där vardera ögas synfält överlappar varandra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ögonlob

A

Bulbus oculi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

B. bladpapiller

A

Sitter på sidorna vid tungroten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Bronker

A

Förgrening av luftrör som ger ökad yta. Omges av brosk och har mucus och cilier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Bronkioler

A

Förgrening av luftrör som ger ökad yta. Omges inte av brosk och har mucus och cilier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Huvudet

A

Caput

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Näsmusslor

A

Conchae nasales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Halsen

A

Collum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Svans

A

Cauda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Brösthålan

A

Cavum thoracia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Bukhålan

A

Cavum abdominis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Bäckenhålan

A

Cavum pelvis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hud

A

Cutis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Cirkulationsorganen

A

Förser kroppens celler med syre, näring och hormoner. Innefattar hjärtat och kärlsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Yttre delen av njuren

A

Corten renalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hjärnbalken

A

Corpus callosum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Storhjärnans bark

A

Cortex cerebri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Storhjärnan

A

Cerebrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Centralkanalen i ryggmärgen

A

Canalis centralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Dorsalhorn

A

Cornu dorsale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Ventralhorn

A

Cornu ventrale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Näshålan

A

Cavum nasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Brösthålan

A

Cavum pleurae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Hjärta

A

Cor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hornhinna

A

Cornea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Strålkropp/ciliarkropp

A

Corpus ciliare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Åderhinna

A

Choroidea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Främre ögonkammaren

A

Camera anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Bakre ögonkammaren

A

Camera posterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Glaskroppen

A

Corpus vitreum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Trumhåla

A

Cavum tympani

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Hörselsnäcka

A

Cochlea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

C. vallgravspapiller

A

Sitter vid tungroten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

C-fibrer

A

Tunna, omyeliniserade och långsamma (>2m/s). Dessa registrerar en dov mer diffus smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

CO

A

Cariac output. Den volym blod som pumpas från kammaren per minut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Centrala kemoreceptorer

A

De receptorer som sköter andningen och som sitter i hjärnstammen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Djurets högra sida

A

Dexter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Digestionsorganen

A

Sköter mekanisk och kemis sönderdelning av föda med hjälp ac sekretion av enzymer och surgörande eller buffrande sekret. Innefattar munhålan, svalg, foderstrupe, magsäck, tarmar och körtlar så som spottkörtlar, levern och bukspottkörteln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Dendriter

A

Utskott från cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Depolarisering

A

Inflöde av positiva joner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Dual innervering

A

Betyder att ett organ kan stimuleras av både sympatiska och parasympatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Divergens

A

När ett preganglionärt neuron kan koppla fler postganglionära neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Dygnsvariationer

A

När hormoner varierar i koncentration under dygnet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Läderhud

A

Dermis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Ductus nasolacrimalis

A

Kanalsystem som går från ögat till näshålans golv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

D. svamppapiller

A

Utspridda över större delen av tungryggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Diastole

A

Relaxtionsfasen i hjärtcykeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Endokrina organ

A

Är när hormonsystemet som samverkar med nervsystemet. Innefattar hypofysen, tallkottkörteln, sköldkörteln, binjurarna, pancreas, äggstockar och testiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Tallkottkörteln

A

Epifysens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Endokrina system

A

Gör långsam överföring av information (via blodet) och ger effekt som varar över längre tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Exitatoriska aminosyror

A

Stimulerande. Frisättning av transmittorn leder till depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Efferenta nervbanor

A

Skiljer sig från det somatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

E- reaktioner

A

Det sympatiska nervsystemets reaktioner. E står för emergency, exercise & embarresment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Endokrinologi

A

Läran om hormoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

ECV

A

Extracellulär matrix

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Episodisk hormonsekretion

A

När koncentrationen av ett hormon varierar på grund av period. Så som att LH ökar i koncentration under ägglossning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Foderstrupe

A

Esophagus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Överhud

A

Epidermis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Exteroception

A

Upplevelsen av omedelbara omgivningen. Registrerar temperatur, smärta, tryck och beröring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

EDV

A

End-diastolisk volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Utandning

A

Exspiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Förlängda märgen

A

Belägen i hjärnstammen och den är s.k. reptilhjärnan. Sköter därför cirkulation, respiration, digestion, sömn och hunger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Feedback

A

Återkoppling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

FSH

A

Ett follikelstimulerande hormon som produceras i hypofysens framlob och verkar på testiklar och äggstockar. Dess funktion är att producera och mognaden av spermier och ägg. Regleringen sker utav GnRH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Fettlösliga hormoner

A

Hormoner som transporteras bundna till transportprotein i blodet. Är endast fritt i blodet när den endokrina körteln släpper ut det i blodet och när transportproteinet släpper det fritt så målcellen kan ta upp det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Fickklaff

A

Klaffar mellan kammare och de stora kärlen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Fibröst lager

A

Ger ögonloben form och spänst och är skyddande och sammanhållande. Hornhinnan och senhinnan ingår här.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Anus

A

Ändtarmsöppning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Alveolarben

A

Benvävnaden närmast alveolerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Anelodonta tänder

A

Tänder som inte växer hela livet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Apex

A

Tandroten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Anisognatism

A

När över- och underkäken ser olika ut, till exempel olika breda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Adsorption

A

Upptag av näringsämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Antiperistaltik

A

Förflyttar digesta mot munhåla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Amylas

A

Enzym i saliv hos omnivorer som spjälkar stärkelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Amylolytiska bakterier

A

Bakterier som bryter ned lättlösliga kolhydrater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Aska

A

Den del i grässtråt som är mineraler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Brachycefal skallform

A

Kort och tryckt nos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Brachydonta tänder

A

Kort krona i förhållande till roten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Bearbetningsenhet

A

Fodret bearbetas mekaniskt av premolaren och molarer i hästen mun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Beta-glykosidbindningar

A

De bindningar som håller ihop cellulosa och hemicellulosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Blindtarm

A

Cecum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Tjocktarm

A

Colon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Njurbark

A

Cortex renis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Gulkropp

A

Corpus luteum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Cavum vaginale

A

Hålrummet mellan hinnorna i pungen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Sädessträngkanalen

A

Canalis vaginalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Cement

A

En benlik struktur med större densitet än käkben och täcker tandroten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

CEJ

A

Cementemaljgräns/cementenamel junction. Övergången mellan cement & emalj

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Canintand

A

Huggtänder/hörntänder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Cellolytiska bakterier

A

Bryter ned strukturella kolhydrater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Aktiv avdunstning

A

Värme- & vätskeavgivning i form av svettning och hässjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

ANP

A

Atrial natriuretic peptide, ett hormon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

AMH

A

Anti-mullersk hormon. Tillbakabildar de mullerska gångarna och hindrar det honliga könsorganet från att utvecklas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

A. testicularis

A

Artären som löper ned till testikeln med syrerikt blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Bulbus glandis

A

En svällkroppsvävnad som är belägen på proximala glans penis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Blod-testisbarriären

A

Finns i det spermieproducerande epitelet. Skyddar spermierna från immunförsvaret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Colonseparation

A

Förenar mikrobiell jäsning med hög passagehastighet och det sparar mikroorganismer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Caecotrofi

A

Grovtarmsjäsare som äter sig egen avföring för att ta vara på proteiner & vitaminer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

Bitestikelhuvud

A

Caput epididymis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

Bitestikelkropp

A

Corpus epididymis. Det är här som spermierna mognar och får rörelse- & befuktningsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

Bitestikelsvans

A

Cauda epididymis. Här lagras spermierna i väntan på ejakulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

Corpus cavernosum penis

A

En svällkroppsvävnad som är dorsalt belägen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

Corpus spongiosum penis

A

En svällkroppsvävnad som omger urinröret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Duodenum

A

Första delen av tunntarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Ductus deferens

A

Sädesledare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

Dolikocefal skallform

A

En längre och mer utsträckt nos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Dentin

A

Tandben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Descensus testis

A

Nervandringen av testikeln till pungen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

Bitestikel

A

Epididymis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

Endokrina G-celler

A

Celler i magsäcken som producerar gastrin och reglerar magsaftsekretionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

Enteriska nervsystemet

A

Det nervsystemet som förser mag- 0ch tarmkanalen med nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Erytropietin

A

Ett hormon som njuren producerar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

Äggblåsor/folliklar

A

Folliculi ovarici

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

Sädessträng

A

Funiculus spermaticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Foramen infraorbitale

A

Utgångshål för kärl och nerver i maxilla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

Frysskakning

A

Köldreceptorer i huden som registrerar en tillräckligt stor temperatursänkning och skickar signaler som aktiverar motorenheter som leder till skakning. Detta ökar värmeproduktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Frugivorer

A

Typ av fågel vars föda består av frukt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Folivorer

A

Typ av fågel vars föda består av blad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Gliaceller

A

Stödjeceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

Gastrointestinala

A

En typ av autonoma reflexer som till exempel att salivering startar när man är hungrig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

GnRH

A

Det hormon som reglerar FSH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

GH

A

Ett tillväxt hormon som produceras i hypofysens framlob och verkar på levern och de flesta andra vävnader i kroppen. Har en dygnsvariation i sin utsöndring. Funktionen är att stimulera tillväxt och det regleras av GHRH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

GHRH

A

Reglerar hormonet GH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Glukokortikoider

A

Ett hormon som produceras i binjurebarkens zona fasciculata och är fettlöslig. Dessa frigörs när du är psykiskt eller fysiskt aktiv. Kan du inte frisätta glukokortikoider dör du vid minsta stresspåslag. Regleringen sker på grund av syntetisering fråm kolesterol, progesteron och ACTH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Glukagon

A

Ett hormon som produceras i bukspottkörtelns alfaceller med funktionen att det är ett regleringssystem som ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen. Regleringen är utsöndringen som minskar när glukoshalten i blodet stiger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Juver

A

Glandula mammae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

Analkörtlar

A

Gll. sinusparanales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Tandkött

A

Gingiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

GFR

A

Glomerular filtration rate

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Granivorer

A

Typ av fågel vars föda består av frön

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Könskörtlar

A

Gonader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

Gubernaculum testis

A

Ett scrotalt ligament som drar ner testikeln i scrotum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

Ollon

A

Glans penis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

Hypofysen

A

Överordnat endokrint organ som sitter i huvudet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Hypotalamus

A

Styr det autonoma och endokrina nervsystemet, ligger i mellanhjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Hippocampus

A

Belägen i mellanhjärnan och styr motivationen, hämmar stress och centralt för inlärning och minne. Denna del av hjärnan kan man se med ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

Hormon

A

Betyder pådriva eller att väcka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
166
Q

Hypofysens framlob

A

Kallas anterior lobe eller adenohypofysens. Producerar egna hormoner som stimuleras av hypotalamus hormoner. Består av endokrin vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
167
Q

Hypofysens baklob

A

Kallas för posterior lobe eller neurohypofysens. Producerar inga egna hormoner utan lagrar och utsöndrar hormoner från hypotalamus. Viktiga hormoner här är ADH och oxytocin. Består av nernvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
168
Q

Hypoxi

A

Syrebrist i kroppens vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
169
Q

Hypsodonta

A

Tänder som har lång krona i förhållande till roten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
170
Q

Huvudceller

A

Celler i magsäcken som producerar pepsinogen som aktiveras till pepsin i sur miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
171
Q

Lever

A

Hepar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
172
Q

Leverns celler

A

Hepatocyterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
173
Q

Homeoterma

A

Djur som kan påverka produktionen och förlusten av värme och därför bibehåller en jämn kroppstemperatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
174
Q

Hässjning

A

När djuret flåsar med tungan ute. Det som sker är att kall torr luft passerar in och för ut mycket värm och vattenmättad luft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
175
Q

Integumentsustemet

A

Kroppens ytterhölje som skyddar kroppen från skador. Detta är hud, hår, klor, hovar och körtlar. Körtlarna kan vara svettkörtlar, talgkörtlar och mjölkkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
176
Q

Inhibitoriska

A

Hämmande. Frisättning leder till hyperpolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
177
Q

Insulin

A

Produceras i bukspottkörtelns betaceller och dess funktion ör att det är ett regleringssystem som ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen. Regleringen sker på grund av utsöndringen ökar när glukoshalten i blodet stiger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
178
Q

Inspiration

A

Inandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
179
Q

Ileum

A

Sista delen av tunntarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
180
Q

Framtänder

A

Incisiver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
181
Q

Införselenhet

A

Incisiverna biter av stråfodret och för in fodret i hästens mun

182
Q

Inguinalkanalen

A

Öppning i bukmuskulaturen i form av en smal spalt

183
Q

Insektivorer

A

Typ av fågel där dess föda består av insekter

184
Q

Jejunum

A

Andra delen av tunntarmen

185
Q

Kranialnerver

A

Är en del av PNS och består av 12 par. Utgår från ryggmärgens topp

186
Q

Kardiovaskulära

A

Typ av autonoma reflexer där det är ett tryck mot blodkärlsväggen

187
Q

Klassiska hormoner

A

Hormoner som produceras av endokrina körtlar och transporteras i blodet

188
Q

Kortisol

A

Ett steroidhormon som ökar nedbrytningen av protein och triglycerider och hämmar sekretionen av tillväxt och immunförsvaret. Kortisol är den viktigaste glukokortikoiden.

189
Q

Källsorteringsenhet

A

Hästen sorterar ut det foder den inte vill behålla. Sker i lanerna

190
Q

Köld- och värmereceptorer

A

Receptorer i hypotalamus som är känslig för förändringar. Receptorerna jämförs med ett referensvärde

191
Q

Kräva

A

En utbuktning på foderstrupen där foder kan lagras. En foderdepå. Är som en förmage och här sker en del mikrobiell jäsning

192
Q

Körtelmage

A

En mage där cellerna är utav samma celltyp. Här bildas HCl och pepsinogen

193
Q

Kryptorkid

A

När testikeln inte vandrat ned till scrotum och då stannat i bukhålan eller i ljumskkanalen

194
Q

Mot läpparna

A

Labialt

195
Q

Mot tungan

A

Lingualt

196
Q

Lymfoida organ

A

Försvarar kroppen mot infektioner och tillhör därmed immunförsvaret

197
Q

Lymfknutor

A

Lymphonodus

198
Q

Mjälte

A

Lien

199
Q

Pannloben

A

Lobus frontalis

200
Q

Hjässloben

A

Lobus parietalis

201
Q

Nackloben

A

Lobus occipitalis

202
Q

Tinningloben

A

Lobus temporalis

203
Q

Luktloben

A

Lobus piriformis

204
Q

Limbiska systemet

A

Systemet som styr känslor

205
Q

Lokala hormoner

A

Ett hormon som når fram till målcellen via vävnadsvätska

206
Q

LH

A

Ett hormon som stimulerar könshormoner som produceras i hypofysens framlob och verkar på testiklar och äggstockar. Dess funktion är sekretion av könshormoner och den ökar testosteron och progesteron. Reglering sker utav GnRH

207
Q

Laktotroper

A

Speciella celler i hypofysens framlob som producerar prolaktin

208
Q

Struphuvud

A

Larynx

209
Q

Den övre lungfliken i vänster/höger lunga

A

Lobus cranialis sinister/dexter. Den är indelad i två delar

210
Q

Den nedre lungfliken i vänster/höger lunga

A

Lobus caudalis sinister/dexter

211
Q

Lungflik på endast höger sida

A

Lobus accessorius

212
Q

Lins

A

Lens

213
Q

Lymfangit

A

Stopp i lymfflöde som ger komplikationen till sårskada

214
Q

Luftförande del

A

Nos –> bronkioler

215
Q

Lamina visceralis

A

Bindvävshinna som sitter fast mot testikeln

216
Q

Lamina parietalis

A

Bindvävshinna som bekläder insidan av bindvävshinnan

217
Q

Lanerna

A

Kallas även för diastema och är utrymmet mellan incisiverna och premolarerna i hästens mun

218
Q

Leydig cell

A

Cell i det spermieproducerande epitelet som producerar testosteron

219
Q

Medianplanet

A

Delar kroppen på längden i två liks stora delar

220
Q

Multipolär nervcell

A

Har många dendriter och är den vanligaste typen av nervcell hos däggdjur

221
Q

Microglia

A

En typ av gliacell som är en del av CNS och utgör makrofager som är en del av immunsystemet

222
Q

Myelinskidorna

A

Är tätt packade lipider som finns på axon

223
Q

Motorändplats

A

Där motorneuronen kommunicerar med målcellen

224
Q

Mesencephalon

A

Mitthjärnan. Har sensorisk information gällande syn och hörsel

225
Q

Mineralkortikoider-aldosteron

A

Produceras i binjurebarkens zona glomerulosa och dess funktion är att reglera kroppens omsättning av salter och mineraler. Regleringen sker genom syntetisering från kolesterol, progesteron och ACTH

226
Q

Melatonin

A

Ett hormon som ökar när det är mörkt och produceras av epifysen. Det reglerar sömn och biologiska rytmer

227
Q

Mediastinum

A

Skiljevägg som delar av brösthålan i en höger och vänster halva

228
Q

Mios

A

Pupillförminskning

229
Q

Mydriasis

A

Pupilldilation

230
Q

Yttre hörselgång

A

Meatus acusticus externes

231
Q

Trumhinnan

A

Membranum tympani

232
Q

Slem

A

Mucus

233
Q

Njurmärg

A

Medulla renis. Där filtrering sker

234
Q

Mesocefal skallform

A

Normal skallform med lagom lång nos

235
Q

Mandibularkanalen

A

En kanal i under tandraden i underkäken där kärl och nerver löper

236
Q

M. masseter

A

Muskel som stänger munnen, hund & katt

237
Q

M. temporalis

A

Muskel som stänger munnen, hund & katt

238
Q

M. pterygoideus

A

Muskel som stänger munnen, hund & katt

239
Q

M. digastrus

A

Muskel som öppnar munnen, hund & katt

240
Q

Kindtänder

A

Molarer

241
Q

Mekanisk bearbetning

A

Manuel tuggning av maten i munhålan och knådning av maten i magsäcken

242
Q

Mukösaceller

A

Celler i magsäcken som producerar slem med bikarbonat som skyddar slemhinnan i magsäcken

243
Q

Mikrober

A

Mikroorganismer i hästens grovtarm

244
Q

Muskelfibrer typ I

A

Långsam och mycket oxidativ

245
Q

Muskelfibrer typ IIa

A

Snabb och oxidativ

246
Q

Muskelfibrer typ IIb

A

Snabb och anaerob

247
Q

Muskelmage

A

Består av två par med muskler; det tunna och det tjocka paret. Maler föda genom kontraktion och har en rivhinna som skyddar slemhinnan mot nöthing och magsaft

248
Q

Mullerska gångar

A

Förstadiet till honliga könsorgan

249
Q

M. cremaster

A

Muskeln mellan bindvävshinnorna i scrotum som kontraherar vid upphetsning, slagsmål och kyla och drar då upp scrotum mot kroppen

250
Q

Testikelns krös

A

Mesorchium

251
Q

Mellersta hjärnhinnan

A

Arachnoidea

252
Q

Kind

A

Bucce

253
Q

Hårda hjärnhinnan

A

Dura mater

254
Q

Hjärna

A

Encephalon

255
Q

Explicit minne

A

Rör fakta och händelser

256
Q

Implicit minne

A

Producerar minne där färdigheter lagras

257
Q

Läppar

A

Labia oris

258
Q

Tunga

A

Lingua

259
Q

Cerebrospinalvätska

A

Liqour cerebrospinalis

260
Q

Ryggmärg

A

Medulla spinalis

261
Q

Hjärnhinnor

A

Meninges

262
Q

Nedre luftvägarna

A

Struphuvudet, luftstrupen & lungorna

263
Q

Nervsystemet

A

Har snabb överföring av information och är inte så varaktigt

264
Q

Neuroner

A

Nervcell

265
Q

NE

A

Adrenaerga

266
Q

Neurohormoner

A

Produceras av nervceller i hypotalamus. Frisätts från en nervcell men kan även transporteras i blodet

267
Q

Negativ feedback

A

Förändring i målorganet registreras av kontrollcentret som vidtar åtgärder för att tillfredställa. Ökad hormonaktivitet leder oftast till minskad stimulering och tvärtom. Denna är den vanligaste typen av feedback

268
Q

Nos

A

Nasus

269
Q

Neuropeptider

A

Endorfiner och enkefaliner

270
Q

Nefroner

A

Njurens funktionella enheter

271
Q

Non-shivering thermogenesis

A

Ökar sin metaboliska hastighet utan att aktivera muskler

272
Q

Oligodendrocyter

A

En typ av gliacell som finns i CNS och är myeliniserande

273
Q

Osmosensorer

A

Törstcentrum i hypotalamus funktioner

274
Q

Oxytocin

A

Ett viktigt hormon som hypofysens baklob utsöndrar och lagras. Det är ett välbefinnande hormon som frisätts vid beröring och massage om djuret gillar detta. Frisätts även om mamman ser sin unge och vid digivning eftersom oxytocin släpper ner mjölken. Stimulerar den glatta muskulaturen i livmodern vid förlossning och regleringen sker genom sensoriska nervimpulser

275
Q

Synorganet

A

Organum visus

276
Q

Näshålans golv

A

Ostium nasolacrimale

277
Q

Hörselorgan

A

Organum vestibulocochleare

278
Q

Hörselben

A

Ossicula auditus

279
Q

Luktorganet

A

Organum olfactus

280
Q

Smakorganet

A

Organum gustus

281
Q

Olfaktoriskt epitel

A

Sinnes-epitel

282
Q

Äggstock

A

Ovarium

283
Q

Incisivbenet

A

Os incisvum

284
Q

Odontoblaster

A

Finns ytterst i pulpan och producerar dentin

285
Q

Osmolaritet

A

Koncentrationen partiklar

286
Q

Penis ben

A

Os pubis

287
Q

Mun

A

Oris

288
Q

Hårda gommen

A

Palatum durum

289
Q

Mjuka gommen

A

Palatum molle

290
Q

Parietalt

A

Hinnan på insidan på hålväggen

291
Q

Bukspottkörteln

A

Pancreas

292
Q

Njurbäckenet

A

Pelvis renalis

293
Q

Pseudoinupolär nervcell

A

Har dendriter som går samman till gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet. Finns i sensoriska neuron i PNS

294
Q

Pons

A

Bryggan i hjärnstammen som är centra för balans och hörsel

295
Q

Parasympatiska nervsystemet

A

Lugn och ro-systemet, en del av det autonoma nervsystemet

296
Q

Preganglionära nervceller

A

Sympatiska nervsystemets nervceller, den första delen. Delen innan synapser

297
Q

Postganglionära nervceller

A

Sympatiska nervsystemets nervceller, den andra delen. Delen efter synapsen som når fram till målcellen

298
Q

Hypofysens

A

Pituitary

299
Q

Parakrin

A

Lokala hormoner som påverkar cellen precis intill

300
Q

Positiv feedback

A

Ökad hormonaktivitet leder till ökad stimulering, tex vid ägglossning. Denna typ av feedback är inte så vanlig

301
Q

Prolaktin

A

Ett hormon som stimulerar mjölkproduktionen som produceras i hypofysens framlob i speciella celler som kallas laktotropen och verkar på mjölkkörtlarna. Dess funktion är att stimulera mjölkproduktionen efter förlossningen. Regleringen sköts utav PRLRH

302
Q

PRLRH

A

Det hormon som reglerar hormonet prolaktin

303
Q

Bisköldkörteln

A

Paratyroidea

304
Q

Svalg

A

Pharynx

305
Q

Lungor

A

Pulmones

306
Q

Pleura parietalis

A

Brösthinnan på väggarna i brösthålan

307
Q

Pleura pulmonalis

A

Brösthinnan som bekläder lungorna

308
Q

Ögonlock

A

Palpebrae

309
Q

Övre ögonlock

A

Palpebra superior

310
Q

Nedre ögonlock

A

Palpebra inferior

311
Q

Tredje ögonlocket

A

Plica semilunaris

312
Q

Pupilla

A

Pupill

313
Q

Puncta lacrimalia

A

Mynningar är mediala ögonvinkeln

314
Q

Primära barkområden

A

Synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk bark (mitt i hjärnan)

315
Q

Proprioception

A

Registrering av position och rörelse av kroppsdelar. Har receptorer i muskler, senor, ledkapslar och ligament

316
Q

Pruriceptorer

A

Fria nervändar

317
Q

Pruritrogener

A

Substanser som framkallar klåda

318
Q

Moderkaka

A

Placenta

319
Q

Perifera kemoreceptorer

A

Receptorer som sköter andningen och som sitter i aorta och halsartärerna

320
Q

Njurbäcken

A

Pelvis renis

321
Q

Öronspottkörteln

A

Parotis

322
Q

Perodontalspalt

A

Spalten mellan tand och alveol

323
Q

Rothinnan

A

Perodontalligament

324
Q

Primärt tandben

A

Tandben vid tanderuption

325
Q

Främre kindtänder

A

Premolarer

326
Q

Mot gommen

A

Palatinalt

327
Q

Peristaltik

A

Förflyttar digesta mot anus

328
Q

Parietalceller

A

Celler i magsäcken som producerar saltsyra (HCl)

329
Q

Paracellulär transport

A

När vatten och joner transporteras mellan epitelceller

330
Q

Proteolytiska bakterier

A

Bakterier som bryter ned protein i grovtarmen

331
Q

Primärurin

A

Den grovfiltrerade urinen från 1 i urinbildningen

332
Q

Poikiloterma djur

A

Djur som följer omgivningens temperatur, tex reptiler

333
Q

Piscivorer

A

Typ av fågel där dess föda består av fisk

334
Q

Pars longa glandis

A

Svällkroppsvävnad belägen på distala glans penis

335
Q

Förhud

A

Preputium

336
Q

Mjuka hjärnhinnan

A

Pia mater

337
Q

Mot nosen

A

Rostralt

338
Q

Respirationsorganen

A

Dess funktion är att värma, fukta och rensa luften & gasutbyte. Det innefattar luktsinnet, tal/läte, övre luftvägarna & nedre luftvägarna

339
Q

Njure

A

Ren

340
Q

Reproduktionsorganen

A

Ansvarar för parning, befruktning, fosterutveckling & förlossning. Innefattar äggstockar, testiklar, äggledare, livmoder, slida, vulva & penis

341
Q

Ranviers nod

A

Glipan mellan myelinskidorna och är viktigt för fortledningen av nervimpulsen

342
Q

Dorsalrot

A

Radix dorsale

343
Q

Ventralrot

A

Radix ventrale

344
Q

Reflexbåge

A

En sinnescell, sensorisk nervfiber, koordinerande center i ryggmärg/hjärna, motorisk/autonom nerv, muskel eller körtel

345
Q

Reflektorisk reglering

A

Nervsignaler som reglerar hormonfrisättningen

346
Q

Näthinna

A

Retina

347
Q

Respiratorisk del

A

Respiratorisk bronkioler –> alveoler

348
Q

Ändtarm

A

Rectum

349
Q

Receptiv relaxering

A

Magsäckens kan töjas utan mottryck

350
Q

Renin

A

Ett hormon som njuren producerar

351
Q

Systematisk/deskriptiv anatomi

A

Organen delas in efter funktion

352
Q

Djurets vänstra sidan

A

Sinister

353
Q

Bihålor

A

Sinus paranasales

354
Q

Sinnesorganen

A

Innefattar synorgan, hörselorgan, balanssinnet, smak, lukt och känsel. Dess uppgift är att samla info om vår omgivning

355
Q

Binjurarna

A

Suprarenalis

356
Q

Spinalnerver

A

En del av PNS

357
Q

Synaps

A

Omkoppling från nervcell till annan cell

358
Q

Schwannceller

A

En typ av gliacell som är en del av PNS och är myeliniserande

359
Q

Striatum

A

Sköter motivation och vanor men även rörelser och ligger i mellanhjärnan

360
Q

Substantia alba

A

Vit substans. Ligger ytterst i ryggmärgen

361
Q

Substantia grisea

A

Grå substans. Ligger innerst i ryggmärgen

362
Q

Sympatiska nervsystemet

A

Fight - flight - fright-systemet och är en del avautonoma nervsystemet

363
Q

Sakrala nerver

A

Det av parasympatiska nervsystemet som utgår från slutet på ryggmärgen

364
Q

SLUD-reaktioner

A

Det parasympatiska nervsystemet reaktioner och SLUD står för salivering, lacrimation, urinering, defektion + minskad hjärtfrekvens

365
Q

Suprachiasmatic nucleus

A

Reglering av dygnsrytm och medvetenhet

366
Q

Segelklaffar

A

Klaff mellan förmak och kammare

367
Q

Underhud

A

Subcutis

368
Q

Sidovägg

A

Hovens vägg på sidan av hoven. Både vänster och höger sida

369
Q

Sömhorn

A

Det som binder samman kronranden och hoven. Kronranden ligger precis ovanför hoven

370
Q

Senhinnan

A

Scleera

371
Q

Stavar

A

Mycket ljuskänsliga –> mörkerseende

372
Q

Systole

A

Kontraktionsfasen i hjärtcykeln

373
Q

Surfakant

A

En molekyl som finna inuti alveolen som minskar ytspänningen som skapas när luft och vatten möts som gör att alveolen kan kollapsa

374
Q

Spirometer

A

Det verktyg som används för att mäta hur mycket luft man andas in och ut

375
Q

Spirogram

A

Det diagram sombildas när man mäter ut- och inandning. Kurvan går upp vid inandning och ner vid utandningen

376
Q

Analsäck

A

Sinus paranalis

377
Q

Vagina

A

Slida

378
Q

Pungsäck

A

Scrotum

379
Q

Saxbett

A

Överkäkens framtänder glider precis framför underkäkens

380
Q

Sekundärt tandben

A

Tandben som byggs på kontinuerligt

381
Q

Segmentering

A

Blandar digesta

382
Q

Sekundärurin

A

Den färdiga urinen som utsöndras från kroppen i steg 3 i urinbildningsprocessen

383
Q

SRY-genen

A

Gen på Y-kromosomen som gör att de wolffska gångarna blir testiklar och tillbakabildar de mullerska gångarna

384
Q

Seminalplasma

A

Producerar sekret

385
Q

Sperma

A

Seminalplasma + spermier

386
Q

Bål

A

Truncus

387
Q

Sköldkörteln

A

Thyroidea

388
Q

Brässen

A

Thymus

389
Q

Halsmandeln

A

Tonsilla palatina

390
Q

Äggledare

A

Tuba uterina

391
Q

Nervände

A

Terminal

392
Q

Thalamus

A

Omkopplingsstationen i mellanhjärnan

393
Q

TON

A

Gäller för organ som bara påverkas av sympatiska eller parasympatiska nervsystemet där effekten handlar om hur många nerver som är aktiva och intensiteten

394
Q

Transmittornsubstans

A

Den molekyl som tar nervsignalen till målcellen från den postganglionära nervcellen

395
Q

TSH

A

Produceras i hypofysens framlob och stimulerar thyroidea och verkar på sköldkörteln. Dess funktion är att stimulera sekretionen av thyroideahormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Regleringen sker utav TRH

396
Q

Tyroxin (T4)

A

Ett hormon som thyroidea producerar

397
Q

Trijodtyronin (T3)

A

Ett hormon som thyroidea producerar

398
Q

TRH

A

Det hormon som reglerar TSH

399
Q

Transportprotein

A

Transporterar fettlösliga hormoner och bildas i levern

400
Q

Luftstrupe

A

Trachea

401
Q

Trampdyna

A

Den tjockaste huden och består av döda hudceller, fett och bindväv

402
Q

Tåväggen

A

Hovens hovväg som är längst fram på tån

403
Q

Traktsidoväggen

A

Hovväggen längst bak på hoven

404
Q

Tapetum lucidum

A

Reflekterar ljus tillbaka till ögat och bidrar till förbättrat mörkerseende

405
Q

Tappar

A

Hög synskärpa under goda ljusförhållanden –> färgseende och detaljskärpa

406
Q

Tårkörtlar

A

Producerar kontinuerlig tårvätska som rensar och smörjer ögats framsida och förhindrar uttorkning av hornhinnan

407
Q

Tuba auditiva

A

Örontrumpeten som förbinder mellan mellanöra och svalg

408
Q

Troponin

A

Markör för hjärtmuskelskada och Ca2+ krävs för att det ska släppa då det täcker myosinfilamentens inbindningsställe på aktin

409
Q

TPR

A

Totala perifera resistensen

410
Q

Tonsiller

A

Lymfatisk vävnad som ger immunförsvar. De producerar även antikroppar

411
Q

Total lungkapacitet

A

Vitalkapacitet + residualvolym

412
Q

Tidalvolym

A

Andetagsvolym. En normal andning, dvs lungorna fylls inte till max och töms inte helt

413
Q

Testis

A

Testikel

414
Q

Tertiär/reparativt tandben

A

Tandben som bildas som reaktion på trauma för att skydda pulpan. Mörkare än emalj till färgen

415
Q

Transcellulär transport

A

Vatten och joner transporteras genom epitelceller

416
Q

Torrsubstans

A

Den massa i grässtråt som inte är vatten

417
Q

Termoneutral zon

A

Den temperaturzon där djuret kan bevara sin kroppstemperatur genom ändrad blodtillförsel

418
Q

Testikelns krös

A

Blodkärl, nerver och lymfkärl

419
Q

Urinorganen

A

De filtrerar blodet och bildar och utsöndrar urin & reglerar kroppens saltbalans. Innefattar njurarna, urinledaren, urinblåsan och urinröret

420
Q

Urinledare

A

Ureter

421
Q

Urinrör

A

Urethra

422
Q

Livmoder

A

Uterus

423
Q

Unipolär

A

Är som en multipolär nervcell fast utan denriter. Denna typ av ovanligt hos däggdjur men vanlig hos insekter

424
Q

Jugularvenen

A

Vena jugularis externa

425
Q

Frambenets ven

A

Vena cephalica

426
Q

Viceralt

A

Hinnan runt organ

427
Q

Ett luktorgan

A

Vomeronasala organet

428
Q

Urinblåsa

A

Vesica urinaria

429
Q

Vattenlösliga hormoner

A

Hormoner som transporteras fritt i blodet och frisätts och bryts ned fort

430
Q

Bakre hålvenen

A

V. cava caudalis

431
Q

Främre hålvenen

A

V. cava kranialis

432
Q

Ven

A

Blodkärl som går till hjärtat

433
Q

Valva tricuspidalis

A

Segelklaffen mellan höger förmak och kammare som består av tre segel

434
Q

Valva trunci pulmonalis

A

Lungartärens fickklaff

435
Q

Valva aortae

A

Aortas fickklaff

436
Q

Överarmsvenen

A

V. cephalica sin/dx

437
Q

Vaskulärt lager

A

Mellan senhinnan och hornhinnan och förser ögat med blod. Denna reglerar linsens form och pupillens storlek

438
Q

Morrhår

A

Vibrissae

439
Q

Visceroceptorer/Interoception

A

Ger känsel i inre organ och ger lukt- och smakförnimmelser

440
Q

Vitalkapacitet

A

Maximal inandning och maximalutandning

441
Q

Magsäck

A

Ventriculus

442
Q

Gallblåsa

A

Vesica fellea

443
Q

Flyktiga fettsyror

A

VFA

444
Q

V. testicularis

A

Venerna som löper från testikeln med syrefattigt blod. Kallas även plexus pampiniformis

445
Q

White coat effect

A

Situationsberoende hypertension

446
Q

Wolffska gångar

A

Förstadiet till det hanliga könsorganet

447
Q

Binjurebarkens innersta lager

A

Zona reticularis

448
Q

Binjurebarkens mellersta lager

A

Zona fasciculata

449
Q

Binjurebarkens yttersta lager

A

Zona glomerulosa

450
Q

Årstidvariationer

A

När koncentration i hormoner varierar beroende på årstid

451
Q

Äkta tandväxt

A

Tanden växer från öppet apex

452
Q

Övre luftvägarna

A

Nos, näshåla, bihålor & svalg

Fysiologi (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions