Begrepp Flashcards
1
Q
Anatomi
A
Skära upp, skilja isär
2
Q
Halspulsådern
A
Artena carotis communis
3
Q
Axon
A
Nervfiber där nervimpulsen färdas
4
Q
Astrocyter
A
Del av CNS och är en typ av gliacell. Detta är den vanligaste typen och är i blodhjärnbarriären, återupptag av transmittor & kommunikation med andra nervceller
5
Q
Amygdala
A
Är central för emotionella nätverk och aktiverar stress och ligger i mellanhjärnan.
6
Q
Afferenta nervbanor
A
Är i princip det samma som somatiska nervsystemet
7
Q
Ach
A
Kolinerga
8
Q
Autokrin
A
Lokala hormoner som påverkar den egna hormonproducerande cellen
9
Q
ADH
A
Vasopressin eller antidiuretisk hormon. Funktionen är antidures och reabsorption av vatten i njurarna. Kan i högre koncentration vara blodtryckshöjande. Regleringen sker antingen genom förändring i osmolaritet i ECV eller genom förändrad blodvolym i ECV.
10
Q
ACTH
A
Ett hormon från hypofysens framlob som stimulerar binjurebarkens hormon. Det verkar på binjurebarken. Dess funktion är att stimulera sekretion av kortikoider. Det regleras utav ACTH-RH.
11
Q
Androgena
A
Ett typ av hormon som produceras från binjurebarkens innersta lager, zona reticularis. Frisätter förstadiet till östrogen och testosteron i låga koncentrationer. Det frisätts vid stress och aggression. Regleringen sker från syntetisering från kolesterol, progesteron och ACTH.
12
Q
Aorta
A
Stora kroppspulsådern
13
Q
Artär
A
Blodkärl som går från hjärtat
14
Q
Tårvätskeapparaten
A
Apparatus lacrimalis
15
Q
Ytterörat
A
Auris externa
16
Q
Öra
A
Auris
17
Q
Öronlapp, öronmussla
A
Auricula
18
Q
Mellanöra
A
Auris media
19
Q
Inneröra
A
Auris interna
20
Q
A. trådpapiller
A
Spetsiga, utspridda över större delen av tungryggen
21
Q
A. ddeltafibrer
A
Tunna, lätt myeliniserade fibrer som är snabba (>5m/s). Förmedlar smärta
22
Q
Alveoler
A
Små luftfyllda blåsor i lungorna omgivna av tunna väggar och ett nät av kapillärer. Här sker gasutbytet av syre och koldioxid mellan lungorna och blodet
23
Q
Alveolarventilationen
A
Volymen frisk luft som når alveolerna per minut
24
Q
Anemi
A
Minskad förmåga att transportera syre
25
Mot kinden
Buccalt
26
Bipolär nervcell
Har dendriter som går samman till en gemensam bana innan den når cellkroppen och dess axon går ut från sidan. Dessa celler finns i näthinnan och luktepitelet
27
Ballhorn
Där ballarna möter hoven
28
Binocular
Där vardera ögas synfält överlappar varandra
29
Ögonlob
Bulbus oculi
30
B. bladpapiller
Sitter på sidorna vid tungroten
31
Bronker
Förgrening av luftrör som ger ökad yta. Omges av brosk och har mucus och cilier
32
Bronkioler
Förgrening av luftrör som ger ökad yta. Omges inte av brosk och har mucus och cilier
33
Huvudet
Caput
34
Näsmusslor
Conchae nasales
35
Halsen
Collum
36
Svans
Cauda
37
Brösthålan
Cavum thoracia
38
Bukhålan
Cavum abdominis
39
Bäckenhålan
Cavum pelvis
40
Hud
Cutis
41
Cirkulationsorganen
Förser kroppens celler med syre, näring och hormoner. Innefattar hjärtat och kärlsystemet
42
Yttre delen av njuren
Corten renalis
43
Hjärnbalken
Corpus callosum
44
Storhjärnans bark
Cortex cerebri
45
Storhjärnan
Cerebrum
46
Centralkanalen i ryggmärgen
Canalis centralis
47
Dorsalhorn
Cornu dorsale
48
Ventralhorn
Cornu ventrale
49
Näshålan
Cavum nasi
50
Brösthålan
Cavum pleurae
51
Hjärta
Cor
52
Hornhinna
Cornea
53
Strålkropp/ciliarkropp
Corpus ciliare
54
Åderhinna
Choroidea
55
Främre ögonkammaren
Camera anterior
56
Bakre ögonkammaren
Camera posterior
57
Glaskroppen
Corpus vitreum
58
Trumhåla
Cavum tympani
59
Hörselsnäcka
Cochlea
60
C. vallgravspapiller
Sitter vid tungroten
61
C-fibrer
Tunna, omyeliniserade och långsamma (>2m/s). Dessa registrerar en dov mer diffus smärta
62
CO
Cariac output. Den volym blod som pumpas från kammaren per minut
63
Centrala kemoreceptorer
De receptorer som sköter andningen och som sitter i hjärnstammen
64
Djurets högra sida
Dexter
65
Digestionsorganen
Sköter mekanisk och kemis sönderdelning av föda med hjälp ac sekretion av enzymer och surgörande eller buffrande sekret. Innefattar munhålan, svalg, foderstrupe, magsäck, tarmar och körtlar så som spottkörtlar, levern och bukspottkörteln
66
Dendriter
Utskott från cellkroppen
67
Depolarisering
Inflöde av positiva joner
68
Dual innervering
Betyder att ett organ kan stimuleras av både sympatiska och parasympatiska nervsystemet
69
Divergens
När ett preganglionärt neuron kan koppla fler postganglionära neuron
70
Dygnsvariationer
När hormoner varierar i koncentration under dygnet
71
Läderhud
Dermis
72
Ductus nasolacrimalis
Kanalsystem som går från ögat till näshålans golv
73
D. svamppapiller
Utspridda över större delen av tungryggen
74
Diastole
Relaxtionsfasen i hjärtcykeln
75
Endokrina organ
Är när hormonsystemet som samverkar med nervsystemet. Innefattar hypofysen, tallkottkörteln, sköldkörteln, binjurarna, pancreas, äggstockar och testiklar
76
Tallkottkörteln
Epifysens
77
Endokrina system
Gör långsam överföring av information (via blodet) och ger effekt som varar över längre tid
78
Exitatoriska aminosyror
Stimulerande. Frisättning av transmittorn leder till depolarisering
79
Efferenta nervbanor
Skiljer sig från det somatiska nervsystemet
80
E- reaktioner
Det sympatiska nervsystemets reaktioner. E står för emergency, exercise & embarresment
81
Endokrinologi
Läran om hormoner
82
ECV
Extracellulär matrix
83
Episodisk hormonsekretion
När koncentrationen av ett hormon varierar på grund av period. Så som att LH ökar i koncentration under ägglossning
84
Foderstrupe
Esophagus
85
Överhud
Epidermis
86
Exteroception
Upplevelsen av omedelbara omgivningen. Registrerar temperatur, smärta, tryck och beröring
87
EDV
End-diastolisk volym
88
Utandning
Exspiration
89
Förlängda märgen
Belägen i hjärnstammen och den är s.k. reptilhjärnan. Sköter därför cirkulation, respiration, digestion, sömn och hunger
90
Feedback
Återkoppling
91
FSH
Ett follikelstimulerande hormon som produceras i hypofysens framlob och verkar på testiklar och äggstockar. Dess funktion är att producera och mognaden av spermier och ägg. Regleringen sker utav GnRH.
92
Fettlösliga hormoner
Hormoner som transporteras bundna till transportprotein i blodet. Är endast fritt i blodet när den endokrina körteln släpper ut det i blodet och när transportproteinet släpper det fritt så målcellen kan ta upp det
93
Fickklaff
Klaffar mellan kammare och de stora kärlen
94
Fibröst lager
Ger ögonloben form och spänst och är skyddande och sammanhållande. Hornhinnan och senhinnan ingår här.
95
Anus
Ändtarmsöppning
96
Alveolarben
Benvävnaden närmast alveolerna
97
Anelodonta tänder
Tänder som inte växer hela livet
98
Apex
Tandroten
99
Anisognatism
När över- och underkäken ser olika ut, till exempel olika breda
100
Adsorption
Upptag av näringsämnen
101
Antiperistaltik
Förflyttar digesta mot munhåla
102
Amylas
Enzym i saliv hos omnivorer som spjälkar stärkelse
103
Amylolytiska bakterier
Bakterier som bryter ned lättlösliga kolhydrater
104
Aska
Den del i grässtråt som är mineraler
105
Brachycefal skallform
Kort och tryckt nos
106
Brachydonta tänder
Kort krona i förhållande till roten
107
Bearbetningsenhet
Fodret bearbetas mekaniskt av premolaren och molarer i hästen mun
108
Beta-glykosidbindningar
De bindningar som håller ihop cellulosa och hemicellulosa
109
Blindtarm
Cecum
110
Tjocktarm
Colon
111
Njurbark
Cortex renis
112
Gulkropp
Corpus luteum
113
Cavum vaginale
Hålrummet mellan hinnorna i pungen
114
Sädessträngkanalen
Canalis vaginalis
115
Cement
En benlik struktur med större densitet än käkben och täcker tandroten
116
CEJ
Cementemaljgräns/cementenamel junction. Övergången mellan cement & emalj
117
Canintand
Huggtänder/hörntänder
118
Cellolytiska bakterier
Bryter ned strukturella kolhydrater
119
Aktiv avdunstning
Värme- & vätskeavgivning i form av svettning och hässjning
120
ANP
Atrial natriuretic peptide, ett hormon
121
AMH
Anti-mullersk hormon. Tillbakabildar de mullerska gångarna och hindrar det honliga könsorganet från att utvecklas
122
A. testicularis
Artären som löper ned till testikeln med syrerikt blod
123
Bulbus glandis
En svällkroppsvävnad som är belägen på proximala glans penis
124
Blod-testisbarriären
Finns i det spermieproducerande epitelet. Skyddar spermierna från immunförsvaret
125
Colonseparation
Förenar mikrobiell jäsning med hög passagehastighet och det sparar mikroorganismer
126
Caecotrofi
Grovtarmsjäsare som äter sig egen avföring för att ta vara på proteiner & vitaminer
127
Bitestikelhuvud
Caput epididymis
128
Bitestikelkropp
Corpus epididymis. Det är här som spermierna mognar och får rörelse- & befuktningsförmåga
129
Bitestikelsvans
Cauda epididymis. Här lagras spermierna i väntan på ejakulation
130
Corpus cavernosum penis
En svällkroppsvävnad som är dorsalt belägen
131
Corpus spongiosum penis
En svällkroppsvävnad som omger urinröret
132
Duodenum
Första delen av tunntarmen
133
Ductus deferens
Sädesledare
134
Dolikocefal skallform
En längre och mer utsträckt nos
135
Dentin
Tandben
136
Descensus testis
Nervandringen av testikeln till pungen
137
Bitestikel
Epididymis
138
Endokrina G-celler
Celler i magsäcken som producerar gastrin och reglerar magsaftsekretionen
139
Enteriska nervsystemet
Det nervsystemet som förser mag- 0ch tarmkanalen med nerver
140
Erytropietin
Ett hormon som njuren producerar
141
Äggblåsor/folliklar
Folliculi ovarici
142
Sädessträng
Funiculus spermaticus
143
Foramen infraorbitale
Utgångshål för kärl och nerver i maxilla
144
Frysskakning
Köldreceptorer i huden som registrerar en tillräckligt stor temperatursänkning och skickar signaler som aktiverar motorenheter som leder till skakning. Detta ökar värmeproduktionen
145
Frugivorer
Typ av fågel vars föda består av frukt
146
Folivorer
Typ av fågel vars föda består av blad
147
Gliaceller
Stödjeceller
148
Gastrointestinala
En typ av autonoma reflexer som till exempel att salivering startar när man är hungrig
149
GnRH
Det hormon som reglerar FSH
150
GH
Ett tillväxt hormon som produceras i hypofysens framlob och verkar på levern och de flesta andra vävnader i kroppen. Har en dygnsvariation i sin utsöndring. Funktionen är att stimulera tillväxt och det regleras av GHRH
151
GHRH
Reglerar hormonet GH
152
Glukokortikoider
Ett hormon som produceras i binjurebarkens zona fasciculata och är fettlöslig. Dessa frigörs när du är psykiskt eller fysiskt aktiv. Kan du inte frisätta glukokortikoider dör du vid minsta stresspåslag. Regleringen sker på grund av syntetisering fråm kolesterol, progesteron och ACTH.
153
Glukagon
Ett hormon som produceras i bukspottkörtelns alfaceller med funktionen att det är ett regleringssystem som ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen. Regleringen är utsöndringen som minskar när glukoshalten i blodet stiger
154
Juver
Glandula mammae
155
Analkörtlar
Gll. sinusparanales
156
Tandkött
Gingiva
157
GFR
Glomerular filtration rate
158
Granivorer
Typ av fågel vars föda består av frön
159
Könskörtlar
Gonader
160
Gubernaculum testis
Ett scrotalt ligament som drar ner testikeln i scrotum
161
Ollon
Glans penis
162
Hypofysen
Överordnat endokrint organ som sitter i huvudet
163
Hypotalamus
Styr det autonoma och endokrina nervsystemet, ligger i mellanhjärnan
164
Hippocampus
Belägen i mellanhjärnan och styr motivationen, hämmar stress och centralt för inlärning och minne. Denna del av hjärnan kan man se med ögat
165
Hormon
Betyder pådriva eller att väcka
166
Hypofysens framlob
Kallas anterior lobe eller adenohypofysens. Producerar egna hormoner som stimuleras av hypotalamus hormoner. Består av endokrin vävnad
167
Hypofysens baklob
Kallas för posterior lobe eller neurohypofysens. Producerar inga egna hormoner utan lagrar och utsöndrar hormoner från hypotalamus. Viktiga hormoner här är ADH och oxytocin. Består av nernvävnad
168
Hypoxi
Syrebrist i kroppens vävnader
169
Hypsodonta
Tänder som har lång krona i förhållande till roten
170
Huvudceller
Celler i magsäcken som producerar pepsinogen som aktiveras till pepsin i sur miljö
171
Lever
Hepar
172
Leverns celler
Hepatocyterna
173
Homeoterma
Djur som kan påverka produktionen och förlusten av värme och därför bibehåller en jämn kroppstemperatur
174
Hässjning
När djuret flåsar med tungan ute. Det som sker är att kall torr luft passerar in och för ut mycket värm och vattenmättad luft
175
Integumentsustemet
Kroppens ytterhölje som skyddar kroppen från skador. Detta är hud, hår, klor, hovar och körtlar. Körtlarna kan vara svettkörtlar, talgkörtlar och mjölkkörtlar
176
Inhibitoriska
Hämmande. Frisättning leder till hyperpolarisering
177
Insulin
Produceras i bukspottkörtelns betaceller och dess funktion ör att det är ett regleringssystem som ser till att cellerna tillförs rätt mängd energi i både absorptions- och postabsorptionsfasen. Regleringen sker på grund av utsöndringen ökar när glukoshalten i blodet stiger
178
Inspiration
Inandning
179
Ileum
Sista delen av tunntarmen
180
Framtänder
Incisiver
181
Införselenhet
Incisiverna biter av stråfodret och för in fodret i hästens mun
182
Inguinalkanalen
Öppning i bukmuskulaturen i form av en smal spalt
183
Insektivorer
Typ av fågel där dess föda består av insekter
184
Jejunum
Andra delen av tunntarmen
185
Kranialnerver
Är en del av PNS och består av 12 par. Utgår från ryggmärgens topp
186
Kardiovaskulära
Typ av autonoma reflexer där det är ett tryck mot blodkärlsväggen
187
Klassiska hormoner
Hormoner som produceras av endokrina körtlar och transporteras i blodet
188
Kortisol
Ett steroidhormon som ökar nedbrytningen av protein och triglycerider och hämmar sekretionen av tillväxt och immunförsvaret. Kortisol är den viktigaste glukokortikoiden.
189
Källsorteringsenhet
Hästen sorterar ut det foder den inte vill behålla. Sker i lanerna
190
Köld- och värmereceptorer
Receptorer i hypotalamus som är känslig för förändringar. Receptorerna jämförs med ett referensvärde
191
Kräva
En utbuktning på foderstrupen där foder kan lagras. En foderdepå. Är som en förmage och här sker en del mikrobiell jäsning
192
Körtelmage
En mage där cellerna är utav samma celltyp. Här bildas HCl och pepsinogen
193
Kryptorkid
När testikeln inte vandrat ned till scrotum och då stannat i bukhålan eller i ljumskkanalen
194
Mot läpparna
Labialt
195
Mot tungan
Lingualt
196
Lymfoida organ
Försvarar kroppen mot infektioner och tillhör därmed immunförsvaret
197
Lymfknutor
Lymphonodus
198
Mjälte
Lien
199
Pannloben
Lobus frontalis
200
Hjässloben
Lobus parietalis
201
Nackloben
Lobus occipitalis
202
Tinningloben
Lobus temporalis
203
Luktloben
Lobus piriformis
204
Limbiska systemet
Systemet som styr känslor
205
Lokala hormoner
Ett hormon som når fram till målcellen via vävnadsvätska
206
LH
Ett hormon som stimulerar könshormoner som produceras i hypofysens framlob och verkar på testiklar och äggstockar. Dess funktion är sekretion av könshormoner och den ökar testosteron och progesteron. Reglering sker utav GnRH
207
Laktotroper
Speciella celler i hypofysens framlob som producerar prolaktin
208
Struphuvud
Larynx
209
Den övre lungfliken i vänster/höger lunga
Lobus cranialis sinister/dexter. Den är indelad i två delar
210
Den nedre lungfliken i vänster/höger lunga
Lobus caudalis sinister/dexter
211
Lungflik på endast höger sida
Lobus accessorius
212
Lins
Lens
213
Lymfangit
Stopp i lymfflöde som ger komplikationen till sårskada
214
Luftförande del
Nos --> bronkioler
215
Lamina visceralis
Bindvävshinna som sitter fast mot testikeln
216
Lamina parietalis
Bindvävshinna som bekläder insidan av bindvävshinnan
217
Lanerna
Kallas även för diastema och är utrymmet mellan incisiverna och premolarerna i hästens mun
218
Leydig cell
Cell i det spermieproducerande epitelet som producerar testosteron
219
Medianplanet
Delar kroppen på längden i två liks stora delar
220
Multipolär nervcell
Har många dendriter och är den vanligaste typen av nervcell hos däggdjur
221
Microglia
En typ av gliacell som är en del av CNS och utgör makrofager som är en del av immunsystemet
222
Myelinskidorna
Är tätt packade lipider som finns på axon
223
Motorändplats
Där motorneuronen kommunicerar med målcellen
224
Mesencephalon
Mitthjärnan. Har sensorisk information gällande syn och hörsel
225
Mineralkortikoider-aldosteron
Produceras i binjurebarkens zona glomerulosa och dess funktion är att reglera kroppens omsättning av salter och mineraler. Regleringen sker genom syntetisering från kolesterol, progesteron och ACTH
226
Melatonin
Ett hormon som ökar när det är mörkt och produceras av epifysen. Det reglerar sömn och biologiska rytmer
227
Mediastinum
Skiljevägg som delar av brösthålan i en höger och vänster halva
228
Mios
Pupillförminskning
229
Mydriasis
Pupilldilation
230
Yttre hörselgång
Meatus acusticus externes
231
Trumhinnan
Membranum tympani
232
Slem
Mucus
233
Njurmärg
Medulla renis. Där filtrering sker
234
Mesocefal skallform
Normal skallform med lagom lång nos
235
Mandibularkanalen
En kanal i under tandraden i underkäken där kärl och nerver löper
236
M. masseter
Muskel som stänger munnen, hund & katt
237
M. temporalis
Muskel som stänger munnen, hund & katt
238
M. pterygoideus
Muskel som stänger munnen, hund & katt
239
M. digastrus
Muskel som öppnar munnen, hund & katt
240
Kindtänder
Molarer
241
Mekanisk bearbetning
Manuel tuggning av maten i munhålan och knådning av maten i magsäcken
242
Mukösaceller
Celler i magsäcken som producerar slem med bikarbonat som skyddar slemhinnan i magsäcken
243
Mikrober
Mikroorganismer i hästens grovtarm
244
Muskelfibrer typ I
Långsam och mycket oxidativ
245
Muskelfibrer typ IIa
Snabb och oxidativ
246
Muskelfibrer typ IIb
Snabb och anaerob
247
Muskelmage
Består av två par med muskler; det tunna och det tjocka paret. Maler föda genom kontraktion och har en rivhinna som skyddar slemhinnan mot nöthing och magsaft
248
Mullerska gångar
Förstadiet till honliga könsorgan
249
M. cremaster
Muskeln mellan bindvävshinnorna i scrotum som kontraherar vid upphetsning, slagsmål och kyla och drar då upp scrotum mot kroppen
250
Testikelns krös
Mesorchium
251
Mellersta hjärnhinnan
Arachnoidea
252
Kind
Bucce
253
Hårda hjärnhinnan
Dura mater
254
Hjärna
Encephalon
255
Explicit minne
Rör fakta och händelser
256
Implicit minne
Producerar minne där färdigheter lagras
257
Läppar
Labia oris
258
Tunga
Lingua
259
Cerebrospinalvätska
Liqour cerebrospinalis
260
Ryggmärg
Medulla spinalis
261
Hjärnhinnor
Meninges
262
Nedre luftvägarna
Struphuvudet, luftstrupen & lungorna
263
Nervsystemet
Har snabb överföring av information och är inte så varaktigt
264
Neuroner
Nervcell
265
NE
Adrenaerga
266
Neurohormoner
Produceras av nervceller i hypotalamus. Frisätts från en nervcell men kan även transporteras i blodet
267
Negativ feedback
Förändring i målorganet registreras av kontrollcentret som vidtar åtgärder för att tillfredställa. Ökad hormonaktivitet leder oftast till minskad stimulering och tvärtom. Denna är den vanligaste typen av feedback
268
Nos
Nasus
269
Neuropeptider
Endorfiner och enkefaliner
270
Nefroner
Njurens funktionella enheter
271
Non-shivering thermogenesis
Ökar sin metaboliska hastighet utan att aktivera muskler
272
Oligodendrocyter
En typ av gliacell som finns i CNS och är myeliniserande
273
Osmosensorer
Törstcentrum i hypotalamus funktioner
274
Oxytocin
Ett viktigt hormon som hypofysens baklob utsöndrar och lagras. Det är ett välbefinnande hormon som frisätts vid beröring och massage om djuret gillar detta. Frisätts även om mamman ser sin unge och vid digivning eftersom oxytocin släpper ner mjölken. Stimulerar den glatta muskulaturen i livmodern vid förlossning och regleringen sker genom sensoriska nervimpulser
275
Synorganet
Organum visus
276
Näshålans golv
Ostium nasolacrimale
277
Hörselorgan
Organum vestibulocochleare
278
Hörselben
Ossicula auditus
279
Luktorganet
Organum olfactus
280
Smakorganet
Organum gustus
281
Olfaktoriskt epitel
Sinnes-epitel
282
Äggstock
Ovarium
283
Incisivbenet
Os incisvum
284
Odontoblaster
Finns ytterst i pulpan och producerar dentin
285
Osmolaritet
Koncentrationen partiklar
286
Penis ben
Os pubis
287
Mun
Oris
288
Hårda gommen
Palatum durum
289
Mjuka gommen
Palatum molle
290
Parietalt
Hinnan på insidan på hålväggen
291
Bukspottkörteln
Pancreas
292
Njurbäckenet
Pelvis renalis
293
Pseudoinupolär nervcell
Har dendriter som går samman till gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet. Finns i sensoriska neuron i PNS
294
Pons
Bryggan i hjärnstammen som är centra för balans och hörsel
295
Parasympatiska nervsystemet
Lugn och ro-systemet, en del av det autonoma nervsystemet
296
Preganglionära nervceller
Sympatiska nervsystemets nervceller, den första delen. Delen innan synapser
297
Postganglionära nervceller
Sympatiska nervsystemets nervceller, den andra delen. Delen efter synapsen som når fram till målcellen
298
Hypofysens
Pituitary
299
Parakrin
Lokala hormoner som påverkar cellen precis intill
300
Positiv feedback
Ökad hormonaktivitet leder till ökad stimulering, tex vid ägglossning. Denna typ av feedback är inte så vanlig
301
Prolaktin
Ett hormon som stimulerar mjölkproduktionen som produceras i hypofysens framlob i speciella celler som kallas laktotropen och verkar på mjölkkörtlarna. Dess funktion är att stimulera mjölkproduktionen efter förlossningen. Regleringen sköts utav PRLRH
302
PRLRH
Det hormon som reglerar hormonet prolaktin
303
Bisköldkörteln
Paratyroidea
304
Svalg
Pharynx
305
Lungor
Pulmones
306
Pleura parietalis
Brösthinnan på väggarna i brösthålan
307
Pleura pulmonalis
Brösthinnan som bekläder lungorna
308
Ögonlock
Palpebrae
309
Övre ögonlock
Palpebra superior
310
Nedre ögonlock
Palpebra inferior
311
Tredje ögonlocket
Plica semilunaris
312
Pupilla
Pupill
313
Puncta lacrimalia
Mynningar är mediala ögonvinkeln
314
Primära barkområden
Synbarken (bak), hörselbarken (sidorna), somatosensorisk och motorisk bark (mitt i hjärnan)
315
Proprioception
Registrering av position och rörelse av kroppsdelar. Har receptorer i muskler, senor, ledkapslar och ligament
316
Pruriceptorer
Fria nervändar
317
Pruritrogener
Substanser som framkallar klåda
318
Moderkaka
Placenta
319
Perifera kemoreceptorer
Receptorer som sköter andningen och som sitter i aorta och halsartärerna
320
Njurbäcken
Pelvis renis
321
Öronspottkörteln
Parotis
322
Perodontalspalt
Spalten mellan tand och alveol
323
Rothinnan
Perodontalligament
324
Primärt tandben
Tandben vid tanderuption
325
Främre kindtänder
Premolarer
326
Mot gommen
Palatinalt
327
Peristaltik
Förflyttar digesta mot anus
328
Parietalceller
Celler i magsäcken som producerar saltsyra (HCl)
329
Paracellulär transport
När vatten och joner transporteras mellan epitelceller
330
Proteolytiska bakterier
Bakterier som bryter ned protein i grovtarmen
331
Primärurin
Den grovfiltrerade urinen från 1 i urinbildningen
332
Poikiloterma djur
Djur som följer omgivningens temperatur, tex reptiler
333
Piscivorer
Typ av fågel där dess föda består av fisk
334
Pars longa glandis
Svällkroppsvävnad belägen på distala glans penis
335
Förhud
Preputium
336
Mjuka hjärnhinnan
Pia mater
337
Mot nosen
Rostralt
338
Respirationsorganen
Dess funktion är att värma, fukta och rensa luften & gasutbyte. Det innefattar luktsinnet, tal/läte, övre luftvägarna & nedre luftvägarna
339
Njure
Ren
340
Reproduktionsorganen
Ansvarar för parning, befruktning, fosterutveckling & förlossning. Innefattar äggstockar, testiklar, äggledare, livmoder, slida, vulva & penis
341
Ranviers nod
Glipan mellan myelinskidorna och är viktigt för fortledningen av nervimpulsen
342
Dorsalrot
Radix dorsale
343
Ventralrot
Radix ventrale
344
Reflexbåge
En sinnescell, sensorisk nervfiber, koordinerande center i ryggmärg/hjärna, motorisk/autonom nerv, muskel eller körtel
345
Reflektorisk reglering
Nervsignaler som reglerar hormonfrisättningen
346
Näthinna
Retina
347
Respiratorisk del
Respiratorisk bronkioler --> alveoler
348
Ändtarm
Rectum
349
Receptiv relaxering
Magsäckens kan töjas utan mottryck
350
Renin
Ett hormon som njuren producerar
351
Systematisk/deskriptiv anatomi
Organen delas in efter funktion
352
Djurets vänstra sidan
Sinister
353
Bihålor
Sinus paranasales
354
Sinnesorganen
Innefattar synorgan, hörselorgan, balanssinnet, smak, lukt och känsel. Dess uppgift är att samla info om vår omgivning
355
Binjurarna
Suprarenalis
356
Spinalnerver
En del av PNS
357
Synaps
Omkoppling från nervcell till annan cell
358
Schwannceller
En typ av gliacell som är en del av PNS och är myeliniserande
359
Striatum
Sköter motivation och vanor men även rörelser och ligger i mellanhjärnan
360
Substantia alba
Vit substans. Ligger ytterst i ryggmärgen
361
Substantia grisea
Grå substans. Ligger innerst i ryggmärgen
362
Sympatiska nervsystemet
Fight - flight - fright-systemet och är en del avautonoma nervsystemet
363
Sakrala nerver
Det av parasympatiska nervsystemet som utgår från slutet på ryggmärgen
364
SLUD-reaktioner
Det parasympatiska nervsystemet reaktioner och SLUD står för salivering, lacrimation, urinering, defektion + minskad hjärtfrekvens
365
Suprachiasmatic nucleus
Reglering av dygnsrytm och medvetenhet
366
Segelklaffar
Klaff mellan förmak och kammare
367
Underhud
Subcutis
368
Sidovägg
Hovens vägg på sidan av hoven. Både vänster och höger sida
369
Sömhorn
Det som binder samman kronranden och hoven. Kronranden ligger precis ovanför hoven
370
Senhinnan
Scleera
371
Stavar
Mycket ljuskänsliga --> mörkerseende
372
Systole
Kontraktionsfasen i hjärtcykeln
373
Surfakant
En molekyl som finna inuti alveolen som minskar ytspänningen som skapas när luft och vatten möts som gör att alveolen kan kollapsa
374
Spirometer
Det verktyg som används för att mäta hur mycket luft man andas in och ut
375
Spirogram
Det diagram sombildas när man mäter ut- och inandning. Kurvan går upp vid inandning och ner vid utandningen
376
Analsäck
Sinus paranalis
377
Vagina
Slida
378
Pungsäck
Scrotum
379
Saxbett
Överkäkens framtänder glider precis framför underkäkens
380
Sekundärt tandben
Tandben som byggs på kontinuerligt
381
Segmentering
Blandar digesta
382
Sekundärurin
Den färdiga urinen som utsöndras från kroppen i steg 3 i urinbildningsprocessen
383
SRY-genen
Gen på Y-kromosomen som gör att de wolffska gångarna blir testiklar och tillbakabildar de mullerska gångarna
384
Seminalplasma
Producerar sekret
385
Sperma
Seminalplasma + spermier
386
Bål
Truncus
387
Sköldkörteln
Thyroidea
388
Brässen
Thymus
389
Halsmandeln
Tonsilla palatina
390
Äggledare
Tuba uterina
391
Nervände
Terminal
392
Thalamus
Omkopplingsstationen i mellanhjärnan
393
TON
Gäller för organ som bara påverkas av sympatiska eller parasympatiska nervsystemet där effekten handlar om hur många nerver som är aktiva och intensiteten
394
Transmittornsubstans
Den molekyl som tar nervsignalen till målcellen från den postganglionära nervcellen
395
TSH
Produceras i hypofysens framlob och stimulerar thyroidea och verkar på sköldkörteln. Dess funktion är att stimulera sekretionen av thyroideahormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Regleringen sker utav TRH
396
Tyroxin (T4)
Ett hormon som thyroidea producerar
397
Trijodtyronin (T3)
Ett hormon som thyroidea producerar
398
TRH
Det hormon som reglerar TSH
399
Transportprotein
Transporterar fettlösliga hormoner och bildas i levern
400
Luftstrupe
Trachea
401
Trampdyna
Den tjockaste huden och består av döda hudceller, fett och bindväv
402
Tåväggen
Hovens hovväg som är längst fram på tån
403
Traktsidoväggen
Hovväggen längst bak på hoven
404
Tapetum lucidum
Reflekterar ljus tillbaka till ögat och bidrar till förbättrat mörkerseende
405
Tappar
Hög synskärpa under goda ljusförhållanden --> färgseende och detaljskärpa
406
Tårkörtlar
Producerar kontinuerlig tårvätska som rensar och smörjer ögats framsida och förhindrar uttorkning av hornhinnan
407
Tuba auditiva
Örontrumpeten som förbinder mellan mellanöra och svalg
408
Troponin
Markör för hjärtmuskelskada och Ca2+ krävs för att det ska släppa då det täcker myosinfilamentens inbindningsställe på aktin
409
TPR
Totala perifera resistensen
410
Tonsiller
Lymfatisk vävnad som ger immunförsvar. De producerar även antikroppar
411
Total lungkapacitet
Vitalkapacitet + residualvolym
412
Tidalvolym
Andetagsvolym. En normal andning, dvs lungorna fylls inte till max och töms inte helt
413
Testis
Testikel
414
Tertiär/reparativt tandben
Tandben som bildas som reaktion på trauma för att skydda pulpan. Mörkare än emalj till färgen
415
Transcellulär transport
Vatten och joner transporteras genom epitelceller
416
Torrsubstans
Den massa i grässtråt som inte är vatten
417
Termoneutral zon
Den temperaturzon där djuret kan bevara sin kroppstemperatur genom ändrad blodtillförsel
418
Testikelns krös
Blodkärl, nerver och lymfkärl
419
Urinorganen
De filtrerar blodet och bildar och utsöndrar urin & reglerar kroppens saltbalans. Innefattar njurarna, urinledaren, urinblåsan och urinröret
420
Urinledare
Ureter
421
Urinrör
Urethra
422
Livmoder
Uterus
423
Unipolär
Är som en multipolär nervcell fast utan denriter. Denna typ av ovanligt hos däggdjur men vanlig hos insekter
424
Jugularvenen
Vena jugularis externa
425
Frambenets ven
Vena cephalica
426
Viceralt
Hinnan runt organ
427
Ett luktorgan
Vomeronasala organet
428
Urinblåsa
Vesica urinaria
429
Vattenlösliga hormoner
Hormoner som transporteras fritt i blodet och frisätts och bryts ned fort
430
Bakre hålvenen
V. cava caudalis
431
Främre hålvenen
V. cava kranialis
432
Ven
Blodkärl som går till hjärtat
433
Valva tricuspidalis
Segelklaffen mellan höger förmak och kammare som består av tre segel
434
Valva trunci pulmonalis
Lungartärens fickklaff
435
Valva aortae
Aortas fickklaff
436
Överarmsvenen
V. cephalica sin/dx
437
Vaskulärt lager
Mellan senhinnan och hornhinnan och förser ögat med blod. Denna reglerar linsens form och pupillens storlek
438
Morrhår
Vibrissae
439
Visceroceptorer/Interoception
Ger känsel i inre organ och ger lukt- och smakförnimmelser
440
Vitalkapacitet
Maximal inandning och maximalutandning
441
Magsäck
Ventriculus
442
Gallblåsa
Vesica fellea
443
Flyktiga fettsyror
VFA
444
V. testicularis
Venerna som löper från testikeln med syrefattigt blod. Kallas även plexus pampiniformis
445
White coat effect
Situationsberoende hypertension
446
Wolffska gångar
Förstadiet till det hanliga könsorganet
447
Binjurebarkens innersta lager
Zona reticularis
448
Binjurebarkens mellersta lager
Zona fasciculata
449
Binjurebarkens yttersta lager
Zona glomerulosa
450
Årstidvariationer
När koncentration i hormoner varierar beroende på årstid
451
Äkta tandväxt
Tanden växer från öppet apex
452
Övre luftvägarna
Nos, näshåla, bihålor & svalg
