Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Rörelseapparaten > Begrepp > Flashcards

Begrepp Flashcards

1
Q

Den första halskotan (C1)

A

Atlas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Den andra halskotan (C2)

A

Axis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ledhålan i pelvis

A

Acetabulum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Käkled

A

Articulatio temporomadibularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bogled

A

Articulatio humeri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Armbågsled

A

Articulatio cubiti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Karpalleder

A

Articulationes carpi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Frambenets kotleder (hund), kotled (häst)

A

Articulationes metacarpophalangea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Falangleder

A

Articualtiones phalangea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Föra benet ut från kroppen

A

Abduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Föra benet mot kroppen

A

Adduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fibrösa leder

A

Articulationes fibrosae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Brosk leder

A

Articulationes cartilagineae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Synovialleder

A

Articulationes synovialae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Bröstaperturen

A

Den öppning som man ser när man kollar på revbenen bakifrån eller framifrån. Kollar du bakifrån är det den stora bröstaperturen och framifrån den lilla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bursa

A

Busra synovialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Från mitten av djuret mot svansen

A

Caudalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Benkam på ansiktets sida

A

Crista facialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Revben

A

Costae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hälben

A

Calcaneus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nackkam

A

Crista nuchae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kotpelare

A

Columna vertebralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Nyckelben

A

Clavicula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mot ryggen på djuret

A

Dorsalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Undre delen av benet

A

Distalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Partiet mitt på ett rörben

A

Diafys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Höger

A

Dexter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Tandutskott

A

Dens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Disk

A

Stötdämpande enhet mellan kotor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

DIT

A

Distala intertarsalleden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Extremiteter

A

Ben på djuret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Änden på ett rörben

A

Epifys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Endochondral benbildning

A

Indirekt benbildningen som bildas utan broskmodell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Sträcka led

A

Extension

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Lårbenet

A

Femur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hålet mellan två kotor från lateralsidan

A

Foramen intervertebrale

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vadben

A

Fibula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vesaliska sesamben/fabeller

A

Fabellae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Böja led

A

Flexion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Led mellan kotkropparna

A

Facettled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Fascia

A

Bindvävsstråk. Det håller musklerna på plats medans dem jobbar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Gångjärnsled

A

Armbågsleden är ett exempel. Dessa leder har ofta benlås och strama sidoligament. Enbart flexion - extension.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Överarmsbenet

A

Humerus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad kallas en blödning som bildas vid en fraktur?

A

Hematoma formation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad betyder intramembranöst benbildning?

A

Direkt benbildning utan en broskmodell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Hästens “framknä”

A

Karpus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Från mitten av djuret mot huvudet

A

Kranialt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Skalle

A

Kranium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Kulled

A

Ger stort rörelseomfång och finns i höftleden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Kondylled

A

En led som har två separata ledytor och gör framförallt en flexion - extension rörelse, men kan även rotera lite. Knäleden är en kondylled.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Mot ytterkanten av djuret

A

Lateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Lakuner

A

Hålrum i benvävnaden där osteocyter finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Ledutskott

A

Det finns fyra på varje ländkota. En fram och en bak på både höger och vänster sida om kotan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Ledkapsel

A

Den kapsel som omger hela leden och håller ledvätskan på plats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Ligament

A

Är samma sak som ledband.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

In mot mitten av djuret

A

Medialt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Metafys

A

Partiet mellan epifys och diafys på ett rörben. Här sitter tillväxtskivan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Överkäke

A

Maxilla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Underkäke

A

Mandibula

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Utskott mediala distala tibia (på häst även lateralis)

A

Malleolus medialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Uskott laterala distala fibula

A

Malleolus lateralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Menisk

A

Stötdämpande enhet i knäleden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Smärtreceptorer

A

Nocireceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Osteoblaster

A

Celler som kommer från osteogena stamceller och är omogna benceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Osteologi

A

Läran om skelettet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Osteoid

A

Extracellulär matrix

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Osteocyter

A

Mogna benceller som har byggt in sig själva i benvävnaden. De bevarar benvävnaden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Osteoklaster

A

Celler som bryter ned benvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Toppen av Ulna

A

Olecranon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Karpalben

A

Ossa carpi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Ärtben

A

Os carpi accessorium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Samlingsnamn på småbenen i karpus

A

Os carpi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Metakarpalben

A

Ossa metacarpalia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Metatarsalben

A

Ossa metatarsalia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Höftben

A

Os ilium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Blygdben

A

Os pubis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Sittben

A

Os ischii

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Hasben

A

Ossa tarsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Korsben

A

Os sacrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Falanger

A

Ossa digitorum manus (fram)/pedis (bak)

81
Q

Övre delen av benet

A

Proximalt

82
Q

Under framtassen

A

Palmar

83
Q

Under baktassen

A

Plantar

84
Q

Knäskål

A

Patella

85
Q

Periosteum

A

Benhinnan som täcker utsidan av alla ben. Den innehåller många nocireceptorer.

86
Q

Tornutskott

A

Processus spinosus

87
Q

Tvärutskott

A

Processus transversus

88
Q

Bäcken

A

Pelvis

89
Q

Utskott laterala distala ulna

A

Processus styloideus lateralis

90
Q

Utskott mediala distala radius (även lateralis på häst)

A

Processus styloideus medialis

91
Q

Utskott från olecranon

A

Processus anconeus

92
Q

Lateralt, medialt utskott på proximala ulna

A

Processus coronoideus

93
Q

Översta falangen (hund), kotben (häst)

A

Phalanx proximalis

94
Q

Mellersta falangen (hund), kronben (häst)

A

Phalanx media

95
Q

Kloben (hund) & hovben (häst)

A

Phalanx distalis

96
Q

Planled

A

Ger en glidrörelse och finns mellan småbenen i karpus, mellan kotkropparnas ledutskott och mellan bäcken och korsben.

97
Q

PIT

A

Proximal intertarsalled

98
Q

Piphasbursa

A

En bursa precis under huden på hasen

99
Q

Underarmsben

A

Radius

100
Q

Sesamoidben

A

Små ben som fungerar som hävarm och skydd för senor

101
Q

Si-leden

A

Leden mellan korsbenet och bäckenet

102
Q

Bröstbenet

A

Sternum

103
Q

Litet utskott på sternum

A

Skovelbrosk

104
Q

Bogbladet

A

Scapula

105
Q

Vänster

A

Sinister

106
Q

Ledvätska

A

Synovia

107
Q

Benet under brosket

A

Subkondrala benet

108
Q

Sadelled

A

Finns mellan mellersta falangen och klobenet. Gör endast flexion - extension men även lite rotation

109
Q

Bröstkorg

A

Thorax

110
Q

Knöl som sticker ut från laterala humerus

A

Tuberculum majus

111
Q

Knöl som sticker ut från mediala humerus

A

Tuberculum minus

112
Q

Knöl på femur

A

Tuberculum major/minor

113
Q

Skankben

A

Tibia

114
Q

Rullben

A

Talus

115
Q

Lateral höftbensknöl

A

Tuber coxae

116
Q

Sittbensknöl

A

Tuber ischiadicum

117
Q

Höftbenskam

A

Tuber sacrale

118
Q

TMT

A

Articulation tarsometatarseae

119
Q

Timglasbursa

A

Bursa längre in under senan i hasen

120
Q

Tarsalsenskida

A

Senskida på medialsidan av hasen

121
Q

Armbågsben

A

Ulna

122
Q

Mot magen på djuret

A

Ventralt

123
Q

Kota

A

Vertebrae

124
Q

Halskotor

A

Vertebrae cervicales

125
Q

Bröstkotor

A

Vertebrae thoracicae

126
Q

Ländkotor

A

Vertebrae lumbales

127
Q

Svanskotor

A

Vertebrae caudales

128
Q

Senskida

A

Vagina synovialis

129
Q

Äggled

A

Ledhuvudet är äggformat och leden gör en flexion - extension rörelse.

130
Q

Aponeuros

A

En tjock fascia som blivit som en plattsena. Musklerna kan fästa i denna och bukmuskeln fäster här.

131
Q

Agonister

A

De muskler som bidrar till rörelse i rörelsens riktning.

132
Q

Antagonister

A

De muskler som håller tillbaka en rörelse

133
Q

Axiell rotation

A

Vrida/rotera huvudet eller kroppen åt sidled, sänka ena halvan av kroppen. Vrida sig kring en pinne som går genom ryggraden.

134
Q

Si-leden

A

Articulatio sacroiliaca

135
Q

Lår/höftled

A

Articulatio coxae

136
Q

Knäled

A

Articulatio genus

137
Q

Hasleder

A

Articulatio tarsi

138
Q

Bakbenets kotleder (hund), kotled (häst)

A

Articulationes metatarsophalangea

139
Q

Femoralkanalen

A

Canalis femoralis

140
Q

Dynamiskt arbete

A

Då muskeln spänns och slappnar av om vartannat.

141
Q

Dorsal flexion

A

Böja huvudet uppåt eller sträcka ut ryggen, till exempel.

142
Q

Eccentriskt arbete

A

Muskeln sträcks ut då den jobbar.

143
Q

Insertio

A

Fäste

144
Q

Isometiskt arbete

A

Man håller stilla men muskeln jobbar

145
Q

Koncentriskt arbete

A

Muskeln förkortas medans den arbetar

146
Q

Lateralflexion

A

Luta huvudet mot axel/bog

147
Q

Nackbandet

A

Lig. nuchae

148
Q

Musculus

A

Liten mus

149
Q

Sneda yttre bukmuskeln, går från revbenens laterala kant till linea alba

A

M. obliquus externus abdominis

150
Q

Sneda inre bukmuskeln, går från tuber coxae till linea alba och revbensbågen.

A

M. obliquus internus abdominis

151
Q

Raka bukmuskeln

A

M. rectus abdominis

152
Q

Tvärgående bukmuskeln

A

M. transversus abdominis

153
Q

Muskel som går från sternum till huvudet

A

M. sternocephalicus

154
Q

Muskel som går från bäckenet till huvudet

A

M. longissiumus

155
Q

Muskel som går från länden till sista halskotan (C7)

A

M. iliocostalis

156
Q

Muskel som går utmed kotpelarens sidor

A

M. multifidi

157
Q

Muskel somgår från de mest kaudala äkta revbenens revbensbrosk samt närliggande delar av sternum till os pubis.

A

M. rectus abdominis

158
Q

Muskel som går från revbenen, ländkotornas tvärutskott till linea alba.

A

M. transversus abdominis

159
Q

Muskel som sitter under hela huden.

A

M. cutaneus

160
Q

Muskel som går från nackbandet hela vägen ner till humerus och fäster proximalt, lateralt

A

M. brachiocephalicus

161
Q

Muskel som går från mankens tornutskott och nackbandet till cristae nuchae på hund och till crista nuchae och nackkotornas tvärutskott på häst.

A

M. splenius

162
Q

Muskel som går från mankområdets tornutskott och nackbandet till spina scapulae.

A

M. trapezius

163
Q

Muskel som går från thoracolumbarfascian till mediala delen av humerus

A

M. latissimus dorsi

164
Q

Den ytliga bröstmuskeln som går från främre delen av sternum till humerus.

A

M. pectoralis superficialis

165
Q

Den djupa bröstmuskeln går från bakre delen av sternum till humerus

A

M. pectoralis profundus

166
Q

En extra del av den djupa bröstmuskeln som hästar har. Går från första revbenet till bogbladets kraniala kant.

A

M. subclavius

167
Q

Muskel som går från bogbladets kraniala del och spina scapulae till tuberculum majus på humerus

A

M. supraspinatus

168
Q

Muskel som går från den kaudala delen av bogbladet till kraniala humerus Passerar lateralt över bogleden.

A

M. infraspinatus

169
Q

Muskel som går från spina scapulae till laterala humerus

A

M. deltoideus

170
Q

Muskel som går från bogbladets medialsida till tuberculum minus på humerus

A

M. subscapularis

171
Q

Muskeln som går längs humerus kraniomediala yta. Den fäster sedan men en sena medialt på radius (ulna på hund)

A

M. biceps brachii

172
Q

Muskel som går från bogbladet samt humerus till olecranon

A

M. triceps brachii

173
Q

Muskel som består av m. psos major & m. iliacus. Går från ländryggen och båda fäster gemensamt på femur.

A

M. iliopsaos

174
Q

Muskel som består av fyra huvuden och alla fäster på patella och går längs femurs kraniala, laterala och mediala ytor.

A

M. quadriceps femoris

175
Q

Muskel som går från bäckenet till femur, tibia och akillessenan.

A

M. biceps femoris

176
Q

Muskel som går från bäckenet ner till tibia.

A

M. semitendinosus

177
Q

Muskel som går från sittbensknölen i kraniodistal riktning mot benets medialsida och fäster på femur och tibia.

A

M. semimembranosus

178
Q

Muskel som går ventralt på bäckenet till kaudalt på femur.

A

M. adductor

179
Q

Nackbandet

A

Hundar har endast ett strängformat ligament medans hästar har ett strängformigt ligament och ett laminärt ligament.

180
Q

Origo

A

Ursprung

181
Q

Retinaculum

A

Fasthållande strukturer som håller senor benet. Vanliga på dem distala delarna av benet. Består av bindvävsstrukturer.

182
Q

Statiskt arbete

A

Muskeln är spänd hela tiden.

183
Q

Ventral flexion

A

Böja huvudet uppåt eller böja ryggen, till exempel.

184
Q

Muskel som går från bäckenet till trochanter major på femur

A

M. gluteus medius

185
Q

Hur fungerar gångarten canter?

A

Är det samma som transversgalopp vilket är den vanligaste bland hästar men mer ovanlig bland hundar.
Den är asymmetrisk och tretaktig. Ett eller två ben är i marken i understödningsfaserna och det finns svävningsfaser. Benrörelserna är hö bak –> vä bak/hö fram –> vä bak. Hastigheten är 2,9 - 9 m/s och steglängden är 1,9 - 4,6m.

186
Q

CPG

A

Central pattern generator. Lokala neutrala nätverk i ryggmärgen som styr koordinering mellan ben och postural kontroll.

187
Q

Gångarter

A

Beskriver benens rörelse, hur timingen ser ut och vilka ben som är i marken respektive luften.

188
Q

Galopp

A

Innefattar både canter och gallop

189
Q

Gallop

A

Är det samma som rotatorisk gallop och korsgalopp. Denna galopp är vanlig bland hundar. Den är asymmetrisk och fyrtaktig och i understödningsfaserna är det ett eller två ben i marken. Benrörelsen är hö bak –> vä bak –> hö fram –> vä fram. Hastigheten är 9,0 - 20,0 m/s och steglängden är 4,5 - 7,2 m

190
Q

Krabbning

A

När bakkroppen går mer åt sidan än framkroppen och man får tre spår

191
Q

Nystning

A

Framtassarna förs inåt innan nedsättning

192
Q

Pass

A

Är en tvåtaktig rörelse med lateral förflyttning av benen. Benrörelsen är hö bak/hö fram –> vä bak/vä fram och i understödningsfaserna är det två ben i marken och det finns en svävningsfas. Hastigheten är 9,1 - 16 m/s och steglängden 4,5 - 6,3 m.

193
Q

Pendelfas

A

Antingen är det aktivt bakåtförande, lämnande marken, går bak i luften för att sedan vända och gå fram eller att benet förs fram innan det landar i marken.

194
Q

Skritt

A

Skritten är fyrtaktig och symmetrisk lateralt utan svävningsfas och i understödningsfasen är det två eller tre ben i marken. Benrörelsen är hö bak –> hö fram –> vä bak –> vä fram. Hastigheten är 1,2 - 1,8 m/s och steglängden är 1,5 - 1,9 m.

195
Q

Spårning

A

När framtassarna placeras på samma rad som baktassarna.

196
Q

Snörning

A

När alla tassar placeras på ett spår

197
Q

Trav

A

Diagonal och tvåtaktig gångart med svävningsfas och i understödningsfaserna är två ben i marken. Benen rör sig hö bak/vä fram –> vä bak/hö fram. Hastigheten är 2,8 - 14,2 m/s och steglängden är 1,8 - 5,9 m.

198
Q

Tölt

A

En fyrtaktig och symmetrisk lateral rörelse där ett eller två ben är i marken under understödningsfaserna och det är ingen svävningsfas. Hastigheten är 3,4 - 5,3 m/s och steglängden är 1,7 - 2,3 m. Hö bak –> hö fram –> vä bak –> vä fram.

199
Q

Understödningsfas

A

Ben i marken. Kan antingen vara fullt belastade, bromsande eller för påskjut

Rörelseapparaten (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions