Begrepp Flashcards
1
Q
Den första halskotan (C1)
A
Atlas
2
Q
Den andra halskotan (C2)
A
Axis
3
Q
Ledhålan i pelvis
A
Acetabulum
4
Q
Käkled
A
Articulatio temporomadibularis
5
Q
Bogled
A
Articulatio humeri
6
Q
Armbågsled
A
Articulatio cubiti
7
Q
Karpalleder
A
Articulationes carpi
8
Q
Frambenets kotleder (hund), kotled (häst)
A
Articulationes metacarpophalangea
9
Q
Falangleder
A
Articualtiones phalangea
10
Q
Föra benet ut från kroppen
A
Abduktion
11
Q
Föra benet mot kroppen
A
Adduktion
12
Q
Fibrösa leder
A
Articulationes fibrosae
13
Q
Brosk leder
A
Articulationes cartilagineae
14
Q
Synovialleder
A
Articulationes synovialae
15
Q
Bröstaperturen
A
Den öppning som man ser när man kollar på revbenen bakifrån eller framifrån. Kollar du bakifrån är det den stora bröstaperturen och framifrån den lilla.
16
Q
Bursa
A
Busra synovialis
17
Q
Från mitten av djuret mot svansen
A
Caudalt
18
Q
Benkam på ansiktets sida
A
Crista facialis
19
Q
Revben
A
Costae
20
Q
Hälben
A
Calcaneus
21
Q
Nackkam
A
Crista nuchae
22
Q
Kotpelare
A
Columna vertebralis
23
Q
Nyckelben
A
Clavicula
24
Q
Mot ryggen på djuret
A
Dorsalt
25
Undre delen av benet
Distalt
26
Partiet mitt på ett rörben
Diafys
27
Höger
Dexter
28
Tandutskott
Dens
29
Disk
Stötdämpande enhet mellan kotor
30
DIT
Distala intertarsalleden
31
Extremiteter
Ben på djuret
32
Änden på ett rörben
Epifys
33
Endochondral benbildning
Indirekt benbildningen som bildas utan broskmodell
34
Sträcka led
Extension
35
Lårbenet
Femur
36
Hålet mellan två kotor från lateralsidan
Foramen intervertebrale
37
Vadben
Fibula
38
Vesaliska sesamben/fabeller
Fabellae
39
Böja led
Flexion
40
Led mellan kotkropparna
Facettled
41
Fascia
Bindvävsstråk. Det håller musklerna på plats medans dem jobbar
42
Gångjärnsled
Armbågsleden är ett exempel. Dessa leder har ofta benlås och strama sidoligament. Enbart flexion - extension.
43
Överarmsbenet
Humerus
44
Vad kallas en blödning som bildas vid en fraktur?
Hematoma formation
45
Vad betyder intramembranöst benbildning?
Direkt benbildning utan en broskmodell
46
Hästens "framknä"
Karpus
47
Från mitten av djuret mot huvudet
Kranialt
48
Skalle
Kranium
49
Kulled
Ger stort rörelseomfång och finns i höftleden
50
Kondylled
En led som har två separata ledytor och gör framförallt en flexion - extension rörelse, men kan även rotera lite. Knäleden är en kondylled.
51
Mot ytterkanten av djuret
Lateralt
52
Lakuner
Hålrum i benvävnaden där osteocyter finns
53
Ledutskott
Det finns fyra på varje ländkota. En fram och en bak på både höger och vänster sida om kotan.
54
Ledkapsel
Den kapsel som omger hela leden och håller ledvätskan på plats.
55
Ligament
Är samma sak som ledband.
56
In mot mitten av djuret
Medialt
57
Metafys
Partiet mellan epifys och diafys på ett rörben. Här sitter tillväxtskivan
58
Överkäke
Maxilla
59
Underkäke
Mandibula
60
Utskott mediala distala tibia (på häst även lateralis)
Malleolus medialis
61
Uskott laterala distala fibula
Malleolus lateralis
62
Menisk
Stötdämpande enhet i knäleden
63
Smärtreceptorer
Nocireceptorer
64
Osteoblaster
Celler som kommer från osteogena stamceller och är omogna benceller
65
Osteologi
Läran om skelettet
66
Osteoid
Extracellulär matrix
67
Osteocyter
Mogna benceller som har byggt in sig själva i benvävnaden. De bevarar benvävnaden.
68
Osteoklaster
Celler som bryter ned benvävnad
69
Toppen av Ulna
Olecranon
70
Karpalben
Ossa carpi
71
Ärtben
Os carpi accessorium
72
Samlingsnamn på småbenen i karpus
Os carpi
73
Metakarpalben
Ossa metacarpalia
74
Metatarsalben
Ossa metatarsalia
75
Höftben
Os ilium
76
Blygdben
Os pubis
77
Sittben
Os ischii
78
Hasben
Ossa tarsi
79
Korsben
Os sacrum
80
Falanger
Ossa digitorum manus (fram)/pedis (bak)
81
Övre delen av benet
Proximalt
82
Under framtassen
Palmar
83
Under baktassen
Plantar
84
Knäskål
Patella
85
Periosteum
Benhinnan som täcker utsidan av alla ben. Den innehåller många nocireceptorer.
86
Tornutskott
Processus spinosus
87
Tvärutskott
Processus transversus
88
Bäcken
Pelvis
89
Utskott laterala distala ulna
Processus styloideus lateralis
90
Utskott mediala distala radius (även lateralis på häst)
Processus styloideus medialis
91
Utskott från olecranon
Processus anconeus
92
Lateralt, medialt utskott på proximala ulna
Processus coronoideus
93
Översta falangen (hund), kotben (häst)
Phalanx proximalis
94
Mellersta falangen (hund), kronben (häst)
Phalanx media
95
Kloben (hund) & hovben (häst)
Phalanx distalis
96
Planled
Ger en glidrörelse och finns mellan småbenen i karpus, mellan kotkropparnas ledutskott och mellan bäcken och korsben.
97
PIT
Proximal intertarsalled
98
Piphasbursa
En bursa precis under huden på hasen
99
Underarmsben
Radius
100
Sesamoidben
Små ben som fungerar som hävarm och skydd för senor
101
Si-leden
Leden mellan korsbenet och bäckenet
102
Bröstbenet
Sternum
103
Litet utskott på sternum
Skovelbrosk
104
Bogbladet
Scapula
105
Vänster
Sinister
106
Ledvätska
Synovia
107
Benet under brosket
Subkondrala benet
108
Sadelled
Finns mellan mellersta falangen och klobenet. Gör endast flexion - extension men även lite rotation
109
Bröstkorg
Thorax
110
Knöl som sticker ut från laterala humerus
Tuberculum majus
111
Knöl som sticker ut från mediala humerus
Tuberculum minus
112
Knöl på femur
Tuberculum major/minor
113
Skankben
Tibia
114
Rullben
Talus
115
Lateral höftbensknöl
Tuber coxae
116
Sittbensknöl
Tuber ischiadicum
117
Höftbenskam
Tuber sacrale
118
TMT
Articulation tarsometatarseae
119
Timglasbursa
Bursa längre in under senan i hasen
120
Tarsalsenskida
Senskida på medialsidan av hasen
121
Armbågsben
Ulna
122
Mot magen på djuret
Ventralt
123
Kota
Vertebrae
124
Halskotor
Vertebrae cervicales
125
Bröstkotor
Vertebrae thoracicae
126
Ländkotor
Vertebrae lumbales
127
Svanskotor
Vertebrae caudales
128
Senskida
Vagina synovialis
129
Äggled
Ledhuvudet är äggformat och leden gör en flexion - extension rörelse.
130
Aponeuros
En tjock fascia som blivit som en plattsena. Musklerna kan fästa i denna och bukmuskeln fäster här.
131
Agonister
De muskler som bidrar till rörelse i rörelsens riktning.
132
Antagonister
De muskler som håller tillbaka en rörelse
133
Axiell rotation
Vrida/rotera huvudet eller kroppen åt sidled, sänka ena halvan av kroppen. Vrida sig kring en pinne som går genom ryggraden.
134
Si-leden
Articulatio sacroiliaca
135
Lår/höftled
Articulatio coxae
136
Knäled
Articulatio genus
137
Hasleder
Articulatio tarsi
138
Bakbenets kotleder (hund), kotled (häst)
Articulationes metatarsophalangea
139
Femoralkanalen
Canalis femoralis
140
Dynamiskt arbete
Då muskeln spänns och slappnar av om vartannat.
141
Dorsal flexion
Böja huvudet uppåt eller sträcka ut ryggen, till exempel.
142
Eccentriskt arbete
Muskeln sträcks ut då den jobbar.
143
Insertio
Fäste
144
Isometiskt arbete
Man håller stilla men muskeln jobbar
145
Koncentriskt arbete
Muskeln förkortas medans den arbetar
146
Lateralflexion
Luta huvudet mot axel/bog
147
Nackbandet
Lig. nuchae
148
Musculus
Liten mus
149
Sneda yttre bukmuskeln, går från revbenens laterala kant till linea alba
M. obliquus externus abdominis
150
Sneda inre bukmuskeln, går från tuber coxae till linea alba och revbensbågen.
M. obliquus internus abdominis
151
Raka bukmuskeln
M. rectus abdominis
152
Tvärgående bukmuskeln
M. transversus abdominis
153
Muskel som går från sternum till huvudet
M. sternocephalicus
154
Muskel som går från bäckenet till huvudet
M. longissiumus
155
Muskel som går från länden till sista halskotan (C7)
M. iliocostalis
156
Muskel som går utmed kotpelarens sidor
M. multifidi
157
Muskel somgår från de mest kaudala äkta revbenens revbensbrosk samt närliggande delar av sternum till os pubis.
M. rectus abdominis
158
Muskel som går från revbenen, ländkotornas tvärutskott till linea alba.
M. transversus abdominis
159
Muskel som sitter under hela huden.
M. cutaneus
160
Muskel som går från nackbandet hela vägen ner till humerus och fäster proximalt, lateralt
M. brachiocephalicus
161
Muskel som går från mankens tornutskott och nackbandet till cristae nuchae på hund och till crista nuchae och nackkotornas tvärutskott på häst.
M. splenius
162
Muskel som går från mankområdets tornutskott och nackbandet till spina scapulae.
M. trapezius
163
Muskel som går från thoracolumbarfascian till mediala delen av humerus
M. latissimus dorsi
164
Den ytliga bröstmuskeln som går från främre delen av sternum till humerus.
M. pectoralis superficialis
165
Den djupa bröstmuskeln går från bakre delen av sternum till humerus
M. pectoralis profundus
166
En extra del av den djupa bröstmuskeln som hästar har. Går från första revbenet till bogbladets kraniala kant.
M. subclavius
167
Muskel som går från bogbladets kraniala del och spina scapulae till tuberculum majus på humerus
M. supraspinatus
168
Muskel som går från den kaudala delen av bogbladet till kraniala humerus Passerar lateralt över bogleden.
M. infraspinatus
169
Muskel som går från spina scapulae till laterala humerus
M. deltoideus
170
Muskel som går från bogbladets medialsida till tuberculum minus på humerus
M. subscapularis
171
Muskeln som går längs humerus kraniomediala yta. Den fäster sedan men en sena medialt på radius (ulna på hund)
M. biceps brachii
172
Muskel som går från bogbladet samt humerus till olecranon
M. triceps brachii
173
Muskel som består av m. psos major & m. iliacus. Går från ländryggen och båda fäster gemensamt på femur.
M. iliopsaos
174
Muskel som består av fyra huvuden och alla fäster på patella och går längs femurs kraniala, laterala och mediala ytor.
M. quadriceps femoris
175
Muskel som går från bäckenet till femur, tibia och akillessenan.
M. biceps femoris
176
Muskel som går från bäckenet ner till tibia.
M. semitendinosus
177
Muskel som går från sittbensknölen i kraniodistal riktning mot benets medialsida och fäster på femur och tibia.
M. semimembranosus
178
Muskel som går ventralt på bäckenet till kaudalt på femur.
M. adductor
179
Nackbandet
Hundar har endast ett strängformat ligament medans hästar har ett strängformigt ligament och ett laminärt ligament.
180
Origo
Ursprung
181
Retinaculum
Fasthållande strukturer som håller senor benet. Vanliga på dem distala delarna av benet. Består av bindvävsstrukturer.
182
Statiskt arbete
Muskeln är spänd hela tiden.
183
Ventral flexion
Böja huvudet uppåt eller böja ryggen, till exempel.
184
Muskel som går från bäckenet till trochanter major på femur
M. gluteus medius
185
Hur fungerar gångarten canter?
Är det samma som transversgalopp vilket är den vanligaste bland hästar men mer ovanlig bland hundar.
Den är asymmetrisk och tretaktig. Ett eller två ben är i marken i understödningsfaserna och det finns svävningsfaser. Benrörelserna är hö bak --> vä bak/hö fram --> vä bak. Hastigheten är 2,9 - 9 m/s och steglängden är 1,9 - 4,6m.
186
CPG
Central pattern generator. Lokala neutrala nätverk i ryggmärgen som styr koordinering mellan ben och postural kontroll.
187
Gångarter
Beskriver benens rörelse, hur timingen ser ut och vilka ben som är i marken respektive luften.
188
Galopp
Innefattar både canter och gallop
189
Gallop
Är det samma som rotatorisk gallop och korsgalopp. Denna galopp är vanlig bland hundar. Den är asymmetrisk och fyrtaktig och i understödningsfaserna är det ett eller två ben i marken. Benrörelsen är hö bak --> vä bak --> hö fram --> vä fram. Hastigheten är 9,0 - 20,0 m/s och steglängden är 4,5 - 7,2 m
190
Krabbning
När bakkroppen går mer åt sidan än framkroppen och man får tre spår
191
Nystning
Framtassarna förs inåt innan nedsättning
192
Pass
Är en tvåtaktig rörelse med lateral förflyttning av benen. Benrörelsen är hö bak/hö fram --> vä bak/vä fram och i understödningsfaserna är det två ben i marken och det finns en svävningsfas. Hastigheten är 9,1 - 16 m/s och steglängden 4,5 - 6,3 m.
193
Pendelfas
Antingen är det aktivt bakåtförande, lämnande marken, går bak i luften för att sedan vända och gå fram eller att benet förs fram innan det landar i marken.
194
Skritt
Skritten är fyrtaktig och symmetrisk lateralt utan svävningsfas och i understödningsfasen är det två eller tre ben i marken. Benrörelsen är hö bak --> hö fram --> vä bak --> vä fram. Hastigheten är 1,2 - 1,8 m/s och steglängden är 1,5 - 1,9 m.
195
Spårning
När framtassarna placeras på samma rad som baktassarna.
196
Snörning
När alla tassar placeras på ett spår
197
Trav
Diagonal och tvåtaktig gångart med svävningsfas och i understödningsfaserna är två ben i marken. Benen rör sig hö bak/vä fram --> vä bak/hö fram. Hastigheten är 2,8 - 14,2 m/s och steglängden är 1,8 - 5,9 m.
198
Tölt
En fyrtaktig och symmetrisk lateral rörelse där ett eller två ben är i marken under understödningsfaserna och det är ingen svävningsfas. Hastigheten är 3,4 - 5,3 m/s och steglängden är 1,7 - 2,3 m. Hö bak --> hö fram --> vä bak --> vä fram.
199
Understödningsfas
Ben i marken. Kan antingen vara fullt belastade, bromsande eller för påskjut
