Begrepp Flashcards

1
Q

Oxidation

A

avgivande av elektroner, laddningen ökar, ökning av OT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Reduktion

A

upptagande av elektroner, laddningen minskar, minskning av OT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Redoxreaktioner

A

elektroner byter plats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Oxidationsmedel

A

tar upp elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Reduktionsmedel

A

avger elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Katod

A

..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Anod

A

..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Oxidationstal

A

beskriver vart elektronerna befinner sig i en kemisk bindning. Skrivs med romerska siffror. Summan av oxidationstalen ska vara samma som ämnets laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

OILRIG

A

Oxidation is Less, Reduction is Gain

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

elektrokemiska spänningserien

A

Metaller är ordnade så de längst till vänster oxideras lättats och de som inte oxideras lätt finns till höger. Väte finns även med.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Väte i den elektrokemiska spänningserien

A

Ämnen till vänster om väte är vätgasutdrivande på grund av de reducerar vätejoner till vätgas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Redoxpar

A

utgörs av de former av ämnet som reducerats och de som oxiderats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Galvanisk cell

A

då metaller har olika elektronegativuitet kan man skapa ett flöde av elektroner i en krets som består av två metallbleck av olika slag som är nedstuckna i lösning av joner av samma slag som blecket. . Mellan lösningarna finns en saltbrygga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Saltbrygga

A

..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cellschema

A

en galvanisk cell kan illustreras med ett cellschema. Minuspol till vänster och pluspolen till höger. Ihop med fasövergångar och saltbryggan i mitten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Emk

A

elektromotorisk kraft mäts i enheten V (volt) och innebär spännigsskillnaden mellan de båda redoxparen. Den elektriska energin som frigörs när den galvaniska cellen sluts. E = e re - e ox. (e är normalpotentialen)

17
Q

Elektrolys

A

tillför energi för att driva en redoxreaktion åt motsatt håll än om den skulle ske spontant i en galvanisk cell. I en elektrolyscell behövs bara en jonlönsing, två elektroder och en spänningskälla. På ena elektroden kommer en metall sätta sig och den andra exempelvis en gas utvecklas.

18
Q

Elektronladdning

A

det är den elektriska laddning som en mol elektroner har. Vid en elektrolys finns ett samband mellan den elektriska ström I som mäts i Ampere som krävs för att förflytta ett antal elektroner i motsatt riktning till den spontana reaktionen i en galvanisk cell. Med sambandet kan man beräkna hur stor massa av en metall eller ett ämne som oxiderats eller reducerats genom att beräkna substansmängden elektroner som förflyttas under en vis tid. I = n * Q/ t

19
Q

Entalpi

A

den mängd energi som finns bunden i de kemiska bindningarna hos olika ämnen. Beteckning H, enhet J (Joule).

20
Q

Entalpiförändring

A

delta H, visar om det frigörs eller bind energi i de kemiska bindningarna, enhet, J/mol

21
Q

Entropi

A

mått på oordning. Skillnad i entropi betecknas delta S och har enheten J/mol * K

22
Q

Bildningsentalpi

A

energi som avges/upptas när en kemisk förening bildas av två eller flera grundämnen. betecknas med delta Hf och enheten J/mol

23
Q

Förbränningsentalpi

A

den energi som frigörs vid från de kemiska bindningarna i en förbränningsreaktion.

24
Q

Bindingsentalpi

A

den energi som är bunden i en specifik bindning i en molekyl.

25
Q

Aktiveringsenergi

A

till för att starta igång den kemiska reaktionen.

26
Q

Gibbs fria energi

A

genom att studera Gibbs fria energi kan man avgöra om en reaktion är spontan eller ej. Skillnaden i Gibbs fria energi ska vara mindre än noll för en spontan reaktion.

27
Q

Specifik värmekapacititet

A

ett mått på ett ämnes förmåga att lagra termisk energi. Eller den mängd energi som krävs för att värma ett gram av ett ämne en grad kelvin