Barns språk och kommunikation Flashcards
ndjksdks
Vad är holofras?
Holofraser är ettordssattser (de första orden). Barnet har kvar ett jollerliknande språk, men börjar med enstaka ord också.
Barn utvecklar sitt ordförråd i takt med att barnets behov av att kommunicera ökar. Holofraser representerar betydelsemässigt mer än vad de skulle gjort hos äldre barn.
Vad handlar pragmatik om?
Pragmatik handlar om outtalade regler för språkets användning.
Vad innebär pragmatisk medvetenhet?
Att vara pragmatiskt medveten innebär arr förstå att yttranden kan betyda mer än strikt semantiska innehåll, att kunna anpassa språket till den aktuella situationen, att känna till outtalade samtalsregler, som turtagning.
Vad handlar morfologi om?
Morfologi handlar om språkliga regler för att bilda, böja och avleda ord.
Vad innebär morfologis medvetenhet?
Att vara morfologiskt medveten innebär att kunna applicera böjningsregler på ord, exempel att kunna bilda pluraländelse på substantiv.
Vad är morfem?
Morfem är minsta betydelsebärande enhet i språk, till exempel
kattbur: katt - bur
julgransförsäljare: jul - gran- s - för - sälj - are
Vad är protoord?
Protoord är ordliknande strukturer som återkommer i olika situationer, oftast sådant som är relevant för barnet att prata om
Protoord kan representera mer än bara en beskrivning av ett föremål, till exempel “mö”: Jag vill ha mjölk
Vad är protokonversation/protosamtal
Protosamtal/protokonversation är ett samtal mellan barn och vuxen, där den vuxna säger något till barnet och inväntar ett svar innan den vuxne svarar i barnets ställe, till exempel:
- Är du glad idag?
- (barnet ler)
- Ja! du är glad idag!
Det vill säga att den vuxne talar till barnets vokala (joller) och ickeverbala uttryck som miner och joller, dessa uttryck är barnets bidrag till samtalet. Intersubjektivitet är en förutsättning för att ett protosamtal ska äga rum.
Protosamtal handlar om att skapa emotionella band till varandra. På alla områden utgör emotionella band en förutsättning för utveckling och lärande.
Vad är intersubjektivitet
Intersubjektivitet är när båda parterna har uppmärksamheten riktade mot varandra och anpassar sig efter den andra och vilka signaler den ger. De är närvarande i situationen en delad uppmärksamhet.
Vad är ordförrådsspurten och vad kännetecknar de tre faserna?
Ordförrådsspurten börjar ofta mot slutet av det andra levnadsåret och är en snabb tillväxt av ord.
I första fasen sträcker sig fram tills att barnet kan ca. 100 ord, substantiven ökar mest.
I den andra fasen kan barnet ca. 100 - 400 ord, verben ökar mest.
I den tredje kan barnet ca. 400 - 700 ord, funktionsorden (ex: i, på) ökar snabbt.
Barn lär sig innehållsord (framförallt substantiv och verb) före funktionsord, eftersom innehållsorden ofta är betonade och har ett konkret och referentiellt innehåll. Funktionsorden är ofta obetonade och få av dem kan inte pekas ut eller exemplifieras i omgivningen. Inlärningen av funktionsord är mer beroende av språkliga sammanhang.
De två första faserna när barnet lär sig framförallt substantiv och verb blir en viktig utgångspunkt för inlärningen av funktionsord. Barnet kan lättare rikta uppmärksamheten mot funktionsorden när de hör kända substantiv/verb i sammanhang med funktionsord.
Till exempel ett barn har lärt sig ordet soffa och bord väl, säger man “i soffan” eller “på bordet” är det lättare för barnet att lägga fokus på funktionsordet istället för det ord de redan kan.
Vad innebär matteuseffekten?
“Den som kan mycket, kommer lära mer”.
Ett barns språkliga kunskap här och nu skapar förutsättningar för hur många nya ord barnet kommer att kunna lära sen.
Det betyder alltså att ju fler ord och uttryck ett barn hör och lär tidigt, desto mer uppfattar och förstår de språklig information och därmed lära och förstå mer och mer av det som sker i deras omgivning.
Hur fort ett barn lär sig nya ord har ett klart samband med hur många ord de kan sen innan.
Hur ser den u - formade utvecklingskurvan fonologiskt?
Den har tre faser.
I den första fasen uttalar barnet ett ord korrekt enligt vuxennormen.
I den andra fasen avviker uttalet från det korrekta, vilken kan ses som en svacka i utvecklingen.
I den tredje fasen säger barnet ordet korrekt igen .
I den första fasen har barnet lärt sig ordet genom att imitera och lagrad orden som en analyserad helhet, omedveten om ordets inre strukturer.
Den andra fasen innehåller nyckeln till förändringen för fas 3. Nu analyserar barnet ordets alla delar eller segment. Det är svårare att hålla reda på ordets flera segment än en analyserad helhet som i första fasen, därför kräver den andra fasen mycket ansträngning och kognitiva resurser.
Den tredje fasen kan tolkas som att barnet efter analysfasen (andra fasen) finjusterat sitt uttal och mer eller mindre automatiserat minneshanteringen av ordformen, härmed förstår barnet ordet och dess fonem/delar och kan uttala rätt igen.
Vad är den u - formade utvecklingskurvan av morfologiskt?
Under första fasen säger barnet “En bok, flera bokar”. Barnet generaliserar den vanliga pluraländelsen “ar” till stammen bok.
I andra fasen säger barnen “En bok, flera böcker”. Barnet justerar hur den säger efter omgivningen.
I den tredje fasen säger barnet “En back, flera böcker”. Barnet gör ett nytt analysvarv. Barnet har vid det här laget fler erfarenheter av fler pluraländelser och tar då bort ändelsen “er” från ordet böcker, stammen är “böck”?
I den fjärde och sista fasen säger barnet “En bok, flera böcker”. Barnet säger det korrekt efter analysfasernar mödosamma utmaningar i utvecklingen, men när barnet väl tagit sig igenom det, lämnas det öppet för mer utveckling och fler möjligheter.
Vad innebär talförsening?
Talförsening innebär att barnet ligger efter sina jämnåriga i antingen uttal eller språk, men barnet förväntas att komma ikapp så småningom. En talförsening är inte varaktigt till skillnad från en språkstörning.
Vad kännetecknar barnanpassat tal? Vad innebär det?
Barnanpassat tal kännetecknas av långsammare tempo, större ljudvariationer, längre pauser, upprepade intonala strukturer, många återupprepningar av ord och uttryck och kortare meningar.
Ett exempel: TITTA! … Där är … NALLE. Betoningen läggs på ordet/orden där uppmärksamheten är riktad mot. Pauser före och efter dessa ord kommer att stödja barnen att urskilja de relevanta orden ur ljudströmmen.
Ordljuden har en tendens att bli utdragna, med fler tydliga intonationer som: NAAALLE.
Barnanpassat tal är konkret och knutet till här och nu situationer. Det gör det enklare för barnen att känna igen och uppfatta ordljuden.
Barnanpassat tal kan bidra till att främja barns inlärning av enskilda ord, även enklare meningsuppbyggnader. Alltså tidigt införande av grammatik och kulturens regler för meningsbyggnad. Detta eftersom ordet som är i fokus placeras i meningar.
Vad handlar fonologi om?
Fonologi handlar om språkljuden och dess funktioner i språket.
Vad är fonem?
Fonem är vad som ljudmässigt skiljer orden åt. Exempel: “Pil” och “Bil”, “P” och “B” skiljer orden åt. Bil och pil innehåller 3 fonem. Vissa fonem representeras av tre bokstäver som “sch”.
Vad innebär fonologisk medvetenhet?
Fonologisk medvetenhet innebär att kunna särskilja olika språkljud.
Vad är prosodi?
Prosodi handlar om yttrandets ljudmelodi, som rytmiska och melodiska egenskaper i språket.
En varierad prosodi underlättar språkförståelsen, eftersom det blir lättare att urskilja segment i talmelodin. Vilket stöttar den fonologiska utvecklingen hos barn.
Vad handlar semantik om?
Semantik handlar om ords uttryck och betydelse
Vad innebär semantisk medvetenhet?
Semantisk medvetenhet innebär att förstå vad ord och yttranden betyder.
Varningsflaggor i språkutvecklingen för yngre barn (1,5 - 3 år)
- Minimalt med samspel eller svårigheter med delad uppmärksamhet.
- Endast ett fåtal ord vid 2 år.
- Inte sätter ihop två ord vid 2 - 2,5 år.
- Oförståeligt tal även för familjen vid 2 år, eller mycket oförståeligt för utomstående vid 3 års ålder.
- Svag förståelse av enkla instruktioner vid 2 år.
Varningsflaggor i språkutvecklingen för äldre barnen (3 - 5 år)
- Endast talar i korta meningar vid 3 år.
- Inte kan återberätta enkla händelser vid 4 år.
- Svårt att böja meningar eller/och använder korta osammanhängande meningar vid 4 år.
- Pratar mycket men svårigheter att delta i ömsesidig kommunikation (förstår ej poängen).
- Nedsatt språkförståelse, till exempel: “skicka brödet” samtidigt som den vuxne kollar på brödet, barnet förstår endast att den ska skicka brödet när den vuxne kollar på brödet, förstår ej genom språket.
Vad är pragmatisk språkstörning?
I pragmatiskt språkstörning är svårigheterna störst i språklig användning/socialt språk.
Samspelsförmåga och språkförståelse är nedsatta. Dock inga påtagliga fonologiska eller grammatiska svårigheter.
Diagnosen autism bör uteslutas innan diagnosen pragmatiskt språkstörning ställs, då autism ger svårigheter med socialt språk/språkanvändning.
