Bakterier, virus, svampar och immunförsvar Flashcards
Procaryot cells uppbyggnad (var delar sitter - jämför med bild)
- Pili = sexpili för utbyte av gener och pili för att fästa på ytor eller andra celler
- Plasmid = Extra DNA. Här sparas t.ex. gener som ger antibiotikaresistens
- Ribosomer = Flyter runt i cellplasman
- Cellplasma
- Bakteriens huvud-DNA = Består av 1 kromosom. Flyter runt i cellplasman, har inget kärnmembran
- Gissel = Rörelseorgan
- Cellmembran
- Cellvägg
- Kapsel = Skyddar mot ogynnsamma förhållanden
Procaryot cell vs Eucaryot cell
Procaryota celler är mycket simplare uppbyggda - saknar de flesta organeller och cellkärna. Har endast 1 kromosom, har extra DNA. Pili, gissel, kapsel. Organellerna den har flyter löst runt.
Varför går evolutionen av antibiotikaresistenta bakterier så fort?
Bakteriers generationstid är mycket kort, därav förökar de sig snabbt vilket ökar chansen för mutationer.
Hur blir bakterier resistenta mot antibiotika?
Det finns massor av celler varav en är resistent pga mutation, när cellerna utsätts för antibiotika dör alla celler förutom den.
Denna cell har hur mycket plats och näring som helst och förökar sig och ger endast resistenta bakterier. (rita)
Varför gynnar användningen av antibiotika antibiotikaresistenta bakterier?
När vi äter antibiotika överlever endast de resistenta bakterierna. Den bakterien får all plats och näring för sig själv och kan dela sig obehindrat.
Hur medverkar vi människor att antibiotika resistensen ökar?
- Användning av antibiotika, ofta onödig
- Ger djur antibiotika i foder (djuren växer fortare och man tjänar mer pengar)
- Okontrollerad försäljning av antibiotika (utan recept)
- Vaccinationsmotstånd (fler blir sjuka och behöver antibiotika)
- Globalisering
- Dålig hygien gör att bakterier frodas och sprids
Rita upp bakteriofagen och den vanliga typen virus, sätt ut dess delar.
Bakteriofag: (angriper endast procaryoter, är specialiserad på en slags procaryot) Spindelformad - stort “huvud” = kapsel av protein, innehåller DNA. Har fäststrukturer för att fästa på värdbakterien. Har injektionsnål för att trycka i sitt DNA i bakterien.
Övriga virus: (angriper djur och växter) Rund boll med två lager = membran som är ytterst och sen en kapsel av protein. På membranet kan det finnas fäststrukturer (spikes). Innehåller genetisk kod i mitten = DNA, RNA, RNA-retrovirus.
Rita hur virus använder sig av våra/en bakteries celler för att föröka sig.
Viruset sätter sig vid sin specifika cell. För in sitt genetiska material i cellen. Bakteriofagen faller bort, runt virus smälter samman. Materialet går in i cellens kärna. Där används cellens egna enzymer för at göra massor av kopior på virusets genetiska material.
A. Några 100 nybildade virus tar sig ut genom att cellmembranet går sönder.
B. Viruset trycker sig ut och kommer att omges av cellens membran (exocytos)
Vad är skillnaden mellan ett DNA-, RNA- och ett RNA-retrovirus?
DNA - ATCG. Går in i cellkärnan.
RNA - AUCG. Går ej in i cellkärnan.
Retrovirusets arvsmassa är från början RNA men skrivs sedan om till DNA för att kunna integreras med cellen. Delas/förökas tillsammans med cellen.
Hur uppstår nya virus? (epidemier och pandemier)
A. Befintligt virus i något djur muterar så att det kan smitta oss. Ex. Ebola.
B. Fågelvirus muterar så att det kan smitta däggdjur, oftast grisar. Därefter sker ytterligare mutationer så att det kan smitta oss.
- Tål vår kroppstemp. 42 grader > 37 grader
- Kan fästa sina spikes på våra cellers yta
Hur gynnar vi människor uppkomsten av nya virus?
- Djurmarknader där vilda djur fångas och säljs som föda
- Klimatförändringarna gör att fler parasiter som bär på smitta trivs
- Förflyttar oss själva och varor mellan olika platser på jorden
- Flyttar in i djurens boplatser. Kommer nära djuren och virus kan föras över
- Utrotar fienden till djur som sprider smittan
Hur är en svamp uppbyggd?
Encelliga svampar - rund cirkel med en cell i (jästsvamp)
Flercelliga svampar - flera cirklar (celler) som sitter ihop = en hyf (streck). Flera hyfer bildar mycel. Öppning mellan varje cell, kallas por. Liten vägg mellan cell och por, kallas septa.
Hur förökar sig svampar?
Encelliga svampar förökar sig genom delning (asexuell förökning).
Flercelliga svampar förökar sig genom sexuell förökning.
Två olika svampars hyfer går ihop och skapar två cellkärnor per cell (tvåkärnshyf).
Tvåkärnshyfen börjar dela sig till fler tvåkärnshyfer. Tillslut blir hyferna så tätt hopslingrade att de bildar en fruktkropp.
Under fruktkroppens hatt smälter cellkärnorna samman. Gener blandas och tillslut bildas sporer som gror i marken och växer ut till nya mycel.
Svamparnas olika livsstilar
- Saprofyter (nedbrytare)
Tillsammans med maskar och bakterier bryter ner döda organismer. Näring frigörs som växter kan ta upp. - Parasiter (lever på andra levande organismer)
Ex. fotsvamp - Symbionter (samarbetar med olika organismer)
Viktigaste samarbetet heter MYKORRHIZA, samarbete mellan växtrötter och svampar. Rötterna är ihop-växta med svamparna. Växten får mer vatten och näringsämnen, svampen får druvsocker. - Predatorer (lever på att döda andra organismer och äta dem)
Äter genom att skicka ut exoenzymer som bryter ner maten som sedan tas upp genom cellväggarna.
Vad menas med antigen och antikropp?
Antigen - Speciell molekyl på celler som agerar som en märkning, kan stoppa immunförsvaret från att attackera. Om den är främmande för kroppen kommer antikroppar bildas för att attackera den.
Antikropp - utgör specifika delen av vårt immunförsvar, reagerar bara på en sorts cell; bakterie, virus eller svamp.
Hur används antigener och antikroppar för att bestämma blodgrupper?
Tre droppar blod - droppar på antikroppar mot A och B.
Om blodet klumpar ihop sig (alguttination) finns antigener för A eller B eller inga antigener.
Antikropparna attackerar cellerna med lika antigener - vi kan inte överleva om vi hade sådana antikroppar i blodet.
Klumpar för A-antikropp - A antigen osv.
Inga klumpar betyder att man inte har några antigener.
Varför kan vissa inte ge/ta emot blod från en annan blodgrupp?
Vid blodtransfusioner tas givarens blodplasma med antikroppar bort, detta går inte att göras för mottagaren. Därav kan endast samma blodgrupp ges till varandra, eller 0-blod som inte har några antigener.
Om mottagaren har antikroppar mot B kan den inte få blod som har B-antigener för det kommer att klumpa ihop sig.
AB har inga antikroppar, 0 har alla antikroppar.
Även Rh-faktor spelar roll. Negativt blod kan ge till både negativt och positivt, medan positivt endast kan ge till positivt.
Vad menas med det specifika immunförsvaret?
Processen som ska sätta igång frisättandet av antikroppar mot ett specifikt smittämne.
Vad menas med det ospecifika immunförsvaret? Vilka processer ingår?
Angriper alla smittämnen och andra hotfulla celler (cancercell).
- Vår yttre barriär (huden): ett mekaniskt skydd. har goda bakterier som konkurrerar ut patogena.
- Slemhinnorna (öron, ögon, näsa, mun, alla öppningar): Innehåller flera “vita blodkroppar”, även de viktigaste makrofagerna (storätare).
- Inflammationsreaktion: Kroppens sätt att underlätta för
makrofager, och andra vita blodkroppar, att försvara oss. Börjar med att mastceller frisätter ämnet histamin.
Histamin vidgar blodkärlen vilket gör att vita blodkroppar lättare kan strömma ur kapillärerna och angripa.
- Feber: Många smittämnen klarar inte förhöjd temp.
Hur går det till från att kroppen upptäcker ett smittämne tills att antikroppar frisätts mot det?
Makrofag har hittat smittämnet och slaktat det. Den ger smittämnets antigen till HLA-antigenen (talar om för vårt immunförsvar att inte reagera) som visar upp genen för T-lymfocytens receptor. Nu är lymfocyten aktiverad.
B-lymfocyten (kan ha antikroppar mot smittämnet) har också hittat smittämnets antigen och visar upp den för den aktiverade T-lymfocyten. Nu är B-lymfocyten aktiverad.
Den blir antingen en minnescell - som bevarar minnet av ett smittämne. Nästa gång vi stöter på det kommer antikroppar frisättas fortare så att vi inte hinner bli sjuka. (Y-spikes stannar kvar)
Den kan också bli en plasmacell - Den frisätter antikroppar som sätter sig på smittämnet och förstör det (Y-spikes släpps).
Den aktiverade T-lymfocyten kan utvecklas till en mördar T-cell. Den smittade cellen visar upp smittämnets antigen och T-cellen skickar upplösande enzym så att den smittade cellen går sönder. Smittämnet kommer ut och angrips av antikroppar.
Varför blir vi inte sjuka/mindre sjuka andra gången vi träffar på ett smittämne?
För att B-lymfocyten blir en minnescell som bevarar minnet av ett smittämne. Nästa gång vi stöter på det kommer antikroppar frisättas fortare så att vi inte hinner bli sjuka.
Var kommer vätskan i lymfsystemet från?
Från överskottsvätska som finns mellan cellerna. Pressas ut i början av blodomloppet av kapillärer. Ca 4L.
Vilka funktioner har lymfsystemet?
- Bekämpar infektioner
- Avlägsnar gamla, skadade eller främmande celler (t.ex. tumör)
- Transporterar lymfan från vävnadsvätskan till blodet
- Transporterar fett från tunntarmen till blodet i form av små fettdroppar som sen sugs upp av lymfkärlen
Varför är kapillärerna inte täta?
- För att syre, druvsocker, aminosyror, vitaminer, mineraler och lymfa måste komma ut ur kapillärerna till vävnadsvätskan (runt cellerna)
- CO2 måste transporteras ut ur cellerna till blodet och ut ur lungorna
- Släppa ut avfallsämnen (t.ex. urinämne), filtreras genom njurarna
Vad hjälper lymfvätskan runt i lymfkärlssystemet?
Klaffar gör att vätskan färdas i rätt riktning, muskelsammandragningar pumpar lymfan framåt.
Hur kommer vätskan i lymfkärlssystemet tillbaka i blodomloppet?
Den samlas i uppsamlingskärl i brösthålan där lymfan töms ut i halsvenen.
Vilka organ passerar lymfkärlssystemet, som ingår i immunförsvaret, på sin väg genom kroppen?
Lymfknutor, mjälten, brässen och övrig lymfatisk vävnad.
Var finns lymfkörtlar i kroppen?
Ex. armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskar, bakom bröstbenet och längs de största blodkärlen djupt inne i kroppen, fr.a. aortan.
Hur är en lymfkörtel uppbyggd och vad sker i den?
Är 1-10 mm stor och består av lymfatisk vävnad. Omges av bindvävskapsel. Ser ut som en böna.
Här mognar B-lymfocyter (bildas i benmärgen), en typ av vita blodkroppar, som försvarar kroppen mot bakterier och andra mikroorganismer. Här finns även T-lymfocyter (mognar i brässen) och makrofager.
Vad sker i mjälten?
- Deltar i kroppens försvar mot infektioner genom att förstöra främmande partiklar och bakterier i vävnaden.
- Här bildas vita blodkroppar och antikroppar.
- Bryter ned gamla och skadade röda blodkroppar, fungerar som ett blodlager.
- Bildar blodkroppar under fosterstadiet.
- Återvinner järnet och proteinerna i de röda blodkropparna.
Vad sker i brässen (thymus)?
- Här mognar T-lymfocyter som förgör främmande mikroorganismer.
- Uppfostrar dem att känna igen kroppens celler så att endast smittämnena angrips.
