Avfallsteknik Flashcards
Vad är avfall?
Avfall är föremål, ämne, substans, som innehavaren gör sig av med eller har för avsikt eller är skyldig att göra sig av med. Det är händelsen som gör det till ett avfall.
Vad är det grundläggande syftet med avfallshantering?
Att omvandla och förflytta avfallsmaterial till den form vi vill, i rätt tid, på rätt plats i en takt som naturen klarar av.
Går det att bli av med avfall? Kan material förintas?
Enligt lagen om massans bevarande kan materia varken produceras eller konsumeras – bara omvandlas och förflyttas. Avfall kan bli till ”nya saker” så som exempelvis energi – värme och biogas.
Beskriv några vanliga behandlingsmetoder för avfall. Förklara vart materialet har tagit vägen efter behandlingen.
Förbehandling (sortering m.m): kan till exempel vara hushållens källsortering för materialåtervinning. Här finns återvinningscentraler, återvinningsstationer och fastighetsnära källsortering i flerfamiljshus. Beroende på hur sorterat materialen är så går de vidare till materialåtervinning, biologisk behandling, förbränning eller deponi.
Materialåtervinning: metall, plast i viss mån, glas, papper osv återvinns. De största mängderna återvinns i industrierna. De återvunna materialen kan användas på flera olika sätt (aska – konstruktionsmaterial, återvunnet glas – isolering osv).
Biologisk behandling: rötning eller kompostering. Av kompostering bildas koldioxid, vatten, kompost och värme. Av rötning bildas metangas, koldioxid, rötrest och lite värme. Metangasen kan användas för att driva fordon.
Förbränning: förbränning av material. 20-25 viktprocent av avfallet blir till aska, resten avgår som gaser så som koldioxid och vatten och sprids därmed i atmosfären. Svårt att veta vad man ska göra med askorna, var kan man använda dom? Flygaska innehåller farligt avfall och behöver deponeras. Bottenaska av bättre sort.
Deponi: lagring av material. Materialtransporter sker ur deponin i århundranden via luft, lakvatten och fasta ämnen.
Vilka faktorer påverkar hur mycket avfall som bildas?
Hur mycket vi konsumerar. Hur mycket resurser vi använder.
Var bildas störst mängd avfall i produktions- och konsumtionskedjan?
Störst mängd avfall i Sverige bildas i gruvsektorn (den allmänna industrin står alltså för största delen). Hushållen står för 2,5% av avfallen.
Biologiskt nedbrytbart avfall kan behandlas biologiskt. Vad är skillnaden på rötning och kompostering?
Vid kompostering är avfallet i en syrerik miljö. Här bildas 25 ggr så mycket värme som vid rötning. Dessutom blir 7 ggr mer biomassa kvar än vid rötning.
Vid rötning är avfallet i en syrefattig miljö. Det mesta av energin blir till metangas.
Vad innebär deponering av avfall? För vilket avfallsmaterial kan det vara lämpligt?
Det innebär lagring av material. Deponering är lämpligt att använda på avfall som inte kan behandlas på något annat sätt, till exempel saker som innehåller farliga kemikalier. För att en deponi ska vara så skonsam mot miljön som möjligt behövs tätningar finnas både i botten och ovanpå. Uppsamling av gaser och lakvatten behöver finnas.
Ge exempel på hur avfallshantering och rening av avloppsvatten kan integreras med varandra och med samhällets energiförsörjning.
Rötning sker av både matavfall och avloppsslam, båda kan ge metangas att driva fordon med. Rötningen ger även rötslam som jordbruket kan ta vara på, jordbruket kan sedan ge biogas till stadsbussarna.
På vissa ställen har man matavfallskvarnar – då färdas matresterna tillsammans med avloppsvattnet till reningsverken. Innan båda röts.
Förklara begreppet hållbar utveckling och hur det har utvecklats: Hur tolkades Hållbar Utveckling av FN genom Brundtlandkommissionen 1987 och hur tolkas det av FN idag?
“Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” -1987.
2015 gjorde FN Agenda 2030 som innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Syftet är att fram till år 2030 uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling världen över, det är en hållbar utveckling om alla de tre pelarna finns.
Vad menas med ”systemtänkande” och ”systemanalys”? Vad är poängen med det?
Systemtänkande innebär att man ser på helheten, inte bara komponenter. Systemanalys innebär att man gör en analys på allt, var kommer det ifrån och var ska det? ”Från vaggan till graven”. Poängen med att göra en analys är att man kan undvika suboptimeringar (att problemet bara flyttas till en annan plats), man kan effektivisera resursanvändningen och man får en större förståelse för hur systemen hänger ihop (samhället blir allt mer och mer komplext).
