Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Byggnadsteknik 2 > Att (kunna) från presentationerna > Flashcards

Att (kunna) från presentationerna Flashcards

1
Q

Porositet

A

P = Vp/V och P=1-P/Pk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skrymdensitet

A

P=M/V

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kompaktdensitet

A

Pk=M/V-Vp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Öppna porer

A

Porer som är öppna mot utsidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Slutna porer

A

Porer som är slutna från utsidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Porstorleksfördelning

A

Hur storleken på porerna är fördelade (Summaporositet och frekvensporositet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kunna beskriva de tre mekanismerna bakom värmetransport i material

A
  • Strålning
  • Konvektion
  • Ledning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kunna göra en värmeflödesberäkning och jämföra olika byggnadsmaterial

A

q=λ x Δθ/d

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förstå hur värmeledningsförmågan påverkas av densitet och fuktinnehåll

A

Låg densitet - dålig värmeledningsförmåga + vise versa

Högt fuktinnehåll - bra värmeledningsförmåga + vice versa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kunna göra en värmeflödesberäkning och jämföra olika byggnadsmaterial

A

q=λ x Δθ/d

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förstå vad ett materials värmeegenskaper har för betydelse i en byggnad

A

Med olika klimat är olika värmeegenskaper eftersträvsamma. Kalla länder - dålig värmeledningsförmåga + vice versa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Strålning

A

Typ solen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ledning

A

Typ metall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Konvektion (naturlig, påtvingad)

A
  • Naturlig, exempelvis i ett rum utan element (t.ex. + och - över tid)
  • Påtvingad, t.ex. fläktar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Värmekonduktivitet/värmeledningsförmåga

A

q=λ x Δθ/d

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Värmeflödestäthet/Värmeledningsförmåga

A
  • Strålning
  • Ledning
  • Konvektion

Alla sammansatta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Värmekapacitet/specifik värmekapacitet

A

Den värmemängd som krävs för att höja ett materials temperatur med en grad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Känna till sambandet mellan ånghalt, mättnadsånghalt och relativ fuktighet och hur dessa påverkas av temperaturen.

A
  • Ånghalt, hur mycket vatten det finns i luften (kg/m3)
  • Mättnadsånghalt, 100% RF, dvs. daggpunkten
  • Relativ fuktighet (Q), Q = Mättnadsånghalten (Vs)/Ånghalten Q=Vs/V
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Känna till de olika sätt som fuktinnehåll i material kan beskrivas

A
  • Fuktkvot (%)

- Fukthalt (t.ex. kg/m3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Känna till de olika sätt som fuktinnehåll i material kan beskrivas

A
  • Fuktkvot (%)

- Fukthalt (t.ex. kg/m3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Känna till varför skador kan uppstå på material vid för höga fuktnivåer

A
  • Leder generellt till sämre hållfasthet, t.ex. korrosion av olika slag
  • Kan leda till organiska nedbrytningsprocesser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hygroskopisk fukt

A

Fukt i luften

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ånghalt

A

Vattenånga i form av t.ex. kg/m3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mättnadsånghalt

A

RF = 100% d.v.s. daggpunkten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Daggpunkt

A

När kondens inträffar RF=100%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Relativ fuktighet

A

Relativ fuktighet (Q), Q = Mättnadsånghalten (Vs)/Ånghalten Q=Vs/V

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Byggfukt

A

mängden fukt vid byggnation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Fukthalt

A

Fukthalt (t.ex. kg/m3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Fuktkvot

A

Fuktkvot (%)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Kondens

A

RF 100 % och temperaturen sjunker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Fuktkälla

A

Varifrån fukten kommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Jämviktsfukthalt/jämviktsfuktkvot

A

När ett material har ställt in sitt vatteninnehåll efter den omkringliggande luften. Sorptionsisoterm olika material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Sorptionsisoterm/jämviktsfuktkurva

A

jämviktsfuktkurva, olika för olika material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Kritisk fuktnivå

A

där den hygroskopiska fukten tar slut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Känna till de vanligaste isoleringsmaterialen och dess egenskaper och uppbyggnad

A
  • Stenull (ljudisolerande, låg densitet, vattenånga transporteras lätt genom materialet
  • Glasull
  • Cellplast (EPS, XPS) (XPS) = Smält styrenplast EPS = Expansion av små kulor innehållande kålväte
  • Vakuumisolering, ej konvektion
  • Lättklinker
  • Cellglas
  • Naturmaterial, t.ex. ull
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Kunna beskriva vilka faktorer som påverkar värmeledningsförmågan hos dessa isoleringsmaterial samt hur den påverkas.

A
  • Densitet/Porositet
  • Materialets λ-värde
  • Fuktighet försämrar isoleringsförmågan
  • Tjocklek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Känna till några alternativa isoleringsmaterial

A
  • Cellulosaisolering (λ=0,038)
  • Linfiberisolering (0,045)
  • Hampafiberisolering (0,040)
  • Textilfiberisolering (0,035)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Kunna beskriva hur stål tillverkas.

A

Se film

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Känna till hur stål används i konstruktioner.

A
  • Som bärande element

- Kompletterar betong i och med materialets draghållfasthet (armeringsjärn)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Känna till vad stål har för egenskaper.

A
  • Kompaktdensitet = Skrymdensitet d.v.s. att porositeten = 0
  • Bra värmeledningsförmåga
  • Tungt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Malm

A

Det som bryts (t.ex. svartmalm och blodstensmalm)

- Måste anrikas (Krossas och sligen utvinns) värms sen vid 1250 grader Celsius.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Tackjärn

A
  • Järn med cirka 4 % kol

- Utvinns genom reduktion genom koks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Masugn

A

En varm ung som F*N, släpper ut mycket koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Färskning

A

Oönskade ämnen från tackjärnet tas bort med hjälp av syrgas och slaggbildare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Legering

A

inblandning av metalliska & icke-metalliska ämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Olegerat stål

A

0.05-1.3% kol, max 1-2% övriga ämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Låglegerat stål

A
  • 2-5% legeringsämnen

- Exempel: rosttröga stål (Handelsnamn: Corten), vid korrosion bildas oxider som bromsar korrosionshastigheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Höglegerat stål

A
  • > 5% legeringsämnen

- 13% krom, motståndskraftigt mot rostangrepp, bildas kromoxidskikt på stålets yta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Känna till vilka faktorer som kan orsaka volymändringar hos ett material.

A
  • Temperaturbetingade rörelser –volymändring p.g.a. ändrad temperatur
  • Fuktbetingade rörelser – volymändring p.g.a. ändrade fuktförhållanden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Förstå varför det är viktigt att beakta temperatur- och fuktbetingade rörelser vid användning av ett material/materialkombinationer.

A

Krympning och svällning kan t.ex. skada infästningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Längdutvidgningkoefficient

A

α - längdutvidgningskoefficienten (K-1)

  • ΔL = α x L x ΔT
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Krympning/svällning

A
  • Krymper

- Växer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Förhållandet mellan fukthalt, fuktkvot och densitet

A

W = p x u

  • Om man vet densiteten kan man gå från fuktkvot till fukthalt och tvärtom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Förhållandet mellan mättnadsånghalt, ånghalt och relativ fuktighet

A

Vs = Q x Vs

Q= RF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Känna till betongs beståndsdelar och förstå hur de påverkar betongens egenskaper.

A
  • Cement
  • Vatten
  • Ballast
  • Tillsatsmedel
  • Tillsatsmaterial

Cement, Vatten och Ballast är centrala (Portlandcement).. Påverkas av vct. Förhållandet mellan vikt och hållfasthet. Ballast fyller ut hålrummen (siktkurva) och stadgar upp betongen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Känna till vilka tillsatsmedel och tillsatsmaterial som kan användas och vad de fyller för funktion.

A
  • Flyttillsatsmedel, vattenreducerande medel – ger en mer lättflytande betong
  • Luftporbildande tillsatsmedel – för att göra betongen mer frostbeständig
  • Accelererande tillsatsmedel – påskyndar hållfasthetstillväxten, t.ex. vid kall väderlek
  • Retarderande tillsatsmedel – fördröjer tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar, t.ex. vid långa transporter eller höga temperaturer. Används också för grafisk betong
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Kunna beskriva hur cement tillverkas

A
  1. Kalksten (CaCO3) bränns och det bildas koldioxid (CO2) och bränd kalk (CaO)CaCO3 - > CaO + CO22.

Tillsätter t.ex. sand, lera och skiffer och allt mals till ett pulver.

Bränns vid 1450 oC – bildas cementklinker4.

Cementklinker mals tillsammans med gips
Resultat: Portlandcement

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Kunna beskriva betongs miljöpåverkan och vad man kan göra för att minska den.

A

Mycket koldioxid släpps ut vid förbränning uppvärmning av cementungnarna. Vid bränningen av kalksten skapas det även stora mängder koldioxid. Effektivare masugnar samt göra betong mer beständigt så att man inte behöver producera så mycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Kunna beskriva vad som sker när betong härdar.

A

Betongen (vatten och cement) reagerar med vatten (hydraerar) och härdar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Kunna beskriva de nedbrytningsmekanismer som är relevanta för betongkonstruktioner.

A

Frostsprängning – materialet fryser sönder om det inte finns tillräckligt med plats för expansion.

Armeringskorrosionkan initieras av kloridinträngning eller karbontisering

Syraangrepp– cementpastan löses upp av vissa syror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Känna till några sätt att påverka betongens yta.

A
  • Friläggning (undviker cementpasta på ballastens utåtvända ytor)
  • Användning av vitcement (dock dyrare)
  • Färgcement (måste vara alkaliskt beständiga)
  • Ytretarder (ämne som försenar att det yttre lagret stelnar, spolas bort sen när den andra cementen har stelnat någorlunda)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Kunna beskriva hur gjutning av betong går till samt hur man kan bestämma betongmassans konsistens.

A

Fyller stora formar. Kan mäta konsistens på två sätt:

  1. Sättmått, betong med låga konsistenser. Fyller en kon med cement och reser den långsamt. Ser hur mycket av toppen som har imploderat för att bestämma konsistensen.
  2. Vebe-tal / Webe-mätare., för betong med styv konsistens. betongen placeras i en cylinder och centrifugeras. Hur snabbt betongen centrifugeras bestämmer vebe-talet.
  3. Utbredningsmått, för betong med väldigt låga konsistenser. En kon placeras på ett fallbord för att sedan dras ut och så ser man hur lång betongen har flutit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

vct

A

Förhållandet mellan cement och vatten vct= W/C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

tillsatsmedel

A
  • Flyttillsatsmedel, vattenreducerande medel – ger en mer lättflytande betong
  • Luftporbildande tillsatsmedel – för att göra betongen mer frostbeständig
  • Accelererande tillsatsmedel – påskyndar hållfasthetstillväxten, t.ex. vid kall väderlek
  • Retarderande tillsatsmedel – fördröjer tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar, t.ex. vid långa transporter eller höga temperaturer. Används också för grafisk betong
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

tillsatsmaterial

A
  • Flygaska– restprodukt från kolkraftverk
  • Slagg– restprodukt från stålindustrin
  • Silikastoft– restprodukt från stålindustrin
  • Kalkstensfiller– icke-reagerande, för att förbättra arbetbarhet

Används som ersättning för en del av cementet för att minska CO2-utsläpp, men påverkar också egenskaperna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

sättmått

A

Sättmått, betong med låga konsistenser. Fyller en kon med cement och reser den långsamt. Ser hur mycket av toppen som har imploderat för att bestämma konsistensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

utbredningsmått

A

Utbredningsmått, för betong med väldigt låga konsistenser. En kon placeras på ett fallbord för att sedan dras ut och så ser man hur lång betongen har flutit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

hydratation

A

Vattnet reagerar med cementen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

frostsprängning

A

Is är större än vatten och spränger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

armeringskorrosion

A

Armeringsjärnen rostar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

karbonatisering

A

Cementen reagerar med koldioxiden och återgår till kalksten. En process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

kloridinträngning

A

Fräter igenom betongen

73
Q

Känna till vilka olika typer av lättbetong som finns och kunna beskriva hur de tillverkas.

A
  • Autoklaverad lättbetong, tillverkades av bränd kalk och alunskiffer “blåbetong”. Förbjöds 1975 p.g.a. för stort radeoninnehåll
  • Lättbetong, Betong där ballasten eller en del av ballasten bytts ut mot ballast med lägre densitet. Exempel: lättklinker
  • Cementbunden lättklinker, lättklinkerkorn sprids ut och cementpasta sprutas ovanpå och binder ihop det översta skiktet: – lättklinkerkorn, cement, vatten– låg densitet: 600 - 950 kg/m3– något högre λ–värde än autoklaverad lättbetong vid samma densitet– lägre kapillaritet och lägre jämviktsfuktkvot än autoklaverad lättbetong– Mindre byggfukt än autoklaverad lättbetong
74
Q

Jämförelse mellan betong och lättballastbetong

A
  • lägre hållfasthet
  • lägre värmeledningsförmåga
  • något större krympning än vanlig betong också p.g.a. ballastens eftergivlighet
  • likvärdig beständighet
75
Q

Känna till de olika nedbrytningsmekanismerna

A
  • Kemiskt angrepp
  • Elektrokemiskt angrepp
  • Fysikaliskt angrepp
  • Biologiskt angrepp
  • Strålningsangrepp
76
Q

Kunna beskriva nedbrytningsmekanismerna samt hur de bryter ner ett material/påverkar materialets livslängd.

A
  • Kemiskt angrepp , Syraangrepp på cementbundna material, Urlakning – vatten löser ut kalk ur betong
  • Elektrokemiskt angrepp, Järn (Fe2+) reagerar med OH-joner och det bildas rost (Fe(OH)2), sker volymökning –täckskiktet i betongkonstruktioner kan sprängas bort vid armeringskorrosion.
  • Fysikaliskt angrepp, exempel Frostsprängning
  • Biologiska angrepp, Svampar (mögel, röta, blånad) Insekter Bakterier

-

77
Q

Strålningsangrepp

A

T.ex. UV-strålar

78
Q

Känna till och förstå svårigheter och begränsningar vid provning av ett materials beständighet.

A
  • Dålig validitet

- Dålig Reliabilitet, måste vara reproducerbar

79
Q

Livslängd

A

•Teknisk livslängd - den tidsperiod under vilket en byggnad/byggnadsdel kan utnyttjas för avsedd funktion

Beständighet - ett materials förmåga att stå emot nedbrytningsprocesser– Olika nedbrytningsmekanismer är relevanta för olika material.

80
Q

Kemiskt angrepp

A

Syraangrepp på cementbundna material, Urlakning – vatten löser ut kalk ur betong

81
Q

Korrosion

A

Rostning

82
Q

Passivering

A

Skyddande oxidskikt mot korrosion

83
Q

Karbonatisering

A

Material reagerar med kol

84
Q

Frostsprängning

A

Is “spränger”

85
Q

Saltsprängning

A

den mekaniska vittring som sker då salter kristalliserar

86
Q

Accelererad provning

A

ökar hastigheten för nedbrytningsprocessen för att ge snabbare resultat

87
Q

Kunna beskriva hur tegel tillverkas.

A

Förbehandling > Formning > Torkning.

Tegel består av:
• Råmaterial: lera
• Magringsmedel t.ex. sand, sågspån
• Lerans sammansättning påverkar smältpunkt, färg m.m.
• Rött eller gult tegel? Beror på förhållandet mellan järn-och kalkföreningar i leran
– Kalkrik lera – gult (Skåne och Uppsalaslätten)
– Kalkfattig lera rött
– Färgen kan påverkas genom att blanda leror, blanda i kalkstensmjöl eller tillsätta mineraler och genom förbränningsprocessen

Vatten

88
Q

Kunna beskriva hur teglets egenskaper påverkas av bränningsgraden.

A

Desto högre bränningsgrad, desto lägre porositet. Låg porositet innebär hållfast samt sämre värmeledningsförmåga. Vice versa

89
Q

Känna till och kunna beskriva relevanta nedbrytningsmekanismer för tegel.

A

• Hydrauliskt kalkbruk
– Kalkstenen innehåller inte bara kalciumkarbonat utan även kiselsyra, aluminiumoxid och järnoxid
– Bildas silikater under bränningen vilket ger hydrauliska egenskaper
Luftkalkbruk
– reagerar med koldioxid från luften (karbonatisering):

90
Q

Kunna beskriva vilka olika typer av bindemedel som används till bruk.

A

• Icke-hydrauliska
– kalk/luftkalk

• Hydrauliska
– cement
– hydraulisk kalk

91
Q

Kunna beskriva träs uppbyggnad och struktur.

A

Inifrån och ut: Kärnved, Splintved, Kambium, Innerbark, Ytterbark

92
Q

Vilka årsringar finns?

A
  • Vårved (Tillväxt) (Större porer)

- Sommarved (Mer kompakt)

93
Q

Vilka riktningar finns?

A
  • Radiell riktning
  • Fiberriktning
  • Tangentiell riktning
94
Q

Hur kan man snitta trä?

A
  • Radialsnitt (utsidan på tårtbiten)

- Tangentiellsnitt (väggarna på tårtbiten)

95
Q

Vad är skillnaden mellan barr och lövträd?

A
  • Barrträd består av en celltyp (Tracheid)
  • Lövträd består av flera stycken celltyper (Tracheider, Fibrer, Kärl och Parenchymceller)
    - Delas in i två: ringporiga (stor i vårveden och liten i sommarveden) och Ströporiga (samma storlek på sommar- och vårved)
96
Q

Torrdensitet

A

Po = Vikt i uttorkat tillstånd/Volym i uttorkat tillstånd

97
Q

Kunna beskriva hur vatten binds i trä

A
  • Binds i cellväggarna
98
Q

Sorptionsisotermer

A

u = w/p

99
Q

Vad ligger fibermättnadspunkten på för trä?

A

ca 30 % fuktkvot

100
Q

Kan fuktkvoten bli högre än fibermättnadspunkten?

A

Ja, binds däremot inte i cellväggarna, fyller i hålrummen. Denna punkt inträffar vid fibermättnadspunkten, 30 %. I mängder över 30 % fylls hålrummen.

101
Q

Desto mer vatten

A

ju högre torrdensitet

102
Q

I vilket område är fukttransporten snabbast?

A

i radiell riktning, 20 ggr snabbare

103
Q

I vilket intervall sker fuktbetingande rörelser för trä?

A

0 - 30 %

104
Q

Vad innebär hygroskopisk

A

Att trät avger och suger åt sig fukt

105
Q

Kunna förklara varför trä har fuktrörelser, i vilket fuktområde de sker och varför.

A
  • För att transportera vatten

- Transporteras i cellväggarna

106
Q

Kunna beskriva hur man kan påverka en träkonstruktions livslängd.

A
  • Viktigt att skydda ändytor från vatten. Annars fördas vatten i fiberriktningen, kan leda till röta.
  • Ha låg fuktkvot, högt fuktinnehåll påverkar trä negativt.
107
Q

Var är fukttransporten snabb någonstans?

A

Snabb fukttransport i fiberriktningen!

Viktigt att skydda ändträytor från vatten

108
Q

Vilka faktorer påverkar träs hållfasthet?

A
  • Fuktkvot
  • Temperatur
  • spänningsriktning
  • densitet
109
Q

Hur konstrueras virke?

A

Inmätning och grovsortering > barkning > Sågning > Råsortering och ströläggning > Torkning > Avstörning > justering och sortering > emballering och sortering > Lagring > Utlastning

110
Q

Vilka skivmaterial finns?

A
  • Träbaserade skivmaterial
  • Cementbunda skivmaterial
  • Gipsskivor
111
Q

Kunna beskriva uppbyggnad och tillverkning för de vanligaste träbaserade skrivmaterialen

A
  • Plywood: Uppbyggd av ihoplimmade fanérskikt
    • Fanérskikten på de båda ytorna har alltid samma riktning
    • Små fuktrörelser eftersom fanérskikten limmas med korsande fiberriktningar
  • Träfiberskiva:
    • Tillverkning:
    – Trä sönderdelas till fibrer som blandas med vatten
    – Formas till ark, pressas genom porös duk
    – Inget lim, binds ihop av träets lignin
    • En slät och en rutmönstrad sida
    • Produktnamn: Masonite
- MDF: 
•  Medium Density Fiberboard
•  Tillverkning:
– Trä sönderdelas till fibrer
– Torkas och bindemedel tillsätts
– Pressas mellan polerade plåtar
•  Lätt att fräsa ur mönster
  • Spånskiva:
  • Tillverkas av träspån och karbamidhartslim som pressas till en hård skiva

OSB:
- OSB – Oriented stranded board

112
Q

Vad består gipsskivor av?

A

• Består av en kärna av gips med pappkartong på båda ytorna
• Används framförallt till invändig beklädnad av väggar
• Egenskaper:
– I princip inga fuktrörelser
– Bra brandtekniska egenskaper
– Papp > risk för mögelpåväxt om de används i fuktigt klimat

113
Q

vad består Cementbundna skivmaterial av?

A

• Asbestcementskivor (”Eternit”)
– Tillverkas inte längre, förbjudet att använda sedan 1977
– Viktigt att tänka på vid rivning
– Består av cement, vatten och asbestfibrer
– Användes till skivmaterial, tak, isolering m.m.
• Cementbundna spånskivor
• Cementbundna fiberskivor
– Cement, vatten, kalkstensfiller
– Cellulosa-, glas eller plastfibrer
• Ej fuktkänsliga
• Bra brandtekniska egenskaper

114
Q

Känna till några alternativa isoleringsmaterial och deras fördelar ur ett miljöperspektiv.

A

Ofta biprodukter från andra industrier, snarare återbruk

115
Q

Känna till vad plast består av.

A

Plast = polymer + fyllmedel + tillsatsämnen

116
Q

Känna till var/hur plast används i en byggnad.

A
  • Polyeten (PE) – används som ångspärr i byggnader, samt luftspaltsbildande skivor
  • Polystyren (PS) –isolering (cellplast)
  • Polyvinylklorid (PVC) –hängrännor, golv
  • Polymetylmetaakrylat (PMMA) –”plexiglas”
117
Q

Kunna beskriva hur man kan påverka en träkonstruktions livslängd.

A

Genom att täcka för ändbitar med metall

118
Q

Ge exempel på skador som kan uppstå på olika material pga hög RF

A

Trä: röta, mögel
Lim: nedbrytning
Stål: korrosion

119
Q

Vad är byggfukt?

A

Den fult som en byggnadsdel måste avge för att materialet ska komma i fuktjämvikt med omgivningen

120
Q

Hur mycket byggfukt innehåller betong?

A

80-90 kg/m^3

121
Q

Vad är olika fuktkällor? Ange 6

A 
Slagregn
Markfukt
Byggfukt
Utomhusfukt
Inomhusfukt
Läckage
122
Q

Vad innebär “Kritisk fuktnivå”?

A

Den fuktnivå varvid en skada i ett material kan uppstå. Anges i fuktkvot eller RF procentuellt och är olika för olika material och olika angrepp.

123
Q

Vad innebär det att trä är anisotropt?

A

Att det har olika krympning/svällnings-rörelser i olika riktningar.

124
Q

Vilka rörelseriktningar har trä? Lista från störst till minst krympning/svällning

A

Tangentiellt

Radiellt

I fiberriktningen

125
Q

Vilka rörelseriktningar har trä? Lista från störst till minst krympning/svällning

A

Tangentiellt

Radiellt

I fiberriktningen

126
Q

Vad är fibermättnadspunkten?

A

Den punkt varvid träets cellväggar är helt vattenfyllda, samt varvid svällningsrörelser upphör att ske.

Olika träslag har olika fibermättnadspunkter.

127
Q

Ge exempel på ett fall då olika materials fuktbetingade rörelser inte tagits i hänsyn

A
  1. Betong + klinker = betong har stora fuktbetingade rörelser vid torkning och klinker har väldigt små. Denna kombination kan resultera i släppning.
  2. Trägolv som inte har utrymme för längdutvidgning vid listerna kan bli buckligt vid stigande temperaturer eller högre RF.
128
Q

Ge exempel på kemiskt angrepp

A

Kemiska angrepp är angrepp genom lösning:

Syror som angriper cementbundna material

Karbonatisering

Kalklösning som ett resultat av vattengenomströmning i betong

Svaveldioxidangrepp på kalksten, sandsten, puts.

Alkalikiselsyrareaktioner i betong pga ballast som har låg alkalibeständighet.

129
Q

Vad innebär passivering?

A

Att korrosionen starkt minskar pga att ytan på metallen täcks av ett skikt (genom reaktioner med omgivande miljö), ofta en oxid. Rostfritt stål rostar ej pga denna passiveringseffekt.

Passivering kan uppstå om elektrolytens pH-värden ligger inom vissa intervall (tex högt pH i betong)

130
Q

Vad innebär karbonatisering?

A

Vid fuktig miljö diffunderar koldioxid in i betong och reagerar med kalciumhydroxid och bildar kalciumkarbonat. pH-värdet sjunker och passiveringen upphör, varpå korrosion startar.

131
Q

Vad är några sätt att förebygga korrosion? Nämn 5

A 
Katodiskt skydd
Passivering
Utformning
Materialval (kontakt)
Ytbehandling
132
Q

Vilka material drabbas främst av fysikaliska angrepp? Och vilka angrepp?

A

Stenmaterial: frostsprängning, saltsprängning, fukt- och temprörelser

Trämaterial: temp- och fuktrörelser

133
Q

Vad är strålningsangrepp? Vilka material drabbas?

A

Strålningsangrepp är solstrålning och drabbar trä. UV-ljuset bryter kemiska bindningar och försämrar hållfastheten i träet.

134
Q

Vilka brandmotståndsbeteckningar finns?

A 
R = bärförmåga
E = täthet
I = isolering

+ siffra som redovisar tid i minuter

135
Q

Ge exempel på obrännbara, brännbara och svårantändliga material

A

Obrännbara
Betong, gips

Brännbara
Trä

Svårantändninga
Plastmaterial

136
Q

Hur beter sig tegel och murverk vid brand

A

Tegeo är obrännbart men spricker vid termochock.

Murbruk sönderdelas vid ca 500-600 grader.

137
Q

Stål + brand?

A

Stål är obrännbart men deformeras plastiskt och förlorar kraftigt hållfastheten.

138
Q

Aluminium + brand?

A

Aluminium smälter redan vid 600 grader

139
Q

Betong + brand?

A

Vid 1000 grader har allt kemiskt bundet vatten förångats och betongen har ingen hållfasthet kvar.

140
Q

Armerad betong + brand?

A

Klarar höga temperaturer bäst. Betong är bra isolering och stål behåller sin höga hållfasthet

141
Q

Lättbetong + brand?

A

Autoklaverad lättbetong sintrar vid 1000 grader.

Lättballastbetong har ballast som är mer brandbeständig då den redan är bränd än vanlig betong.

142
Q

Natursten + brand?

A

Natursten är sprött och sprängs lätt vid termochock.

143
Q

Trä + brand?

A

Trä brinner redan vid ca 250-280 grader.

Hållfastheten i träets inre påverkas mycket lite pga det kollager som bildas på träts yta

144
Q

Gips + brand?

A

Krmiskt bundet vatten frigörs vid brand, en process som kräver så mycket energi att gips har hög värmeisolerande förmåga.

145
Q

Plast + brand?

A

Plast brinner fort. Termoplaster smälter vid låga temperaturer och förlorar sin isolerande förmåga. Härdplaster smälter inte men brinner. Många plaster avger giftiga gaser vid brand.

146
Q

Vilka tillsatsmaterial finns och varför används de?

A

Silikastoft (ökar stabilitet)

Flygaska (minskar temperaturrörelser)

147
Q

Vad är hydratation?

A

Betongs succesiva hårdnande

148
Q

Vilka nedbrytningsmekanismer drabbar betong?

A 
Frostangrepp
Armeringskorrosion (karbonatiserung eller kloridinträngning)
Kemiskt angrepp (svavelsyra, mjölksyra, vatten)
149
Q

VCT?

A

Vct=blandningavatten/cement

Högt vct= sämre hållfasthet

150
Q

Vad är friläggning och vilka är olika friläggningsmetoder?

A

När betong gjuts får den en gjutyta av cementpasta som täcker ballasten. Att frilägga ballasten är att ta bort den gjutytan genom

Blästring
Tvättning
Sandbäddsmetoden

151
Q

Vad gäller vid färgsättning av betong?

A

Minst 4-6 % färgcement annars blir det tråkigt

Mac 8-10% cement annars försämras hållfastheten

152
Q

Hur framställs autoklaverad lättbetong?

A

Cement/kalk blandas med vatten, kiselsyrahaltigt material (kvartssand eller sandsten) och aluminiumpulver. Aluminiumpulvret reagerar med kalciumhydroxiden som bildas när cement reagerar med vatten.

Det hälls i formar och skärs i stycken. Ingen ballast här inte!

Styckena ånghärdas i en autoklav i 180 grader. Här reagerar kiselsyran med kalken/cementet och fixerar den.

153
Q

Hur framställs autoklaverad lättbetong?

A

Cement/kalk blandas med vatten, kiselsyrahaltigt material (kvartssand eller sandsten) och aluminiumpulver. Aluminiumpulvret reagerar med kalciumhydroxiden som bildas när cement reagerar med vatten.

Det hälls i formar och skärs i stycken. Ingen ballast här inte!

Styckena ånghärdas i en autoklav i 180 grader. Här reagerar kiselsyran med kalken/cementet och fixerar den.

154
Q

Vilka egenskaper har autoklaverad lättbetong?

A

Mycket byggfukt (fuktkvot 30% efter härdning)
Sprött
Låg densitet
Låg tryckhållfasthet vid hög fuktkvot (vilket den har)
Kemiskt beständigt
Hög porositet
Dålig beständighet mot armeringskorrosion
Låg värmekonduktivitet (ca 0.1 w/mK)

155
Q

Vilka kvalitetsgrupper finns av autoklaverad lättbetong?

A

400, 450, 500, 600

Redovisar densitet i kg/m^3

156
Q

Vad är lättballastbetong och vilka egenskaper har den.

A

Görs som vanlig betong, fast ballasten byts ut mot lecakulor.

Lecakulor består av kalkfattig lera som bränns i 1100 grader.

Lättballastbetong har samma beständighet som vanlig betong, men har något större fuktbetingade rörelser pga hög porositet.

157
Q

Vad är cementbundern klinker?

A

Lösa lättklinkerkorn sprids ut och täcks av cementpasta.

158
Q

Lättklinkerblock, vad är det?

A

Lättklinker + cement + vatten

Hålrumsbetong.

Används i husgrunder

159
Q

Hur tillverkas stål?

A
  1. Malm krossas och anrikas (sorteras), slutprodukt: slig
  2. Slig sintras i 1250 grader till sintrade stycken.
  3. Masugnen beskickas med koks och sinter. Järnet smälter till tackjärn med hög kolhalt (4%)
  4. Färskning: tackjärnet smälts och blåses med syre för att avlägsna föroreningar
    5 kokillgjutning: stålet får stelna i gjutjärnsformar
160
Q

Vilka användningsområden har stål i husbygge?

A

Armering i betong
Stänger
Profilstänger
Byggplåt

161
Q

Vilka är de vanligaste legeringsämnena? Minst 5

A 
Nickel
Krom
Molybden
Wolfram
Vanadin
Kobolt
Aluminium
Koppar
Kisel
Mangan
162
Q

Vilka användningsområden har stål i husbygge?

A

Armering i betong
Stänger
Profilstänger
Byggplåt

163
Q

Vilka egenskaper har stål?

A 
Högt lambda-värde
Låg värmekapacitet
Tar drag och tryck-krafter lika bra
Plasticierar
Korrosion (60% RF)
164
Q

Vad finns det för korrosionsskydd? Nämn 4

A

Rostskyddsmålning

Emaljering

Förzinkning

Legeringar

165
Q

Vad framställer man aluminium ur?

A

Bauxit. Mycket energikrävande. Återanvändning kräver bara 5% av den energi som krävs för att utvinna aluminium ur bauxit.

166
Q

Vilka egenskaper har aluminium?

A 
God beständighet mor korrosion
Dyrt
Låg densitet (2700 kg/m^3)
Leder värme bra
Låg elasticitetsmodul
167
Q

Hur används koppar i husbygge? Varför?

A

Till tak och väggbeklädnad, hängrännor, stuprör och fönsterbleck

Detta pga att koppar har god beständighet mot korrosion.

168
Q

Vad är Ärg?

A

Den gröna färg koppar får efter 5-7 år i en stadsmiljö, och 10-tals år på landet. Fuktberoende.

169
Q

Mässing är….

A

Koppar + 15-40% zink

170
Q

Brons är…

A

Koppar + andra legeringsämnen (tex tenn)

171
Q

Hur tillverkas tegel?

A

Lera (+ ev sand, kalk, chamotte) läggs i formar. Man kan forma tegel på två sätt: i strängpress eller handslaget tegel.

Tegeln får torka i 2-5 dygn tills fuktkvoten är 1-2%. Här är krympningen störst

Bränningen av teglet sker i tunnelugnar i 50-70 timmar i 1000-1100 C

172
Q

Vad beror tegelfärg på?

A

Rött: kalkfattig leta

Gul: kalkrik lera

173
Q

Vilka egenskaper har tegel?

A

Poröst
Sprött
Klarar stort tryck
Tar dragkrafter dåligt, men bättre än oarmerad betong.
Kapillärsugande
Stor porradie gör att teglet har låg hygroskopitet
Små fuktbetingade rörelser
Lågt lambdavärde (som dock ökar med densitet)

174
Q

Vilka nedbrytningsmekanismer är relevanta för tegel?

A

Saltsprängning
Saltutslag
Frostsprängningar

175
Q

Vad är sommarved och vårved?

A

Sommarved är de mörka årsringarna och de redovisar den period då trädet växer långsamt. Vårvet är de ljusa ringarna mellan årsringarna oxh redovisar den period då trädet växer snabbt.

176
Q

Vad är sommarved och vårved?

A

Sommarved är de mörka årsringarna och de redovisar den period då trädet växer långsamt. Vårvet är de ljusa ringarna mellan årsringarna oxh redovisar den period då trädet växer snabbt.

177
Q

Termoplast

A

• Polyeten (PE) – används som ångspärr i byggnader, samt luftspaltsbildande skivor• Polystyren (PS) –isolering (cellplast)• Polyvinylklorid (PVC) –hängrännor, golv• Polymetylmetaakrylat(PMMA) –”plexiglas”

178
Q

Härdplast

A

• Härdplast
– Ej formbart
– Smälter inte vid brand, men giftiga gaser kan bildas.

179
Q

Sintring

A

Sintring är en process där fasta partiklar sammanfogas till ett större objekt vid höga temperaturer, dock under smältpunkten. Sintring är en diffusionsbaserad process och därför är höga temperaturer nödvändiga.

Byggnadsteknik 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions