Att (kunna) från presentationerna Flashcards
1
Q
Porositet
A
P = Vp/V och P=1-P/Pk
2
Q
Skrymdensitet
A
P=M/V
3
Q
Kompaktdensitet
A
Pk=M/V-Vp
4
Q
Öppna porer
A
Porer som är öppna mot utsidan
5
Q
Slutna porer
A
Porer som är slutna från utsidan
6
Q
Porstorleksfördelning
A
Hur storleken på porerna är fördelade (Summaporositet och frekvensporositet)
7
Q
Kunna beskriva de tre mekanismerna bakom värmetransport i material
A
- Strålning
- Konvektion
- Ledning
8
Q
Kunna göra en värmeflödesberäkning och jämföra olika byggnadsmaterial
A
q=λ x Δθ/d
9
Q
Förstå hur värmeledningsförmågan påverkas av densitet och fuktinnehåll
A
Låg densitet - dålig värmeledningsförmåga + vise versa
Högt fuktinnehåll - bra värmeledningsförmåga + vice versa
10
Q
Kunna göra en värmeflödesberäkning och jämföra olika byggnadsmaterial
A
q=λ x Δθ/d
11
Q
Förstå vad ett materials värmeegenskaper har för betydelse i en byggnad
A
Med olika klimat är olika värmeegenskaper eftersträvsamma. Kalla länder - dålig värmeledningsförmåga + vice versa
12
Q
Strålning
A
Typ solen
13
Q
Ledning
A
Typ metall
14
Q
Konvektion (naturlig, påtvingad)
A
- Naturlig, exempelvis i ett rum utan element (t.ex. + och - över tid)
- Påtvingad, t.ex. fläktar
15
Q
Värmekonduktivitet/värmeledningsförmåga
A
q=λ x Δθ/d
16
Q
Värmeflödestäthet/Värmeledningsförmåga
A
- Strålning
- Ledning
- Konvektion
Alla sammansatta
17
Q
Värmekapacitet/specifik värmekapacitet
A
Den värmemängd som krävs för att höja ett materials temperatur med en grad
18
Q
Känna till sambandet mellan ånghalt, mättnadsånghalt och relativ fuktighet och hur dessa påverkas av temperaturen.
A
- Ånghalt, hur mycket vatten det finns i luften (kg/m3)
- Mättnadsånghalt, 100% RF, dvs. daggpunkten
- Relativ fuktighet (Q), Q = Mättnadsånghalten (Vs)/Ånghalten Q=Vs/V
19
Q
Känna till de olika sätt som fuktinnehåll i material kan beskrivas
A
- Fuktkvot (%)
- Fukthalt (t.ex. kg/m3)
20
Q
Känna till de olika sätt som fuktinnehåll i material kan beskrivas
A
- Fuktkvot (%)
- Fukthalt (t.ex. kg/m3)
21
Q
Känna till varför skador kan uppstå på material vid för höga fuktnivåer
A
- Leder generellt till sämre hållfasthet, t.ex. korrosion av olika slag
- Kan leda till organiska nedbrytningsprocesser
22
Q
Hygroskopisk fukt
A
Fukt i luften
23
Q
Ånghalt
A
Vattenånga i form av t.ex. kg/m3
24
Q
Mättnadsånghalt
A
RF = 100% d.v.s. daggpunkten
25
Daggpunkt
När kondens inträffar RF=100%
26
Relativ fuktighet
Relativ fuktighet (Q), Q = Mättnadsånghalten (Vs)/Ånghalten Q=Vs/V
27
Byggfukt
mängden fukt vid byggnation
28
Fukthalt
Fukthalt (t.ex. kg/m3)
29
Fuktkvot
Fuktkvot (%)
30
Kondens
RF 100 % och temperaturen sjunker
31
Fuktkälla
Varifrån fukten kommer
32
Jämviktsfukthalt/jämviktsfuktkvot
När ett material har ställt in sitt vatteninnehåll efter den omkringliggande luften. Sorptionsisoterm olika material
33
Sorptionsisoterm/jämviktsfuktkurva
jämviktsfuktkurva, olika för olika material
34
Kritisk fuktnivå
där den hygroskopiska fukten tar slut
35
Känna till de vanligaste isoleringsmaterialen och dess egenskaper och uppbyggnad
- Stenull (ljudisolerande, låg densitet, vattenånga transporteras lätt genom materialet
- Glasull
- Cellplast (EPS, XPS) (XPS) = Smält styrenplast EPS = Expansion av små kulor innehållande kålväte
- Vakuumisolering, ej konvektion
- Lättklinker
- Cellglas
- Naturmaterial, t.ex. ull
36
Kunna beskriva vilka faktorer som påverkar värmeledningsförmågan hos dessa isoleringsmaterial samt hur den påverkas.
- Densitet/Porositet
- Materialets λ-värde
- Fuktighet försämrar isoleringsförmågan
- Tjocklek
37
Känna till några alternativa isoleringsmaterial
- Cellulosaisolering (λ=0,038)
- Linfiberisolering (0,045)
- Hampafiberisolering (0,040)
- Textilfiberisolering (0,035)
38
Kunna beskriva hur stål tillverkas.
Se film
39
Känna till hur stål används i konstruktioner.
- Som bärande element
| - Kompletterar betong i och med materialets draghållfasthet (armeringsjärn)
40
Känna till vad stål har för egenskaper.
- Kompaktdensitet = Skrymdensitet d.v.s. att porositeten = 0
- Bra värmeledningsförmåga
- Tungt
41
Malm
Det som bryts (t.ex. svartmalm och blodstensmalm)
| - Måste anrikas (Krossas och sligen utvinns) värms sen vid 1250 grader Celsius.
42
Tackjärn
- Järn med cirka 4 % kol
| - Utvinns genom reduktion genom koks
43
Masugn
En varm ung som F*N, släpper ut mycket koldioxid
44
Färskning
Oönskade ämnen från tackjärnet tas bort med hjälp av syrgas och slaggbildare
45
Legering
inblandning av metalliska & icke-metalliska ämnen
46
Olegerat stål
0.05-1.3% kol, max 1-2% övriga ämnen
47
Låglegerat stål
- 2-5% legeringsämnen
| - Exempel: rosttröga stål (Handelsnamn: Corten), vid korrosion bildas oxider som bromsar korrosionshastigheten
48
Höglegerat stål
- >5% legeringsämnen
| - 13% krom, motståndskraftigt mot rostangrepp, bildas kromoxidskikt på stålets yta.
49
Känna till vilka faktorer som kan orsaka volymändringar hos ett material.
- Temperaturbetingade rörelser –volymändring p.g.a. ändrad temperatur
- Fuktbetingade rörelser – volymändring p.g.a. ändrade fuktförhållanden
50
Förstå varför det är viktigt att beakta temperatur- och fuktbetingade rörelser vid användning av ett material/materialkombinationer.
Krympning och svällning kan t.ex. skada infästningar
51
Längdutvidgningkoefficient
α - längdutvidgningskoefficienten (K-1)
- ΔL = α x L x ΔT
52
Krympning/svällning
- Krymper
| - Växer
53
Förhållandet mellan fukthalt, fuktkvot och densitet
W = p x u
- Om man vet densiteten kan man gå från fuktkvot till fukthalt och tvärtom
54
Förhållandet mellan mättnadsånghalt, ånghalt och relativ fuktighet
Vs = Q x Vs
Q= RF
55
Känna till betongs beståndsdelar och förstå hur de påverkar betongens egenskaper.
* Cement
* Vatten
* Ballast
* Tillsatsmedel
* Tillsatsmaterial
Cement, Vatten och Ballast är centrala (Portlandcement).. Påverkas av vct. Förhållandet mellan vikt och hållfasthet. Ballast fyller ut hålrummen (siktkurva) och stadgar upp betongen.
56
Känna till vilka tillsatsmedel och tillsatsmaterial som kan användas och vad de fyller för funktion.
* Flyttillsatsmedel, vattenreducerande medel – ger en mer lättflytande betong
* Luftporbildande tillsatsmedel – för att göra betongen mer frostbeständig
* Accelererande tillsatsmedel – påskyndar hållfasthetstillväxten, t.ex. vid kall väderlek
* Retarderande tillsatsmedel – fördröjer tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar, t.ex. vid långa transporter eller höga temperaturer. Används också för grafisk betong
57
Kunna beskriva hur cement tillverkas
1. Kalksten (CaCO3) bränns och det bildas koldioxid (CO2) och bränd kalk (CaO)CaCO3 - > CaO + CO22.
Tillsätter t.ex. sand, lera och skiffer och allt mals till ett pulver.
Bränns vid 1450 oC – bildas cementklinker4.
Cementklinker mals tillsammans med gips
Resultat: Portlandcement
58
Kunna beskriva betongs miljöpåverkan och vad man kan göra för att minska den.
Mycket koldioxid släpps ut vid förbränning uppvärmning av cementungnarna. Vid bränningen av kalksten skapas det även stora mängder koldioxid. Effektivare masugnar samt göra betong mer beständigt så att man inte behöver producera så mycket.
59
Kunna beskriva vad som sker när betong härdar.
Betongen (vatten och cement) reagerar med vatten (hydraerar) och härdar.
60
Kunna beskriva de nedbrytningsmekanismer som är relevanta för betongkonstruktioner.
Frostsprängning – materialet fryser sönder om det inte finns tillräckligt med plats för expansion.
Armeringskorrosionkan initieras av kloridinträngning eller karbontisering
Syraangrepp– cementpastan löses upp av vissa syror
61
Känna till några sätt att påverka betongens yta.
- Friläggning (undviker cementpasta på ballastens utåtvända ytor)
- Användning av vitcement (dock dyrare)
- Färgcement (måste vara alkaliskt beständiga)
- Ytretarder (ämne som försenar att det yttre lagret stelnar, spolas bort sen när den andra cementen har stelnat någorlunda)
62
Kunna beskriva hur gjutning av betong går till samt hur man kan bestämma betongmassans konsistens.
Fyller stora formar. Kan mäta konsistens på två sätt:
1. Sättmått, betong med låga konsistenser. Fyller en kon med cement och reser den långsamt. Ser hur mycket av toppen som har imploderat för att bestämma konsistensen.
2. Vebe-tal / Webe-mätare., för betong med styv konsistens. betongen placeras i en cylinder och centrifugeras. Hur snabbt betongen centrifugeras bestämmer vebe-talet.
3. Utbredningsmått, för betong med väldigt låga konsistenser. En kon placeras på ett fallbord för att sedan dras ut och så ser man hur lång betongen har flutit.
63
vct
Förhållandet mellan cement och vatten vct= W/C
64
tillsatsmedel
* Flyttillsatsmedel, vattenreducerande medel – ger en mer lättflytande betong
* Luftporbildande tillsatsmedel – för att göra betongen mer frostbeständig
* Accelererande tillsatsmedel – påskyndar hållfasthetstillväxten, t.ex. vid kall väderlek
* Retarderande tillsatsmedel – fördröjer tidpunkten när hållfasthetstillväxten börjar, t.ex. vid långa transporter eller höga temperaturer. Används också för grafisk betong
65
tillsatsmaterial
* Flygaska– restprodukt från kolkraftverk
* Slagg– restprodukt från stålindustrin
* Silikastoft– restprodukt från stålindustrin
* Kalkstensfiller– icke-reagerande, för att förbättra arbetbarhet
Används som ersättning för en del av cementet för att minska CO2-utsläpp, men påverkar också egenskaperna
66
sättmått
Sättmått, betong med låga konsistenser. Fyller en kon med cement och reser den långsamt. Ser hur mycket av toppen som har imploderat för att bestämma konsistensen.
67
utbredningsmått
Utbredningsmått, för betong med väldigt låga konsistenser. En kon placeras på ett fallbord för att sedan dras ut och så ser man hur lång betongen har flutit.
68
hydratation
Vattnet reagerar med cementen
69
frostsprängning
Is är större än vatten och spränger
70
armeringskorrosion
Armeringsjärnen rostar
71
karbonatisering
Cementen reagerar med koldioxiden och återgår till kalksten. En process
72
kloridinträngning
Fräter igenom betongen
73
Känna till vilka olika typer av lättbetong som finns och kunna beskriva hur de tillverkas.
- Autoklaverad lättbetong, tillverkades av bränd kalk och alunskiffer "blåbetong". Förbjöds 1975 p.g.a. för stort radeoninnehåll
- Lättbetong, Betong där ballasten eller en del av ballasten bytts ut mot ballast med lägre densitet. Exempel: lättklinker
- Cementbunden lättklinker, lättklinkerkorn sprids ut och cementpasta sprutas ovanpå och binder ihop det översta skiktet: – lättklinkerkorn, cement, vatten– låg densitet: 600 - 950 kg/m3– något högre λ–värde än autoklaverad lättbetong vid samma densitet– lägre kapillaritet och lägre jämviktsfuktkvot än autoklaverad lättbetong– Mindre byggfukt än autoklaverad lättbetong
74
Jämförelse mellan betong och lättballastbetong
* lägre hållfasthet
* lägre värmeledningsförmåga
* något större krympning än vanlig betong också p.g.a. ballastens eftergivlighet
* likvärdig beständighet
75
Känna till de olika nedbrytningsmekanismerna
* Kemiskt angrepp
* Elektrokemiskt angrepp
* Fysikaliskt angrepp
* Biologiskt angrepp
* Strålningsangrepp
76
Kunna beskriva nedbrytningsmekanismerna samt hur de bryter ner ett material/påverkar materialets livslängd.
- Kemiskt angrepp , Syraangrepp på cementbundna material, Urlakning – vatten löser ut kalk ur betong
- Elektrokemiskt angrepp, Järn (Fe2+) reagerar med OH-joner och det bildas rost (Fe(OH)2), sker volymökning –täckskiktet i betongkonstruktioner kan sprängas bort vid armeringskorrosion.
- Fysikaliskt angrepp, exempel Frostsprängning
- Biologiska angrepp, Svampar (mögel, röta, blånad) Insekter Bakterier
-
77
Strålningsangrepp
T.ex. UV-strålar
78
Känna till och förstå svårigheter och begränsningar vid provning av ett materials beständighet.
- Dålig validitet
| - Dålig Reliabilitet, måste vara reproducerbar
79
Livslängd
•Teknisk livslängd - den tidsperiod under vilket en byggnad/byggnadsdel kan utnyttjas för avsedd funktion
Beständighet - ett materials förmåga att stå emot nedbrytningsprocesser– Olika nedbrytningsmekanismer är relevanta för olika material.
80
Kemiskt angrepp
Syraangrepp på cementbundna material, Urlakning – vatten löser ut kalk ur betong
81
Korrosion
Rostning
82
Passivering
Skyddande oxidskikt mot korrosion
83
Karbonatisering
Material reagerar med kol
84
Frostsprängning
Is "spränger"
85
Saltsprängning
den mekaniska vittring som sker då salter kristalliserar
86
Accelererad provning
ökar hastigheten för nedbrytningsprocessen för att ge snabbare resultat
87
Kunna beskriva hur tegel tillverkas.
Förbehandling > Formning > Torkning.
Tegel består av:
• Råmaterial: lera
• Magringsmedel t.ex. sand, sågspån
• Lerans sammansättning påverkar smältpunkt, färg m.m.
• Rött eller gult tegel? Beror på förhållandet mellan järn-och kalkföreningar i leran
– Kalkrik lera – gult (Skåne och Uppsalaslätten)
– Kalkfattig lera rött
– Färgen kan påverkas genom att blanda leror, blanda i kalkstensmjöl eller tillsätta mineraler och genom förbränningsprocessen
Vatten
88
Kunna beskriva hur teglets egenskaper påverkas av bränningsgraden.
Desto högre bränningsgrad, desto lägre porositet. Låg porositet innebär hållfast samt sämre värmeledningsförmåga. Vice versa
89
Känna till och kunna beskriva relevanta nedbrytningsmekanismer för tegel.
• Hydrauliskt kalkbruk
– Kalkstenen innehåller inte bara kalciumkarbonat utan även kiselsyra, aluminiumoxid och järnoxid
– Bildas silikater under bränningen vilket ger hydrauliska egenskaper
Luftkalkbruk
– reagerar med koldioxid från luften (karbonatisering):
90
Kunna beskriva vilka olika typer av bindemedel som används till bruk.
• Icke-hydrauliska
– kalk/luftkalk
• Hydrauliska
– cement
– hydraulisk kalk
91
Kunna beskriva träs uppbyggnad och struktur.
Inifrån och ut: Kärnved, Splintved, Kambium, Innerbark, Ytterbark
92
Vilka årsringar finns?
- Vårved (Tillväxt) (Större porer)
| - Sommarved (Mer kompakt)
93
Vilka riktningar finns?
- Radiell riktning
- Fiberriktning
- Tangentiell riktning
94
Hur kan man snitta trä?
- Radialsnitt (utsidan på tårtbiten)
| - Tangentiellsnitt (väggarna på tårtbiten)
95
Vad är skillnaden mellan barr och lövträd?
- Barrträd består av en celltyp (Tracheid)
- Lövträd består av flera stycken celltyper (Tracheider, Fibrer, Kärl och Parenchymceller)
- Delas in i två: ringporiga (stor i vårveden och liten i sommarveden) och Ströporiga (samma storlek på sommar- och vårved)
96
Torrdensitet
Po = Vikt i uttorkat tillstånd/Volym i uttorkat tillstånd
97
Kunna beskriva hur vatten binds i trä
- Binds i cellväggarna
98
Sorptionsisotermer
u = w/p
99
Vad ligger fibermättnadspunkten på för trä?
ca 30 % fuktkvot
100
Kan fuktkvoten bli högre än fibermättnadspunkten?
Ja, binds däremot inte i cellväggarna, fyller i hålrummen. Denna punkt inträffar vid fibermättnadspunkten, 30 %. I mängder över 30 % fylls hålrummen.
101
Desto mer vatten
ju högre torrdensitet
102
I vilket område är fukttransporten snabbast?
i radiell riktning, 20 ggr snabbare
103
I vilket intervall sker fuktbetingande rörelser för trä?
0 - 30 %
104
Vad innebär hygroskopisk
Att trät avger och suger åt sig fukt
105
Kunna förklara varför trä har fuktrörelser, i vilket fuktområde de sker och varför.
- För att transportera vatten
| - Transporteras i cellväggarna
106
Kunna beskriva hur man kan påverka en träkonstruktions livslängd.
- Viktigt att skydda ändytor från vatten. Annars fördas vatten i fiberriktningen, kan leda till röta.
- Ha låg fuktkvot, högt fuktinnehåll påverkar trä negativt.
107
Var är fukttransporten snabb någonstans?
Snabb fukttransport i fiberriktningen!
| Viktigt att skydda ändträytor från vatten
108
Vilka faktorer påverkar träs hållfasthet?
- Fuktkvot
- Temperatur
- spänningsriktning
- densitet
109
Hur konstrueras virke?
Inmätning och grovsortering > barkning > Sågning > Råsortering och ströläggning > Torkning > Avstörning > justering och sortering > emballering och sortering > Lagring > Utlastning
110
Vilka skivmaterial finns?
- Träbaserade skivmaterial
- Cementbunda skivmaterial
- Gipsskivor
111
Kunna beskriva uppbyggnad och tillverkning för de vanligaste träbaserade skrivmaterialen
- Plywood: Uppbyggd av ihoplimmade fanérskikt
• Fanérskikten på de båda ytorna har alltid samma riktning
• Små fuktrörelser eftersom fanérskikten limmas med korsande fiberriktningar
- Träfiberskiva:
• Tillverkning:
– Trä sönderdelas till fibrer som blandas med vatten
– Formas till ark, pressas genom porös duk
– Inget lim, binds ihop av träets lignin
• En slät och en rutmönstrad sida
• Produktnamn: Masonite
```
- MDF:
• Medium Density Fiberboard
• Tillverkning:
– Trä sönderdelas till fibrer
– Torkas och bindemedel tillsätts
– Pressas mellan polerade plåtar
• Lätt att fräsa ur mönster
```
- Spånskiva:
- Tillverkas av träspån och karbamidhartslim som pressas till en hård skiva
OSB:
- OSB – Oriented stranded board
112
Vad består gipsskivor av?
• Består av en kärna av gips med pappkartong på båda ytorna
• Används framförallt till invändig beklädnad av väggar
• Egenskaper:
– I princip inga fuktrörelser
– Bra brandtekniska egenskaper
– Papp > risk för mögelpåväxt om de används i fuktigt klimat
113
vad består Cementbundna skivmaterial av?
• Asbestcementskivor (”Eternit”)
– Tillverkas inte längre, förbjudet att använda sedan 1977
– Viktigt att tänka på vid rivning
– Består av cement, vatten och asbestfibrer
– Användes till skivmaterial, tak, isolering m.m.
• Cementbundna spånskivor
• Cementbundna fiberskivor
– Cement, vatten, kalkstensfiller
– Cellulosa-, glas eller plastfibrer
• Ej fuktkänsliga
• Bra brandtekniska egenskaper
114
Känna till några alternativa isoleringsmaterial och deras fördelar ur ett miljöperspektiv.
Ofta biprodukter från andra industrier, snarare återbruk
115
Känna till vad plast består av.
Plast = polymer + fyllmedel + tillsatsämnen
116
Känna till var/hur plast används i en byggnad.
* Polyeten (PE) – används som ångspärr i byggnader, samt luftspaltsbildande skivor
* Polystyren (PS) –isolering (cellplast)
* Polyvinylklorid (PVC) –hängrännor, golv
* Polymetylmetaakrylat (PMMA) –”plexiglas”
117
Kunna beskriva hur man kan påverka en träkonstruktions livslängd.
Genom att täcka för ändbitar med metall
118
Ge exempel på skador som kan uppstå på olika material pga hög RF
Trä: röta, mögel
Lim: nedbrytning
Stål: korrosion
119
Vad är byggfukt?
Den fult som en byggnadsdel måste avge för att materialet ska komma i fuktjämvikt med omgivningen
120
Hur mycket byggfukt innehåller betong?
80-90 kg/m^3
121
Vad är olika fuktkällor? Ange 6
```
Slagregn
Markfukt
Byggfukt
Utomhusfukt
Inomhusfukt
Läckage
```
122
Vad innebär "Kritisk fuktnivå"?
Den fuktnivå varvid en skada i ett material kan uppstå. Anges i fuktkvot eller RF procentuellt och är olika för olika material och olika angrepp.
123
Vad innebär det att trä är anisotropt?
Att det har olika krympning/svällnings-rörelser i olika riktningar.
124
Vilka rörelseriktningar har trä? Lista från störst till minst krympning/svällning
Tangentiellt
Radiellt
I fiberriktningen
125
Vilka rörelseriktningar har trä? Lista från störst till minst krympning/svällning
Tangentiellt
Radiellt
I fiberriktningen
126
Vad är fibermättnadspunkten?
Den punkt varvid träets cellväggar är helt vattenfyllda, samt varvid svällningsrörelser upphör att ske.
Olika träslag har olika fibermättnadspunkter.
127
Ge exempel på ett fall då olika materials fuktbetingade rörelser inte tagits i hänsyn
1. Betong + klinker = betong har stora fuktbetingade rörelser vid torkning och klinker har väldigt små. Denna kombination kan resultera i släppning.
2. Trägolv som inte har utrymme för längdutvidgning vid listerna kan bli buckligt vid stigande temperaturer eller högre RF.
128
Ge exempel på kemiskt angrepp
Kemiska angrepp är angrepp genom lösning:
Syror som angriper cementbundna material
Karbonatisering
Kalklösning som ett resultat av vattengenomströmning i betong
Svaveldioxidangrepp på kalksten, sandsten, puts.
Alkalikiselsyrareaktioner i betong pga ballast som har låg alkalibeständighet.
129
Vad innebär passivering?
Att korrosionen starkt minskar pga att ytan på metallen täcks av ett skikt (genom reaktioner med omgivande miljö), ofta en oxid. Rostfritt stål rostar ej pga denna passiveringseffekt.
Passivering kan uppstå om elektrolytens pH-värden ligger inom vissa intervall (tex högt pH i betong)
130
Vad innebär karbonatisering?
Vid fuktig miljö diffunderar koldioxid in i betong och reagerar med kalciumhydroxid och bildar kalciumkarbonat. pH-värdet sjunker och passiveringen upphör, varpå korrosion startar.
131
Vad är några sätt att förebygga korrosion? Nämn 5
```
Katodiskt skydd
Passivering
Utformning
Materialval (kontakt)
Ytbehandling
```
132
Vilka material drabbas främst av fysikaliska angrepp? Och vilka angrepp?
Stenmaterial: frostsprängning, saltsprängning, fukt- och temprörelser
Trämaterial: temp- och fuktrörelser
133
Vad är strålningsangrepp? Vilka material drabbas?
Strålningsangrepp är solstrålning och drabbar trä. UV-ljuset bryter kemiska bindningar och försämrar hållfastheten i träet.
134
Vilka brandmotståndsbeteckningar finns?
```
R = bärförmåga
E = täthet
I = isolering
```
+ siffra som redovisar tid i minuter
135
Ge exempel på obrännbara, brännbara och svårantändliga material
Obrännbara
Betong, gips
Brännbara
Trä
Svårantändninga
Plastmaterial
136
Hur beter sig tegel och murverk vid brand
Tegeo är obrännbart men spricker vid termochock.
Murbruk sönderdelas vid ca 500-600 grader.
137
Stål + brand?
Stål är obrännbart men deformeras plastiskt och förlorar kraftigt hållfastheten.
138
Aluminium + brand?
Aluminium smälter redan vid 600 grader
139
Betong + brand?
Vid 1000 grader har allt kemiskt bundet vatten förångats och betongen har ingen hållfasthet kvar.
140
Armerad betong + brand?
Klarar höga temperaturer bäst. Betong är bra isolering och stål behåller sin höga hållfasthet
141
Lättbetong + brand?
Autoklaverad lättbetong sintrar vid 1000 grader.
Lättballastbetong har ballast som är mer brandbeständig då den redan är bränd än vanlig betong.
142
Natursten + brand?
Natursten är sprött och sprängs lätt vid termochock.
143
Trä + brand?
Trä brinner redan vid ca 250-280 grader.
Hållfastheten i träets inre påverkas mycket lite pga det kollager som bildas på träts yta
144
Gips + brand?
Krmiskt bundet vatten frigörs vid brand, en process som kräver så mycket energi att gips har hög värmeisolerande förmåga.
145
Plast + brand?
Plast brinner fort. Termoplaster smälter vid låga temperaturer och förlorar sin isolerande förmåga. Härdplaster smälter inte men brinner. Många plaster avger giftiga gaser vid brand.
146
Vilka tillsatsmaterial finns och varför används de?
Silikastoft (ökar stabilitet)
Flygaska (minskar temperaturrörelser)
147
Vad är hydratation?
Betongs succesiva hårdnande
148
Vilka nedbrytningsmekanismer drabbar betong?
```
Frostangrepp
Armeringskorrosion (karbonatiserung eller kloridinträngning)
Kemiskt angrepp (svavelsyra, mjölksyra, vatten)
```
149
VCT?
Vct=blandningavatten/cement
Högt vct= sämre hållfasthet
150
Vad är friläggning och vilka är olika friläggningsmetoder?
När betong gjuts får den en gjutyta av cementpasta som täcker ballasten. Att frilägga ballasten är att ta bort den gjutytan genom
Blästring
Tvättning
Sandbäddsmetoden
151
Vad gäller vid färgsättning av betong?
Minst 4-6 % färgcement annars blir det tråkigt
Mac 8-10% cement annars försämras hållfastheten
152
Hur framställs autoklaverad lättbetong?
Cement/kalk blandas med vatten, kiselsyrahaltigt material (kvartssand eller sandsten) och aluminiumpulver. Aluminiumpulvret reagerar med kalciumhydroxiden som bildas när cement reagerar med vatten.
Det hälls i formar och skärs i stycken. Ingen ballast här inte!
Styckena ånghärdas i en autoklav i 180 grader. Här reagerar kiselsyran med kalken/cementet och fixerar den.
153
Hur framställs autoklaverad lättbetong?
Cement/kalk blandas med vatten, kiselsyrahaltigt material (kvartssand eller sandsten) och aluminiumpulver. Aluminiumpulvret reagerar med kalciumhydroxiden som bildas när cement reagerar med vatten.
Det hälls i formar och skärs i stycken. Ingen ballast här inte!
Styckena ånghärdas i en autoklav i 180 grader. Här reagerar kiselsyran med kalken/cementet och fixerar den.
154
Vilka egenskaper har autoklaverad lättbetong?
Mycket byggfukt (fuktkvot 30% efter härdning)
Sprött
Låg densitet
Låg tryckhållfasthet vid hög fuktkvot (vilket den har)
Kemiskt beständigt
Hög porositet
Dålig beständighet mot armeringskorrosion
Låg värmekonduktivitet (ca 0.1 w/mK)
155
Vilka kvalitetsgrupper finns av autoklaverad lättbetong?
400, 450, 500, 600
| Redovisar densitet i kg/m^3
156
Vad är lättballastbetong och vilka egenskaper har den.
Görs som vanlig betong, fast ballasten byts ut mot lecakulor.
Lecakulor består av kalkfattig lera som bränns i 1100 grader.
Lättballastbetong har samma beständighet som vanlig betong, men har något större fuktbetingade rörelser pga hög porositet.
157
Vad är cementbundern klinker?
Lösa lättklinkerkorn sprids ut och täcks av cementpasta.
158
Lättklinkerblock, vad är det?
Lättklinker + cement + vatten
Hålrumsbetong.
Används i husgrunder
159
Hur tillverkas stål?
1. Malm krossas och anrikas (sorteras), slutprodukt: slig
2. Slig sintras i 1250 grader till sintrade stycken.
3. Masugnen beskickas med koks och sinter. Järnet smälter till tackjärn med hög kolhalt (4%)
4. Färskning: tackjärnet smälts och blåses med syre för att avlägsna föroreningar
5 kokillgjutning: stålet får stelna i gjutjärnsformar
160
Vilka användningsområden har stål i husbygge?
Armering i betong
Stänger
Profilstänger
Byggplåt
161
Vilka är de vanligaste legeringsämnena? Minst 5
```
Nickel
Krom
Molybden
Wolfram
Vanadin
Kobolt
Aluminium
Koppar
Kisel
Mangan
```
162
Vilka användningsområden har stål i husbygge?
Armering i betong
Stänger
Profilstänger
Byggplåt
163
Vilka egenskaper har stål?
```
Högt lambda-värde
Låg värmekapacitet
Tar drag och tryck-krafter lika bra
Plasticierar
Korrosion (60% RF)
```
164
Vad finns det för korrosionsskydd? Nämn 4
Rostskyddsmålning
Emaljering
Förzinkning
Legeringar
165
Vad framställer man aluminium ur?
Bauxit. Mycket energikrävande. Återanvändning kräver bara 5% av den energi som krävs för att utvinna aluminium ur bauxit.
166
Vilka egenskaper har aluminium?
```
God beständighet mor korrosion
Dyrt
Låg densitet (2700 kg/m^3)
Leder värme bra
Låg elasticitetsmodul
```
167
Hur används koppar i husbygge? Varför?
Till tak och väggbeklädnad, hängrännor, stuprör och fönsterbleck
Detta pga att koppar har god beständighet mot korrosion.
168
Vad är Ärg?
Den gröna färg koppar får efter 5-7 år i en stadsmiljö, och 10-tals år på landet. Fuktberoende.
169
Mässing är....
Koppar + 15-40% zink
170
Brons är...
Koppar + andra legeringsämnen (tex tenn)
171
Hur tillverkas tegel?
Lera (+ ev sand, kalk, chamotte) läggs i formar. Man kan forma tegel på två sätt: i strängpress eller handslaget tegel.
Tegeln får torka i 2-5 dygn tills fuktkvoten är 1-2%. Här är krympningen störst
Bränningen av teglet sker i tunnelugnar i 50-70 timmar i 1000-1100 C
172
Vad beror tegelfärg på?
Rött: kalkfattig leta
| Gul: kalkrik lera
173
Vilka egenskaper har tegel?
Poröst
Sprött
Klarar stort tryck
Tar dragkrafter dåligt, men bättre än oarmerad betong.
Kapillärsugande
Stor porradie gör att teglet har låg hygroskopitet
Små fuktbetingade rörelser
Lågt lambdavärde (som dock ökar med densitet)
174
Vilka nedbrytningsmekanismer är relevanta för tegel?
Saltsprängning
Saltutslag
Frostsprängningar
175
Vad är sommarved och vårved?
Sommarved är de mörka årsringarna och de redovisar den period då trädet växer långsamt. Vårvet är de ljusa ringarna mellan årsringarna oxh redovisar den period då trädet växer snabbt.
176
Vad är sommarved och vårved?
Sommarved är de mörka årsringarna och de redovisar den period då trädet växer långsamt. Vårvet är de ljusa ringarna mellan årsringarna oxh redovisar den period då trädet växer snabbt.
177
Termoplast
• Polyeten (PE) – används som ångspärr i byggnader, samt luftspaltsbildande skivor• Polystyren (PS) –isolering (cellplast)• Polyvinylklorid (PVC) –hängrännor, golv• Polymetylmetaakrylat(PMMA) –”plexiglas”
178
Härdplast
• Härdplast
– Ej formbart
– Smälter inte vid brand, men giftiga gaser kan bildas.
179
Sintring
Sintring är en process där fasta partiklar sammanfogas till ett större objekt vid höga temperaturer, dock under smältpunkten. Sintring är en diffusionsbaserad process och därför är höga temperaturer nödvändiga.
