Att Kunna Flashcards
Statisk elektricitet
Tar man ebonitstavar och gnuggar dem med ett kattskinn, kommer elektroner från skinnet fastna på staven. Staven blir negativt laddad.
Tar man glasstavar och gnuggar med ylletyg , kommer elektroner från staven att fastna på tyget. Staven blir positivt laddad.
(Lika laddningar stöter bort varandra och olika laddningar dras till varandra)
Atomen
Atom betyder odelbar på grekiska.Allt är uppbyggt av atomer.
I mitten av atomen finns en atomkärna. Den består av protoner och neutroner. Runt kärnan kretsar elektroner i olika skal.
+ Protonen är positivt laddad – laddning +1
e- Elektronen är negativt laddad – laddning -1
o Neutronen har ingen laddning.
Det finns lika många protoner som elektroner i en atom. Därför tar de positiva och negativa laddningarna ut varandra, så att atomen i sin helhet är elektriskt neutral.
Ström
Ström är en flod av elektroner i rörelse. Strömmen går i en sluten krets ofta genom en elektrisk ledning.
Spänning
Spänning är det som driver elektronerna i ledningarna.
(I batteriet finns en minuspol och en pluspoäng. När batteriet är nytt innehåller minuspolen ett överskott av elektroner och pluspolen ett underskott. Skillnaden i laddning mellan polerna kallas spänning och drivkraften för elektrisk ström)
Ledare
Ett ämne som leder ström. Alla metaller är bra ledare, bäst är koppar och silver.
Isolatorer
Ett ämne som inte leder ström. Ex. glas och plast
Symboler: kabel, lampa, batteri, strömbrytare
Kabel _______
Lampa ___x__
Batteri ___| I___
Strömbrytare __./ .___
Parallell- och seriekoppling
Parallellkoppling är när lamporna är kopplade utanpå varandra.
(Lamporna lyser starkare när de är parallellkopplade)
Seriekoppling är när lamporna är kopplade bredvid varandra
Hur skuddar men sig mot farlig ström?
Man kan sätta in säkringar (proppar) inne i apparaten och före ledningarna som leder till alla eluttag.
Strömmen måste gå genom säkringarna, men om det blir kortslutning blir strömmen så stark så att säkringen går sönder och inte släpper fram strömmen.
Man kan också använda sig av jordfelsbrytare som bryter strömkretsen så fort den känner av att strömmen tar en annan väg än genom ledningen (kortslutning)
Magnet med syd och nordpol
Ordet ”magnet” kommer från namnet i en stad i gamla Grekland (nu Turkiet), Magnesia, där man fann klumpar av järnmalm som hade magnetiska egenskaper)
Den röda änden kallas nordpol och den vita sydpol.
Detta kallas även en permanentmagnet (eftersom det alltid är en magnet)
Delar du en magnet i två delar så blir varje del en ny magnet.
Två lika poler stöter bort varandra (repellerar varandra)
Två olika poler dras till varandra (attraherar varandra)
Fältlinjer samt riktning
Lägger man en genomskinlig plastskiva över magneten och strör på järnflisspån lägger sig spånen i små linjer. Dessa linjer kallar man fältlinjer.
Magnetfältet är som starkast vid ändarna, vilket gör att fältlinjerna är tätare där.
Fältlinjerna går i slutna banor, dvs. de går även i magneten.
Fältlinjerna lämnar magneten vid nordänden och går in i magneten vid sydänden.
Man säger att riktningen hos en fältlinje är den riktning som nordänden på en kompassnål pekar.
Joden är en stor magnet
Jorden har en geografisk nord- och sypol. Jorden roterar runt dessa i en tänkt axel. Jorden har även en magnetisk syd- och nordpol. Den magnetiska sydpolen sammanfaller nästan med den geografiska nordpolen.
Man kan tänka att kompassnålen alltid pekar åt norr och eftersom olika poler attraherar varandra så måste den magnetiska sydpolen ligga norrut.
Men eftersom polerna inte ligger på samma plats kompassen ibland vara lite missvisande. Kompassen kan även bli störd om det finns mycket järnmalm i marken (eftersom järnmalm är magnetiskt).
Spolar med magnetfält
Lindar man ihop en ledning så får man en spole
I en spole blir magnetfältet mycket mer koncentrerat än i en ledare. Magnetfältet som uppstår påminner om magnetfältet kring en magnet. Fältlinjerna går i slutna banor och spolen får en magnetisk nordände och en sydände.
Ju starkare ström, desto starkare magnet.
Desto fler varv på spolen, desto starkare magnet.
Vad är en elektromagnet när används dem och hur funkar den?
Placerar men en järnstav i spolen och sätter på strömmen så blir det en ännu starkare magnet. En sådan magnet kallas elektromagnet och fungerar bara när strömmen är påslagen.
Elektromagneter är bra att ha om man t.ex. vill lyfta upp något av järn. Men använder sig av elektromagneter på bilskroten (till att lyfta bilar), på återvinningsstationer kan den särskilja järn från annan metall. Om man åker fritt fall på Gröna Lund så bromsas man upp av elektromagneter.
Induktion
Tar man en spole och kopplar den till en amperemeter så kan man se att amperemetern ger utslag när man tar en magnet och för in och ut ur spolen. Håller man den stilla visas däremot inget utslag. När man för in magneten går strömmen åt ett håll och när man tar ut den går den åt andra hållet (strömmen går åt andra hållet). Detta kallas induktion.
(För man in en magnet i en spole så förändras det magnetiska fältet i spolen, eftersom magneten har egna fältlinjer. Antalet fältlinjer ökar och då förstärka magnetfältet. Det är själva förändringen som ger upphov till en elektrisk ström. När man tar ut magneten så minskar antalet fältlinjer, även då sker en förändring av antalet fältlinjer, dvs. en ström uppkommer).
