Atom / bindningar / joner Flashcards

1
Q

Vad bygger funktionen i våra celler på?

A

Dess makromolekyler, ex. Protein

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara en makromolekyl

A

Stor molekyl som består av ett flertal sammanlänkade mindre molekyler av liknande slag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara en molekyl

A

En förening bestående av atomer sammanlänkade med kovalenta bindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara en atom

A

Den minsta delen som definierar ett grundämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är neutronernas funktion?

A

De fungerar som ett klister och håller samman de positivt laddade protonerna i atomens kärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur många är alltid elektronerna?

A

Lika många som protonerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur många elektroner får det plats i vardera atomskal, de tre första.

A

2, 8 och 8

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en kovalentbindning?

A

Sammanlänkade atomer via att de delar elektroner med varandra sk. elektronparsbindning och bildar därför en molekyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kallas det när två elektronpar delas mellan två atomer?

A

Dubbelbindning (fortfarande kovalent)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är en polär kovalentbindning?

A

Det är en ojämn fördelning av de delade elektronerna. . Vilket leder till att sidorna hos molekylen får en svag temporär elektrisk skillnad. Vatten är exempelvis syret att uppvisa en svag negativ laddning och vätet en svag positiv laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är en vätebindning?

A

Dipoler av motsatt laddning som attraherar varandra. exempelvis vattenmolekyler, bildar svaga elektrostatiska bindningar mellan sig, sk. vätebindningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Molekyler som innehåller ett STORT inslag av elektrisk polaritet kommer att lösa sig väl i vatten. Vad kallas vattenlösliga med ett annat ord?

A

Hydrofila

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Molekyler som innehåller lite eller inget inslag av elektrisk polaritet kommer lösa sig dåligt i vatten och istället söka sig till varandra, vad kallar man sådana molekyler?

A

Hydrofoba

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför löser sig polära molekyler i vatten?

A

De elektriska laddningarna på det polära ämnet bildar vätebindningar med vattenmolekylerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför löser sig ett opolärt ämne inte i vatten?

A

Molekylens opolära delar söker sig till varandra. I fall molekylen har en mindre polär del så kommer denna att söka sig mot det omgivande vattnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Molekyler som innehåller många dipolmoment kommer dessa vara hydrofoba eller hydrofila?

A

Hydrofila

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är en jon?

A

En atom med ett stabilt överskott eller underskott på elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför löser sig jonföreningen NaCl så bra i vatten?

A

Vattenmolekylerna orienterar sig runt varje individuell jon, för att på så sätt maximera antalet elektrostatiska interaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken jon är viktig för transport över plasmamembranet?

A

Natriumjoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka joner är viktig för signalering i muskel- och nervceller? (2 st)

A

Natriumjoner och kaliumjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad gör kalciumjoner?

A

Gör benskelettet hårt och viktig för cellsignaleringen.

22
Q

Vad gör vätejoner?

A

Del av cellens metabolism och byggstenar hos många av cellens delar. (dna, rna, fosfolipider och atp.)

23
Q

Vad är monomerer?

A

mindre organiska molekyler

24
Q

Vad är polymerer?

A

Monomerer som är sammanbundna.

25
Q

Vad är proteiner?

A

Sammanlänkade aminosyror i en specifik ordning (aminosyrasekvensen) men med olika sidokedjor.

26
Q

Vad avgör proteinets utseende och därmed dess funktion?

A

Proteinets 3-dimensionella veckning.

27
Q

Ge exempel på proteinets funktioner

A
  • Strukturella komponenter
  • Transportörer
  • Signalförmedlare
  • Enzymer (katalysatorer)
28
Q

Vad är ett enzym?

A

Proteiner som underlättar att en viss kemisk reaktion sker genom att sänka dess aktiveringsenergi.

29
Q

Vad är massverkans lag?

A

Används för att förutspå vilken riktning en kemisk reaktion kommer att ske vid en viss situation.

30
Q

Vad bestämmer vilken riktning en reaktion går om du utgår från massverkans lag?

A

Reaktionen går i den riktningen som skapar jämnvikt. Är den lika stor på båda sidor så kommer reaktionen kunna gå åt båda hållen.

31
Q

Finns alla typer av enzymer i alla typer av celler?

A

Nej. Vissa typer av enzymer finns i alla typer av celler medan andra enzym finns i enbart i en eller ett fåtal specifika celltyper. Också orsaken till celltypers funktionella skillnad.

32
Q

Varför är det så viktigt med enzymer?

A

Kemiska reaktioner i kroppen skulle inte kunna ske vid kroppstemperaturen 37 grader. Och reaktionerna skulle inte kunna regleras.

33
Q

Vad är det som skapar skillnaden mellan olika aminosyror?

A

Dess sidokedja som är den variabla delen.

34
Q

Vad består en aminosyra av?

A

En karboxalsyragrupp och en aminogrupp (konstant del)

35
Q

Vad är essentiella aminosyror?

A

Aminosyror som kroppen inte kan producera själv utan behöver tas in via födan.

36
Q

Vilken typ av bindning binder ihop aminosyrorna?

A

En kovalentbindning som kallas peptidbindning (under 50 sammanlänkade aminosyror = polypeptidbindning)

37
Q

Vart sker sammankopplingen av aminosyrorna?

A

I en cytosol ribosom.

38
Q

Vad består en ribosom av?

A

Protein och rRNA (ribosomalt-RNA)

39
Q

Hur kopplar aminosyrorna ihop sig? Alltså mellan vilka molekylgrupper?

A

Karboxalsyragrupp binder skapar en kovalent peptidbindning mellan aminogruppen.

40
Q

Varför antar proteinet en 3-dimensionell veckning efter translationen?

A

För att det skapas elektrostatiska interaktioner (ex. vätebindningar) mellan sidokedjorna hos proteinets aminosyror. Sidokedjor från aminosyror som ligger långt ifrån varandra kan därför interagera och skapa ett protein med en kompakt struktur = Globulärt protein.

41
Q

Hur bestäms den 3D-struktur som proteinet bildar?

A

Elektrostatiska interaktioner mellan sidokedjorna hos proteinets olika aminosyror.

42
Q

Vilken sekvens är unik för proteinerna?

A

Aminosyrasekvensen

43
Q

Vart finns den informationen om ett specifikt proteins aminosyrasekvens?

A

I en gen i cellens arvsmassa.

44
Q

Vilka är huvudtyperna av nukleinsyror?

A

DNA och RNA = Deoxyribonukleinsyra och Ribonukleotinsyra

45
Q

Vad kallas nukleotidens konstanta respektive variabla del?

A
Fosfat+kolhyderat = fasta delen
Kvävebasen= variabel del
46
Q

Kan RNA bilda stabila dubbelspiraler som DNA?

A

Nej

47
Q

Vad heter de 5 olika kvävebaserna som ingår i olika nukleotider?

A
Adenin (DNA o RNA)
Guanin (DNA o RNA)
Cytosin (DNA o RNA)
Tymin (DNA)
Urasil (RNA)
48
Q

Vilka kvävebaser basparar med varandra?

A

Adenin och Tymin (dna) eller Urasil (rna)

Guanin och Cytosin

49
Q

Vad kallas nukleotider i DNA?

A

Deoxyribonukleotider

50
Q

Vad kallas nukleotider i RNA?

A

Ribonukleotider

51
Q

Vad gör att man får en basparning?

A

Vätebindningarna som bildas mellan specifika kvävebaser. Detta gör att man alltid får samma basparning. A-T/U och C-G.