Ateroskleros och trombogenes Flashcards
Hur ser sjukdomsföloppet av ateroskleros ut samt när uppstår dem kliniska manifestationerna och hur många som dör av atresokleros i västvärlden?
Sjudkomsförlopet vid ateroskleros är progressivt och bärjar redan i barndomen medan dem kliniska manifestationenrna uppstår i medelåldern eller i högre ålder. Aterosklertotisk sjuksom är den vanligaste dödsorsaken och orskar mer en 50% av dödsfall i hela västvärlden
Vilka artärer vanligtviss drababs av ateroskleros?
Ateroskleros är vanligast i de större artärer, t.ex aorta, carotis, koronär och femoral artärer.
Hur farligt är ateroskleros?
Själva ateroskleros sällan dödlig men kan orsaka symtom t.ex angina pektoris och claudicatio intermittens. Däremot konsekvensen av aterosklerotiska sjukdomar är ofta dödliga.
Vad menas med claudicatio intermittens?
Claudicatio intermittens är en symtom på åderförkalkning. Man får smärta i muskler i benet vid gång, med smärtfrihet efter en kort stund vila.
Vad händer vid akut koronärt syndrom?
Vid akut koronärt syndrom som är oftast en livshottande konsekvens av aterosklerotisk sjukdom bildas en trombos ofta i anslutning till en ateroskleros drabbat del av blodkärlet vilket mer eller mindre okluderar kärllumen och därmed förorsakar ischemi och celldöd distalt om trombosen. Trombeosen bildas på en rupturerad eller eroderad ateroskelrotisk plack.
Vilken lager i kärl drabbas framförallt av ateroskleros
Intima
Hur bildas ateroskleros?
Redan under barnåern bildas fettinlagringar som kallas för fatty streaks i kärlväggen. Lipidinnehållet utgörs av oxiderade LDL kolesterolpartiklar som tagits upp av makrofagerna. Dessa fettinlagringar tros vara första steget av aterosklerosen som i detta skedet inte alls påverkar blodflödet.
Nästa skede i det aterosklerotiska processen är tillkomst av fibromuskulära plaque som består av T lymfocyter, Makrofager som består av lippidinnehål samt glatta muskelceller. De senare är ofta omgivna av bindväv. Dessa fibromuskulära plaque leder till en fokal flörtjockning av intiman vilket kan medflra nedsatt blodflöde som i sin tur kan ge kliniska symtom, såsom angina pektoris och claudicatio intermittens.
Vilka plaque är ofarliga och vilka är farliga?
Ett fibromuskulärt plaque är relativ ofarligt då risken för plaque ruptur med trombospålagring i dessa fall är liten. De plack som är mer ruptur benägna är de som börjat degenerera. Ofta ser man nekros i sentrum av plaquet, ökat inflammatorisk aktivitet och extra cellulär inlagring av kolesterol. Den rupturbenägna placket täcks ofta av en tunn binvävskappa, medan den stabillare plaquet har en tjockare bindvävskappa.
Vad händer vid ruptutr av bindvävskappan?
Om binvävskappan brister exponeras blodbanan för underliggande trombogen vävnad i kärlvägen och det kan bildas trombos i regionen. En plaqueruptur med sekundär trombosbildning är den vanligaste orsaken till akut hjärtinfarkt.
Vad menas med hemostas?
Är sammlingsnamnet på den komplicerade process som leder till att blödnignar spontant upphör.
Man kan dela in hemostatsen i 4 viktiga delar, vilka?
- Primär hemostas med aktivering av trombocyter.
- Sekundär hemostas med aktivering av koagulationsfaktorer.
- Antikoagulation med nedreglering av aktiverande koagulations faktorer
- Fibrinolys med nedbrytnign av fibrin
Hur initieras den primära och sekundära hemostasen?
Den primära hemostasen initieras då tromboserna adhererar mha kolagenreceptorer mot det skadade området i kärlväggen. Detta sker nästan omedelbart, samtidigt sker frisättning av granula från dem adhererade trombocyterna vilket bl.a. leder till att fler trombocyter agregerar vid skadan. Eftersom agregaten inte är särskilt hållfasta krävs VonWillebranfaktorn för stabilisering. Vid frisättning av granula utsöndras en mängd ämnen från trombocterna t.ex TXA2, ADP, Fibronektin, Serotonin, PDGF, VWf och Faktor5A. Dessa ämnen har många olika funktioner utöver rekrytering av fler trombocyter, bl.a. stimulering av vävnadstillväxt och aktivering av koagulationen.
Samtidigt med det primära hemostasen statar plasmakoagulationen med aktivering av koagulationssystemmet som via ett antal steg ger upphov till fibrinbildning.
Hur är koagulationsystemmet uppbygt?
Koagulationssystemmet är uppbygt av en långkedja reaktioner. Kedjan startar med att:
Vävnadsfaktor och faktor VII aktiveras => aktivetring av FX där reaktionen försrtärks av FIX och FVIII => Protrombin aktiveras till trombin => trombin spjälkar fibrinogen (vilket även kallas för FaktorI) till fibrinmonomerer => FVIIIa polymeriserar fibrinet och stabiliserar nätverket av fibrin.
Flera koagulationsfaktorer (X, IX och II) produceras i levern och är beroende av vitamin K. Produktionen av dessa koagulationsfaktorer kan hämmas i terapeutisk syfte vid tromboser.
Vad reglerar koagulationssystemmet samt hur inaktiverar man den?
Koagulationssystemmet regleras av proteashämmare som bryter ner aktiverade koagulationsfaktorer. Den viktigaste proteashämmaren är antitrombin som genom komplexbildning inaktiverar tormbin, FIX, X och VI. Antitrombins aktivitet aktiveras av Heparin. Protein C och S är K vitaminberoende regulator proteiner som ingår i ett system som inaktiverar FV och VIII. Protein C aktiveras av trombomodulin (ett membranprotein bundet till trombin). Brist av eller defekter på antitrombin, protein- C och S ger trombosbenägenhet.
Vad är den vanligaste orsaken till ärftlig trombosbenägenhet?
Den vanligaste orsaken till ärftlig trombosbenägenhet är mutation i FV som gör faktorn resistent mot att klyvas av aktiverat protein C, detta kallas för APC resistens.
En annan orsak så kallade protrombin gen mutationen som också ger trombosbenägenhet.
