AT Tentor

Question 1

Vad utgörs en M-komponent av?
Vilken diagnos förknippad med?

Answer 1

M-komponent är ett laboratoriefynd av monoklonala
immunoglobuliner i en proteinfraktion. Monoklonala immunoglobuliner är
identiska och har tillverkats av en och samma B-cellslinje.

Myelom

Question 2

På vilket sätt förändras pH vid färgomslag till rött vid snabbureastest (CLO-test) och vilken
är den biokemiska förklaringen till detta?

Answer 2

Färgomslag sker vid basiskt pH (1p). H. pylori uttrycker
enzymet ureas som omvandlar urea till bl a. ammoniak (1p) som medför ett högre
pH-värde genom att ammoniak binder upp vätejoner

Question 3

diffar lågt sittande buksmärtor, fertil kvinna med feber

Answer 3

appendicit,
gastroenterit, Crohns sjukdom, extrauterin graviditet, salpingit, ovarial torsion,
urinvägsinfektion

Question 4

Vilka ordinationer, inklusive eventuella läkemedel, ordinerar
du inför laparoskopisk appendektomi?

Answer 4

fasta med i v. dropp med t ex 1000 ml
Ringeracetat (0,5 p)

smärtlindring med t ex paracetamol och NSAID

preoperativ profylax med preparat som täcker tarmens flora (ex
piperacillin/tazobactam

Question 5

Ange
tre av de vanligaste bakteriella agens som förekommer vid en bakteriell
peritonit med tarmursprung.

Answer 5

E.coli, klebisella, enterokocker

Question 6

SCORE2

Answer 6

Screeninginstrument som skattar risken för att drabbas av kardiovaskulär död eller icke dödlig stroke eller hjärtinfarkt inom 10 år

Tar hänsyn till faktorerna: ålder, kön, rökning, non-HDL-kolesterol, systoliskt blodtryck

Question 7

Vilken diagnos hade du ställt om du vid undersökning i stället
hade konstaterat att pojken inte hade någon analöppning?

Answer 7

anorektal missbildning eller analatresi

Question 8

Om man har en mer komplicerad anorektal missbildning hos
pojkar där det inte finns någon öppning till perineum så finns det ofta en
förbindelse mellan tarmen och ett annat organ: Vilket?

Answer 8

urinvägar (uretra eller urinblåsa)

Question 9

Vilken komplikation måste alltid övervägas vid denna typ av
ljumskbråck och symptomatologi?

Answer 9

inklämning

Question 10

Vilken är den dominerande anatomiska förklaringen till
ljumskbråck hos en pojke?

Ljumskbråck indelas i två huvudtyper – vilken
typ är vanligast hos barn?

Answer 10

Öppetstående tunica vaginalis

Lateralt bråck/indirekt bråck

Question 11

Hur kan du avgöra om det är tarm i bråcket före en eventuell
operation?

Answer 11

Ultraljud eller CT

Question 12

bråck innehåll av tarm och kan inte reponeras vid försök till reponering.

Hur påverkar detta din planering av fortsatt behandling?

Answer 12

Operationen ska göras så snart som möjligt

Question 13

smärta ena testikeln
smärtor i perioder men senare har blivit konstanta
vänster testikel lätt förstorad och kraftigt ömmande
kan inte särskilja testis från epididymis
den smärtande testikeln är lite mer kranialt
belägen jämfört med den andra
sannolik diagnos? andra diffar?

Answer 13

Testistorsion. Differentialdiagnoser är epididymit eller testistumör

Question 14

Finns det någon icke invasiv undersökningsmetod som kan
utesluta testistorsion – i så fall vilken?

Answer 14

Nej ingen metod kan med säkerhet utesluta testistorsion. Man
har använt ultraljud med doppler men ett negativt resultat utesluter inte torsion

Question 15

Vilka åtgärder är indicerade vid misstänkt testistorsion

Answer 15

Akut exploration via ett skrotalt snitt.

Om testistorsion kan verifieras
ska testis detorkveras och fixeras i rätt läge

Question 16

Beightonskalan

Answer 16

skala för överrörlighet
Överrörlighet på en sida ger 1 poäng, bilateralt 2 poäng. Maxpoäng är 9

Question 17

kliniska fynd bindvävssjukdom

Answer 17

överrörlighet i leder, fettknutor (ex. på hälar), extrahera tänder pga tandträngsel, lätt få blåmärken, mjuk och sammetslen hud, extenserbar hud, striae, atrofiska
ärr

Question 18

Nämn två tecken i huden som du undersöker om Stina har,
som talar för skör bindväv och som inte har annan orsak.

Answer 18

Mjuk och sammetslen hud, extenserbar hud, striae, atrofiska
ärr

Question 19

Nämn två behandlingsstrategier för att lindra symtomatologi
med muskelvärk, ledvärk, trötthet och oro vid HSD (hypermobilitetsspektrumstörning) och hEDS (Ehlers-Danlos’
syndrom av hypermobilitetstypen)

Answer 19

Fysioterapi och arbetsterapi

även symtomfokuserad samtalskontakt och
initial sjukskrivning

Question 20

autosomalt dominant ärftligt->vilken risk för sjukdom för barn i framtiden

Answer 20

50%

Question 21

Vad är grunden till att de ärftliga bindvävssjukdomarna kan
ge de över kroppen spridda symtom orsakat pats besvär genom livet?

Answer 21

Samma genuppsättning finns i alla kroppens celler.

En störning
i bildningen av bindvävens extracellulära matrix omfattar hela kroppens
stödjestruktur som då kan ge symtom från många organ i kroppen.

Question 22

Vad är genesen till tendensen att lätt få blåmärken?

Answer 22

den sköra bindväven i huden inte tillräckligt
klarar att skydda kapillärerna så att kapillärbristning uppstår redan vid lätta slag.

Möjligen kan kapillärerna dessutom vara sköra.

Det finns inga tecken till störning av
koagulationssystemet.

Question 23

Nämn ett vanligt sätt att värdera menstruationens storlek.

Answer 23

Kvinnan får under blödningsperioden rapportera antalet byten
av mensskydd per dygn och värdera blödningsmängden i varje mensskydd.

Question 24

Nämn 2 kriterier för utmattningssyndrom.

Answer 24

Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2
veckor till följd av stressfaktorer under minst 6 månader.

Påtaglig energibrist

samt
fyra av följande symtom: koncentrationssvårigheter, svårigheter att hantera krav,
känslomässig labilitet, sömnstörning, kroppslig svaghet och fysiska symtom (hjärtklappning, magtarmsymtom, ljus- och ljudkänslighet, huvudvärk)

Question 25

två behandlingsalternativ vid utmattningssyndrom

Answer 25

Psykologiskt stöd för att skapa balans mellan aktivitet (ex. fysisk aktivitet) och vila (livsstilsförändringar), regelbundna vanor (kost, sömn, fysisk aktivitet) Symtomatisk behandling för att understödja sömn och minska ångest (sömnläkemedel ex. propavan, atarax, lergigan) och nedstämdhet/ångest/oro (antidepresseiva lm ex. SSRI) psykologisk behandling: KBT/individuell/grupp psykoterapi ev sjukskrivning

Question 26

Vilken laboratorieanalys används vanligen för att bekräfta om en kvinna kommit i tidig menopaus

Answer 26

Förhöjd nivå av follikelstimulerande hormon (FSH) (>40 E/l) bekräftar menopaus.

Question 27

Vilken menopausal hormonell terapi rekommenderar du till kvinna med för tidig menopaus

Answer 27

östrogenbehandling (till normal menopausålder eller längre vid behov) ex. transdermalt östradiol (plåster) med gestagentillägg i form av hormonspiral eller cykliskt gestagen

Question 28

två viktiga preventiva vinster med menopausal hormonterapi

Answer 28

minskar risken för osteoporos och frakturer, ger minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, diabetes mellitus typ 2 och total mortalitet.

Question 29

Nämn 4 tester som bör ingå i en klinisk undersökning av smärta utlöst från ländryggen.

Answer 29

Rörlighet i ländryggen, smärtaccentuering i ytterlägen, palpationsömhet, Straight leg raising test, senreflexer, känsel i rygg och ben.

Question 30

Nämn två farmakologiska preventiva insatser och ett icke farmakologiskt behandlingsförslag du vill föreslå pat med tanke på hans perifera arteriella insufficiens.

Answer 30

Reducera riskfaktorer: icke farmakologiska: absolut rökstopp, gångträning med ansträngning över smärtgräns farmakologiska: trombocytaggregationshämmare (acetylsalicylsyra) och lipidsänkande behandling (statiner)

Question 31

I vilken/vilka lagar tydliggörs en patients rätt till tolk?

Answer 31

Förvaltningslagen och Patientlagen

Question 32

En viss anamnestisk uppgift ger en tydlig misstanke om ett specifikt syndrom. Vilken uppgift och vilket syndrom?

Answer 32

Tvångstanken att något skall hända och undertryckandet med en specifik ritual. Tvångssyndrom.

Question 33

Du inser att en central anamnestisk uppgift saknas i din sammanfattning och du går tillbaka till patienten för komplettering av denna. Vilken uppgift?

Answer 33

Suicidalitet

Question 34

3 huvudkriterier depression

Answer 34

nedstämdhet intresse- eller gjädjeförlust (anhedoni) energiförlust

Question 35

symtomduration av centrala symtom vid depression för att få diagnos

Answer 35

2 veckor

Question 36

indela reaktionen på svår mental belastning i fyra tidsmässiga faser som delvis kan överlappa varandra. Vilka?

Answer 36

chockfas -med avskärmning från den skrämmande upplevelsen reaktionsfas -när den drabbade börjar inse och reagera på vad som har hänt; ofta med starka känslor bearbetningsfas -när den drabbade på ett mer metodiskt sätt återupplever intryck och bearbetar problemet. Intresset för omgivningen återkommer nyorienteringsfas -när såren är mer eller mindre läkta och den drabbade kan gå vidare. Ett våldsoffer glömmer dock aldrig vad som hänt.

Question 37

ICD-10 delar in symtomen vid PTSD i fyra huvudkategorier. Vilka?

Answer 37

återupplevande symtom (minnen, mardrömmar, återupplevanden, fysiologisk stress vid minnen och associationer) undvikande negativa kognitiva förändringar och sänkt sinnesstämning (med koppling till den traumatiska händelsen) förändrade stimulusreaktioner (överspändhet)

Question 38

Hur lång tid måste symtom ha funnits för att kriterier för PTSD ska vara uppfyllda?

Answer 38

Mer än 1 månad

Question 39

Inom vilken tidsgräns efter exposition förutsätts symtomdebut för att kriterier för PTSD skall vara uppfyllda?

Answer 39

inom 6 månader från den belastande händelsen

Question 40

upplevde pat att hon stod bredvid och utanför allt som skedde - som en åskådare - och att omgivningen eller verkligheten upplevdes som overklig Hur benämns detta sinnestillstånd?

Answer 40

Derealisation

Question 41

Vilken behandling vid PTSD har högst vetenskapligt stöd och är därför förstahandsval?

Answer 41

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Question 42

tre vanligaste tillstånd med psykiatrisk koppling som specifikt förekommer i samband med förlossning. Vilka är de?

Answer 42

1 postpartum blues (Maternity blues/baby blues) 2 Postpartum depression 3 Postpartumpsykos

Question 43

I Sverige, liksom i många andra länder, screenar man kvinnor för depression hos nyförlösta kvinnor. Vilket hjälpmedel använder man då?

Answer 43

EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale)

Question 44

Vilken är den viktigaste anamnestiska riskfaktorn för att en kvinna skall utveckla depression i samband med förlossning?

Answer 44

Tidigare depression eller annat psykiskt sjukdomstillstånd

Question 45

faktorer som ökar risken att utveckla depression i samband med förlossning?

Answer 45

tidigare depression eller annat sjukdomstillstånd svårigheter under själva graviditet, förlossningen och vården av det nyfödda barnet våld i nära relationer negativa livshändelser bristande stöd låg socioekonomisk status migrationsbakgrund.

Question 46

kännetecken postpartumpsykos

Answer 46

förvirring, agitation, sömnstörning samt kunna ange 3 ytterligare: -akut och dramatisk symtombild -förskjutningar och snabba växlingar i stämningsläget -symtombilden är ofta kopplad till barnet

Question 47

Hur planerar du för fortsatt omhändertagande – innan och efter hemgång för pat med postpartum depression?

Answer 47

-Kontrollerad uppföljning av vårdpersonal dagligen efter hemgång. -Information till vårdpersonalen att säkerställa ny psykiaterkontakt om tillståndet försämras. -psykiatermöte åtminstone inom enstaka dagar för att bedöma förlopp, bättre diagnostik och eventuell behandling. (insättning av antidepressiva (låg risk för fostret, större nytta för mamman)) -Rimligt är en ny psykiaterkonsult innan utskrivning

Question 48

Vilka två undersökningar vill du göra (den ena i lugnt skede) för att ställa diagnosen KOL, samt vilken är standardbehandling för denna sjukdom i akutskedet?

Answer 48

Lung-rtg eller CT-thorax (0,5p) och dynamisk spirometri (0,5p) Inhalation med bronkdilaterare (SABA med eller utan tillägg av SAMA) (0,5p) kortison peroralt (0,5p)

Question 49

Vilken undersökning vill du göra för att ställa diagnosen lungemboli, samt vilken är standardbehandlingen för denna sjukdom i akutskedet?

Answer 49

CT-pulmonalis Antikoagulantia ex. NOAK

Question 50

Vilka två bildundersökningar vill du göra för att ställa diagnosen hjärtsvikt i detta fall, samt vilken är standardbehandlingen för denna sjukdom i akutskedet?

Answer 50

Lung-rtg (0,5p) och Hjärtekokardiografi (0,5p). furosemid (furix) (1p).

Question 51

Vilken undersökning vill du göra (i lugnt skede) för att ställa diagnosen angina pectoris, samt vilken är standardbehandlingen för denna sjukdom i akutskedet?

Answer 51

Arbetsprov/myocardscint/CT angiografi/perfusions-MR, stressekocardiografi (1p för någon av dessa) Nitroglycerin, ASA, Beta-blockad.

Question 52

fynd kammarhypertrofi på EKG

Answer 52

höga amplituder ST-T-förändringar

Question 53

hjärtsvikt, behandling på akuten

Answer 53

syrgas furix 40mg iv

Question 54

Vilken typ av antikoagulantia vill du använda postoperativt efter aortklaffoperation, motivera

Answer 54

Waran (warfarin) (0,5p). Sämre effekt (ökad förekomst av tromboemboliska händerlser) och mer blödning av NOAK (0,5p).

Question 55

Ventrikeltakykardi behandling

Answer 55

cirkulaotiriskt stabil patient: cordarone (amiodaron) iv (150-300mg under 2 min, dosen kan upprepas) eftersom att patienten är cirkulatorisk stabil vid cirkulatoriskt instabil: elkonvertering

Question 56

fem olika möjliga bakomliggande orsaker till ventrikeltakykardi.

Answer 56

ischemisk hjärtsjukdom (ofta efter akut hjärtinfarkt), hypertrof kardiomyopati, dilaterad kardiomyopati, klaffsjukdom, hjärtsvikt, sarkoidos

Question 57

Utöver infusion av Cordarone (amiodaron) första dygnet vad rekommenderas för ytterligare infusion för att om möjligt minska risken för ny ventrikeltakykardi?

Answer 57

Infusion med Kalium (0,5P) och Magnesium (0,5P) blandat med 250- 1000 ml 5 % Glukos (1,0P)

Question 58

Ange tre relevanta undersökningar, samt frågeställning(ar) för respektive undersökning, som du remitterar patienten till för att om möjligt komma närmare genesen till hans ventrikeltakykardi.

Answer 58

1 Koronarangiografi (0,5P) koronarinsufficiens? Stenoser? (0,5p). 2 Ultraljud hjärta (0,5P) Kammarfunktion? Hjärtstorlek? Klaffvitier? (0,5p). 3. MR hjärta (0,5P) Tecken på inlagringssjukdom? (0,5p)

Question 59

Simdax (levosimendan) övervägs under det första dygnet. Vilka fördelar och vilka nackdelar föreligger att ge patienten Simdax under de första dygnen?

Answer 59

Fördelar: Ökar kontraktiliteten (0,5P). Ökar renal genomblödning (0,5P). Minskar afterload vilket i sig minskar risken för ventrikeltakykardi. (0,5P) Nackdelar: -Patienten är i detta fallet fortfarande att betrakta som elektriskt instabil och eftersom Simdax är proarytmogent och kan provocera fram en ny VT bör man om möjligt avstå dygn 1-2 (0,5P). -Blodtrycksfall (0,5P)

Question 60

Om denna patient under de första 1-3 dygnen, trots infusion av Cordarone (amiodaron) och Xylocard (lidokain), får upprepade VT vad är den sannolika patofysiologiska förklaringen till detta?

Answer 60

För höga fyllnadstryck (preload/slutdiastoliskt tryck) i vänster kammare.

Question 61

Bör patienten som haft VT erhålla någon annan profylaktisk behandling innan utskrivning? Motivera.

Answer 61

ICD

Question 62

Hur behandlar du lindrig-måttlig alkoholabstinens under vårdtiden? Preparat, administrationssätt och dos?

Answer 62

Bensodiazepin på fasta tider tex tablett Oxazepam 10-25 mg 1x3 (0,5P). Injektion Tiamin 4 ml (50 mg/ml), ges intravenöst eller intramuskulärt 1 gång om dagen i 5 dagar (0,5P) Injektion Diazepam 10 mg intravenöst vid behov (0,5P).

Question 63

Föreligger skäl till annan uppföljning avseende alkoholöverkonsumtionen efter utskrivningen och i så fall på vilken enhet inom sjukvårdsorganisationen?

Answer 63

Remiss till vårdcentral eller beroendecentrum för hjälp med alkoholavvänjning (0,5P)

Question 64

Vem får besluta om att beslagta en patients mobiltelefon och under vilka vårdformer får detta göras?

Answer 64

chefsöverläkare inom psykiatri eller specialistläkare inom psykiatri med delegering från chefsöverläkaren får besluta att inskränka rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. Får göras när patienten är fullt intagen på LPT och LRV.

Question 65

Vilken ytterligare undersökning bör prioriteras för differentialdiagnostik av mani? Motivera ditt svar och ange en differentialdiagnostisk frågeställning som kan besvaras med undersökningen du beställer.

Answer 65

CT eller MR hjärna för att utesluta intrakraniella orsaker till manin, t.ex. hjärntumör. Även tecken på neurodegenerativ sjukdom efterfrågas (till exempel demenssjukdom) EEG kan göras på längre sikt men det är mer angeläget med hjärnavbildning som behöver prioriteras. Hjärnavbildning är i detta fall extra angeläget p.g.a. äldre patient, ovanligt med sent insjuknande i mani som del i bipolär sjukdom.

Question 66

Vilket läkemedel bedömer du har starkast indikation att sätta in profylaktiskt mot bipolär sjukdom typ 1 och varför?

Answer 66

Litium har starkast indikation som profylax för bipolär sjukdom typ 1 och i synnerhet för att förebygga framtida maniska skov. -är stämningsstabiliserande -bäst evidens mot att förebygga maninska skov

Question 67

2:a hand lm bipolär sjukdom, för- och nackdelar

Answer 67

lamotrigin fördelar -indikation vid profylaktisk behandling av bipolär depression->kan alltså bli aktuellt med läkemedlet i kombination med maniprofylaktiskt läkemedel (ex. litium) i senare skede av sjukdomen om det uppstår depressioner som är svåra att komma till rätta med nackdelar -otillräckligt skydd mot mani

Question 68

Nämn två viktiga aspekter att följa upp med avseende på mycket vanliga/vanliga biverkningar vid behandling med olanzapin.

Answer 68

vikt och blodfetter pga olanzapin ger viktökning och ökning av blodfetter följ upp -vikt -lipidstatus -fGlukos och HbA1c

Question 69

olanzapin biverkningar

Answer 69

Trötthet/sedation Viktökning Ökning av blodfetter Parkinsonism (extrapyramidala symtom såsom rigiditet, vilotremor, bradykinesi) Ortostatism/hypotoni Akatisi (myrkrypningar)

Question 70

haloperidol biverkningar

Answer 70

extrapyramidala biverkningar - stelhet, kramper, parkinsonism, tardiva dyskinesier, dystoni, akatisi, akut katatoni (malignt neuroleptikasyndrom)

Question 71

ångestlindring kvinna 75 år, förslag

Answer 71

Oxazepam eller lorazepam. Båda är effektiva och lämpliga utifrån ålder. ex. oxazepam 10mg tablett Diazepam olämpligt p.g.a. ålder Icke-bensodiazepinpreparat (ex. atarax) är olämpliga utifrån ålder, QTc förlängning på EKG samt att hon bedöms ha behov av mer potent ångestlindrande effekt än vad de oftast kan ge

Question 72

Ange två skäl till att ECT kan vara att föredra framför läkemedelsbehandling för kvinna 75 år

Answer 72

-bättre effekt (Äldre patienter med svår affektiv sjukdom har oftast bättre nytta av ECT än läkemedelsbehandling) -Effekten av ECT kommer snabbare -äldre tolererar biverkningsmässigt ECT bättre än läkemedel

Question 73

unilateral eller bitemporal elektrodplacering vid ECT

Answer 73

Unilateral elektrodplacering p.g.a. mindre risk för kognitiva biverkningar (akut konfusion samt närminnesstörning). Alternativt Bitemporal elektrodplacering p.g.a. mycket sjuk patient och stort behov av fullgoda kramper och snabbare effekt, där ökad risk för biverkningar bedöms sekundär. -mer biverkningar (akut konfusion och närminnesstörningar)l

Question 74

interaktion litium och NSAID

Answer 74

Leder till högre nivåer av litium via renal vasokonstriktion p.g.a. minskning av prostglandiner och därigenom minskad renal utsöndring av litium ibuprofen->hämmar COX-enzymer->minskad prostaglandinsyntes->minskad vasodilatation av arterioler i njurglomeruli->renal vasokonstriktion

Question 75

Vilken förebyggande icke-farmakologisk insats för bipolär sjukdom bör Kerstin erbjudas snarast via öppenvården och varför?

Answer 75

Grundläggande psykoedukation, helst med anhörigmedverkan. Viktigt för att patienten ska förstå sin sjukdom och det förbättrar följsamhet till behandling och minskar risk för återfall. Ska erbjudas alla patienter med bipolär sjukdom.

Question 76

utredningsplan för hennes minnesbesvär relaterat till pat med bipolär sjukdom typ 1 som genomfört ECT nyligen har oro för detta

Answer 76

oron ska tas på allvar men svåra affektiva skov kan ge övergående minnespåverkan inte lämpligt att göra minnestest nära inpå ECT behandling utan man ska vänta 6 månader. Annars riskerar man falskt för låga poäng och svårigheter att värdera ett nedsatt resultat pga ECT ger ofta kognitiva biverkningar i form av närminnessvårigheter CT hjärna har redan gjorts, man kan be om eftergranskning och mer detaljerad gradering av atrofi.

Question 77

Nämn fyra olika möjliga orsaker till patientens akutpåkomna förmaksflimmer

Answer 77

dysreglerad hypertoni, myokardskada (ex. pga akut kranskärlshändelse), infektion, hypertyreos, anemi, elektrolytrubbing, klaffel, alkoholöverkonsumtion

Question 78

behandling förmaksflimmer lm

Answer 78

frekvensreglering: betablockad NOAK: förebygga tromboembolisk händelse såsom stroke eller hjärtinfarkt (räkna CHA2DS2-VASc)

Question 79

debut förmaksflimmer inom 48h, åtgärd

Answer 79

akut elkonvertering utan antikoagulantiabehandling inför

Question 80

CHA2DS2-VASc

Answer 80

predikiterar risken för tromboemboliska händelser såsom stroke vid förmaksflimmer 0-9 poäng 1 poäng->NOAK (för män) 2 poäng->NOAK (för kvinnor) C: Hjärtsvikt (congestive heart failure/LV-dysfunction) H: hypertoni A2: ålder>75 år D: diabetes mellitus S2: Stroke/TIA/tromboembolism V: kärlsjukdom (ex. tidigare hjärtinfarkt, perifer artärsjukdom, aterosklerotisk kärlsjukdom) (vascular disease) A: ålder 65-74 år Sc: kvinna (sex category)

Question 81

antikoagulantia vid förmaksflimmer

Answer 81

1. NOAK (apixaban, rivaroxaban, edoxaban, dabigatran) (dabigatran kontraindicerat vid eGFR<30) 2. Warfarin -vid ex. svår njursvikt, klaffprotes

Question 82

interaktion NOAK andra lm ökad blödningsrisk

Answer 82

NSAID SSRI

Question 83

Förutom den ökade blödningsrisken, varför är utsättning av NSAID viktigt hos denna patient? Ange två anledningar.

Answer 83

-Blodtryckshöjande pga vätskeretention pga NSAID->hämmar COX-enzymer->hämmad prostaglandinsyntes->minskad vasodilation av arterioler i glomuerli->ökad renal vasokonstriktion->minskad glomerulär filtration och ökad vätskeretention -njurpåverkan hos en patient som redan har en måttlig njursvikt pga NSAID->hämmar COX-enzymer->hämmad prostaglandinsyntes->minskad vasodilation av arterioler i glomuerli->ökad renal vasokonstriktion->minskad glomerulär filtration (dvs minskad njurfunktion)

Question 84

biverkningar tolterodin

Answer 84

antikolinerga -urinretention, förstoppning, förvirring/konfusion, muntorrhet

Question 85

mekanism SGLT-2-hämmare

Answer 85

Hämmar SGLT-2 transportören (natrium-glukos-kostransporter 2) i proximala tubuli->hämmat upptag av Na+ och glukos i njurtubuli->minskat vätskeupptag->ökad osmotisk diures med ökad utsöndring av natrium och glukos Vid hjärtsvikt: minskad ECV->minskad BV->minskat BT, afterload och preload->minskad påfrestning på hjärtat->minskad remodellering av hjärtat->minskad hjärtsvikt minskad njursvikt pga minskad vätskeretention och minskad ECV och BV mindre påfrestning på njurarna genom lägre tryck i bowmans kapsel och mindre vätskeansamling->lägre tryck i bowmans kapsel ger högre GFR (ökad glomerulär filtration dvs bättre njurfunktion) minskat glukos i blodet->bättre metabol kontroll och lägre blodsocker

Question 86

biverkningar SGLT-2 hämmare

Answer 86

ökad törst, ökade urinmängder och vätskeförlust, ökad risk för UVI och genitala infektioner (ex. svampinfektion), normoglykem ketoacidos (vanligare hos diabetiker)

Question 87

behandling ab nedre UVI/cystit, dos, behandlingslängd

Answer 87

pivmecillinam 200mg 1x3 eller nitrofurantoin 50mg 1x3 kvinnor: 5 dagar män: 7 dagar

Question 88

kontraindikation nitrofurantoin vid nedre UVI

Answer 88

nedsatt njurfunktion (ökat biverkningsrisk och sämre effekt vid GFR<40)

Question 89

underlivet: torra slemhinnor generellt samt breda vita atrofiska områden på de inre blygdläpparna bilateralt, som verkar vara delvis sammanväxta diagnos?

Answer 89

lichen sclerosus et atroficus

Question 90

behandling lichen sclerosus et atroficus

Answer 90

ultrapotent lokalt kortison i nedtrappningsschema (Grupp 4 kortikosteroid, extra starkt verkande, kräm/salva)

Question 91

annat preparat du kan rekommendera till postmenopausal kvinna för att förebygga hennes besvär med recidiverande urinvägsinfektioner?

Answer 91

Lokal östrogenbehandling i form av vaginalkräm, vagitorier eller ring

Question 92

us och prov för postmenopausal kvinna med nedre UVI

Answer 92

gynekologisk us: atrofiska slemhinnor? proloaps? (ökad risk för UVI) urinodling

Question 93

kolecystit symtom

Answer 93

Kontinuerlig smärta under höger arcus, ofta med utstrålning till höger i ryggen. Lokal peritonealretning under höger arcus vid bukpalpation Ont vid rörelse och djup inandning Feber/subfebril

Question 94

bekräfta kolecystit: metod?

Answer 94

ultraljud lever/gallvägar

Question 95

smärtlindring vid kolecystit

Answer 95

Injektion diklofenak 25mg/ml 3ml intramuskulärt

Question 96

smärtlindring misstanke njursten eller gallsten

Answer 96

Injektion diklofenak 25mg/ml 3ml intramuskulärt

Question 97

åtgärd akut kolecystit

Answer 97

akut laparoskopisk kolecystektomi

Question 98

Vilka sju parametrar ingår i NEWS2?

Answer 98

1. Andningsfrekvens 2. Saturation 3. Tillförd syrgas 4. systoliskt blodtryck 5. hjärtfrekvens 6. Medvetandegrad 7. Kroppstemperatur

Question 99

Vad är maxpoäng i NEWS2?

Answer 99

20

Question 100

Vilken skillnad i behandlingen skulle ett NEWS2-värde >6 för pat med kolecystit

Answer 100

Med NEWS2>6 (dvs 7 och högre) finns stöd för antibiotikabehandling (pga misstanke om sepsis) under 7 rekommenderas avstå från antibiotika vid hantering av akut kolecystit

Question 101

Om NEWS2 hade uppfyllt kriterier för en begynnande sepsis (NEWS>6), vilket preparat (namn och dosering) är förstahandsval och varför?

Answer 101

Piperacillin/tazobaktam 4gx3 intravenöst pga täcker de vanligaste gallvägspatogenerna och enterokocker

Question 102

lokalstatus hand innehåll

Answer 102

1. Inspektion: felställning? 2. Hudstatus: svullnad, blåsor, defekter? 3. Palpation: ömhet? 4. Distalstatus: kapillärcirkulation i fingrar, pulsar? 5. Nervfunktion: o Medinanusfunktion – känsel i dig I-III anterior? o Ulnaris – känsel dig IV-V? o Radialis – känsel dig I-III posterior? 6. Motorik: inskränkning?

Question 103

sensibilitet hand nerver

Answer 103

n radialis -Dorsala sidan av dig 1, 2, 3 och halva 4 men inte ändfalangen Och huden nedanför detta på handen N ulnaris -Volara och dorsala sidan av dig 5 och halva 4 och huden nedanför detta på handen N medianus -Volara sidian av dig 1, 2, 3 och halva 4 Och huden nedanför detta Dorsala sidan av ändfalangerna av dig 1, 2, 3 och halva 4

Question 104

två åtgärder är högst prioriterade i den fortsatta handläggningen av distal radiusfraktur?

Answer 104

Smärtlindring (läkemedel (Ex. paracetamol po) och/eller immobilisering med gips) Röntgen (slätröntgen av handled) (eventuellt med scaphoideum) Reponering vid eventuell felställning som kan komprimera nerven

Question 105

handläggningsplan distal radiusfraktur på rtg

Answer 105

reponering med lämplig smärtlindring lokalbedövning (ex lidokain) gipsning kontrollrtg

Question 106

Nämn ett röntgenfynd hos en patient med måttliga funktionskrav som föranleder operativ åtgärd vid distal radiusfraktur?

Answer 106

Komminut volart kortex, volar vinkel > 15 grader, B-skada med felställning

Question 107

Vilken information ger du patienten angående vad hon behöver göra under behandlingen för att förbättra resultatet efter läkningen av distal radiusfraktur gällande handledens funktion?

Answer 107

Instruktion om vikten av högläge och omedelbar rörlighetsträning av fingrarna

Question 108

Hur planerar du uppföljningen av distal radiusfraktur?

Answer 108

Kontrollröntgen om 10 dagar avgipsning efter 4 veckor

Question 109

2 vanligaste orsakerna buksmärta hos barn

Answer 109

förstoppning funktionell buksmärta

Question 110

behandling förstoppning barn- 1:a åtgärd

Answer 110

mikrolax eller klyx

Question 111

Mamman vill gärna ge det hemma och frågar om det är ok att ta med lavemanget. Vad svarar du mamman?

Answer 111

Nej, du vill se effekten av lavemanget och säkerställa att barnet har avföring

Question 112

Enligt vilken lag är du skyldig att göra orosanmälan

Answer 112

socialtjänstlagen

Question 113

Nämn två viktiga områden där du behöver fördjupa anamnesen för fortsatt handläggning på jourmottagningen angående psykiatrisk diagnostik

Answer 113

suicidriskbedömning kriterier för depression (uppfyllda kriterier? grad av depression? inkl melankoliska och psykotiska symtom?) kriterier för beroende av droger eller alkohol

Question 114

Förklara tre problem med långvarig användning av bensodiazepiner

Answer 114

-toleransutveckling (patienten behöver allt större doser för att ha samma effekt av medicinen) -beroendeframkallande (symtom av abstinens vid avslut av behandling) -Bensodiazepiner lindrar symtom av ångest kortvarigt men kan leda till svårare symtom av ångest vid långvarig och regelbunden användning -påverkar kognitionen negativt både akut och på lång sikt (förekomst av konfusion/förvirring, påverka nyinlärning för att ändra livsstilsfaktorer, hantera ångest och kriser, förmågan att köra bil och personlighetsförändringar)

Question 115

bilkörning vid behandling med bensodiazepiner eller atarax (hydroxizin)

Answer 115

Det är inte förbjudet att köra bil när man behandlas med hydroxizin (Atarax) eller bensodiazepiner Patienten bör informeras att hydroxizin (Atarax) och bensodiazepiner kan negativt påverka bilkörningsförmåga och att han måste vara uppmärksam på vilken effekt medicinen har på honom. Det är patientens ansvar att göra en bedömning om han kan framföra ett fordon på ett säkert sätt i trafiken och man ska inte köra bil om man känner sig påverkad av läkemedel. Det är däremot förbjudet att köra bil om man har narkotikaklassade läkemedel i blodet som inte blivit förskrivna av läkare, inklusive bensodiazepiner

Question 116

står förkortning rTMS för?

Answer 116

Repetitiv transkraniell magnetstimulering

Question 117

.Kan läkaren tvinga patienten att lämna alkoholprover? Kan läkaren neka behandling om patienten inte lämnar alkoholprover? Motivera ditt svar.

Answer 117

Patienten kan inte tvingas att lämna några prover. Läkare behöver alltid göra en individuell bedömning för att avgöra om behandlingen kan ges utan prover. Om man bedömer att behandlingen inte kan ges på ett säkert sätt utan att man har tillgång till alkoholprover, ska patienten erbjudas alternativ behandlingsmetod. Provtagning kan krävas i vissa sammanhang, t.ex. när patienten önskar få tillbaka körkortet efter en rattfylleridom, i syfte att objektivt bekräfta lämpligheten

Question 118

andra antidepressiva om SSRI och SNRI inte effekt Förklara varför de är i slutet av behandlingsalgoritmen?

Answer 118

TCA (tricykliska antidepressiva) MAO-hämmare (monoaminoxidas-hämmare) Dessa äldre läkemedelsgrupper har oftare svåra biverkningar och är mer giftiga vid intoxikation andra alternativ: NaSSa (mirtazapin, mianserin), NDRI (bupropion) NaSSA (noradrenergt och specifikt serotonergt antidepressiva läkemedel) NDRI (noradrelin- och dopaminåterupptagshämmare)

Question 119

Förklara vilka skyldigheter du som läkare har angående vapen och körkort? Hur förklarar du det kortfattad för patienten?

Answer 119

Du har som läkare en skyldighet att anmäla till Transportstyrelsen ifall du, vid din undersökning, bedömer att en patient pga sin sjukdom ej är i skick att köra bil och att hen ej klarar av att följa ett muntligt körförbud. Du har som läkare en skyldighet att anmäla till polisen ifall du bedömer att en patient är olämplig att inneha vapenlicens, oavsett om hen har vapen eller inte.

Question 120

riskfaktorer och skyddande faktorer bedömning suicdalitet

Answer 120

riskfaktorer -psykisk sjukdom, tidigare suicidförsök, suicidtankar, planer, suicidalt beteende, suicid hos anhörig, svårt med relationer, nedstämdhet, hopplöshet, man, ensamhet, negativa erfarenheter/förväntningar på vården, frånskild, arbetslös, sömnbrist, smärta skyddsfaktorer -tro på egen förmåga, känsla av mening och sammanhang, socialt (vänner, familj), arbete, goda erfarenheter/förväntningar på vården

Question 121

biverkan haloperidol med svår smärta i nacken, spastiska rörelser, abnorma felställningar och ökad muskelspändhet/kramper

Answer 121

akut dystoni

Question 122

åtgärd akut dystoni

Answer 122

biperiden (lm namn: akineton) ges intramuskulärt eller intravenöst

Question 123

buksmärta, melena, blek, trött akuta symtomen för 12h sedan medicinskt korrekt term?

Answer 123

akut gastrointestinal blödning

Question 124

pat med akut GI-blödning för att värdera pats tillstånd vill du undersöka henne. Vilka parametrar och undersökningar är särskilt viktiga för att snabbt få grepp om kliniska tillstånd och vägleda dig mot rätt diagnos? Motivera.

Answer 124

Vitalparametrar (puls, blodtryck, saturation) – bilden är förenlig med GI-blödning. Ett viktigt första steg är att värdera om det finns tecken på cirkulationspåverkan och chock som kräver mycket skyndsam handläggning. Bukstatus och per rektum undersökning. Finns buksymtom som kan vägleda oss mot lokal för blödningskälla? Tecken på leversjukdom? Hur ser avföringen ut som vi får på handsken? Anamnesen talar emot en blödning från analkanalen då sprickbildning, incarcererad hemorrhoid eller mycket lågt belägen tumör bör ge en klinisk bild med övervägande färsk blödning

Question 125

övre vs nedre GI blödning

Answer 125

Övre GI-blödning - Blödning i GI proximalt om treitz ligament (ventrikel, proximala duodenum) -melena (mörk avföring) -kan finnas färskt blod i avföringen (talar då för större blödning (kan då vara allmänpåverkad pat) Nedre GI-blödning blödning i GI distalt om treitz ligament (distala duodenum, jejunum, ileum, colon, rektum) -hematokesi (Blodig avföring, färskt blod i avföringen, färsk rektal blödning)

Question 126

åtgärder pat misstanke om akut övre GI-blödning med cirkulatorisk påverkan (tecken till chock)

Answer 126

chockbehandling skall initieras redan på akutrummet: -transfusion av blod och plasma. Man kan också tänka sig att inleda med en bolus kristalloid vätska i väntan på typspecifikt blod. -esomeprazol 80 mg iv (Då blödningskällan troligen kommer från övre GI trakten) -Kontakt med IVA och kirurg -Oklart om pat har kräkts, om så är fallet skall ventrikelsond sättas .

Question 127

ytterligare anamnes akut övre GI-blödning med cirkulatorisk påverkan (chocktillstånd)

Answer 127

tidigare sjukdomar och operationer alkoholanamnes läkemedel (antikoagulantia, NSAID, kortison, ASA, syramodulerande medicinering) mer detaljerad sjukdomshistoria: symtom (Tidigare buksymtom? Kräkningar? Svimmat av under symtomtiden? Viktnedgång?)

Question 128

tranexamsyra vid övre GI-blödning?

Answer 128

Nej, tranexamsyra tycks inte ha någon effekt på mortaliteten vid övre GI blödning ökar dock risken för DVT och LE

Question 129

4 vanligaste orsakerna övre GI-blödning

Answer 129

Duodenalulcus, ventrikelulcus, esofagit, esofagusvaricer

Question 130

4 vanligaste orsakerna nedre GI-blödning

Answer 130

divertikelblödning, ischemisk kolit, kolorektala tumörer (cancer, polyper), anorektala åkommor (ffa hemorrojder)

Question 131

gastroskopifynd: kärlpipa som inte blöder just nu. åtgärd, dels som endoskopisk åtgärd nu på operationssalen och dels vad gäller läkemedel under kommande vecka? Motivera kort.

Answer 131

Dubbelbehandling/trippelbehandling med ex. metallklips, diatermioch injektionsbehandling med adrenalin Dubbelbehandling/trippelbehandling minskar reblödningsrisken jämfört med enkelbehandling läkemedel under kommande vecka: protonpumpshämmande läkemedel samt eradikeringsbehandling (ab) då 95% av ulcus i duodenum är förenade med H.Pylori infektion Dessutom bör NSAID utsättas (ökad risk ulkus)

Question 132

Vilket sätt kan man klassificera blödande ventrikel eller duodenalsår? Vad är i så fall syftet med denna klassificering?

Answer 132

Forrest klassifikation som kan användas för att värdera reblödningsrisken Vid blödande kärl eller kärlpipa utan blödning just nu är reblödningsrisken stor Vid fibrinbelagda sår är risken liten

Question 133

Vilka alternativa behandlingar ska ni överväga om pat börjar blöda igen från duodenalulkus (övre GI-blödning) Beskriv i form av behandlingstrappa?

Answer 133

Ny endoskopi med nytt endoskopiskt behandlingsförsök ex. metallklips + adrenalinjektion Om det misslyckas finns alternativen med endovaskulär behandling av blödningen (med coiling av artären som blöder) och laparotomi med duodenotomi och omstickning

Question 134

Om haft tydliga tecken på leversjukdom som gjort att du misstänkt blödning från esofagusvaricer hade du övervägt att lägga till ytterligare en medicin tidigt i behandlingen? Vilken medicin hade du då velat lägga till och vad skulle vara syftet med den behandlingen?

Answer 134

terlipressin (vasoaktivt lm) Minska trycket i portakretsloppet och på så vis minska blödning från esofagusvaricer

Question 135

2 metoder för att stoppa blödningen (endovaskulära metoder) mot blödande esofagusvaricer

Answer 135

ligaturbehandling (gummiband, 1:hand) sklerosering av varicer

Question 136

terlipressin (vasoaktivt lm) mekanism

Answer 136

Verkar på V1-receptorer (vasopressinreceptor)->vasokonstriktion artärer i GI->ökad vaskulärt motstånd->minskad blodtillförsel till splanknikus->minskat blodflöde till portavener och således även till esofagusvener->minskar blödning

Question 137

Vilken behandling och vad för råd ger du pat vid utskrivningen efter blödande duodenalulkus

Answer 137

Eradikeringsbehandling mot H.pylori med två former av antibiotika samt protonpumpshämmare i en vecka, därefter fortsatt behandling med protonpumpshämmare ytterligare 4-6 veckor. dessutom sluta röka

Question 138

Skiljer sig uppföljningen åt beroende på om såret sitter i ventrikel eller duodenum? Motivera.

Answer 138

95% av duodenalulcus och ca 70% av ventrikelulcus är orsakade av H.Pylori. Annars pga lm (ASA, NSAID, kortison) En mindre andel av såren utgörs av en tumör (större risk vid ventrikelulkus) Duodenalsår behöver i normalfallet (om symtomfrihet uppnås) inte följas upp med ny gastroskopi. Ventrikelulcus skall däremot följas endoskopiskt med gastroskopi + ventrikelbiopsi tills utläkning av såret Om H. pylori påvisats och behandlats för bör effekten kontrolleras tidigast 4 veckor efter avslutad PPI behandling. Detta gäller både för ulkus i ventrikel och duodenum.

Question 139

fynd talande för typ 2 DM istället för typ 1

Answer 139

debut>40 övervikt/fetma fysisk inaktivitet, mkt stillasittande ohälsosam kost rökning

Question 140

symtom/fynd T2D

Answer 140

trötthet viktförändring (viktnedgång men är ofta överviktiga) ökad diures och törst muntorrhet

Question 141

anamnes ytterligare för t2d

Answer 141

Hereditet för diabetes? Förekommer buksmärtor eller kräkningar? Aktuella läkemedel? Förändringar av kroppsvikten?

Question 142

diagnostik DM

Answer 142

fastande glukos, icke fastande glukos + symtom hyperglykemi, OGTT, HbA1c (se onenote)

Question 143

differentierar man mellan typ 1 och typ 2 diabetes vad gäller såväl anamnestiska- status- som kliniska labdata? Ange 4 viktiga skillnader.

Answer 143

T1D: debut: oftast i tonåren, snabbare insjuknande BMI: låg/normal autoak: GAD, IAA, IA2, ZnT8 kända riskgener: HLA DR3/4 och DQ2/8 C-peptid: låg (tyder på brist på insulin pga destruktion av betacellerna) T2D: debut: ökar med åldern, långsammare insjuknande BMI: hög autoak: saknas kända riskgener: >10 olika som ger viss ökad risk C-peptid i blodet: ofta hög (tyder på har insulinproduktion med insulinresistens)

Question 144

BMI formel (body mass index)

Answer 144

vikt (kg)/(längd (m) x längd(m))

Question 145

BMI indelning

Answer 145

undervikt: BMI<18,5 Övervikt: BMI>25 Fetma klass 1: BMI>30 Fetma klass 2: BMI>35 Fetma klass 3: BMI>40

Question 146

Vid nyupptäckt diabetes, vilka ytterligare undersökningar bör göras? Motivera.

Answer 146

Stor sannolikhet för co-morbiditet (hypertoni, njursvikt, hjärtsvikt, sömnapnésyndrom, neuropati, retinopati) varför kontroll med blodprov avseende lipider och njurfunktion (eGFR (krea) och U-Alb/Krea kvot) är därför mycket viktigt EKG och blodtryck bör göras sömnutredning (om ev sömnapnésyndrom) Senare kontroll även av ögonbottnar och fotstatus.

Question 147

Du planerar glukossänkande behandling, vad behöver du kontrollera innan du inleder behandling vid en nyupptäckt diabetes typ 2?

Answer 147

Evaluering av njurfunktionen eGFR och analys av mikroalbuminuri. ta krea och U-alb/krea-kvot

Question 148

första linjens behandling vid en nyupptäckt diabetes typ 2?

Answer 148

Metformin i kombination med livsstilsförändringar (viktnedgång, hälsosam kost, fysisk aktivitet och rökstopp)

Question 149

Hur gör du med pats co-morbiditet vid t2d? Vilka ordinationer gör du och vem bör effektuera dessa?

Answer 149

Behandla höga lipider och högt blodtryck. Antingen initiera behandling eller så görs detta via VC inklusive uppföljning -bt sänkare och lipidsänkare ex enalapril resp atorvastatin Remiss till dietist och fysioterapeut ingår i behandlingen för livsstilsintervention.

Question 150

def normal albuminuri

Answer 150

U-alb konc (mg/l): <20 U-alb (mg/24h): <30 U-alb/krea (g alb/mol krea): <3,0 alltid minst två av tre på varandra följande urinprov tas för att värdera albuminuri

Question 151

Hur definieras mikroalbuminuri?

Answer 151

U-alb konc (mg/l): 20-200 U-alb (mg/24h): 30-300 U-alb/krea (g alb/mol krea): 3,0-30

Question 152

def makroalbuminuri

Answer 152

U-alb konc (mg/l): >200 U-alb (mg/24h): >300 U-alb/krea (g alb/mol krea): >30

Question 153

hur njurfunktionsnedsättning klassificeras?

Answer 153

baserat på GFR (mL/min/1,73m2) CKD1:GFR>90 -förutsätter samtidig förekomst av annat tecken på njurskada ex albuminuri >3 mån, biopsiverifierad njursjukdom eller polycystisk njursjukdom CKD2: GFR 60-89 -Förutsätter samtidig förekomst av annat tecken på njurskada, t ex albuminuri > 3 månader, biopsiverifierad njursjukdom eller polycystisk njursjukdom CKD3a: GFR 45-59 -Njursjukdom med milt - måttligt nedsatt njurfunktion CKD3b: GFR 30-44 -Njursjukdom med måttligt nedsatt njurfunktion CKD2: 15-29 -njursjukdom med kraftigt nedsatt njurfunktion CKD1: <15 Njursjukdom i slutstadium eller dialys

Question 154

Hur behandlas njursjukdom i slutskedet, (end stage renal disease/ESRD)? Ge två exempel på lämpliga behandlingar och beskriv dem så att pat förstår

Answer 154

dialys (hemodialys eller peritonealdialys) samt njurtransplantation Dialys är en behandling som innebär att man på konstgjord väg renar blodet från olika slaggprodukter och toxiska ämnen samt avlägsnar överskottsvatten. Det finns två olika dialysbehandlingar, hemodialys respektive peritonealdialys. Hemodialys genomförs oftast på sjukhus, där behandlingen sköts av dialyssjuksköterskor. Patienten får vanligen en så kallad arteriovenös fistel, som anläggs genom att en ven sys ihop med en artär. Blod pumpas med högt tryck från artär till ven, vilket gör att venen blir större och tillräckligt stark att användas för rening av blodet med så kallad hemodialys efter 4–6 veckor. Detta gör att man har god access till blod för dialysen. Access kan även vara via en speciell typ av central venkateter CVK. Hemodialys sker vanligen 3 ggr per vecka och tar 4-5 timmar var gång. Vid peritonealdialys så fyller man på dialysvätska in i bukhålan som efter ett antal timmar får rinna ut igen. Detta är lite enklare än hemodialys då man inte behöver någon AV-fistel och ingen dialysapparat. Den kräver att man har en fistel (från hud till bukhåla) för att kunna fylla på dialysvätskan. Behandlingen möjliggör att patienterna kan vara aktiva under dialysbehandlingen och även kunna sköta behandlingen själva i hemmet. Periotonealdialys görs varje natt och tar 8-10 timmar. Njurtransplantation där en njure från en frisk donator eller från en nyligen avliden person opereras in i ljumsktrakten. Detta kräver livslång immunosupprimerande behandling.

Question 155

Hur indelas dyssomni?- 4 exempel

Answer 155

Sömnapnésyndrom; central sömnapné, obstruktiv sömnapné, sömnrelaterad hypoventilation/hypoxisyndrom. Sömngång (parasomni); sömnambulism, nattskräck mm Insomnier; insomningssvårigheter, multipla uppvaknanden, för tidigt uppvaknande, störd funktion dagtid. Idiopatiska, psykiatriska, medicinska. Hypersomnier; Narkolepsi, Kleine-Levine syndrom, epilepsi, hypotyreos, hypoglykemier, idiopatiska Cirkadianska dygnsrytmstörningar; Försenat dygnfassyndrom, icke 24-timmars rytm, skiftarbetsrelaterad dygnsrytmstörning, jetlag Motorikstörning; restless legs syndrome (RLS)/Willis-Ekbom Disease (WED) mm 1p för fyra exempel, 0,5p för två exempel.

Question 156

nämn fyra bakomliggande orsaker till dyssomni/sömnproblem

Answer 156

Psykiatriska; Utvecklingsrelaterade (neuropsykiatriska), depression, stresstillstånd, bristande sömnhygien (kaffe, rökning, alkohol, avsaknad av sömnrutiner och sömnbefrämjande miljö) Somatiska: smärttillstånd, muskuloskeletala, gastrointestinala besvär, kardiella besvär, hormonella rubbningar såsom tyroidea-sjukdomar, nokturi, BPH, UVI, DM

Question 157

Vilken nivå av kolhydratfattigt transferrin (CDT) respektive fosfatidyletanol (PEth) indikerar överkonsumption av alkohol? Hur många avvikande prover bör föreligga under en 12 månadsperiod innan du överväger att gå vidare med en anmälan till Transportstyrelsen?

Answer 157

Minst två CDT-prover > 2,0% (av totalt transferrin), eller två PEth-prover > 0,3 µmol/L tagna inom ett år, med minst fem veckors mellanrum kan betraktas som ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt och föranleder anmälan till transportstyrelsen

Question 158

Johannesört påverkar metabolismen av andra läkemedel, beskriv de bakomliggande mekanismerna och hur plasmakoncentrationen av andra läkemedel kan påverkas?

Answer 158

Johannesört kan interagera med andra läkemedel genom att inducera cytokrom P450-enzymer bland annat CYP3A4 och CYP2C9 vilka metaboliserar ett antal läkemedel samt transportproteinet P-glykoprotein vilket sammantaget kan leda till minskad plasmakoncentration av givna läkemedel där dessa metaboliseras av dessa enzymer

Question 159

anamnes sömnbesvär

Answer 159

svårt att somna in, svårt att behålla sömnen, hur länge, uppvaknanden, när vaknar och går och lägger sig, dagtrött, koncentrationssvårigheter, påverkan på dagen, andra symtom, snarkning, andningsuppehåll, somnar på dagen, arbete (tider) rökning, alkohol, läkemedel, sjukdomar koffein, matintag ffa socker, vätskeintag ffa sockerinnehållande eller energidrycker, fysisk aktivitet sömnhygien, sover ensam, svalt/varmt, mörkt, elektronikanvändning innan läggdags

Question 160

pat med medelhög risk för kardiovaskulär sjukdom enligt SCORE2 farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner du rekommenderar? Hur följer du upp honom på Vårdcentralen?

Answer 160

bt lm: ARB/ACE-hämmare/Ca-block statin Uppföljning blodtryck antingen via självrapporterad mätning i hemmet eller via mätning på vårdcentralen om ett par veckor

Question 161

icke farmakologiska sömnhygienska råd

Answer 161

- Rutiner ○ Vakna och lägga sig samma tid § ->hålla normal dygnrytm - Inte äta godis eller dricka koffeininnehållande drycker eller läsk för sent på kvällen eller andra stimulerande ämnen - Inte träna för sent på kvällen - Inte spela dator för sent på kvällen - Inte ligga i sängen förutom när ska sova - Exponeras för ljus dagtid när ska vara vaken - Inte exponeras för ljus utan istället exponeras för mörker när ska sova - Fysisk aktivitet under dagen ○ ->blir tröttare på kvällen - Avslappnande aktiviteter/lugna ner sig innan läggdags -Regelbundet kostintag

Question 162

farmakologiska åtgärder sömnproblem

Answer 162

melatonin, propavan undvik benzodiazepinliknande pga beroenderisk, risk toleransutveckling, försämrad effekt med tiden, dagtrötthet, fallrisk (är muskelavslappnande), kognitiv påverkan, långvarig användning av dessa preparat ge sämre insomningseffekt, medan de negativa effekterna kvarstår

Question 163

andra icke farmakoloiska insatser mot sömnproblem än sömnhygien

Answer 163

beteendetekniker -ex att bygga upp ett sömntryck under dagen genom att vara aktiv dagtid och endast lägga sig i sängen när ska gå och lägga sig

Question 164

b12 brist orsaker

Answer 164

kronisk atrofisk gastrit (autoimmun eller orsakad av helicobacter pylori) veganism/vegetarianism celiaki lm: metformin, PPI bakteriell överväxt

Question 165

utredning b12 brist

Answer 165

blodstatus: makrocytär anemi därefter: homocystein om gråzon: metylmalonat

Question 166

labbprover kronisk atrofisk gastrit

Answer 166

gastrin ökar (Från G-celler som svar på minskad funktion hos parietalcellerna->lägre HCl->högre pH->stimulerar G-cellers kemoreceptorer->ökning Gastrin->stimulerar saltsyraproduktion hos parietalceller pepsinogen minskar (från huvudceller pga atrofi->minskad syntes) antikroppar mot parietalcellernas H+K+-ATPas eller IF

Question 167

utredning orsak atrofisk gastrit

Answer 167

pepsin och gastrin -blodprov Faeces-helicobacterantigen ev gastroskopi

Question 168

kronisk atrofisk gastrit patofysiologi

Answer 168

(autoimmun eller HP-orsakad) Inflammation corpus och fundus men inte antrum ->atrofi parietalceller (corpus och fundus)->minskad HCl, haptocrrin och IF frisättning ->atrofi huvudceller (corpus och fundus)->minskad pepsinogenfrisättning ->G-celler i antrum bevaras->ökad gastrinfrisättning pga mindre HCl (gastrin stimulerar parietalceller till ökad HCl-frisättning vid högre pH)

Question 169

blodprover utredning kognitiv sjukdom, somatiska orsaker som diffar?

Answer 169

- Hyperkalcemi ○ Joniserat Ca2+ - B12- och folatbrist ○ homocystein, metylmalonat - Hypo- eller hypertyreos ○ fT4, TSH - Utesluta elektrolytrubbningar ○ Kalium, natrium - Infektion ○ CRP, blodstatus - Anemi ○ Blodstatus - Alkoholmissbruk Peth

Question 170

varför ej lergigan eller bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande preparat (zopiklon, zolpidem) till äldre

Answer 170

lergigan: antikolinerga biverkningar konfusion, urinretention, förstoppning, muntorrhet bensodiazepiner eller liknande prep: konfusion, trötthet, fallrisk (pga trötthet, konfusion och muskelavslappnande), risk beroende och toleransutveckling

Question 171

ex på byte från zolpidem hos äldre pat

Answer 171

melatonin eller mirtazapin (har även effekt mot nedstämdhet) Pga zolpidem bensodiazepinliknande preparat med risk för beroende- och toleransutveckling samt biverkningar i form av konfusion, nedsatt kognition, muskelavslappnande med ökad risk för fall Dessutom har endast effekt mot ångest kortvarigt. Med tiden avtar denna effekt samt att de negativa kognitiva effekterna ökar

Question 172

tre exempel på instrument och/eller undersökningar som du behöver för att objektivt verifiera om patienten lider av demens eller har annan orsak till sina besvär? Ange vad respektive undersökning letar efter

Answer 172

minimentaltest och klocktest: kognitiv testning CT-hjärna, med frågeställning: Ischemiska förändringar? Blödning? Expansivitet? Normaltryckshydrocephalus? atrofi? förändringar i vit substans? Fördjupad kartläggning av patientens resurser, svårigheter och behov; Personlig (P-) och instrumentell (I-) Aktiviteter i Dagliga Livet (ADL). P-ADL= på/avklädning, hygien, äta/dricka. I-ADL är tex matlagning, städning, handla, räkna, komma ihåg telefonnummer, koder till bankkort. Förmåga att sköta ekonomi såsom räkningar. Spatiala förmåga? Lätt att gå vilse? anhörigenkät

Question 173

2 lm vid demens

Answer 173

acetylkolinesterashämmare -Hämmar acetylkolinesteras i postsynaptiska membranet ○ ->minskad nedbrytning acetylkolin->stimulering av nervbanor med acetylkolin som transmittorsubstans ->minskar förvärrandet av kognitiva symtom NMDA-receptorantagonist -hämmar glutamat att binda till NMDA-receptor->symtomlindring och minskar förvärrandet av symtom

Question 174

indikation specialistenhet såsom minnesmottagning vid utredning av demenssjukdom

Answer 174

ung ålder (<65 år), mer komplicerade atypiska fall

Question 175

diffar trötthet och andfåddhet + prover och us

Answer 175

LE, pneumoni, hjärtsvikt, infektion (ex pneumoni, bronkit), DM, akut kranskärlssjukdom, KOL, astma, anemi, arytmi, elektrolytrubbning blodstatus: anemi, infektion CRP, LPK: infektion hjärtsvikt: nt-proBNP, EKG arytmi: EKG Akut kranskärlssjukdom: troponin, EKG LE: CT-pulmonalis DM: fGlukos, HbA1c, artärblodgas, blodketoner KOL, astma: dynamisk spirometri elektrolytrubbning: krea, Na, K

Question 176

vårdnivå diabetesketoacidos vid pH<7,3 och medvetandepåverkan

Answer 176

IVA tills ketoacidosen är hävd

Question 177

Vilka tre farmakologiska behandlingar är lämpliga att initiera för behandling av diabetesketoacidos? Ange typ av läkemedel och administrationssätt.

Answer 177

1. vätska iv direkt på akuten NaCl initialt, följt av Ringeracetat 2.insulin iv snabbverkande insulin 3.kalium iv

Question 178

Vilka orsaker kan finnas till en normoglykemisk diabetisk ketoacidos? Nämn två

Answer 178

Behandling med SGLT-2 hämmare, kolhydratbrist (svält, kalorirestriktion, ätstörning, depression), kräkningar (graviditet, gastroenterit)

Question 179

Varför skall man vid misstanke om diabetisk ketoacidos (DKA) analysera blodketoner och ej urinketoner? Motivera!

Answer 179

beta-hydroxybuturat (smörsyra) är den dominerande ketonkroppen, denna mäts i blod och ej vid analys av urin, så kallade urinketoner. Vidare så mäter blodketoner aktuellt status medan urinketoner vad som tidigare skett (från tidpunkten för senaste miktionen)

Question 180

Redogöra för den biokemiska förklaringen till att ketoner och vilka ketoner som bildas vid en diabetisk ketoacidos

Answer 180

ketonkroppar bildas i levern: ketogenes -bildas vid energibrist (kolhydratfattig eller fettrik kost) eller vid insulinbrist->cellulär energibrist insulinbrist eller mindre kolhydrater->ökad lipolys av fett (insulin hämmar vanligtvis HSL (hormonkänsligt lipas)->ökad FFA till levern->beta-oxidation i mitokondrier->ketonkroppar: acetaoacetat, beta-hydroxybutyrat, aceton ketonkroppar används som bränsle till hjärnan -är vattenlösliga->kan passera BBB

Question 181

Förutom glukossänkande behandling vad bör man rekommendera till patienter med diabetes för att minska risken för framtida diabeteskomplikationer? Nämn fyra faktorer som är viktiga att behandla.

Answer 181

Riskfaktorintervention: -rökstopp, behandling av lipider, behandling av hypertoni, ökad och regelbunden fysisk aktivitet samt viktreduktion om övervikt

Question 182

Vilka tre olika sätt används kliniskt för att bedöma glukoskontrollen, beskriv de olika typerna av tester

Answer 182

kapillärt plasmaglukos med glukosmätare, vävnadsglukos med kontinuerlig glukosmätning (CGM), HbA1c i blod (blodprov), venöst plasmaglukos (fastande, pre- eller postprandiellt)

Question 183

Hur klassificeras hypoglykemier?

Answer 183

klass 1 (PG 3,0-3,9 mmol/l) klass 2 (PG < 3,0 mmol/l) allvarlig hypoglykemi (kräver assistans av annan person ej kopplat till nivå av PG) hypoglykemi: <4,0mmol/L som ger symtom PG=plasmaglukos

Question 184

kvinna, akut buksmärta, kräkningar (tunna, vattniga, ej blod), trött, blek, lite lågt bt och ökad puls- diffar

Answer 184

ileus, akut pankreatit, gastroenterit, hjärtinfarkt, gallstenssjukdom, extrauterin gravditet, diabetesketoacidos

Question 185

anamnes akut buksmärta, kräkningar, trött, blek, lågt bt, hög puls

Answer 185

Tidigare operationer, tidigare och aktuella sjukdomar, läkemedel, exponering för smittsamma sjukdomar, avföringshistorik, alkoholvanor.

Question 186

Finns något blodprov som du har möjlighet att få snabbt svar på redan på akutrummet som du tar med tanke på akut buksmärta? Motivera kort.

Answer 186

Venös blodgas (för värdering av syrabasrubbning (ex. pga ileus, diabetesketoacidos). Laktat stiger relativt sent i förloppet vid tarmischemi) Kapillärt glukos (diabetesketoacidos kan ibland presentera sig som akut buksmärta)

Question 187

misstanke ileus Vilka metoder skulle vara relevanta? Beskriv kort för- och nackdelar

Answer 187

Ultraljud fördelar -Ingen joniserande strålning. -ibland finns lättillgänglig redan på akutrummet nackdelar – Användarberoende teknik -Svarar dock inte på de frågeställningar som är aktuella i just detta fall men kan försvaras som undersökning på akutrummet för att kartlägga eventuella differential diagnoser (bla används inte för ileusdiagnostik) DT-bös (lågdos) fördelar: lägre strålning bra metod för att värdera tecken till ileus (Dock ofta otillräckligt för att värdera ileus efter tidigare gastric bypass) DT-med iv kontrast (eller peroral kontrast (dock inte om pat har kräkningar)) fördelar bättre bildkvalitet Påvisar kärlförlopp och är att föredra för att värdera ileus efter tidigare gastric bypass operation. nackdelar – högre stråldos, men bättre bildkvalitet. Påvisar kärlförlopp, tumörer oc

Question 188

frågeställning radiologi ileus (CT-bös eller CT-buk med iv/peroral kontrast)

Answer 188

CT-bös -gas-vätske-nivåer? -vida/dilaterade tarmar? -fri vätska? CT-buk med iv/peroral kontrast) -gas-vätske-nivåer? -vida/dilaterade tarmar? -ileus? -tarmischemi? -tumör?

Question 189

ileus symtomtriad

Answer 189

buksmärta (intervall), kräkningar, avföringsrubbning (avföring o gasproduktion hävs)

Question 190

ileus kliniska fynd

Answer 190

palpationsömhet, uppspänd buk, tympanistisk perkussionston, tarmljud (metalliska/klingande) elelr inga tarmljud, ev peritonittecken (talar då för tarmischemi och/eller perforation av tarm)

Question 191

akut handläggning ileus

Answer 191

V-sond, vätska (ringeracetat)

Question 192

varför V-sond

Answer 192

skyddar mot aspiration -Dvs att pat kräks->sväljer ner i lungorna->risk för aspirationspneumoni avlastar GI-kanalen -genom tömning av ventrikeln på maginnehåll ->minskar illamående och kräkningar

Question 193

3 sätt för att kontrollera att V-sond ligger rätt i ventrikeln

Answer 193

Försöka aspirera magsaft -Om ligger rätt: kan aspirera magsaft/ventrikelinnehåll Auskultation med stetoskop över ventrikeln (epigastriet) samtidigt som man blåser in luft i ventrikelsonden ("kurrtest") -Om ligger rätt: Ska göra kurrljud när blåser in luft i ventrikelsonden -Om ett rapliknande ljud kommer från munnen: sonden ligger fel och måste korrigeras -Röntgen Ser mha röntgen hur sonden ligger i ventrikeln

Question 194

genomföra en CT-buk med iv kontrast pga misstanke om ileus behandlingar du vill starta, medan patienten väntar på röntgenundersökningen (två behandlingar eftersökes)? Ange vad, administrationsväg och mängd/dos

Answer 194

Intravenös vätska med kristalloid lösning: ringeracetat 1000 mL kopplas på akutmottagningen Smärtlindring med opioidpreparat intravenöst, morfin 5 mg

Question 195

Vad skulle motivera en akut/subakut operation vid bekräftad ileus via radiologi (CT-BÖS eller CT-buk med iv/po kontrast)

Answer 195

klinisk bild som vid strangulationsileus -pga riskerar att leda till tarmischemi pga minskad blodtillförsel till tarm

Question 196

tecken strangulationsileus

Answer 196

ischemisk smärta, chock (lågt bt, ökad puls) senare tecken: leukocytos, metabol acidos, laktatökning

Question 197

ytterligare utredning som kan användas om man väljer att inte gå vidare med direkt operation av bekräftat ileus? Vad är syftet med den utredningen?

Answer 197

passageröntgen med per oral kontrast. syfte: Vidare utredning för att avgöra om hindret är totalt eller subtotalt. Ofta släpper många subtotala hinder med denna kontrast.

Question 198

behandlingsstrategi (akut operation vs konservativ strategi) vid ileus med misstanke om hotande tarmischemi Motivera

Answer 198

akut operation Pga misstanke om hotande tarmischemi->risk för tarmnekros

Question 199

vad innebär operation vid ileus

Answer 199

- Löser de adherenser (sammanväxningar mellan ytor som normalt ska vara åtskilda) - Värderar tarmens viabilitet - Tarmresektion vid behov ○ Ex. vid nekrotisk tarm till följd av tarmischemi ○ Ex. perforerat tarmsegment -Tar bort hinder (som orsakar ileus)

Question 200

Hur avlägsna ventrikelsond på ett säkert sätt?

Answer 200

- Sätta en klämma på ventrikelsonden ○ ->undviker att kvarvarande vätska hamnar i luftstrupen - Pat får dricka 500ml klar dryck under 4h - Öppnar ventrikelsond därefter (avlägsnar klämma) - Om inget utbyte kommer ○ ->kan avveckla ventrikelsond Pat kan börja äta försiktigt Man måste dock vara observant på om pat börjar må illa, får hicka, kräks eller om magen svullnar vilket är tecken på att ileustillståndet kvarstår.

Question 201

varför måste op ske inom några timmar vid ileus med inre herniering och risk för påverkan på tarmcirkulationen med tarmischemi som följd risk med att vänta till dagen efter

Answer 201

Vid inre herniering (sker pga gastric by-pass op) migrerar tarmen in som en ”closed-loop” med risk för strangulation och cirkulationspåverkan/tarmischemi Dessutom tömmer sig den urkopplade magsäcken enbart via duodenum och ut i det biliopankreatiska benet vilket gör att magsäcken fortsätter vidga sig och om hindret inte löser sig riskerar den spricka med läckage ut i bukhålan och efterföljande sepsis.

Question 202

Beskriv vilken ytterligare åtgärd som behöver vidtas före sövning inför op av ileus (slitsherniering pga gastric bypass op) och varför det är viktigt att göra.

Answer 202

V-sond som avlastar GI-systemet och minskar risken för aspiration vid sövning

Question 203

vanligaste orsakerna till tunntarmsileus?

Answer 203

bridileus Adherensileus inklämt bråck

Question 204

op av ileus->pat dagen efter: blek, kallsvettig, ökad puls, lägre bt, ökad AF, lägre sat diffar-3st motivera

Answer 204

1.Infektionskomplikation – Det har fortfarande gått relativt kort tid sedan operation men kan vara en aspirationspneumoni 2. Tarmläckage/skada (tarmperforation) -Vid hantering av dilaterad och ansträngd tarm finns risk för tarmperforation. Vid laparoskopisk operation med hantering av tarmen finns risk för ”nypskador” som inte upptäcks initialt. 3. Blödning – En av de vanligaste komplikationerna till kirurgi. 4. Lungembolisering – Ökad risk vid akut operation, immobilisering samt vid laparoskopisk kirurgi 5. Hjärtinfarkt – Ökad risk vid akuta andra tillstånd. Obesitas är en riskfaktor i sig, dock ses riskreduktion efter genomgången obesitaskirurgi)

Question 205

frågor som ingår i en generell gynekologisk anamnes?

Answer 205

Menstruationscykel? (obligatoriskt) Blödningsmängd? Menarche? Graviditeter och födslar/aborter? Besvär inför eller runt menstruationen; smärtor, PMS? Sexuellt aktiv, fast partner, samlagssmärta? Tidigare STD? Preventivmedel inklusive hormonell antikonception?

Question 206

Vilket preparat skriver du ut för att skjuta upp mensen, hur ska det tas och vad är verkningsmekanismen?

Answer 206

Ett gestagen-preparat, ex.vis Provera (gestagentablett) (0,5 p). Preparatet ska börja tas 7 före förväntad menstruation och tas i 10-14 dagar (0,5 p). mekanism: Sjunkande progesteronnivåer i slutet av menscykelns sekretionsfas framkallar menstruationen. Genom att inta gestagen förhindras detta med ökade progesteronnivåer->ingen menstruation

Question 207

misstänkt endometrios, hur hjälpa pat, motivera

Answer 207

remiss kvinnoklinik för hjälp med att säkerställa diagnosen och initiering av behandling. Endometrios som inte upptäcks och behandlas orsakar ofta allt värre buksmärtor och kan även påverka fertiliteten på sikt, det är därför av största vikt att patienter med denna diagnos identifieras och kan påbörja behandling Hormonell behandling bör övervägas tidigt med syfte att ge anovulation, amenorré och blödningsfrihet

Question 208

behandling endometrios

Answer 208

Smärtlindring: paracetamoI och NSAID hormonell behandling: uppnå amenorré, anovulation och blödningsfrihet 1. kombinerade p-piller (östrogen+gestagen), p-ring eller p-plåster 2.gestagen (Tabletter, hormonspiral, intramuskulär injektion) -hormonspiral kan kombineras med kombinerade p-piller eller perorala gestagener för att uppnå en bra blödningskontroll och behandlingseffekt 3.kirurgi: ta bort all endometriosvävnad vid laparoskopi -om finns endometriom: laparoskopisk enukleation (cystektomi) med eller utan diatermi för ev peritoneal endometrios

Question 209

endometrios patogenes

Answer 209

- Retrograd menstruation med implantation av endometrievävnad utanför livmodern - ->tillväxt av endometrieceller - Fragment av livmoderslemhinnan kommer ut i bukhålan via menstruationsblod genom äggledarna. - Fragmenten fäster mot och infiltrerar bukhinnan (peritoneum), äggledarna och äggstockarna. - Cellerna prolifererar och formar endomet­rioshärdar, samtidigt som det sker ett inflammatoriskt svar från kroppen. Detta i sin tur leder till inväxt av blodkärl och nerver samt ärrbildning och ibland sammanväxningar.

Question 210

metod ställa diagnos endometrios

Answer 210

vaginalt UL

Question 211

Inkontinens hos kvinnor delas in i olika funktionella grupper. Vilka är de två vanligaste?

Answer 211

ansträngningsinkontinens trängningsinkontinens

Question 212

Inkontinens typer

Answer 212

ansträngningsinkontinens trängningsinkontinens blandinkontinens Överfyllnadsinkontinens urininkontinens vid neurologisk skada/sjukdom Fistlar funktionell inkontinens

Question 213

Ansträngningsinkontinens

Answer 213

- Läckage vid fysisk ansträngning och ökat tryck i buken ○ Hoppar, springer, gympa, ökat buktryck, hosta - Blåsan drar inte ihop sig vid läckage ○ Pga defekt funktion i bäckenbotten pga skador/svagheter Vanligaste formen ffa hos kvinnor som fött barn vaginalt

Question 214

ansträngningsinkontinens riskfaktorer

Answer 214

hereditet, ökat buktryck (fetma, graviditet, hosta), förlossning

Question 215

Trängningsinkontinens etio

Answer 215

Överaktiv blåsa / fel i nervsignaler -Fel i signalerna till blåsan -Feltolkning i blåsan/ökad afferent aktivitet/ sensorisk störning -En variant av överaktiv blåsa/instabil detrusormuskulatur

Question 216

Karaktäristika på ansträngningsinkontinens

Answer 216

- Normalt miktionsmönster - Små läckage "droppar-liten skvätt"

Question 217

karaktäristika trängningsinkontinens

Answer 217

- Täta miktioner - Ökat antal miktioner nattetid -Stora läckage (kissar ner sig)

Question 218

utredning urininkontinens primärård

Answer 218

anamnes urinsticka, ev odling resurinmätning med bladder vätskelista miktionslista och läckagemätning inkontintensbesvär via frågeformulär gynekologisk us remiss kvinnokliniken?

Question 219

vidare utredning urininkontinens kvinnokliniken

Answer 219

- Gynundersökning - Vaginalt Ultraljud - Blåsfyllnadsprov -Provokationstest

Question 220

anamnes urininkontinens

Answer 220

- Längd och vikt ○ Ökat BMI? - Nuvarande sjukdomar: diabetes, neurologisk sjukdom, demens, astma/KOL, ödem vid hjärtsvikt ○ DM: ökad diures ○ Hjärtsvikt vid ödem: ökad diures nattetid ○ Neurologisk sjukdom, MS, stroke, PD: neurologisk orsak till urininkontinens ○ Astma/KOL->hosta->ökad förekomst ansträningsinkontinens - Medicinering: diuretika, laxantia ○ Diuretika->ökad diures ○ Laxantia: måste inta mkt vatten->ökad diures - Tidigare sjukvård: strålbehandling, underlivsoperationer, urinretention ○ ->skada bäckenbotten->ökad risk för ansträngningsinkontinens - Barnafödslar ○ Skada bäckenbotten->ökad risk för ansträngningsinkontinens - Duration?

Question 221

konservativ behandling urininkontinens

Answer 221

- Justera vätskeintag så att dygnsurinmängden blir 1,2-2 liter per dygn - Se över medicinering ○ Sätt ut diuretika - Behandla ev. UVI ○ ab - Bäckenbottentränging/kroppskännedom - Behandla ev. obstipation och kronisk hosta ○ Obstipation: ex. movicol ○ Hosta vid astma och KOL § Optimera behandling - Östrogen vaginalt (lokalt) till postmenopausala kvinnor ○ Vagitorier, ring, kräm - Inkontinenshjälpmedel ○ Inkontinensbåge - Optimera omgivningsfaktorer Ex. ha nära till toaletten

Question 222

behandling ansträngningsinkontinens

Answer 222

bäckenbottenträning (mha fysioterapeut eller uroterapeut), viktnedgång vid övervikt, inkontinensbåge uttalad problematik: operation (slyngplastik)

Question 223

trängningsinkontinens behandling

Answer 223

Steg 1 - Blåsträning med urininkontinensskydd - Bäckenbottenträning Steg 2 - Läkemedel ○ Antikolinergika: tolterodin ○ Adrenergika: mirabegron -Ena eller andra eller i kombination Steg 3 - Elstimulering - Blåsinstillation Steg 4 - Botoxinjektion i blåsan - Sacral nervstimulering ○ dyrt men effektivt

Question 224

mekanism och biverkningar tolterodin

Answer 224

Antikolinergika Hämmar muskarina receptorer med selektivitet för urinblåsa ->hämmar kontraktion av detrusormuskeln / miktionsfasen->minskat läckage Biverkningar: antikolinerga -muntorrhet, förstoppning, urinretention, yrsel, förvirring

Question 225

mirabegron mekanism och biverkningar

Answer 225

Adrenergika Lm namn: betmiga elektiv beta-3-adrenoreceptoragonist ->ökad fyllnad / blåsrelaxation ->blåser fylls på ett adekvat vis->minskade urinträngningar Biverkningar: takykardi, illamående, ökar bt

Question 226

lm till äldre mot trängningsinkontens

Answer 226

föredra mirabegron (selektiv beta-3-receptoragonist) pga inte antikolinerga biverkningar som tolterodin har i form av konfusion/förvirring, muntorrhet, förstoppning och urinretention

Question 227

äldre kvinna, andfåddhet, trötthet, ibland illamående, svullna underben oroad om ngt med hjärtat blodprov och us på vc

Answer 227

hjärtsvikt? näringsbrist? Hb och ekg

Question 228

komplettera anamnes för utredning för äldre kvinna med andfåddhet, trötthet, svullna underben-där pat har en anemi

Answer 228

Alkoholvanor, matvanor, ändrade avföringsvanor, viktförändring, hereditet (ffa celiaki eller tarmsjukdom (ex. IBD)), blödningsproblem

Question 229

Vilka sex inledande prover förutom blodstatus (Hb, LPK, TPK) samt SR och CRP beställer du vid utredning av anemi samt med tanke på hennes glossitsymtom (röd, svullen, svidande tunga)? Motivera ditt svar.

Answer 229

S-Ferritin/ fS-Järn, B-Retikulocyter, krea/eGFR, MCV (1,5p) S-Folat, S-Kobalaminer (B12) (alternativt Homocystein), S-Ferritin, celiakiprover (Transglutaminas-ak) (1,5p)

Question 230

anemi samt ökade transglutaminas ak - diagnos? vilken undersökning beställer du?

Answer 230

celiaki esofagogastroduodenoskopi med duodenalbiopsi

Question 231

Prover ta skilja anemi pga järnbrist eller kronisk inflammation

Answer 231

- Ferritin - Transferrin - Transferrinmättnadsgrad - Löslig transferrinreceptor -Järn vid järnbristanemi - Ferritin: lågt - Transferrin: högt - Transferrinmättnadsgrad: lågt - Löslig transferrinreceptor: högt -Järn : lågt vid sekundär anemi (ex pga inflammation) - Ferritin: högt (akutfasprotein) - Transferrin: lågt (negativt akutfasprotein) - Transferrinmättnadsgrad: normal - Löslig transferrinreceptor: låg-normal

Question 232

2 vanligaste orsakerna till järnbristanemi

Answer 232

- Bristande intag eller upptag -Särskild diet -Sjukdomar: celiaki, crohns - Förluster Ex. menstruationer, blödningar

Question 233

esofagogastroduodenoskopi med duodenalbiopsi fynd vid celiaki

Answer 233

villusatrofi, krypthyperplasi, lymfocytinfiltration

Question 234

celiaki behandling

Answer 234

glutenfri kost

Question 235

Vilken är patogenesen bakom celiaki

Answer 235

Autoimmun sjukdom (1 p), inflammation i tunntarmsslemhinnan utlöst av gluten

Question 236

Associerade sjukdomar till celiaki

Answer 236

andra autoimmuna sjukdomar: -T1D, autoimmun tyreoideasjukdom (hashimotos tyreoidit, graves sjukdom), addisons sjukdom

Question 237

2 sätt att bekräfta celiak

Answer 237

- Gastroduodenoskopi med biopsi från duodenum ○ Villusatrofi ○ Krypthyperplasi ○ Ökad lymfocytinfiltration intraepitelialt - Utvärdera symtomatiska effekten av glutenfri kost ○ Om symtom försvinner: talar för celiaki

Question 238

diffar celiaki

Answer 238

anemi, IBS, laktosintolerans, infektiös gastroenterit, IBD, mikroskopisk kolit, kronisk pankreatit, dyspepsi

Question 239

uppföljning efter konstaterad celiakidiagnos

Answer 239

Translutaminasantikroppar normaliseras inom 1-2 år hos de flesta patienter som håller kostrekommendationer. Återbesök 6-12 månader efter diagnos på gastroenterologisk enhet (ställningstagande till behov av uppföljning med duodenalbiopsi). - Kontrollprovtagning IgA-anti-tTG inom 3-6 månader är motiverat. - Därefter, uppföljning via primärvård endast vid behov. Det viktigaste är att patienten är medveten om sin sjukdom och att följa glutenfri kost resten av livet. -Tillgång till dietist bör finnas. Provtagning med IgA-anti-tTG, anamnes på glutenfri följsamhet och provtagning för att utesluta eventuella brister endast vid symtom.

Question 240

vilka har skyldighet att anmäla till socialtjänsten misstanken om att barn far illa 2 exempel

Answer 240

personal i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården

Question 241

orosanmälan: hur göra och vilken info viktig

Answer 241

Det finns inga formella krav på anmälan, men om du är anmälningsskyldig bör du göra anmälan skriftligt. I anmälan beskriver du vilket barn det handlar om, dina iakttagelser och din oro för barnet och skickar till socialtjänsten. Konkret och detaljerat information som beskriver orsaken till oron underlättar för socialtjänsten. Ex. vilket barn det gäller, din oro för hennes psykiska mående, boendesituation och alkoholbruk. Ifall det är en akut anmälan där du bedömer att socialjouren behöver informeras omgående för att barnet löper omedelbar fara ifall barnet går hem, då gör du också en muntlig anmälan. Skriftlig anmälan kan göras efteråt.

Question 242

orosanmälan- vilken lag och vad säger den

Answer 242

socialtjänstlagen - Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Det räcker att anmäla sin oro för barnet till socialtjänsten och det skall göras skyndsamt.

Question 243

Man kan som personal och privatperson ibland behöva ingripa för att avstyra att någon skadar sig själv. Vilken juridisk rätt använder du och anhörig er av?

Answer 243

För att hindra att någon skadar sig själv kan den så kallade nödrätten vara möjlig att tillämpa, denna regleras i brottsbalken Denna innebär att våld eller handling som annars skulle vara brottslig får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom. Förutsättningen är dock att våldet eller handlingen som tillgrips för att neutralisera faran kan anses som försvarlig. Man får med andra ord inte använda mer våld än nöden kräver. Faran behöver dock inte, som vid nödvärn, utgöras av brottslig gärning.

Question 244

nödvärn, skillnad mot nödrätten

Answer 244

nödvärn: faran utgörs av en brottslig handling och för att få använda sig av nödvärn måste det brottsliga angreppet vara påbörjat eller överhängande för att det ska vara försvarligt att göra nödvärn nödrätten: faran behöver inte utgöras av en brottslig handling för att uträttas, utan det räcker att våld eller handling som annars skulle vara brottslig får tillgripas för att avvärja fara för liv, hälsa eller egendom. Förutsättningen är dock att våldet eller handlingen som tillgrips för att neutralisera faran kan anses som försvarlig

Question 245

nödvärn

Answer 245

får användas för att hindra patient från att skada sig själv eller andra ->personal får använda nödvärn: Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig

Question 246

rätt till nödvärn om

Answer 246

1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.

Question 247

Nämn en tvångsåtgärd som inte får göras med nödrätten och förklara varför?

Answer 247

inte ge läkemedel mot patientens vilja med hänvisning till nödrätten då gränssättningen genast måste kunna upphöra när situationen avklingat dock får man enligt nödrätten: bryskt gränssätta en patient som försöker beröva sig livet eller tillfoga sig allvarlig skada. Man kan som personal hamna i en situation där man måste bälteslägga eller avskilja patienten för att få situationen under kontroll.

Question 248

De grundläggande förutsättningarna för tvångsvård är att personen i fråga: - 3 kriterier

Answer 248

1. Lider av en allvarlig psykisk störning 2. Har ett oundgängligt (ofrånkomligt) behov av psykiatrisk dygnetruntvård (slutenvård) 3.Motsätter sig erbjuden vård alternativt att det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med personens samtycke

Question 249

Vårdintyg för LPT

Answer 249

Får inte vara äldre än 4 dagar innan beslut om intagning tas Krav: legitimerad läkare i privat eller allmän tjänst som inte står i jävsförhållande till patienten

Question 250

handräckning för att göra undersökning av patient inför vårdintyg

Answer 250

Kan begära hjälp av polis (handräckning) för att genomföra undersökning för vårdintyg ○ Polisen hjälper till att föra pat till plats där us kan utföras, dvs beslut om omhändertagande Kan endast göras av legitimerade läkare i allmän tjänst (offentligt anställd) eller av läkare som enligt avtal med regionen har till uppgift att utföra undersökningar för vårdintyg

Question 251

Kvarhållning

Answer 251

=hålla kvar patient på vårdinrättning (psykiatrisk slutenvårdsklinik) tills frågan om intagning har gjorts efter att man har skrivit vårdintyget Måste inte vara legitimerad läkare utan det räcker att vara anställd på psykiatrisk klinik för att besluta om kvarhållning (dvs hållas kvar på vårdinrättning tills frågan om intagning har avgjorts)

Question 252

Inom vilken tidsram skall ett vårdintyg prövas, och ange när tiden börjar räknas i detta fall?

Answer 252

Vid somatisk vårdenhet/utanför psykiatrisk klinik gäller 24 timmar från att patienten anlänt till den psykiatriska slutenvårdsklinik där LPT ska bedrivas eller 24h efter kvarhållningsbeslut. På psykiatrisk vårdinrättning gäller tiden 24h efter ankomsttid till slutenvårdsavdelning/akutenhet.

Question 253

Fatta beslut om intagning till psykiatrisk tvångsvård (dvs vem kan pröva ett läkarintyg)

Answer 253

Fatta intagningsbeslut inom 24 h från att man har beslutat om att kvarhålla patienten/24 h från att pat kommit till vårdinträttningen - Dvs fatta beslut om det ska ske sluten psykiatrisk tvångsvård=intagning ○ Kvarhåller patienten på psykiatrisk slutenvårdsverksamhet tills att beslut om intagning ska ske - Beslut om intagning får inte grundas på vårdintyg som är äldre än 4 dagar och kan inte fattas av samma läkare som utfärdat läkarintyget - Beslut om intagning görs av chefsöverläkare inom psykiatri eller specialist inom psykiatri med delegering från chefsöverläkare Får inte fattas av samma läkare som skrivit vårdintyget

Question 254

2-läkarbedömning för beslut om intagning till sluten psykiatrisk tvångsvård

Answer 254

Den som fattar beslut om intagning får inte vara samma person som skriver vårdintgyet - 2-läkarprövning krävs Dvs bedömning från 2 olika läkare

Question 255

2 åtgärder om vill lägga in pat på psykiatrisk slutenvård enligt LPT

Answer 255

kontakta psyaktribakjouren och informera om pat skriva vårdintyg eller kontakta legitimerad kollega för att skriva vårdintyg för LPT

Question 256

Får man använda samma typer av tvångsåtgärder för barn som för vuxna?

Answer 256

Ja

Question 257

Nämn två skillnader mellan vuxna och barn när det gäller tvångsåtgärder?

Answer 257

Vid bältesläggning och avskiljning skiljer sig tidsaspekterna samt indikationerna Det ska helt enkelt vara svårare att lägga barn i bälte eller avskilja dem och åtgärden ska ske kortare tid.

Question 258

Nämn två rättigheter som psykiatribakjouren behöver informera vid intagning till psykiatrisk slutenvård enligt LPT

Answer 258

-rätten att överklaga beslut om intagning, rätten av överklaga vården, rätten till juridiskt ombud och möjlighet att få en stödperson, rätt att överklaga eventuella inskränkningar

Question 259

behandla pat som är högljudd, kraftigt motsträvig och ilsken och ska transporteras till psykiatrisk avdelning för inläggning enligt LPT. Är fastspänd med bälte. Är alkoholpåverkad, ev. drogpåverkad av bensodiazepiner

Answer 259

Lugn och ro. Ev. någon som hon känner som sitter i rummet och en personal. Sänka ljuset, minska stimuli. För att hon ska lugna ner sig och fastspänningen ska kunna släppas Observera för förgiftning av alkohol och ev droger. Kontrollera regelbundet puls, blodtryck och andning. Kontrollera temperaturen. Medvetandegrad. Ifall patienten är mycket påverkad av alkohol eller droger kan det vara aktuellt med vård på barnmedicinsk avdelning. Medicinering bör vara återhållsamt i nuläget, då hon är berusad och ev. drogpåverkad. Det blir en bedömning utifrån hur utagerande hon är. Ifall man väljer att medicinera bör man erbjuda per oralt frivilligt först och i andra hand injektion intramuskulärt. Inom psykiatrin bör vi inte ge injektioner intravenöst. Då Elvira både är alkoholpåverkad och kan vara drogpåverkad bör man undvika bensodiazepiner pga risk för andningsdepression. Ifall hon utvecklar tydlig alkoholabstinens är det däremot indicerat att använda bensodiazepiner i abstinensbehandling. Man behöver också fortsätta följa vitalparametrar utifrån risk från läkemedel som givits henne.

Question 260

antidot bensodiazepiner

Answer 260

flumazenil (ges iv) (GABA-R-antagonist) -hindrar bensodiazepiner att binda till och potentiera GABA-A-R dock olämpligt och kan vara farliga att ge vid blandintoxikationer med läkemedel som kan inducera generella kramper, t ex antidepressiva läkemedel eller vid känd epilepsi, då antidoten sänker kramptröskeln ska finnas plan för att hantera ev. kramper

Question 261

åtgärder bensodiazepin intox

Answer 261

-stödja vitala funktioner enligt ABCDE -sätt minst en PVK -Ta Hb, LPK, B-glukos, trombocyter, leverprover, PK/INR, APTT, S-etanol och drogsticka på urinen -Arteriell blodgas vid medvetslöshet -Allmän tillsyn för att förhindra fallskador och stökigt beteende -Övervaka vakenhet och andning noggrant -Ge syrgas vid behov -Sug rent i mun och svalg vid ökad förekomst av slem -Skapa fri luftväg. Patienten bör placeras i framstupa sidoläge vid snarkande andning. S k näskantarell kan användas -Understöd andning och cirkulation vid behov (säkerställ fri luftväg, behandla hypoxi/hyperkapné, vätska och ev inotropa droger vid cirkulatorisk svikt etc). Vid förekomst av paradoxalt andningsmönster behövs bättre luftvägsförhållanden och oftast intubation och kontrollerad ventilation i respirator -Kontrollera kroppstemperaturen -Om ansenlig mängd läkemedel intagits bör ventrikelsköljning utföras enbart inom 1 timma efter intagen dos -Aktivt kol ges enbart inom 1 timme efter intagen dos -Intravenös vätsketillförsel av isotona kristalloida lösningar, t ex Ringer-Acetat -Intubation och kontrollerad ventilation vid djup medvetslöshet och andningssvikt -ev Antidotbehandling med flumazenil iv

Question 262

pat vårdad med LPT. Vill gå hem. Vad svarar du henne och hur motiverar du det juridiskt respektive psykiatriskt?

Answer 262

Nej. Hon är på tvångsvård och hon kan då inte välja att lämna avdelningen på egen hand. Det är enbart chefsöverläkare inom psykiatri eller en legitimerad läkare med chefsöverläkardelegation som får avskriva tvångsvården eller tillåta permissioner. Det är inte heller lämpligt att låta en patient som har hotat att ta sitt liv att lämna vården innan en mer pålitlig bedömning kan göras när denne är nykter.

Question 263

Vad står den engelska förkortningen ADHD för?

Answer 263

Attention deficit hyperactivity disorder

Question 264

diagnoskriterier ADHD

Answer 264

-6/9 symtom på ouppmärksamhet -6/9 symtom på hyperaktivitet/impulsivitet -Åldersinadekvata symtom i minst 6 månader och minst i 2 livsområden (ex. skola, hemmet, arbete) -Symtom stör eller försämrar kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete -Avvikelse från det normala med hänsyn till sin ålder - Flertalet symtom före 12 års ålder -Förklarar inte bättre av annan psykiatrisk problematik (ex affektiv sjukdom, ångestsjukdom, missbruk, psykossjukdom)

Question 265

Nämn två långsiktiga komplikationer för patienter med obehandlad ADHD och förklara kortfattat hur du resonerar.

Answer 265

Ökad risk att misslyckas i skolan och arbete, vilket leder till försämrad självkänsla och nedstämdhet. Ökad suicidrisk och risk för självskadebeteende. Ökad risk att fastna i beroende och missbruk. Vilket kan både kan leda till en sämre kroppslig- och psykisk hälsa. Ökad risk att hamna i kriminellt beteende och nätverk, vilket kan leda risk att utsättas för våld och i förlängningen fängelse. Ökad risk att hamna i tonårsgraviditet med svårigheter med sin egen mognad och ekonomiska bärighet för att klara av föräldrarollen

Question 266

lm ADHD mekanism och typ av preparat

Answer 266

Centralstimulantia ex metylfenidat Blockerar DAT och NAT i presynaptiska membranet i neuron i CNS->ökade nivåer av dopamin och noradrenalin i synapsklyftorna->ökad uppmärksamhet, koncentration, impulskontroll, minskad trötthet, mer stabilt belöningssystem och emotionskontroll

Question 267

Gemensam verkningsmekanism mellan metylfenidat och amfetamin

Answer 267

- Både hämmar DAT och NAT presynaptiskt ○ ->minskat återuptpag av DA och NA ->ökade nivåer i synapsklyftan

Question 268

Skillnad i verkningmekanism mellan metylfenidat och amfetamin

Answer 268

Amfetamin: hämmar DAT och NAT genom att konkurrera med DA respektive NA ->transporteras in i nervcellen presynaptiskt och inverterar därmed DAT och NAT ->DA och NA transporteras ut till synapsklyftan ->amfetamin binder sedan till VMAT inne i presynaptiska neuronets vesiklar ->inverterar VMAT som sitter på vesiklar innehållande DA och NA ->in med amfetamin och ut med NA och DA ->mer NA och DA i cytosolen ->mer NA och DA som kan transporteras ut till synapsklyftan genom exocytos Metylfenidat: hämmar DAT och NAT genom att binda in till dessa men transporteras inte in i cellerna ->hämmar och inverterar därmed inte VMAT på vesiklarna i presynaptiska neuronet som innehåller NA och DA

Question 269

biverkningar metylfenidat

Answer 269

kardiovaskulära: ökad puls, hjärtklappning, ökat bt psykiska: sömnstörning, ångest, depression, psykos, irritabilitet nedsatt aptit, illamående

Question 270

inför medicinering metylfendiat

Answer 270

- Bt och puls ○ Pga biverkningar->risk för ökat bt och puls - Vikt Pga biverkningar->risk för nedsatt aptit->viktminskning

Question 271

Andra lm som har effekt (icke centralstimulantia) vid ADHD

Answer 271

NRI (noradrenalinåterupptagshämmare ex. atomoxetin) -Blockerar NET som sitter presynaptiskt ->minskar återupptag av NA->mer i synapsklyftan->ökad uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och minskad trötthet fördel: ingen beroenderisk alfa-2-receptoragonist (ex guanfacin) Aktiverar alfa-2-receptorer postsynaptiskt i prefrontala cortex->ökad synaptisk och neural aktivitet ->förbättrad koncentration, uppmärksamhet och minskad impulsitivitet fördel: ingen beroenderisk

Question 273

Om vad bör du fråga när du träffar små barn? Ange två svar och motivera varför

Answer 273

* Fråga om flickan verkar växa och utvecklas normalt (0,5 p). Hos barn som inte växer och utvecklas finns större anledning att misstänka bakomliggande sjukdom. * Har flickan haft några tidigare sjukdomar, mediciner eller är opererad? Är mamma, pappa och eventuella syskon friska (0,5 p)? Om sjukdom, mediciner eller opererad->symtom och utredning påverkas

Question 274

Vad undersöker du i somatiskt status hos barn som är ledsen och trillat på armen som hon inte vill använda? Ange tre svar och motivera varför.

Answer 274

* Allmäntillstånd observera barnet i rummet under anamnestagning är ofta informativt. Rör hon alla kroppsdelar? Verkar hon smärtpåverkad (1 p)? * Hud Det är viktigt att undersöka hela patienten och inspektera huden. Flickan skulle kunna ha blåmärken som tecken på att hon varit utsatt för våld (0,5 p). * Undersök armen. Inspektera, palpera och bedöm rörelseförmåga och smärtreaktion. Undersök distalstatus. (0,5 p).

Question 275

pigluxation (subluxation av caput radii ur ligamentum anulare) fynd

Answer 275

ofta barn 1-4 år (ligamenten är slappare) orsak: dragning i armens längdriktning klassiskt uppstår skadan vid försök att lyfta upp ett barn från marken genom att dra i armen plötsligt inte vill röra sin armbåge Barnet håller ofta armen tätt intill kroppen

Question 276

pigluxation handläggning

Answer 276

klinisk diagnos åtgärd: reponering - flektera armbågen till 90°. Håll sedan tummen över capitulum radii och gör en supination i armen. Ett snäpp kan då kännas i armbågen (1 p). Det gör oftast inte särskilt ont och barnet brukar inte behöva smärtstillande. därefter: barnet ska använda armen och handen som vanligt Glöm inte att lugna den ofta olyckliga föräldern genom att informera om att det inte krävs något övervåld för att orsaka en ”piglux”. Det behövs inget kontrollbesök efteråt. Det är dock värdefullt att känna att pats hand är varm så ingen kärlskada uppstått i samband med reponeringen.

Question 277

röntgen vid pigluxation?

Answer 277

om kliniken är typisk har röntgen begränsat värde om pat är mellan 1-4 år (typisk ålder för pigluxation) är benkärnorna heller inte färdigutvecklade och kalkhaltiga i åldersgruppen rtg dock vid frakturmisstanke

Question 278

barn 17 mån med eksemliknande utslag över ansikte, rygg och skinorna i form av röda fläckar nyligen utomlands (Rumänien) har varit förkyld med hög feber, snuva och torrhosta tidigare frisk, inga hudproblem, ingen i familjen med hudutslag, familj och syskon ej några sjukdomar normal graviditet, följt vaccinationsprogram us i status? motivera

Answer 278

* Hur är hans allmäntillstånd? Beteende och medvetandegrad. Saturation och temperatur, – viktiga parametrar att följa hur påverkad han är av sjukdomen. Nackstel - mässling kan leda till hjärninflammation. * Mun och svalg – leta efter saltkornsliknande vita utslag på kindslemhinnan (ses vid mässling) * Hjärta och hjärtfrekvens - sepsistecken (lågt bt, ökad puls) * Lungor och andningsfrekvens, indragningar, hosta – sepsistecken, pneumoni förekommer som komplikation vid mässling och andra infektioner * Ögon – rodnade konjunktivor, ljuskänslighet förekommer vid mässling * Öron – otit förekommer som komplikation vid mässling och andra infektioner * Hud – makulopapulöst sammanflytande rött exantem – förekommer vid mässling * Lymfkörtlar är inte sällan förstorade vid mässling och andra infektioner

Question 279

saltkornsliknande vita utslagen på kindslemhinnan (Kopliska fläckarna) patognomont för

Answer 279

mässling

Question 280

mässling karaktäristika

Answer 280

röda hudutslag (storfläckiga, röda, sammanflytande) feber (ofta ca 39 dag 4) torrhosta snuva konjunktivit, ljuskänslighet förstorade lymfkörtlar på halsen saltkornsliknande vita utslagen på kindslemhinnan (kopliska fläckar)

Question 281

komplikationer mässling

Answer 281

encefalit pneumoni (bakteriell) otit

Question 282

mässling hos barn 17 mån på VC. 2 åtgärder

Answer 282

direkt kontakt med infektions- eller barnklinik (1 p) pga mässling är mkt smittsamt via luften och är mycket viktigt att få en säker diagnos som verifieras med laboratorieprov från nasofarynx och blod med PCR samt mätning av IgG-ak mot mässling Göra smittskyddanmälan och initiera smittspårning (mässling är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen) (1) -göra smittskyddanmlan -smittspårning: kontakta anhöriga: varit i kontakt med mässling? är vaccinerade mot mässling? ev. mottagliga personer i omginven bör erbjudas vaccination. dokumentera vilka andra patienter och personal som träffat den smittade eller suttit i samma väntrum på VC delar av VC behöver städas och vädras enligt smittskyddets rutiner för att minska risken för fortsatt smitta

Question 283

diagnossättning mässling

Answer 283

kombination av: klinisk bild följt av -PCR-test på nasopharynxsekret (bäst), urin eller blod -samt IgG ak

Question 284

mässling inkubationstid

Answer 284

7-14 dagar

Question 285

kawasakis sjukdom epidem

Answer 285

oftast barn <5 år, vanligare hos pojkar

Question 286

symtom kawasakis sjukdom

Answer 286

- långdragen, hög feber och påverkat allmäntillstånd - rodnade ögonvitor (konjunktivit) - Hudutslag (exantem) ○ Hudutslaget uppvisar ett varierande utseende och utbredning, ofta även inkluderande perineum och perianalt - såriga, rodnade läppar (stomatit) -rodnad munslemhinna, smultrontunga - Ofta ses även påverkan på händer och fötter med svullnad och rodnad. . -Förstorade lymfkörtlar

Question 287

kawasakis sjukdom

Answer 287

febril vaskulit som kan drabba artärer av i stort sett alla storlekar (inklusive aorta). Associerat med mukokutana (stomatit och spruckna läppar) symtom. Koronarartärer ofta involverade.

Question 288

kawasakis sjukdom komplikationer

Answer 288

kranskärlskomplikationer i form av dilatation, aneurysm eller trombosbildning, vilket i sin tur medför risk för ischemisk hjärtsjukdom eller, i sällsynta fall, ruptur av aneurysm - ->viktigt beställa UKG (UL av hjärta)

Question 289

kawasakis sjukdom diagnoskriterier

Answer 289

Feber > 38,5 grader under minst 5 dagar + minst 4 av följande: * Konjunktivit - obs anamnes - ofta tidigt i förloppet * Rodnad munslemhinna, smultrontunga eller rodnade, spruckna läppar * Polymorft exantem - d v s hudutslag av varierande utseende * Rodnad, svullnad av händer och fötter. Senare i förloppet ses ofta fjällning -Halsadenit (förstorad lymfkörtel), ofta ensidig solitär > 1,5 cm

Question 290

kawasakis sjukdom utredning

Answer 290

Vid misstanke om uppseglande Kawasakis sjukdom ska patienten läggas in på barnklinik prover -CRP, SR (ökar) * Blodstatus + venös diff * Hb ○ Lågt * LPK ○ Ökat ○ Neutrofil övervikt * TPK ○ Ökat * Na, kreatinin, albumin * ASAT, ALAT * proBNP, troponin * Urinsticka Koagulationsstatus - Inklusive fibrinogen och D-dimer Odling från blod, urin och svalg PCR och serologi SARS-COV 2 Remiss för - Röntgen av hjärta och lungor (infiltrat, hjärtförstoring?) - EKG (myokardit?) -UKG (kranskärlspåverkan, perikardvätska, kammarfunktion, klaffpåverk

Question 291

kawasakis diffar

Answer 291

sepsis, adenovirusinfektion, covid-19, mononukleos, mässling

Question 292

kawasakis sjukdom Behandling

Answer 292

intravenösa immunoglobuliner -minska inflammation ASA -trombosprofylax

Question 293

handläggning av mässling hos barn

Answer 293

Febernedsättande läkemedel kan användas som symtomlindrande behandling. -svalt och mörkt rum. Många patienter föredrar att slippa starkt ljus. Det finns inget effektivt antiviralt läkemedel mot mässlingvirus. Antibiotika är aktuellt endast vid sekundära bakterieinfektioner som otit eller pneumoni.

Question 294

akut trakeotomi (nödtrakeotomi, koniotomi, cricothyreoidektomi)

Answer 294

- Snabbaste sättet att etablera en kirurgisk luftväg ○ Kirurgiskt snitt genom huden och membrana crikothyreoidea Membrana cricothyreodea=bindvävshinna mellan thyreoideabrosket och cricoidbrosket Läkare borde vara omklädd för operation inför narkos -Pga kan uppstå situation där man inte plötsligt kan intubera patienten (för att säkra luftvägen under narkos)->kan inte ventilera ->behöver etablera fri luftväg akut ->akut trakeotomi

Question 295

utrustning akut trakeotomi

Answer 295

Skalpell Lokalbedövning med adrenalin Suturset Sutur Sax Oral tub med ledare eller trakealkanyl

Question 296

Metod akut trakeotomi

Answer 296

skär med skalpel genom huden över membrana cricothyreoidea, vilket ligger mellan cricoidbrosket och thyreodeiabrosket För in en oral tub med ledare eller trakealkanyl Blås upp kuff på tuben/kanylen ->skydda från aspiration och säkra luftvägen

Question 297

rep vaccinationsprogrammet

Answer 297

se schema

Question 298

vaccin mässling, påssjuka, röda hund

Answer 298

2 doser: -18mån -årskurs 1-2

Question 299

barn buksmärta, 5 år gammal-anamnes

Answer 299

smärtanamnes: socrates miktionsvanor, frekvens, mängd, blod, smärta vid miktion, svårt att hålla sig avföringsvanor, frekvens, mängd, färg, blod, konsistens (bristolskalan) hereditet sjukdomar- ffa magtarmsjukdomar såsom celiaki, IBD matvanor sömnvanor psykosocialt: kompisar, skola, hur mår hon, trivs, familj hänt ngt?- trauma, konflikt tankar, oro, önskan- fråga barnet och familjen

Question 300

buksmärta barn 5 år, inget avvikande i anamnes och status->inget allvarligt akut somatiskt tillstånd vad göra

Answer 300

reagera på sättet pat beter sig i samband med undersökningen av buken samt skulle kunna varit utsatt för ett övergrepp->Du behöver prata med barnet ensam utan pappan i rummet då han skulle kunna vara potentiell förövare (1 p) Som läkare är det viktig att inte vara ensam i sådana situationer. Konsultera därför alltid en äldre kollega/vårdcentralchef (0,5 p)

Question 301

Ange två grupper av barn som löper ökad risk för misshandel och övergrepp.

Answer 301

1. Barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder (0,5 p). 2. Barn i familjer med alkohol och drogproblem samt familjer där det förekommer våld mellan de vuxna (0,5 p).

Question 302

Ange två kliniska situationer där barnmisshandel och övergrepp särskilt bör övervägas.

Answer 302

1. Familjen söker vård sent utan tillfredställande förklaring eller söker vid upprepade tillfällen alternativt har återkommande avbokade besök (0,5 p). 2. Förklaringen av skadeförloppet ändras, skadan verkar inte stämma med anamnesen, alternativt vet vårdnadshavare inte hur skadan har gått till (0,5 p).

Question 303

Nämn fyra frågor som du behöver ställa för att adekvat bedöma suicidrisken.

Answer 303

- Har du kvar suicidtankar/planer? - Tidigare suicidstankar, planer och försök? - Ärftlighet för suicid? - Hur handskas du med dem? Kan du hantera dem? -inställning till livet och döden? -Hur långt kommit med suicidplaner och vad har stoppat dig?

Question 304

20 årig man, nedsatt aptit, viktnedgång, ständigt negativa tankar om mat, suicidtankar-diffar

Answer 304

Depression (0,5p), pga. nedstämdhet/suicidnära beteende (0,5p), tvångssyndrom (0,5p), pga. påträngande tankeproblematik (0,5p), ätstörning/anorexia nervosa (0,5p), på grund av kraftig viktnedgång (0,5p) psykos (0,5p), pga. påträngande tankeproblematik (0,5p).

Question 305

20årig man med nedsatt aptit, stor viktnedgång, negativa tankar om mat Förklara vilken potentiellt allvarlig risk som finns för Pelle, om han snabbt börjar få stora mängder av näring

Answer 305

Återuppfödningssyndrom (»refeeding syndrome«) (0.5 p). Svält leder till en nedreglering av metabolismens enzymsystem. Funktionerna i flera organ såsom hjärta och njurar kan vara reducerade, vilket ger risk för överbelastning om man tillför näring och vätska för snabbt eller i för hög dos. (0.5p)

Question 306

Nämn tre viktiga prover som måste följas upp för att kontrollera risken med återuppfödningssyndrom. Motivera ditt svar.

Answer 306

Kalium (0.5 p) magnesium (0.5 p) och fosfat (0.5 p). Återuppfödningssyndrom kännetecknas av snabb sänkning av halterna i serum. (0.5 p=

Question 307

två relevanta aspekter hur tvångstankar kan skilja sig från vanföreställningar. Motivera ditt svar.

Answer 307

gemensamt: båda kan ge avvikande tankegångar Tvångstankar är: -återkommande och ihållande tankar, impulser, tvivel eller inre bilder i sin symtomform -egodystona (dvs tvångstankarna skapar konflikt med egna moraliska värderingarna) -Vid tvångsproblematik uppvisar personen patologiskt tvivel om ”tankarna” kan vara sanna vanföreställningar är -övertygelser, falska uppfattningar och besynnerliga idéer som inte bygger på förnuft -är egosyntona (dvs vanföreställningarna skapar inte konflikt med egna moraliska värderingar) -vid vanföreställningar: pat tror på "tankarna" som sanna (dvs tvivlar inte) -Vanföreställningar låter sig inte korrigeras med tvångshandlingar

Question 308

viktiga frågor att ställa baserat på diagnostiska kriterier för anorexia nervosa. Motivera ditt svar

Answer 308

- Är du rädd för att gå upp i vikt? Försöker du motverka viktökning på något sätt? Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihållande beteende som motverkar viktökning, trots att personen är klart underviktig. (1p) - Hur upplever du din kropp avseende på vikt eller form? Störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form. (1p)

Question 309

skattningsskala kan användas för gradering av tvångssymptom?

Answer 309

Brief Obsessive Compulsive Scale (BOCS)

Question 310

Vilket tillstånd är förknippat med akut dramatiskt insjuknande i tvångssymtom (tvångssyndrom och tics), särskilt hos barn?

Answer 310

Pediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome (PANS) eller Pediatric Autoimmune Neuropsychiatric Disorders Associated with Streptococcal Infections (PANDAS). (0,5p)

Question 311

Vilken läkemedelsgrupp ger vanligen god effekt mot tvångssyndrom?

Answer 311

Serotoninupptagshämmande läkemedel (SSRI, SNRI, TCA) (0,5p)

Question 312

Vilken psykoterapeutisk behandling är dokumenterat mest effektiv vid tvångssyndrom?

Answer 312

Kognitiv beteendeterapi (KBT) (0.5p) med exponering och responsprevention.

Question 313

Beskriv grundprinciperna för KBT som behandlingsmetod mot tvångssyndrom för pat

Answer 313

Behandlingen går ut på att träna på att ha tvångstankar utan att göra ritualerna och alltså i stället uppleva obehag/ångest. Detta kallas för exponering. När man har tränat på det här ett tag så brukar tvångstankarna och ångesten minska (1 p)

Question 314

Personalen undrar om du som legitimerad läkare kan skriva ett vårdintyg baserat på din kännedom om patienten och samtalet som du hade med pat för en vecka sedan. Vad svarar du? Motivera ditt svar.

Answer 314

Nej. (0.5p). Vårdintyg innebär fysisk bedömning av patientens aktuella tillstånd. Det behövs ny bedömning (0.5p).

Question 315

Vem får begära polishandräckning för vårdintygsbedömning enligt Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT)?

Answer 315

Polishandräckning kan begäras av legitimerad läkare i allmän tjänst, inget krav för specialistkompetens (0.5p)

Question 316

överväger ändringar i Pelles farmakologiska behandling med fokus på hans tvångssyndrom. Nämn tre evidensbaserade farmakologiska behandlingsalternativ

Answer 316

- Upptrappning av sertralin då oftast behövs högre doser vid tvångssyndrom (0.5p) - Byte till SNRI eller TCA då eventuellt bättre effekt än SSRI vid tvångssyndrom (0.5p) - Viss evidens att tillägg av atypiska antipsykotiska såsom aripiprazol kan vara till hjälp (0.5p) - Deep Brain stimulation (DBS) om terapiresistens och svårartat lidande (0.5p)

Question 317

ECT på grund av hans svåra tvångsymtom, trots låg evidens för det i litteraturen Efter första behandlingen->stora minnesbesvär som leder till att han glömmer sina tvångsritualer och börja äta normalt igen men inte för övrigt några depressiva symtom. Minnesbesvären förväntas vara övergående vilket leder till frågan om det är etiskt rätt eller fel att fortsätta med ECT-behandlingen? Resonera kort utifrån följande etiska principer: autonomiprincipen, godhetsprincipen och principen att inte skada.

Answer 317

-Bör informera patienten om vad som pågår och fråga om hans önskemål (autonomiprincip) (0,5 p) -Ni menade väl med ECT. Frågan är om det finns bättre metoder för att behandla hans tvångsbesvär. Du funderar undersöka vad finns för evidens för ECT mot OCD. Även om ECT kan vara till hjälp mot depression, behöver pat förmodligen inte det (godhetsprincip) (0,5p) - Du överväger att avsluta med ECT då det förmodligen ger övergående ”förbättring”, om det handlar om övergående minnesbesvär samt det verkar vara skadlig för Pelle. (principen att inte skada) (0,5p)

Question 318

PANDAS (Pediatric autoimmune neuropsychiatric disorders associated with streptococcal infections) patogenes

Answer 318

GAS infektion->producerar auto-ak->reagerar mot basala ganglierna->neuropsykiatriska symtom: ex. tvångshandlingar, tvångstankar och tics

Question 319

Beskriv hur du systematiskt kan bedöma en allmänpåverkad patient initialt, vilka parametrar och i vilken ordning?

Answer 319

Bedömning enligt ABCDE. A: Luftväg, B: Andningsfrekvens, syrgassaturation (pox), andningsljud, C: Hjärtfrekvens, Blodtryck, perifer cirkulation, pulsar D: Medvetandegrad, E: Exponering av kroppen/huden. kroppsemperatur

Question 320

andfådd i flera månader Idag en ytterligare försämring låg syremättnad i hemme (80% magerlagd och andningspåverkad exspiratoriska ronki diff

Answer 320

KOL med akut exacerbation

Question 321

Vilket blodprov bör tas akut? Hur påverkar resultatet handläggningen på kort sikt? -vid misstänkt kol exacerbation

Answer 321

Blodgas för att utesluta koldioxidretention vilket påverkar om man kan öka syrgasflödet eller behöver insätta annat andningsstöd (ex. mini-PEP)

Question 322

akut behandling kolexacerbation

Answer 322

syrgas peroralt kortison kortverkande bronkdilaterare (SABA med eller utan SAMA i spacer eller nebulisator) ev. ab om indikation (amoxicillin)

Question 323

indikation ab kol exacerbation

Answer 323

Ökad sputumpurulens och ökad sputummängd och ökad dyspné 2 av 3 ska vara uppfyllda

Question 324

försämrad i sin kolexacerbation trots syrgas, SABA, kortison- vidare åtgärd?

Answer 324

andningsstöd behövs->non invasiv ventilation: biPAP pga inte kan upprätthålla adekvat ventilation

Question 325

Beskriv kortfattat hur NIV (icke invasiv ventilation) med BiPaP förbättrar ventilationen för patienten.

Answer 325

Tryckunderstödd ventilation där patienten andas mot ett luftflöde och får ett högre mottryck vid inandning (IPAP) och ett lägre vid utandning (EPAP) ->underlättar andningsarbetet och hjälper patienten att andas ut koldioxiden Man kan också ställa in syrgashalten i luftflödet.

Question 326

Hur ställer du diagnosen KOL?

Answer 326

dynamisk spirometri FEV1/FVC<0,7 signifikant reversibilitet efter SABA vid reversibilitetstest men vanligtvis inte normalisering

Question 327

KOL LM BEHANDLING

Answer 327

behandlingstrappa SABA vid behov LABA +/-LAMA ev inhalationssteroid

Question 328

LABA

Answer 328

Långverkande beta-2-agonist

Question 329

LAMA

Answer 329

långverkande muskarinreceptor antagonist

Question 330

KOL- icke farmakologisk behandling

Answer 330

1.rökstopp- viktigast -minskar försämring av kol och risk för annan komorbiditet 2.fysisk aktivitet (hjälp av fysio) -minskad sjuklighet och mortalitet samt ökad livskvalité 3.dietist -pga undervikt->ökad mortalitet 4. vaccinationer (pneumokocker, influensa, COVID-19) -minskar risken för nya exacerbationer

Question 331

Ventilpneumothorax handläggning

Answer 331

100% syrgas på mask Akut nåldekompression Därefter thoraxdränage

Question 332

Thoraxdränage: placering och tid

Answer 332

i den säkra triangeln, dvs främre axillarlinjjen, interkostalrum 5 på den affekterade sidan (lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen) Drän i 3-5 dagar

Question 333

Ange tre behandlingsalternativ som finns i akutskedet av pneumothorax (2p)

Answer 333

Observation/exspektans vid liten pneumothorax-uppföljning för lungröntgen Passivt pleuradränage (TruClose) Aktivt pleuradränage (Bülaudrän) Aspiration med torakocentesnål. (Thoraxkirurgi vid utebliven läkning). 3 rätta för 2p, 2 rätta för 1p.

Question 334

Du handlägger en patient med ventilpneumothorax och du bestämmer dig snabbt för att dekomprimera ventilpneumothoraxen. Hur går du tillväga (Hjälpmedel, lokalisation, riktning) och vad gör du sedan?

Answer 334

100% syrgas på mask Akut nåldekompression -använd lång PVK för penetration av patientens bröstkorg i 90 grader vinkel mot huden direkt kranialt om ett revben. -Punkteringen görs i den säkra traingeln, dvs främre axillarlinjjen, interkostalrum 5 på den affekterade sidan (lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen) Thoraxdränage - Anläggs efter nåldekompression i den säkra traingeln, dvs främre axillarlinjjen, interkostalrum 5 på den affekterade sidan (lateralt om pectoralismuskeln, ovan mamillen och framför medioaxillarlinjen). Glöm ej att lokalbedöva innan ingreppet. Dränet bör sitta kvar i 3-5 dagar.

Question 335

Riskfaktorer spontanpneumothorax

Answer 335

Långa, smala män Rökare/KOL-diagnos (emfysemblåsor spricker)

Question 336

COPD6

Answer 336

"mini-spirometri-mätning" Undersöka förekomst av astma/KOL (obstruktivitet) Får fram värden på FEV1, FEV6 och FEV1/FEV6 Test genom att efter maximal inandning utförs maximal utblåsning i 6 sekunder Kan göras på VC

Question 337

pneumothorax behandling

Answer 337

aktivt pleuradränage i säkra triangeln -dvs aktivt sug tills luftläckage upphör->gör kontrollröntgen->om lungan är expanderad->dra dränet

Question 338

När bör suturerna tas vid en sårskada på en nedre extremitet?

Answer 338

2 veckor (12-20 dagar helst mer än 14 dagar)

Question 339

sårskada (8 cm lång på insidan av höger underben) på en man, som cyklade omkull Vilken storlek på sutur skulle du välja i detta fall?

Answer 339

4-0 om hade varit djupare skada på extremitet: 3-0 desto högre siffra->desto smalare tråd

Question 340

val av sutur och intstrument och teknik

Answer 340

ex. hudskada -ethilon 4-0 instrument -pincett, nålförare, sax, sterila handskar, tråd (monofilament, icke resoberbar ex. ethilon 4,0) Enkel suturteknik

Question 341

suturstorlek

Answer 341

hud fotsulor, rygg: 3-0 hud extremitet: 4-0 ansikte: 5-0

Question 342

dra suturer

Answer 342

1 vecka – ansikte, hals, skalp 10 dagar – övre extremitet, ventralt bålen 2 veckor (12-20d) – nedre extremitet, ryggen

Question 343

Vad innebär begreppet sekundärläkning?

Answer 343

såret får läka av sig självt med hjälp av adekvat sårvård (vävnadsnybildning som överbryggar defekt i hud och underliggande vävnad)

Question 344

50 årig kvinna, akut buksmärta, illamående, kräkning, talbar, inte påtagligt cirkulatoriskt påverkad buk: ngt uppdriven, palpationsöm, släppöm diagnos

Answer 344

akut pankreatit -pga inflammatorisk process, smärtanamnes, duration, symtom ej bild av diagnos med mer cirkulatorisk påverkan samt allmänpåverkan ex : -brustet aortaaneurysm: cirkulatoriskt påverkad, rökning och kärlsjukdom riskfaktor -blödande duodenalulkus: ingen anamnes på blödning (varken kräkning, allmänpåverkan eller mörk avföring/blod i avföringen) -tarmischemi: ökad risk känd kärlsjukdom eller rökning, kortare anamnes

Question 345

Vilken undersökning är nu bäst, för att ta reda på genesen till akut pankreatit?

Answer 345

ultraljud lever, gallvägar och pankreas pga CT-buk och MR-buk är inte bäst för gallvägsdiagnostik CT buk kan vara användbart vid oklar diagnos, ex epigastriell buksmärta utan amylasstegring >3 ggr referens

Question 346

orsaker akut pankreatit

Answer 346

2 vanligaste: gallsten och alkohol andra: -autoimmun, idiopatisk, Post-ERCP, läkemedel, infektion (bakterie/virus), hyperkalcemi, hypertriglyceridemi, trauma, tumör

Question 347

diagnoskriterier akut pankreatit

Answer 347

Minst 2 av följande - Buksmärta övre delen av buken (epigastriell smärta) - Amylas >3 ggr referensvärdet -Radiologiska tecken på akut pankreatit (CT-buk)

Question 348

Radiologi vid pankreatit på akutmottagningen. Vilka bilddiagnostiska metoder överväger du? Resonera kring för- och nackdelar.

Answer 348

ultraljud vs DT-buk. MR buk görs ej på Akutmottagningar. ULTRALJUD: FÖRDELAR: -Ultraljud är bättre på att visualisera gallstenar av olika genes och cholecystit än DT buk. -Patienten strålbelastas ej och det blir inte kontrastbelastning med vanligt ultraljud. NACKDELAR: -användarberoende -patientberoende; en kraftigt byggd patient (särskilt intraabdominellt fett) är generellt svårare att få tolkningsbara bilder på. DT BUK FÖRDELAR: -DT-buk är bättre val hos patienter där man kan misstänka annan genes såsom tumör, pankreatit, ulcus med perforation -Överviktiga patienter är lättare att visualisera inflammatoriska förändringar på då detta syns i intrabdominellt fett vilket gör att en del frågeställningar som cholecystit, pankreatit, appendicit kan besvaras även utan kontrast. NACKDELAR -strålbelastning och kontrastbelastning beroende på frågeställning (ileus och njurstensfrågeställningar kan besvaras utan kontrastbelastning). DT och ultraljudskompetens finns inte tillgängligtnattetid på alla akutmottagningar.

Question 349

handläggning akut pankreatit

Answer 349

vätska Ex. ringeracetat (ofta 2500-4000ml första 24h) Smärtlindring Ex. morfin 2,5-5 mg iv Nutrition-helst peroralt eller enteralt via nasogastrisk sond syrgas pankreatitkontroller: VP, timdiures (KAD), smärta, p-glukos -VP var 4:e timme ev. V-sond ab vid pos odling eller radiologiska infektionstecken behandling utlösande faktor -ex gallsten->laparoskopisk kolecystektomi

Question 350

hyperkalcemi- akuta behandlingar

Answer 350

beroende på genes sätt ut alla lm som höjer ca2+ (tiaziddiuretika, kalk, vit D, litium) vätska (ringeracetat eller NaCl - 4-6L första dygnet) -späda ut Ca2+ i blodet och kissa ut mer Ca2+ -ersätta vätskeförluster calcitonin iv -ger snabb ca2+ sänkning -max 3 dygn Hämmar osteoklastisk skelettnedbrytning samt ökar kalciumutsöndringen via urinen bisfosfonater iv (zolendronsyra) -hämmar osteoklastaktivitet (interferar med deras cellmetabolism->apoptos)->minskad skelettnedbrytning->mindre Ca2+ i blodet -effekt först efter 3-5dygn RANKL-hämmare (denosumab) -ffa vid malignitet furix vid övervätskning kortison -ffa vid granulomatos, hematologiska maligniteter, sarkoidos och Vit-D-intox -hämmar produktion av aktivt Vit D->hämmat kalciumupptag via tarmen, minskad skelettnedbrytning och minskad ca2+ återupptag via njurarna op vid primär hyperparatyreoidism

Question 351

mekanism RANKL-hämmare -ex. denosumab

Answer 351

Binder upp och blockerar RANKL ○ ->binder inte till RANK på osteoklaster Hämmar osteoklastutveckling, -differentiering, -aktivering och överlevnad->minskad bennedbrytning

Question 352

Om patienten med akut pankreatit försämras det närmaste dygnet, motivera vilka två dränage som kan vara aktuella att ordinera.

Answer 352

1. V-sond – avlasta GI-systemet och minska risken för aspiration 2. KAD – för urinmätning för bedömning av perifer cirkulation och patients njurfunktion

Question 353

tre komplikationer i samband akut pankreatit.

Answer 353

pankreasabscess, pankreasnekros, vätskeansamling, blödning, pankreascysta, multiorgansvikt (diabetes mellitus, exokrin insufficiens, andningssvikt, njursvikt, hjärtsvikt)

Question 354

två kriterier som krävs, för att vårda patienten på en högre vårdnivå vid akut pankreatit

Answer 354

cirkulationssvikt och organsvikt (lungor, hjärta, njurar, cerebral) eller sepsis eller hypovolemi, hypotension eller stöd med av vätskemonitorering med iv ven- och artärtryck

Question 355

försämrad akut pankreatit med lokala komplikationer och ökat CRP och LPK, temp, sänkt bt, ökad puls tre ordinationer, eller undersökningar är nu aktuella för denna patient? Motivera varför?

Answer 355

krävs insättning av antibiotika iv (inflammationen har övergått i komplikation i form av en infektion) värdering av nutritionsstöd (det har gått närmare en vecka och behov av nutrionsstöd är väsentligt som del i patientens behandling och möjlighet till återhämtning) CT buk med iv kontrast (för att diagnostisera eventuell infektionsgenes såsom ex begynnande abscess eller nekros)

Question 356

anatomi: a hepaticus communis och a lienalis

Answer 356

se bild

Question 357

Det finns olika möjligheter till dränage av pankreatitiorsakad abscess. Ge två exempel.

Answer 357

perkutant med CT-ledd punktion eller EUS (endoskopiskt ultraljud via magsäcken).

Question 358

Om nu ultraljudet över lever, gallvägar och pankreas, som patient gjorde i början av insjuknandet istället hade visat gallstenar i gallblåsan, när hade det varit aktuellt att göra en kolecystektomi?

Answer 358

helst inom samma vårdtid, eller så snart som möjligt, när patienten är i operabelt skick.

Question 359

80 årig kvinna, sökt akut tsm med sin dotter pat vandrar planlöst på us rummet, förvirrad, plockig, svårt att samtala med, ej orienterad till tid, rum eller person, ev hallucinationer frisk, inga lm vad göra för att få mer anamnes

Answer 359

be dotter komma in på rummet->kan lugna ner pat samt kan få anamnes från anhörig

Question 360

80 årig kvinna, sökt akut tsm med sin dotter pat vandrar planlöst på us rummet, förvirrad, plockig, svårt att samtala med, ej orienterad till tid, rum eller person, ev hallucinationer frisk, inga lm symtomdebut 1 vecka sedan stökig på nätterna diagnos, motivera

Answer 360

Diagnos: akut konfusion med psykotiska symtom. 1p. Motivering: Äldre dam. Snabbt insjuknande. Ej orienterad. Plockig/orolig/desorganiserad. ev hallucinerar1p

Question 361

pat med akut konfusion med psykotiska, vill inte vara kvar på psykiatriska akuten .Dottern undrar om de kan komma tillbaka om några dagar? vad svarar du och din åtgärd? motivera

Answer 361

nej, pat måste stanna för vård pga allvarlig konfusion kan vara ett livshotande tillstånd och oftast orsakas av somatiska orsaker -måste vårdas Vårdintyg 1p. Korrekta kriterier; -Allvarlig psykisk störning: Svår konfusion med psykotiska symtom. -Potentiellt livshotande tillstånd, har ett oundgängligt slutenvårdsbehov -vägrar psykiatrisk vård. 1p

Question 362

pat med allvarlig konfusion med psykotiska symtom som du ska utfärda vårdintyg på enligt LPT har rymt från psykiatriska akuten. Vad bör din åtgärd vara i det här läget?

Answer 362

Begära en polishandräckning för transport till sjukhus efter utfärdat vårdintyg. 1p -kan göras av legitimerad läkare i allmän tjänst (dvs behöver inte vara specialist inom psykiatri)

Question 363

får du någonsin ordinera tvångsåtgärder (ex. fastspänning, tvångsmedicinering) på en patient där intagningsbeslut ej är fattat? Motivera

Answer 363

Ja. 0.5p Men först efter att kvarhållningsbeslut fattats 0.5p kvarhållning: behöver inte vara legitimerad läkare utan räcker att är underläkare och är anställd på psykiatrisk klinik

Question 364

Hur ser regelverket ut för medicinering enligt paragraf 6a? (dvs vid beslut om kvarhållen pat men inte intagningsbeslut enligt LPT ännu tagits)

Answer 364

Man får endast administrera kortverkande mediciner pga de ska inte längre ha effekt ifall pat inte tas in på LPT depottabletter får därmed inte ges

Question 365

Vilken grupp av läkemedel rekommenderas i första hand vid allvarlig konfusion hos äldre.

Answer 365

Neuroleptika i låg dos är förstahandsval. 1p -ex haloperidol (haldol) OBS! Bensodiazepiner kan förvärra konfusionen.

Question 366

allvarlig konfusion karaktäristika

Answer 366

agitation och psykotiska inslag

Question 367

Ge en rimlig ordination av ett läkemedel för behandling av allvarlig konfusion. Motivera ditt val av preparat på ett korrekt sätt, ange en rimlig dosering och hur läkemedlet ska administreras

Answer 367

Haloperidol 1 mg 0.5p (alt olanzapin 5mg) Kortverkande. Låg dos. dosen kan upprepas vid otillräcklig effekt. Kan ges som muskulär injektion om pat vägrar medicinering per os, så läkemedlet måste finnas som kortverkande muskulär injektion förstahand: per os andrahand: intramuskulärt

Question 368

icke farmakologiska åtgärder för att lugna psykomotoriskt agiterad pat

Answer 368

lugn, stimulireducerad miljö, omvårdnad, personal på plats, visa respekt för patientens integritet och fysiska utrymme, inte provocera, prata med pat, vara tydlig och kortfattad, identifiera pats önskemål och känslor, lyssna noga, undvika konfrontationer, sätta tydliga gränser, erbjuda valmöjligheter

Question 369

säkerhetsaspekter när vårdar psykiskt agiterad pat

Answer 369

viktigt att garantera såväl patientens som medpatienters och vårdpersonalens säkerhet. -utsätta sig för osäkra situationer som exempelvis att vara ensamma med en agiterad patient i ett stängt rum eller med begränsade utrymningsmöjligheter -Potentiellt farliga föremål skall tas bort. -Man skall hålla ett säkert avstånd till patienten och respektera dennes personliga utrymme.ångvarig eller intensiv ögonkontakt kan upplevas som hotfull, likaså konfrontativt språk och kroppshållning som t ex korsade armar eller osynliga händer. -Man bör inte intervjua agiterade patienter om man är ensam.

Question 370

Varför administreras akuta läkemedelsbehandlingar ofta intramuskulärt inom psykiatrin? 1p

Answer 370

Vanligtvis finns ingen tillgång till intravenös infart. Svårt att sätta en infart på exempelvis en mycket agiterad patient. Risk att de sliter ut infarten. 1p

Question 371

vilken muskel ges vanligtvis intramuskulära injektionerna inom psykiatrin? Motivera båda dina svar på ett korrekt sätt. 1p

Answer 371

Sätesmuskulaturen. Stor muskel och det är relativt liten risk att skada nerver/blodkärl. 1p

Question 372

vanligaste orsakerna konfusion hos äldre

Answer 372

infektion (1p) urinretention, förstoppning, läkemedel, demens, stroke, diabetes mellitus, smärta, ny miljö (1p)

Question 373

Finns det skillnader i hur hallucinationer vanligtvis ter sig vid konfusion respektive psykossjukdom?

Answer 373

Vanligare med synhallucinationer vid konfusion än vid psykossjukdom

Question 374

pat med allvarlig konfusion i form av utåtagerande samt synhallucintationer om samtidig hög alkoholkonsumption misstanke om diagnoser?

Answer 374

Delirium Tremens Wernickes encefalopati

Question 375

farmakologiska behandlingen vid ett akut delirium tremens

Answer 375

bensodiazepiner -högdos -iv -diazepam 10mg, upprepas till pat somnar -om pat ej somnar->tillägg haloperidol -kan behöva sövning

Question 376

farmakologiska behandlingen vid wernickes encefalopati

Answer 376

tiamin iv högdos 3 ggr per dag maxdos 1500mg/dag därefter nedtrappning och övergång till peroral behandling om ej effekt: kan bero på hypomagnesemi->ge mg2+ iv

Question 377

triad wernickes encefalopati

Answer 377

konfusion, ataxi (balanssvårigheter), ögonsymtom (diplopi, pareser, nystagmus)

Question 378

konfusion, fluktuationer, parkinsonism, synhallucinationer, sömnstörningar diagnos

Answer 378

lewykroppsdemens

Question 379

Vad behöver du särskilt beakta vid behandling av agitation hos patienter med Lewy-Body demens? Motivera.

Answer 379

Man bör vara försiktig med neuroleptika ex haloperidol, olanzapin, risperidon 0.5p LBD-patienter är ofta mycket känsliga för neuroleptika-biverkningar. 0.5p

Question 380

orsaker falltendens

Answer 380

- Läkemedel (nyinsatta preparat med yrsel eller blodtryckssänkning som biverkan)? - Blodtryck. Pågår antihypertensiv behandling? Är överbehandling tänkbar? Har blodtryck endast blivit uppmätt liggande eller sittande, ej i stående? Vid val av behandling har man enbart utgått utifrån blodtryck uppmätta hos doktorn (vitrockshypertoni)? - Hjärta. Har det noterats att hjärtat slagit oregelbundet (arytmi)? Har mycket långsam puls noterats (bradyarytmi t ex AV block III)? Har mycket snabb puls noterats (takyartytmi t ex hastigt förmaks- eller ventrikelflimmer)? Nytillkomna bröstsmärtor (färsk hjärtinfarkt?)? Känd aortastenos? - Eventuell svaghet i extremitet (stroke? peroneuspares dvs. droppfot)? - Nedsatt känsel i fötter (polyneuropati? diabetesneuropati?) - Neurologisk sjukdom med ataxi (Mb Parkinson, hydrocephalus)? - Hög alkoholöverkonsumtion och/eller annat missbruk - Nedsatt syn med risk för snubbling -förvirring/konfusion (demens, infektion, intox alkohol/droger, lm, PD)

Question 381

undersöker avseende på hennes falltendens ange 4 i sammanhanget viktiga kroppsundersökningar som du önskar göra. Var specifik och motivera.

Answer 381

- Neurologisk undersökning (gångmönster, muskelstyrka och -tonus, Romberg, pupillstorlek och -reaktioner, Babinski- diffar: stroke, PD, normaltryckshydrocefalus) - Kontroll av synskärpa (synfel sosm orsak) - Puls och blodtrycksmätning (lågt bt som orsak) - Ortostatiskt prov (lågt bt som orsak ex pga överbehandling av bt sänkande lm) - Hjärtauskultation (blåsljud som talar för aortastenos? Arytmi? bradykardi?) - Hud (blåmärken, i så fall lokalisation?)

Question 382

2 icke-farmakologiska råd du ger till pat för att minska fallrisken till följd av snubbling?

Answer 382

-Rekommendera god belysning (för att minska risken för att pat inte ser sådant som kan snubblas på). - Se till att inte lösa mattor finns där hon brukar gå (ta bort mattorna eller lägg halkskydd under mattorna). - Värdera skor (träskor eller andra icke-stabila inneskor/tofflor bör ersättas med stadiga inneskor) - Se till att lösa elektriska sladdar inte medför ökad risk för snubbling. - Vid tendens att snubbla över dörrtrösklar rekommendera att dessa tas bort. 0,5 p

Question 383

frågor för att värdera dehydrering

Answer 383

törst (ökad törst vid dehydrering) miktionsmängder (minskade vid dehydrering) färg på urinen (mörkare, mer koncentrerad urin vid dehydrering)

Question 384

kliniska tecken dehydrering

Answer 384

muntorrhet, ökad törst, nedsatt hudturgor, blek, torra slemhinnor, minskad urinproduktion, mörkare urin, insjunkna ögonglober, mörka ringar runt ögonen, halonering, viktnedgång om grov dehydrering lågt bt, ökad HF

Question 385

klinisk us dehydering

Answer 385

mun och svalg: torra slemhinnor puls: ökad- kompensera för lågt bt (öka cardiac output) bt: minskat hud: nedsatt hudturgor kapillär återfyllnad: förlängd

Question 386

labbprover dehydrering

Answer 386

Hb- ökat (pga utgör större konc av blodvolymen vid dehydrering) krea - ökat pga lägre GFR->mer kvar i blodet jämför tidigare värden

Question 387

seponering lm vid dehydrering- ex

Answer 387

metformin, SGLT-2-hämmare, tiaziddiuretika, enalapril, MRA metformin: pga risk för ackumulering->risk laktacidos tiaziddiuretika: pga ökad risk förvärrad dehydrering och ännu lägre bt med cirkulationspåverkan SGLT-2-hämmare: pga ökad risk förvärrad dehydrering och ännu lägre bt med cirkulationspåverkan ACE-hämmare: pga ökad risk förvärrad dehydrering och ännu lägre bt med cirkulationspåverkan samt risk för ackumulering MRA: pga ökad risk förvärrad dehydrering och ännu lägre bt med cirkulationspåverkan

Question 388

orsaker diarré hos äldre

Answer 388

- Infektion (med virus, bakterier eller parasiter) - Intag av bristfälligt förvarad mat eller dryck->bakterietillväxt och toxinproduktion - Genomförd antibiotikakur ledande till clostridieöverväxt - Förstoppningsdiarré - Läkemedelsbiverkan - Överanvändning av laxermedel - Malignitet - Överkonsumtion av alkohol

Question 389

diarré definition

Answer 389

lös avföring 3 eller fler gånger per dygn

Question 390

anamnes diarré

Answer 390

avföringsfrekvens, mängd, färg, konsistens (bristol), blod miktionsvanor, sveda, inkontinens andra symtom buksmärtor sjukdomar, lm feber, infektionssymtom, nyligen varit utomlands, andra i omgivningen sjuka, restaurangbesök nya lm, antibiotikabehandling nyligen hereditet kolorektalcancer, celiaki, IBD vanor: fysisk aktivitet, kost, sömn

Question 391

dehydrering och diarré labbprover och/eller us

Answer 391

initialt: prover -blodstatus, Na, K, krea, CRP, beta-hydroxybutyrat (blodketon), urinsticka, allmän faecesodling och cystor/maskägg faeces

Question 392

Vilka åtgärder vidtar du efter det att du fått odlingssvaret om förekomst av campylobakter i faeces?

Answer 392

Smittskyddsanmäla via SmiNet och ge förhållningsregler (men inte ordinera någon antibiotikabehandling då symtomen redan gått tillbaka spontant)

Question 393

Campylobacter jejuni

Answer 393

gramneg, stav ffa spridning via kontaminerad föda ex kyckling hög smittsamhet: ca 300-400 bakterier krävs för att bli smittad inkubationstid: 24-48h behandling: makrolid ex erytromycin sätt ut behandlingar: -som hämmar njurfunktionen eller som dehydrerar pat (tiaziddiuretika, ACE-hämmare, MRA, metformin (risk laktacidos vid dehydrering)) -PPI (pga om sätter ut PPI->pH riskerar att öka->campylobacter överlever bättre->ökad risk för infektion)

Question 394

campylobacterinfektion: förhållningsregler och hygienråd

Answer 394

- Du ska inte arbeta när du har diarré. - Tvätta händerna ordentligt efter toalettbesök, innan du hanterar livsmedel och före måltid. - Använd flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk. - Håll toalettstol och tvättställ rengjorda. - Om blöjbarn är smittbärare, tvätta händerna noga efter blöjbyten. Håll skötbordet väl rengjort. Använda blöjor paketeras i plastpåse, som slängs med vanliga sopor. - Du ska inte bada i pool/bassäng så länge du har diarré. - Barn med diarré ska inte vara på förskola, men de kan som regel återgå till barnomsorgen när de är helt besvärsfria. -Arbetar du med oförpackade livsmedel är du skyldig att omedelbart meddela din arbetsledare om din smitta.

Question 395

spinal stenos

Answer 395

=förträngning i spinalkanalen i ryggraden - Beror ofta på diskarna mellan kotorna har sjunkit ihop pga degenerativa processer ->nerverna i ryggraden kläms orsaker: -diskdegeneration -diskbråck -spondylos -kotglidning

Question 396

symtom spinal stenos

Answer 396

smärta (rygg, nacke, extremiteter) -strålar ut i extremiteter sensorisk påverkan: domningar, känselbortfall motorisk påverkan: spastisk pares -muskelsvaghet, spasticitet, hyperaktiva reflexer, babinksis pos balanssvårigheter urin- och tarmsvårigheter -vid uttalade besvär

Question 397

spinal stenos smärta

Answer 397

rygg, nacke extremiteter ökar när -står eller går eller ligger ner minskar när -böjer sig framåt (pga mer plats i spinalkanalen i ryggen skapas) -sätter sig ner (pga mer plats i spinalkanalen skapas)

Question 398

diffar spinal stenos

Answer 398

claudicatio intermittens, artros (ffa höftledsartros), perifer neuropati (ex. pga diabetes, B12 brist), stroke med neurologiska symtom, MS, lumbago, ischias, tumör

Question 399

spinal stenos behandling

Answer 399

icke kirurgisk: -smärtlindring: paracetamol, NSAID eller ev lm mot neuropatisk smärta (gabapentin, pregabalin) -rörelseträning med fysio kirurgisk: op -dekompression (=vidgning av spinalkanalen och/eller foramina) -ev borttagande av diskbråck indikation: smärtan sätter ned livskvalitén och/eller gångförmågan är tydligt begränsad

Question 400

lumbago

Answer 400

ländryggssmärta

Question 401

rizopati vs myelopati patofysiologi

Answer 401

rizopati (nervrotssjukdom) -vid foraminal stenos pga perifer nervrotskompression (påverkan 2:a ordningens motorneuron (nedre motorneuron i ryggmärgen) eller distalt om det (nervrot eller perifer nerv) myelopati -vid spinal stenos pga kompression av ryggmärgen i spinalkanalen pg påverkan/skada på kortikospinala banan eller 1:a ordningens motorneuron)->minskad descenderande inhibition på reflexer

Question 402

rizopati vs myelopati symtom

Answer 402

rizopati -smärtutstrålning, parastesier och känselnedsättning motsvarande innerverat dermatom -slapp pares i muskler för påverkad nervrot -nedsatt reflex motsvarande aktuell nervrot -Ev. muskelatrofi myelopati -sensorisk påverkan: domningar, känselbortfall -inte lika mkt smärta som vid rizopati -nedsatt proprioception (fumlighet, balanssvårigheter) -spastisk pares distalt om påverkad medullanivå: spasticitet, muskelförsvagning, hyperreflexi, pos babinski, klonus

Question 403

röda flaggor ryggsmärta

Answer 403

konstant smärta, inkl nattlig smärta feber (cancer, infektion i ryggen) tidigare cancersjukdom reumatologisk sjukdom trauma osteoporos ryggsmärta hos barn smärta eller smärtdebut efter 55 års ålder B-symtom (feber, nattliga svettningar, viktnedgång) urinretention (cauda-equina syndrom) systemisk kortisonbehandling

Question 404

20 årig kvinna, upprepade otitier som barn, frisk annars nu gulaktig sekretion från hörselgång, öronvärk, lätt klåda, lätt nedsatt hörsel diffar

Answer 404

extern otit, akut mediaotit med perforation, kronisk otit med exacerbation, vaxpropp med sekundärinfektion

Question 405

20 årig kvinna, upprepade otitier som barn, frisk annars nu gulaktig sekretion från hörselgång, öronvärk, lätt klåda, lätt nedsatt hörsel åtgärd vc

Answer 405

rensugning av sekret från hörselgången -för att kunna inspektera trumhinnan och hörselgångsvägg mha öronmikroskop

Question 406

extern otit symtom och kliniska fynd

Answer 406

klåda, smärta/ömhet i hörselgång ev även på och bakom ytterörat, sekretion från örat, hörselnedsättning otoskopi: -rodnad och svullen hörselgång -sekretion i hörselgång -normal trumhinna (tyder på att besvären sitter i hörselgången)

Question 407

behandling extern otit med riklig sekretion, måttlig svullnad av hörselgångsväggen samt avsaknad av trumhinneperforation efter öronsugning på VC. Motivera val av behandling

Answer 407

Alsolsprittamponad är det mest lämpliga alternativet initialt. När svullnad gått tillbaka och sekretion minskat kan örondroppar med mild glukokortikoid+ ab: Terracortril med Polymyxin B droppar ordineras.

Question 408

preventiva råd minska risk recidiv extern otit

Answer 408

-undvik att peta i hörselgången t.ex. med topz - undvik långvarig användning av hörlurar som man stoppar i öronen - vid simning/dykning överväg att använda proppar som förhindrar att vatten tränger in i hörselgångar. Vid duschning kan fetvadd användas. - vid stor tendens till vaxbildning kan vaxlösande medel t ex Revaxör användas

Question 409

fynd talande för extern otit

Answer 409

- Tidigare episoder av extern otit - själv noterat ömhet vid tryck mot den del av öronbrosket som ligger framför hörselgången - långvarig användning av in-ear eller tättslutande on-ear hörlurar - överdriven användning av topz - återkommande simning/dykning - Klåda -samsjuklighet psoriasis eller dermatit

Question 410

syrgas vid trauma-ordination

Answer 410

10-15L/min syrgas med traumamask

Question 411

vanlig ordination smärtstillande akut vid trauma

Answer 411

Injektion morfin 1mg/ml 5ml intravenöst

Question 412

breddökat mediastinum på lungrtg bedside -vad betyder? -diff akut kopplat till trauma samt hur gå vidare i akuta läget -diff generellt vanligaste orsaken i övrigt

Answer 412

diff akuta: aortadissektion samt pneumomediastinum (orsakas av att alveoli i anslutning till mediastinum rupturerar på grund av tryckskillnader pga trachealruptur) -viktiga att utesluta akut -gå vidare med CT-trauma vanligaste generella orsaken: intrathorakal struma andra orsaker: lymfom, metastas (lungor, GI), cystor, missbildningar, infektioner OBS: Röntgen pulm, framför allt i liggande är en dålig undersökning med avseende på patologi i mediastinum

Question 413

risk med ett inklämt ljumskbråck?

Answer 413

ileus och därefter tarmischemi pga tillsnörpning av cirkulationen till tarmen -> ev tarmnekros pga upphävd cirkulation

Question 414

försöka reponera ljumskbråcket. Beskriv hur du går tillväga och redogör för vilka två läkemedel med olika verkningsmekanism, som är lämpliga att ordinera

Answer 414

först->lm: -smärtstillande, t.ex morfin 5mg iv -muskelavslappnande bensodiazepin, ex diazepam 5mg iv pat ligger ner lägger på ett tryck mot knölen (utsidan av bråcket) med sina händer och försöker trycka bråcket snett uppåt genom öppningen i bukväggen. Efter lyckad reponering av bråcket ska patienten observeras i 8–12 tim för att upptäcka ev. ischemi och perforation av det inklämda avsnittet av tarmen

Question 415

Hur stor andel av män får ljumskbråck någon gång under sitt liv?

Answer 415

en fjärdedel (1/4)

Question 416

risker med att opereras för ljumskbråck? Redogör för komplikationer kortsiktigt och på längre sikt.

Answer 416

kortsiktigt: smärta, blödning, infektion, ischemisk orkit (skada vas deferens och blodförsörjning till testikeln) Långsiktigt: nervskada (nervsmärta, nedsatt sensorik) och recidiv

Question 417

Vilken anatomisk struktur markerar gränsen mellan mediala och laterala ljumskbråck? Namnge den.

Answer 417

De inferiora epigastrikakärlen: Arteria och vena epigastrica inferior

Question 418

röntgen: subkapsulärt leverhematom, grad I som mäter 3x5cm i diameter och är <1cm tjockt. Hur tänker du att det bör handläggas? Redogör för närmsta dygnet och på sikt.

Answer 418

kontroll Hb första dygnet men på sikt behöver man inte följa upp en grad I leverskada (mindre leverskador) med ytterligare kontroller eller röntgenundersökningar

Question 419

Richterbråck och vad är risken med den typen?

Answer 419

Richterbråck är när en bit av tarmen fastnar i en öppning i bukväggen, dvs endast en del av tarmväggen klämts in och eventuellt strangulerats. Det kan leda till en tarmväggsperforation och peritonit. Bukväggsdefekter kan skapas iatrogent efter minimalinvasiv kirurgi, t.ex vid appendicit med påföljande laparoskopisk appendektomi där man kan få svagheter och defekter i bukväggen efter de laparoskopiska instrumentens porthål.

Question 420

commotiokontroller (hjärnskakning) vid trauma om gjort CT-trauma tidigare utan tecken på intrakraniella skador?

Answer 420

nej, pga tidigare CT-trauma inte påvisat intrakraniella skador ev. Hb kontroll i detta fallet pga pat hade litet subkapsulärt hematom på rtg (leverskada grad 1)->se att han inte blöder ytterligare

Question 421

. När det gäller gallsten hos patienter. Vad specifikt vill du fråga om i anamnestagandet? Ange två relevanta frågor.

Answer 421

-ärftlighet gallsten -äta all sorts mat utan problem (fet mat->besvär, talar för gallstensproblematik) -haft tidigare besvär från gallblåsan

Question 422

Vilken åtgärd föreslår du när det gäller gallstenar i gallblåsan som bifynd på röntgenundersökningar?

Answer 422

För någon som aldrig har haft besvär räcker det med information enbart. Om patienten får problem med återkommande smärta, vanligast under höger arcus och bandformat över övre delen av buken, ibland med utstrålning mot ryggen och/eller höger axel skall man söka vård -kan då vara aktuellt med ERCP med sfinkterotomi och stenextraktion eller kolecystektomi

Question 423

Hur vanligt det är med gallsten hos män och kvinnor i sverige?

Answer 423

20% av männen och 30% av kvinnorna äldre än 40 år har gallsten eller har opererats för gallsten

Question 424

förstorad sköldkörtelhalva på vänster sida. Vilken undersökningsmetod är förstahandsvalet för utredning av förändringar i sköldkörteln?

Answer 424

Palpation följt av ultraljud av sköldkörteln är den bästa undersökningen och man bör punktera för cytologi om kriterier för punktion uppfylls. Man ser förändringar betydligt bättre med ultraljud än med t.ex. CT.

Question 425

Efter finnålscytologi från en förändring i sköldkörteln får man ett svar enligt en skala som heter Bethesda Vad ger Bethesdaskalan för information efter punktion för cytologi av sköldkörteln?

Answer 425

Bethesda är en 6-gradig skala Bethesda 1: ej diagnostiskt material (cytologi) -man behöver göra om punktionen Bethesda 2 betyder benign cytologi (godartat) Bethesda 3-6 är atypi av ökad grad Bethesda 3 svårbedömd atypi Bethesda 4 follikulär neoplasi eller misstanke om follikulär neoplasi Bethesda 5 är misstänkt malignt Bethesda 6 är malignt

Question 426

misstanke karpaltunnelsyndrom hos pat efter trauma (smärta, känselnedsättning) vidare utredning

Answer 426

slätröntgen av handen inklusive handled samt akut kontakt och remiss till handkirurg för op

Question 427

Vad bör utöver upprepad blodtrycksmätning ingå i en basal hypertoniutredning? Ange fyra delmoment i status och fyra relevanta lab. analyser.

Answer 427

Status: Blodtrycksmätning i bägge armarna, samt i ben. Palpation av radialispuls i bägge armarna och radialis- och femoralispuls samtidigt. Auskultation av hjärta, buk och njurartärer Ögonbottenfoto Lab analyser: Blodstatus (Hb, EVF), elektrolyter (Na + K), kreatinin med eGFR, urinsticka, blodglukos och lipidstatus. Överväg PEth.

Question 428

Nämn en avbildande undersökning för att med större säkerhet kunna utesluta en sekundär renovaskulär hypertoni?

Answer 428

Ultraljud av njurar och njurartärer för att utesluta njurartärstenos.

Question 429

Vilka fyra hormonella diagnoser är aktuella och vilka prover tar du för att utesluta dem?

Answer 429

Hyperaldosteronism: Aldosteron och renin med AR kvot Cushings sjukdom: kortisol (salivprov på kvällen eller blodprov på morgonen) feokromocytom: metylkatekolaminer (metoxy-adrenalin och metoxy-noradrenalin) hypertyreos/tyreotoxikos: fT4 och TSH

Question 430

Ge förslag på tre viktiga livsstilsförändringar i patientens fall och lämplig tilläggsmedicinering -pat övervikt, hyperlipidemi, ohälsosam kost, låg fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumption står på v Enalapril/hydrochlortiazid, 20 mg/12,5 mg x1 och Metoprolol, 50 mg x1

Answer 430

Se över kosten (hälsosammare (mer grönsaker, fibrer och medelhavskost, mindre socker, fet mat, rött kött inklusive att reducera lakrits- och saltintaget), att börja med daglig motion och minska alkoholkonsumtionen. Du ordinerar i tillägg en kalciumreceptorblockare (Amlopidin 5mg dagligen)

Question 431

Vad är målvärdet för blodtrycksbehandlingen för en 41-årig kvinna och vilken ytterligare typ av blodtryckssänkande medicin kan ges? står på: Enalapril/hydrochlortiazid, 20 mg/12,5 mg x1 och Metoprolol, 50 mg x1 samt amlodipin 5mg x 1

Answer 431

målvärde <140/90mmHg mottagningsbt MRA (mineralkortikoidreceptorantagonist) -ex spironolakton 50mg x 1

Question 432

Vilken ytterligare utredning bör du också remittera henne till för att på sikt nå målvärdet med tanke på att hon snarkar och ibland har andningsuppehåll på natten?

Answer 432

Remiss skickas för utredning av ett eventuellt sömnapnésyndrom.

Question 433

Vad är kriteriet för att ett obstruktivt sömnapnésyndrom (OSA) föreligger?

Answer 433

Ett OSA föreligger vid ett AHI (Apné-Hypopné Index) med 5 eller fler obstruktiva apnéer/hypopnéer/timme AHI: genomsnittligt antal apnéer och hypopnéer per timme sömn

Question 434

us utredning obstruktiv sömnapné

Answer 434

nattlig andningsregistrering (NAR)

Question 435

diffar snarkning

Answer 435

om vuxen: -sömnapné - Nästäppa, pga: ○ Septumdeviation ○ Näspolyper ○ Slemhinnesvullnad ○ Conchahypertrofi ○ Mer sannolikt om vuxen - Tungbasens storlek och position under sömn ○ Sannolikt orsak om vuxen - Tonsillhypertrofi ○ Osannolik om vuxen - Epifarynxprocess (ex. adenoid) ○ Osannolik om vuxen Om barn - Nästäppa, pga: ○ Septumdeviation ○ Näspolyper ○ Slemhinnesvullnad ○ Conchahypertrofi ○ Mindre sannolikt om barn - Tungbasens storlek och position under sömn ○ Mindre sannolikt orsak om barn - Tonsillhypertrofi ○ Sannolikt om barn - Epifarynxprocess (ex. adenoid) Sannolikt om barn

Question 436

komplikationer och risker med obstruktiv sömnapnésyndrom

Answer 436

hypertoni, stroke

Question 437

Riskfaktorer OSA

Answer 437

ökad ålder övervikt, fetma stora tonsiller stor tunga

Question 438

behandling OSA

Answer 438

CPAP -1:hand vid högt AHI, obesitas eller betyande komorbitet apnébettskena -Vanligt vid lindrig/måttligt förhöjt AHI eller om pat inte vill ha CPAP Svalgkirurgi -Bäst effekt vid tonsillhypertrofi -Tonsilloperation (tonsillektomi) eller UPPP (uvulopalatopharyngoplastik) Viktreduktion -vid sömnapne pga obesitas -samtidig som annan behandling -livsstilsprogram: kost, motion positionsbehandling -Vid uttalad positionsberoende OSA Oftast apnéer om ligger på rygg

Question 439

För att ta reda på om förträngande process, ex förstorad adenoid, i epifarynx, 3 metoder, beskriv dessa

Answer 439

epifarynxspegel fiberoskopi CT

Question 440

Akutella diagnoser vid förträngande process i epifarynx

Answer 440

adenoid -ffa om litet barn -op: adenoidektomi juvenilt angiofibrom -ungdomsåren -benign tumör -förekommer i princip bara hos pojkar -andra symtom mer än sömnapné: näsblödningar (kraftiga, repetitiva) tsm med snarkningar

Question 441

smärta i område dermatom s1- vilken reflex påverkad troligtvis

Answer 441

akillesreflex

Question 442

lokalisation nervrot relaterat till sin kota

Answer 442

Översta spinalnerven- C1->går ut mellan atlas och nackbenet C2 går ut mellan cervikalkota 1 och cervikalkota 2 Ner till C8 Därefter enklare: Varje spinalnerv passerar under kota med samma namn Ex. T10 går ut under thorakalkota 10

Question 443

ryggrad kotor

Answer 443

24 kotor -7 cervikala -12 thorakala -5 lumbala samt sakrum och coccyx

Question 444

varför viktigt utesluta cauda equina syndrom

Answer 444

pga trycket på nerverna vid CES måste avlägsnas kirurgiskt för att minska risken för irreversibla skador (bestående tarm- och miktionsdysfunktion)

Question 445

behandling CES

Answer 445

kirurgiskt: Operera bort diskbråck som orsakar CES

Question 446

symtom CES

Answer 446

- Ryggvärk/ryggsmärta - Utstrålad smärta ut i benen (bilateral ischias) - Ridbyxeanestesi ○ Känselnedsättning § Insida lår § Perineum (underlivet) § Perianalt - Ändrade avföringsvanor ○ Ex. avföringsinkontinens ○ Pga relxerad sfinktertonus - Urinretention, kissar inte, problem med vattenkastning ○ Pat känner sig inte kissnödig pga känselnedsättning underlivet

Question 447

CES etio

Answer 447

Lumbala och sakrala nervrötter komprimeras/skadas ->påverkan lumbala och sakrala spinalnerver oftast pga diskbråck

Question 448

kliniska fynd us vid CES

Answer 448

ridbyxeanestesi SLR-test: pos bilat svaghet eller kan inte stå på tå- pga påverkan S1-nerv per rektum: svag eller ingen sfinktertonus bladder: urinretention bulbocavernosusreflex saknas

Question 449

Nämn 3 anamnestiska uppgifter som du måste fråga efter för CES

Answer 449

blåstömningsproblem, analinkontinens (ingen eller svag sfinktertonus i rektum), ridbyxeanestesi

Question 450

3 undersökningar som en läkare bör genomföra på akutmottagningen gällande Cauda Equina Syndrom

Answer 450

Testa sfinktertonus (per rektum), sensibilitet insidan lår/perineum/perianalt, bulbocavernosus-reflex, bladderscan, SLR-test

Question 451

om klinik tyder på CES, nästa åtgärd

Answer 451

MR ländrygg -nödvändig för att diagnosticera orsaken till CES -ex diskbråck->därefter op

Question 452

Inom vilken tid bör MR-ländrygg göras vid kliniska fynd för CES och varför?

Answer 452

Undersökningen skall genomföras så snabbt som möjligt men senast inom 8 timmar. Risken för irreversibel nervskada ökar med tiden.

Question 453

70 årig kvinna, klumpig vid handarbete, har svårt att skriva och knäppa knappar balanssvårigheter och bredspårig gång 4 diffar

Answer 453

Cervikal myelopati, malignitet, stroke, polyneuropati, diskbråck epidural abscess, MS, ALS

Question 454

MS Riskfaktorer

Answer 454

etnicitet (ffa nordeuropa och nordamerika) hereditet rökning kvinna

Question 455

MS första symtom

Answer 455

opticusneurit parestesier muskelsvaghet

Question 456

MS symtom

Answer 456

ostadighetsyrsel och obalans balansproblem nystagmus internukleär oftalmoplegi ->diplopi eller synrubbning muskelsvaghet tremor lhermitte syndrom/parestesier trötthet, hjärntrötthet sexuell dysfunktion spastisk pares

Question 457

2 obligatoriska undersökningar vid MS

Answer 457

MR hjärna och ryggmärg lumbalpunktion och likvoranalys

Question 458

2 grundstenar i MS diagnostik

Answer 458

Spridning av inflammation i tid och rum=kliniska skov uppträder vid minst 2 olika tidpunkter och symtom förekommer från minst 2 olika anatomiska lokalisationer av hjärnan och ryggmärgen

Question 459

fynd likvor vid MS

Answer 459

Lätt cellstegring LPK -Mononukleära celler Oligoklonala band (IgG) Högt IgG-index

Question 460

Diffar på likvoranalys som också kan ge oligoklonala band och ökat IgG-index

Answer 460

MS neuroborrelios samt meningit orsakad av andra bakterier virusorsakad meningit vaskuliter (ffa SLE) sarkoidos med CNS-engagemang

Question 461

behandling MS

Answer 461

1.rituximab -monoklonal ak mot CD20 på B-celler->apoptos->mindre inflammation 2.natalizumab -monoklonal ak mot alpha-4-kedjan i alpha-4-beta-1-integrinet hos aktiverade T-celler->kan inte binda till VCAM1 på endotel på BB->tar sig inte in i CNS->mindre inflammation

Question 462

MS patogenes

Answer 462

kronisk autoimmun inflammatorisk sjukdom i CNS (hjärna, ryggmärg) med demyelinisering och neurodegeneration typ 4 överkänslighetsreaktion (T-cellsmedicerad): aktivering av naiva T-celler: -CD4+ -> T-hjälparceller -CD8+ -> cytotoxiska T-celler autoimmun reaktion med bildning av autoak mot mikrobiellt antigen som liknar myelinantigen samt aktivering av CTLs riktade mot myelinantigen->autoimmun inflammatorisk reaktion mot myelin i CNS->demyelinisering samt senare: axonskada och nervcellsdöd konsekvens: sämre nervimpulsbildning och långsammare nervimpulsfortledning

Question 463

vrider på huvudet upplever hon smärtsamma elektriska stötar i övre extremiteterna (Lhermittes tecken). Vid klinisk undersökning kontraheras tummen mot pekfingret när man böjer i ytterleden på samma sidas långfinger (Hoffmans tecken Vilken är den troligaste diagnosen och vilken är den dominerande orsaken?

Answer 463

cervikal myelopati (cervikal ryggmärgspåverkan) orsakad av cervikal spondylos (artros av leder i cervikalryggen)

Question 464

cervikal myelopati Varför är detta tillstånd allvarligt?

Answer 464

Risk för progress med grava funktionsbortfall (smärta, sensorisk och motorisk påverkan)

Question 465

behandling cervikal myelopati pga degenerativ cervikal spondylos

Answer 465

kirurgi: dekompression av ryggmärgen->göra större utrymme i ryggmärgen för nerverna->ingen ryggmärgspåverkan->mindre symtom

Question 466

främre korsbandsskada

Answer 466

orsak:Indirekt rotations- eller hyperextensionsvåld -idrottsskada, ffa kontaktsport ex. fotboll Typpatient: fotbollsspelande flicka kliniskt: knäsvullnad (hemartros), instabilitet, pos främre draglåda och lachmans test

Question 467

funktion främre korsband

Answer 467

- Främre korsbandet förhindrar att tibia förskjuts framåt i förhållande till femur - rotationsstabilitet i knät - proprioceptiv funktion - Förhindrar hyperextension i knäled -Förhindrar varus-valgus-vackling

Question 468

Vilken ytterligare undersökning bör genomföras akut och varför vid misstänkt främre korsbandsskada

Answer 468

slätröntgen av knät -utesluta fraktur

Question 469

rtg: ej fraktur pat med främre korsbandsskada->hemgång instruktioner?

Answer 469

använda kryckor (avlasta knät) kontakta fysioterapeut: träningsprogram för att bibehålla rörelseomfång och muskulatur komma på återbesök till fysio

Question 470

när återbesök till fysio efter främre korsbandskada och varför

Answer 470

10-20 dagar efter skadan då den värsta smärtan lagt sig och det är lättare att genomföra en adekvat klinisk undersökning.

Question 471

Vilken ytterligare bildgivande undersökning bör göras och varför för pat med främre korsbandsskada

Answer 471

MR knä dels för att verifiera och kartlägga omfattningen av främre korsbandsskada dels för att detektera eventuella andra skador i knäleden på ledband, menisk och brosk.

Question 472

En 68-årig man, smärtor i vänster knäled sedan 1 dygn Han har känt sig hängig. Vid klinisk undersökning är knäleden ömmande och svullen. CRP är 95 diffar

Answer 472

septisk artrit, kristallartrit (gikt eller pyrofosfat), reaktiv artrit

Question 473

nästa åtgärd hos pat knäsmärta sedan 1 dygn, svullen, öm knäled, hänig, CRP 100

Answer 473

knäledspunktion och analys av ledvätska -LPK, kristaller, glukos, laktat, odling

Question 474

ledvätska, grumlig, höga LPK, glukos men inga kristaller

Answer 474

septisk artrit

Question 475

septisk artrit behandling

Answer 475

iv ab (kloxacillin) + kirurgi: artroskopisk synovektomi med artroskopisk spolning av knäleden

Question 476

medicinska termer för hög AF resp pipande andningsljud vid utandning

Answer 476

takypné respektive exspiratoriska ronki

Question 477

Vilket ytterligare läkemedel behöver du komplettera med för att minska obstruktiviteten och hur administrerar du det? Resonera kring olika administrationsvägars för- och nackdelar.

Answer 477

Kortisonbehandling intravenöst är att föredra då patienten är så andningspåverkad och därför har svårt att svälja tabletter. Intravenöst har snabbast insättande effekt och är att föredra vid svårt sjuka patienter och om patienten kräks eller är medvetandepåverkad. Peroralt är att föredra när patienten är stabilare andningsmässigt och om patienten behöver nedtrappningskur efter utskrivning

Question 478

Vad är lämpligaste initiala behandling i detta fall för att sänka patientens hjärtfrekvens? Motivera ditt svar.

Answer 478

Intravenös vätskebehandling med Ringeracetat då patienten är dehydrerad och har en prerenal njursvikt. tecken på dehydrering: nedsatt hudturgor, lågt bt, ökad HF, minskade urinmängder senaste tiden Högst sannolikt kommer patientens hjärtfrekvens gå ner när patienten får iv vätska I detta fall är digitalis inte att föredra som initial behandling, dels pga lågt kalium, dels pga patientens njursvikt och därför risk för ackumulering. Betablockad ska man vara försiktig med hos obstruktiva patienter och även risk för blodtrycksfall då patienten är dehydrerad.

Question 479

Nämn de två mest sannolika orsakerna till den akut påkomna medvetandepåverkan Vad är, utöver att ta blodgas, din första åtgärd vid dessa två tillstånd? Föreslå en åtgärd per tillstånd.

Answer 479

CO2-retention ->skruva ner syrgasen och byt till oxymask (öppen mask) läkemedelspåverkan av morfinet ->ge naloxon 0,4mg som antidot mot morfin om pats andningsfrekvens blir för låg. Viktigt att vid behov ge upprepade Naloxondoser pga kort halveringstid.

Question 480

pat försämrad i andning och medvetande. respiratorisk acidos med inkomplett metabol kompensation fortsatt handläggning

Answer 480

behov av NIV (non-invasivt andningsstöd): BiPAP samt behov av intensivvård->flyttas från vårdavdelning till IVA (alternativt intermediärvårdsavdelning eller medicinsk akutvårdsavdelning)

Question 481

Hur påverkar non-invasiv ventilation patientens blodtryck och hjärtfunktion?

Answer 481

ökat intrathorakalt trycket, sänker afterload och sänker preload->minskad påfrestning på hjärtat och sänkt hjärtminutvolym->lägre bt (1p för blodtryck + 1p för lämplig hjärtfunktionsförklaring)

Question 482

Vilka två bilddiagnostiska undersökningar är lämpligast för patienten och vilka frågeställningar har du på remissen?

Answer 482

1) Lungröntgen: infiltrat? pneumothorax? 2) Hjärt-ultraljud: högerkammarpåverkan? (2p). Dessa två undersökningar kan utföras bedside på avdelningen. CT-pulmonalis är inte förstahandsutredning då patienten står på antikoagulantia på grund av sin mekaniska aortaklaff och därför har låg sannolikhet för lungemboli.

Question 483

Vad är den mest effektiva icke-farmakologiska åtgärd som borde vidtas med patienten för att bromsa ytterligare KOL-progression?

Answer 483

sluta röka

Question 484

Hur bör du komplettera anamnesen beträffande den nytillkomna tröttheten? Nämn fyra saker. Motivera.

Answer 484

bröstsmärtor, hjärtklappning, andningsbesvär, ändrad vikt, törst, miktionsbesvär, bensvullnad, förändrade avföringsvanor, blod i avföringen, nedstämdhet, frusenhet

Question 485

Vilka förklaringar till tröttheten i hennes fall är mest sannolika? Nämn fyra.

Answer 485

Anemi, försämrad glukoskontroll i hennes t2d, hypothyreos, hjärtsvikt, arytmi, astma/KOL, infektion, claudicatio intermittens.

Question 486

Hon har idag ingen profylaktisk behandling för sitt förmaksflimmer. Vilka tre viktiga behandlingsmål bör man därför ta ställning till?

Answer 486

1. Frekvensreglering (betablockad) 2. Emboliprofylax (NOAK) 3. Konvertering till sinusrytm (elkonvertering)

Question 487

Hur handlägger du patienten och vilka recept skriver du med avseende på förmaksflimret?

Answer 487

Ekokardiografi (vk funktion och klaffunktion) -- Pga hjärtssvikt och klaffsjukdomar är riskfaktorer för FF frekvensreglering med betablockerare (metoprolol) Beräkning av CHADS-VASC för bedömning av embolirisk och förskrivning av NOAK

Question 488

Hur handlägger du patienten med avseende på njurfunktionen (eGFR=35) dvs har njursvikt? Nämn tre ordinationer och motivera.

Answer 488

Förskrivning av enalapril. -ACE-hämmare och Angiotensin II-antagonister har njurskyddande effekt. Sänkt dos metformin till högst 500mg 1x2 (tidigare 500mg 2x2) Behandling med statin (förslagsvis atorvastatin 20mg 1x). -Statinbehandling rekommenderas som primärprevention till patienter >50 år med GFR <60 ml/min/1,73m² Målblodtryck <130/80 mmHg för alla patienter med CKD oberoende av om de har hypertonidiagnos. För njursvikt insätts SGLT2-hämmare vid makroalbuminuri (U-alb/krea-kvot >30) mg/mmol trots högsta tolerabla dos RAAS-blockad och optimalt blodtryck.

Question 489

Vad bör kontrolleras regelbundet vid diabetes utöver blodprover? Nämn fyra undersökningar och motivera.

Answer 489

blodtryck, ögonbottenfoto, Vikt/BMI, fotstatus, mikroalbuminuri, följsamhet till behandling. Målet är att reducera kardiovaskulära komplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke och arteriell insufficiens

Question 490

Vilken vanlig biverkan av ACE-hämmare informerar du patienten om att höra av sig om den inträffar? Vad gör du i så fall?

Answer 490

torrhosta kan förekomma byt till angiotensin 2 receptorblockare (ARB) ex losartan eller candersartan

Question 491

Varför finns en ökad risk för urinvägsinfektioner vid t2d?

Answer 491

diabetes mellitus medför sänkt immunförsvar med försämrad cellbarriär i urinblåsan->ökad risk för återkommande urinvägsinfektioner t2d->mer glukos i urinen kan vara substrat för bakterier om behandling med SGLT2-hämmare->ökar mängden glukos i urinen

Question 492

behandling av nedre UVI vid penicillinallergi samt eGFR<40 (nedsatt njurfunktion)

Answer 492

vanligtvis pivmecillinam (200mg 1x3) eller nitrofurantoin (50mg 1x3) men inte ge pivmecillinam om pc-allergi (är ett betalaktam-ab) men inte ge nitrofurantoin om eGFR<40 annat alternativ: trimetoprim (160mg x 2) -dock efter urinodling pga resistensen mot trimetoprim mot E.coli är 20% av fallen -ges i 3 dygn till kvinnor pga utsöndras inte lika fort via urinen som pivmecillinam och nitrofurantoin

Question 493

Varför är det intressant att beräkna eGFR?

Answer 493

eGFR är ett enkelt sätt att uppskatta graden av njurfunktionsnedsättning som kan påverka hur läkemedel elimineras och värdera kardiovaskulär risk (ökad lm konc och ökad risk om sänkt eGFR)

Question 494

IVA läkaren frågar om hen kan ge Eva lugnande läkemedel i i.v. nålen mot hennes vilja om patienten skulle bli aggressiv och orolig? Vad svarar du. Motivera ditt svar.

Answer 494

Medicinering mot patientens vilja kan i utgångsläget enbart ges som tvångsmedicinering på psykiatrisk indikation enligt LPT om vårdintyg utfärdats och kvarhållningsbeslut fattats av legitimerad läkare (korttidsverkande läkemedel) eller när intagningsbeslut fattats Efter tvångsmedicinering enligt ska frågan om intagning prövas skyndsamt av chefsöverläkare i psykiatri

Question 495

Du behöver säkerställa transport vidare till psykiatrisk heldygnsvård på ett annat sjukhus. Det är stor risk att din patient inte medverkar eller till och med avviker. Beskriv kortfattat din handläggning av patienten för överföring till den psykiatriska heldygnsvården från IVA

Answer 495

Du gör bedömningen att pat behöver polishandräckning då enbart sjuktransport/ambulans inte ses som ett säkert transportalternativ. Du fyller i begäran om polishandräckning som skickas till polismyndigheten i detta fall då intagningsbeslut ej fattats. Om patienten är frihetsberövad (intagningsbeslut tagits) ska kriminalvården användas istället

Question 496

Ge förslag på lämpligt antidepressivt som förstahandsval och ångestdämpande läkemedel för Eva. Motivera ditt val samt ge förslag på lämplig startdosering.

Answer 496

Förstahandsval gällande antidepressiv behandling: sertralin 50mg 1x1 po Ångestdämpande som inte är beroendeframkallande: hydroxizin (atarax) 25mg 1x3 po

Question 497

SSRI biverkningar

Answer 497

trötthet, illamående, huvudvärk, ångest, sömnstörning mer ovanliga -ökad blödningsrisk (ffa om samtidigt NSAID, ASA, NOAK) -sexuell dysfunktion (längre sikt) -ökad QT-tid

Question 498

två konkreta exempel på hur du kan minska risken för biverkningar vid insättning av SSRI

Answer 498

lägre startdos långsam upptrapning ex. sertralin 25mg första veckan därefter 50mg dagligen

Question 499

Efter en veckas inneliggande vård försämras pats tillstånd. De senaste 4 dagarna har pat blivit mer och mer irritabel och forcerad. Hon pratar oavbrutet om att starta nya företag. På nätterna har pat bara sovit några timmar och på dagarna är hon rastlös och har hamnat i gräl med flera av medpatienterna. Vad är den mest troliga orsaken till pats försämring. Motivera

Answer 499

drabbats av en switch med hypomana/maniska symptom vilket kan tala för att en bipolär sjukdom kan föreligga. Kan utlösas av antidepressiv behandling hos dessa patienter

Question 500

Vilken farmakologisk åtgärd är nödvändig vid switch till hypomani/mani om pat står på SSRI

Answer 500

sätta ut SSRI direkt och överväga insättning litium (stämningsstabiliserande lm)

Question 501

Ge förslag på ett lämpligt stämningsstabiliserande läkemedel utöver litium i detta fall för att behandla hypomani/mani. Motivera ditt val.

Answer 501

andra generations antipsykotika: ex olanzapin -kan läggas till litiumbehandling vid utebliven effekt -har effekt mot manier om inte effekt av ovan->ECT OBS! antiepileptika såsom lamotrigin kan användas vid depressiva episoder vid bipolär sjukdom men saknar effekt mot manier

Question 502

viktiga frågor psykiatrisk anamnes -misstanke om maniska inslag

Answer 502

* Viktiga uppgifter kan vara hereditet för psykisk sjukdom * Användning av droger. * Tidigare psykisk ohälsa (depressiva perioder). * Penetrering av sömnanamnes. * Aktuella läkemedel. * Suicidalitet (aktuell och tidigare). * Tidsduration av symptombild.

Question 503

mani definition

Answer 503

A: Ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning eller abnorm ökning av målinriktad aktivitet eller energi under en avgränsad period av minst 1 vecka (eller kortare om sjukhusvård är nödvändig) B: 3 ytterligare symtom (4 om personen endast har irritabel sinnesstämning) -Ökad självkänsla och självförtroende (grandiositet) -minskat sömnbehov -Mer pratsam än vanligt eller svårt att hålla tyst -Tankeflykt eller en upplevelse av att tankarna rusar genom huvudet -Lättdistraherbar (dvs uppmärksamheten dras alltför lätt till oviktiga och irrelevanta yttre stimuli) -Ökad målinriktad aktivitet (ex. på arbetet, skolan, socialt eller sexuellt) eller psykomotorisk agitation (utagerande) -Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter (ex. köpgalenskap, sexuella felsteg, omdömdeslösa investeringsprojekt) Symtom ger påtaglig funktionsförsämring socialt/arbetsliv Symtomen ska inte förklaras bättre av andra somatiska, psykiatriska eller medicinsksa tillstånd Psykotiska symtom som hallucinos och vanföreställningar är vanliga men inte nödvändiga för diagnos - Om förekommer->talar mer för mani än hypomani

Question 504

skillnad mani och hypomani

Answer 504

hypomani -orsakar inte allvarlig funktionsnedsättning -psykotiska symtom förekommer inte mani -orsakar allvarlig funktionsnedsättning -psykotiska symtom talar för mani

Question 505

diffar vid maniska symtom

Answer 505

bipolär sjukdom substansbrukssyndrom (missbruk av droger) / drogutlösta symtom

Question 506

vidare handläggning manisk pat (akut mani) Svaret skall innehålla lämplig uppföljning med tidsram och vårdnivå.

Answer 506

1. Att patienten skall följas upp i psykiatrin (öppenvård eller heldygnsvård) 2. Man bör förklara om vårdintyg är indicerat 3. Ange rimlig uppföljningsplanering för patienten ur tidsperspektiv.

Question 507

åtgärd för att läk ska bedöma och undersöka pat med akut mani

Answer 507

begära polishandräckning (kontakta polisen) av pat till sjukhuset->kunna undersöka pat för att skriva vårdintyg

Question 508

Ge två förslag på akut medicinsk behandling du kan ge på akutmottagning till pat med akut mani/agitation? Ange lämplig medicinering att ge per oralt, samt lämplig medicinering om tvångsadministration är nödvändigt. Motivera ditt val av läkemedel

Answer 508

vid akut mani/agitation: 1: olanzapin (5-20mg) (testa först ge frivilligt peroalt) -minskade psykotiska symtom samt minskar oro 2: om pat inte vill ta olanzapin peroralt->kombination av bensodiazepin im (lorazepam 4mg) och haloperidol 5mg im -benso: avslappnande, lugnande -haloperidol: minskar psykotiska symtom och oro

Question 509

pat med akut mani/agitation mer agiterad men vårdintyg inte bedömts ännu, hur hantera situationen

Answer 509

Bedömning av vårdintyget och intagningsbeslut bör ske skyndsamt av läkare med chefsöverläkardelegation eller av chefsöverläkaren inom psykiatri Tvångsmedicinering och avskiljning bör också övervägas med tanke på den aktuella situationen (Som legitimerad läkare kan du fatta beslut om tvångsåtgärder innan intagningsbeslut fattats av chefsöverläkare).

Question 510

riskfaktorer DVT/LE

Answer 510

tidigare VTE hereditet VTE ålder immobolisering, långa resor, långvarigt sängliggande malignitet gravidtet, östrogeninnehållande p-piller, östrogen övervikt/fetma koagulationsrubbningar operation/kirurgi trauma

Question 511

diffar smärta och svullnad underben

Answer 511

DVT, perifer arteriell kärlsjukdom (inkl claudicatio intermittens), artros, bakercysta, venös insufficiens, fraktur/trauma med eller utan hematom, artrit, hjärtsvikt, njursvikt, lm biverkan, posttrombotiskt syndrom

Question 512

statusfynd Wells score DVT, ange 2

Answer 512

Malignitet (under senaste 6 mån eller palliation) Paralys/pares/gipsbehandling av ben Immobilisering > 3 d eller större kirurgi inom 4 veckor med narkos/regional anestesi Ömhet/smärta längs djupa vener Helbenssvullnad Vadsvullnad > 3 cm jämfört med andra benet Pittingödem i det symtomatiska benet Ytliga kollateraler (ej varicer) Tidigare Objektivt påvisad DVT Alternativ diagnos minst lika sannolik (ger 2 minuspoäng) Låg sannolikhet DVT < 2 poäng Hög sannolikhet DVT 2 eller fler poäng

Question 513

statusfynd Wells score LE, ange 2

Answer 513

Aktiv cancer senaste 6 mån eller under palliation Immobilisering >3 dagar eller kirurgi inom 4 v (som krävt narkos/regional anestesi) Kliniska tecken/symtom DVT Puls > 100 min Tidigare verifierad DVT eller LE Hemoptys LE mer sannolikt än andra alternativa diagnoser

Question 514

Ange en anamnestisk uppgift som inte ingår i Wells score för DVT men som kan ha betydelse för sannolikheten att patienten har en DVT.

Answer 514

Östrogenbehandling, p-piller, annan hormonbehandling, graviditet, hereditär koagulationsrubbning, pågående cytostatika, nylig covid-19-infektion, inflammatorisk tarmsjukdom. Pågående antikoagulantiabehandling ingår inte i Wells score och innebär att sannolikheten är lägre för venös trombossjukdom Hög ålder är en riskfaktor för venös trombos

Question 515

Vilken cut-off-nivå, beslutsgräns i antal poäng, finns i Wells score för att sannolikheten för DVT ska anses som hög?

Answer 515

låg sannolikhet DVT <2 poäng hög sannolikhet DVT 2 eller fler poäng

Question 516

Wells score->hög sannolikhet för DVT. Vilken undersökning eller provtagning är mest adekvat att gå vidare med med dessa fynd

Answer 516

Ultraljud med duplex (ex. på klinfys) andra alternativ: UL på akutmottagning eller flebografi på röntgenavdelning

Question 517

Vilka blodprover är mest adekvata att ta på akutmottagningen? Ange de tre viktigaste proverna och motivera dina val.

Answer 517

Blodstatus, främst Hb och TPK, samt kreatinin/eGFR behövs för att avgöra vilken behandling patienten bör ha och vad som är säkrast. Vid anemi och trombocytopeni ökar risken för blödning vid insättande av antikoagulantia. Nedsatt njurfunktion innebär att man eventuellt behöver dossänka antikoagulantia Övriga prover som kan övervägas är leverstatus (ASAT/ALAT, PK, mm) om det finns anamnetiska uppgifter om leverpåverkan. Påverkad leverfunktion ökar risken för biverkningar av antikoagulantia. D-dimer ska INTE beställas eller tas när man har en hög sannolikhet för DVT enligt Wells score utan då ska en diagnostisk undersökning genomföras så snabbt som möjligt såsom ultraljud duplex av underbenets vener

Question 518

Hur lägger du upp behandlingen den närmaste tiden? Ange preparatgrupp eller generiskt namn på läkemedel, doseringsprincip och efterföljande dos (1 p) samt ange kortfattat verkningsmekanism för valt preparat (1 p).

Answer 518

NOAK (nya orala antiokoagulantia) -ex apixaban (eliquis) laddningsdos 5mg 2x2 i en vecka därefter 5mg 1x2 -hämmar faktor 10 i koagulationssystemet->hämmad koagulation

Question 519

akutbehandling högrisk LE (hemodynamisk påverkan) preparat, administrationssätt

Answer 519

normalt heparin infusion iv 5000 E - Rekommenderas före diagnostiska undersökningar ordinera syrgas på mask (mål>95%)

Question 520

us LE (högrisk med hemodynamisk påverkan)

Answer 520

CT-pulmonalis -LE? samt UKG (om möjligt) helst på intensivvårdsenhet (HIA/IVA) för övervakning -kollar efter högerkammarbelastning

Question 521

Vilket är det mest typiska patologiska blodgasfyndet vid lungemboli, ange två fynd.

Answer 521

hypoxi med sänkt pO2 hypokapni med sänkt pCO2 -som kompensationsmekanism (hyperventilation/takypné->få in mer syre och förbättra gasutbytet) ofta respiratorisk alkalos pga takypné->vädrar ut mer koldioxid->förskjuter syra-bas-balansen i blodet->åtgång av vätejoner för att vädra ut CO2->alkalos Det vanligaste blodgasfyndet vid LE är att det är normalt, dvs kroppen kan kompensera hypoxin som uppstår

Question 522

Patienter med akut lungemboli bör riskstratifieras, detta för att avgöra risken för tidig mortalitet. Hur riskstratifierar du patienten och vad blir din bedömning?

Answer 522

Alla patienter med LE bör riskstratifieras enligt sPESI (simplified Pulmonary Embolism Severity Index) kollar på fynd av klinisk chock: -högerkammarbelastning på UKG eller CT-pulmonalis och ökat NT-proBNP och/eller troponin ->sämre prognos sPESI är en prognostisk score som ger 1 poäng var för ålder >80 år, saturation <90%, systoliskt blodtryck <100 mm Hg, hjärtfrekvens >110/min samt poäng för förekomst av hjärtlungsjukdom eller cancer. Noll (0) eller max 1 poäng på sPESI innebär bättre prognos än högre poäng. Alla patienter med LE bör riskstratifieras enligt sPESI och ovan nämnda markörer innan beslut om behandling i akutskedet. Förutom ovan kan också EKG användas i bedömningen

Question 523

Vad menas med B-symtom?

Answer 523

kliniska fynd som för misstankarna mot malign sjukdom och kan leda utredningen åt rätt håll. Feber, nattliga svettningar och viktnedgång B-symtom förekommer hos cirka en tredjedel av patienterna med Hodgkins lymfom och används ofta som initial anamnestisk screening vid malignitetsutredning.

Question 524

ange 3 B-symtom

Answer 524

viktnedgång feber nattliga svettningar

Question 525

Vilket enskilt blodprov har sannolikt störst betydelse för din möjlighet att identifiera en bakomliggande malign sjukdom hos äldre kvinna med trötthet och oförklarig viktnedgång samt sämre aptit och förändrad avföring

Answer 525

Hb (lågt dvs anemi) -störst betydelse för att hitta malign sjukdom vid blodprovsscreening -oförklarig anemi bör alltid utredas

Question 526

Vilken kompletterande utredning bedömer du med dessa fynd vara lämpligast att genomföra? Ange en (1) undersökning.

Answer 526

remiss koloskopi (endoskopienheten) samt CT buk med kontrast (malign sjukdom tarm eller lever? metastaser?) dessa us med tanke på trötthet, viktnedgång, nedsatt aptit, ändrade avföringsvanor, mikrocytär anemi, lätt ökade ALAT och ASAT hos äldre dam

Question 527

Hur bör du göra med hennes behandling av trombossjukdomen mtp mikrocytär anemi samt ökade ALAT och ASAT samt remiss för koloskopi samt CT-buk med iv kontrast för att ev hitta malignitet i tarm och lever Bör den ändras och i så fall till vad och varför?

Answer 527

ändrar hennes lm: nu enbart lågmolekylärt heparin (viktanpassad dos i endossprutor) -detta pga NOAK innebär en större blödningsrisk från en ev tumör i tarmen samt NOAK bör sättas ut inför koloskopi om man tar biopsi från tarmslemhinnan (risk för blödning) NOAK kan ges vid vissa cancerassocierade trombossjukdomar i kliniskt lugnt skede, det vill sägas när blödningsrisken är låg, blodstatus stabilt och det inte finns uppenbar interaktionsrisk med cytostatika eller dylikt samt att magtarmfunktionen är normal. Metformin bör pausas inför kontrastförstärkt DT.

Question 528

Vad bör du skriva i hennes utskrivningsmeddelande och tala om för henne att vara uppmärksam på inför planerad utredning med uppföljande besök på medicinmottagning?

Answer 528

I utskrivningsmeddelandet anges tydligt att hon fått en trombossjukdom (DVT med påföljande LE) där grundorsaken måste utredas ytterligare. Hon bör vara uppmärksam på blödningssymtom och söka akut om hon får bröstsmärtor, svår andnöd, svimningssymtom, blödning ur tarmen, urinen el dylikt. Hon bör undvika acetylsalicylsyra (ASA) och antiinflammatoriska läkemedel av typ NSAID pga ökad blödningsrisk när hon medicinerar med LMH

Question 529

smärta knä vid belastning diagnos

Answer 529

knäartros

Question 530

Vilken differentialdiagnos måste du tänka på och hur kan du med en enkel klinisk undersökning avgöra varifrån smärtorna kommer?

Answer 530

Besvären kan vara utlösta från en höftledsartros (coxartros) Klinisk undersökning med rotation av höftleden i 90-graders flexion avgör om det föreligger en så kallad refered pain. Om rörligheten i höftleden är fri kan engagemang från denna led uteslutas

Question 531

konservativ behandling knäledsartros

Answer 531

analgetika vid behov viktminskning, livsstilsförändringar, motion artrosskola (information om artros, fysisk aktivitet, anpassad träning, viktnedgång) rökstopp knäledsortos intraartikulär kortisoninjektion

Question 532

op för knäledsprotes. rinner från såret fortfarande när kmr till vc för att ta bort stygnen vad har hänt? åtgärd? vad kmr ske på sjukhuset?

Answer 532

djup infektion skicka patienten till opererande sjukhusakutmottagning med en remiss med önskan om revisionskirurgi (ny operation): DAIR (debridering, antibiotikabehnadling, implantatretention) Odlingar tas intraartikulärt, en synovektomi och tar bort sjukt vävnadasmaterial Antibiotikabehandling ges tidigast efter tagna djupa odlingar

Question 533

anamnes ländryggsmärta

Answer 533

smärtanamnes (SOCRATES), när på dygnet, förbättrande och förvärrande faktorer, vila vs fysisk aktivitet, smärtlindring-effekt? övriga symtom? Miktionsbesvär? Avföringsvanor? Buksmärtor? Bröstsmärtor? Andningsbesvär? Anamnes på tobakskonsumtion. Gångförmåga och finmotorik. Allmänna symtom såsom viktnedgång, feber, svettningar, sjukdomar, lm

Question 534

diffar för ryggsmärta mer än spinal stenos

Answer 534

metastas->MR rygg infektion spondylos (artros i ryggkotornas leder)

Question 535

bröstcancer trippeldiagnostik

Answer 535

palpation (klinisk undersökning) mammografi och ultraljudsundersökning finnålspunktion med cytologisk us/biopsi med histologisk us

Question 536

kirurgi bröstcancer alternativ

Answer 536

mastektomi partiell mastektomi/sektorresketion sentinal node (axillymfkörtelutrymning- op bort regionala lymfkörtlar) efter kirurgi: strålbehandling, cytostatika och hormonell behandling (ex aromatashämmare)

Question 537

remiss genetisk utredning, när?

Answer 537

Om flera medlemmar i den närmaste släkten har drabbats av bröstcancer eller cancer i äggstockar alternativt bröstcancer i låg ålder alternativt bilateral bröstcancer.

Question 538

anamnes miktionsbesvär äldre man

Answer 538

sveda vid miktion, urinträngning, känsla av att inte tömma blåsan, svag stråle, ökade eller minskade urinmängder, törst, igångsättningssvårigheter

Question 539

diffar miktionsbesvär äldre man

Answer 539

BPH, prostatacancer, UVI, urinretention, DM

Question 540

Vilka 4 relevanta prover och undersökningar gör du med anledning av miktionsbesvären?

Answer 540

Urinsticka, PSA, urinodling, bladderscan, krea, palpation per rektum (prostatapalpation), P-glukos

Question 541

Vilken åtgärd ordinerar du på vårdcentralen mtp urinretention på bladder, glukosuri på urinsticka samt förstorad prostata vid per rektum

Answer 541

KAD diabetesdiagnostik: fPglukos + HbA1c

Question 542

Hur följer du upp KAD-sättning

Answer 542

försök avlägsna KAD efter 1-2 veckor på VC ny bladder görs remiss till urologen för uppföljning avseende misstänkt BPH

Question 543

Vilka 2 ytterligare prover ordinerar du med anledning av urinvägssymtomen?

Answer 543

urinodling: pga LPK, erytrocyter på urinsticka PSA: pga se om ökning jämfört med tidigare värde- har sannolikt BPH men kan leda till en prostatacancer

Question 544

Vilka 4 ytterligare prover ordinerar du med anledning av patientens glukosuri? Motivera.

Answer 544

Faste P-Glukos, HbA1c -DM diagnos? Kreatinin (->eGFR), U-Albumin/kreatininindex -njurfunktion resp kvantifiera albuminuri och därmed avgöra njurpåverkan- kan vara komplikation till DM lipidstatus -kan vara hyperlipidemi i samband med T2D- vanligt -sätta in statin? Blodstatus -diff (infektion, anemi) -tecken på dehydrering? TSH -diff

Question 545

Vilken behandling ordinerar du med ledning av provsvaren?

Answer 545

DM diagnos-> information om DM, livsstilsåtgärder (motion, hälsosam kost, sluta röka, sluta alkohol), metformin 500mg startdos, statin (atorvastatin 20mg startdos)

Question 546

Om detta är otillräckligt, vilken ytterligare behandling rekommenderar du patienten för diabetes? Motivera.

Answer 546

Dietistkonsultation, GLP-1-receptoragonist eller SGLT2-hämmare.

Question 547

Hur handlägger du patienten med ledning av lipidvärdena? Vilka målvärden för kolesterol och HbA1c bör patienten nå? Motivera

Answer 547

Behandling med statin. HbA1c mål <48 mmol/mol. Efter genomförda livsstilsråd kan statindosen justeras för att nå lipidmålen LDL<1,8 mmol/l vid hög kardiovaskulär risk (eller <1,4 mmol/l vid mycket hög risk)

Question 548

60 årig man med akut högt sittande buksmärta, blek, kallsvettig, smärtpåverkad- diffar

Answer 548

hjärtinfarkt, rupturerat aortaaneurysm, pneumoni, perforerat ulcus, akut pankreatit, gall- eller njursten

Question 549

handläggning mtp diffar 60 årig man med akut högt sittande buksmärta, blek, kallsvettig, smärtpåverkad

Answer 549

EKG för att utesluta kardiell genes. Kroppstemperatur, puls och blodtryck för att se om det kan vara tecken på sepsis, blödning eller smärtreaktion (0,5 p för ett rätt svar och 1 p för minst två av dessa). Blodprover tas för att värdera eventuellt inslag av inflammation med CRP, blodstatus (Hb och LPK) amylas -pankreatit leverstatus (konjugerat bilirubin och ALP) -gallsten vätskebalans och njurpåverkan med elektrolytstatus (Na, K och kreatinin) (0,5 p för minst två rätta svar och 1 p för minst fyra rätta svar

Question 550

radiologi buksmärta Vilka olika metoder kan du tänka dig och vilka för- och nackdelar finns det med de olika metoderna?

Answer 550

CT-bös (lågdos), vanlig CT buk med intravenös kontrast och ultraljud buk ultraljud fördel -undersökningen ibland kan göras direkt nere på akutmottagningen, inte utsätter patienten för strålning och är bra på att påvisa till exempel gallsten nackdel -undersökarberoende, kan vara svår att utföra på patienter med bukfetma eller mycket gas i tarmarna. Lågdos CT-BÖS fördel -använder mindre strålning än vanlig CT-buk -ger en mer generell överblick än ultraljud som är en mer riktad undersökning i det akuta skedet nackdel -sämre detaljdiagnostik som en vanlig DT med kontrast har men vanlig CT-buk med iv kontrast fördel -är bra på att avbilda buken i dess helhet, är mindre undersökarberoende -bättre visualisera kärl och maligniteter nackdel -mindre bra på att påvisa gallsten som oftast inte är röntgentäta -mer joniserande strålning

Question 551

smärtlindring gallstenssmärta- motivera

Answer 551

Injektion diklofenak (NSAID) 25mg/ml 3ml im bra smärtlindring vid gallstenssmärta och är diagnostiskt vägledande minskar även trycket i gallblåsan genom prostaglandinhämningen pat har ingen känd allergi mot NSAID

Question 552

Du bedömer att patienten behöver läggas in, då patienten kanske har en begynnande cholecystit. Vilka blir dina ordinationer till sjuksköterskan på kirurgavdelningen. Motivera.

Answer 552

ordinerar fasta med intravenös vätskebehandling, till exempel 1000 ml Ringer-acetat, över natten (1 p). För att följa förloppet ber du sjuksköterskan ta om blodproverna nästa morgon (0,5 p) samt kontrollera vitalparametrar inklusive temperatur (0,5 p)

Question 553

Vad finns det generellt för alternativ till akut operation av en cholecystit? Motivera varför ni planerar en akut operation

Answer 553

Ett alternativ är konservativ behandling med smärtlindring, fasta och vätskebehandling för att sedan göra en elektiv kolecystektomi när det hela lugnat ned sig (1p). Ett annat alternativ är dränage av gallblåsan med ultraljudsledd punktion (1 p) Det krävs ofta kortare vårdtid med en akut operation och det är mindre risk för komplikationer, framför allt jämfört med enbart dränage (1 p)

Question 554

Vilka preoperativa åtgärder vill du som kirurg därutöver narkosjourens ordinationer för premedicinering ordinera innan patienten tas till operation?

Answer 554

Profylax med lågmolekylärt heparin, antibiotikaprofylax samt smärtlindring, till exempel ytterligare en dos NSAID

Question 555

Vad finns det för risk med att man inte kunnat göra en peroperativ kolangiografi och hur vill du agera med tanke på denna risk?

Answer 555

peroperativ kolangiografi syfte: -kartlägga gallgångsanatomin -säkerställa att ingen gallgångsskada skett -Leta efter gallstenar i gallvägarna från gallblåsan då detta kan leda till gallstas och komplikationer -Se om det finns fri passage av kontrast i lumen och ut i duodenum hur jag agerar: följa leverprover postoperativt så att man ser en normalisering av dessa prover eller att göra en postoperativ MRCP

Question 556

Vad finns det för olika undersökningar för att säkerställa en eventuell förekomst av sten i djupa gallvägarna? Redogör för vad de olika metoderna har för olika fördelar och vilken metod du i första hand väljer.

Answer 556

MRCP eller en ERCP MRCP fördel -icke-invasiv->varför det är förstahandsval vid -ej joniserande strålning -oftast inte kontrast nackdel -kan inte göra terapeutiska interventioner i samband med ingreppet (ex. sfinkterotomi) -kontraindikationer (klaustrofobi, pacemaker, metallimplantat) ERCP fördel -fördelen att ett eventuellt konkrement kan åtgärdas i samband med undersökning nackdel -invasiv metod -joniserande strålning -kontrast -komplikationer (pankreatit (vanligast), kolangit, tarmperforation, GI-blödning, kolecystit)

Question 557

pat på nytt blek, tagen, ökad puls, sänkt bt, mörk avföring efter ERCP med sfinkterotomi och stenextraktion tillstånd misstänks?

Answer 557

akut gastrointestinal blödning efter ERCP med sfinkterotomi

Question 558

komplikationer efter ERCP?

Answer 558

pankreatit (vanligast), tarmperforation, GI-blödning, kolangit

Question 559

fästingbett 3 dagar sedan->erytema migrans till utseendet men är 2cm stor (lätt upphöjd, välavgränsad rodnad) ab? blodprov för att avgöra om borreliainfektion eller inte? kan pat få ta provet? handläggning?

Answer 559

Det har gått för kort tid för att kunna skilja fästingburen infektion som orsak till hudmanifestationen från en bettreaktion Ingen antibiotika i nuläget men pat ska komma åter om hudmanifestationen tillväxer och finns kvar efter 7 dagar eller mer. För diagnos krävs erytem > 5 cm efter 7 dagar efter bettet->ska då ge ab (PcV 1g x 3 i 10 d) Diagnosen är klinisk och serologiska tester har ingen plats vid diagnostik av erythema migrans. diffar -bettreaktion (försvinner inom 1 vecka) -kontaktallergi -svampdermatos

Question 560

vad kallas hudrodnaden som skapas av fästingbett där borreliainfektion ger en hudreaktion i form utav en central homomgen hudrodnad med en uppklarning och en rodnad ringform

Answer 560

erytema migrans

Question 561

behandling erytema migrans

Answer 561

PcV 1g x 3 i 10 dagar syfte -minskar risken för neuroborrelios och andra manifestationer av borreliainfektion

Question 562

70 årig man, HT, fysiskt inaktiv, mer andfådd senaste månaderna, ortopné, svullna underben, pittingödem diagnos och 2 prover/us för diagnostik på vc

Answer 562

hjärtsvikt, NT-proBNP, ekg

Question 563

indelning hjärtsvikt

Answer 563

baseras på vänsterkammarfunktion i form av ejektionsfraktion- vilket kan mätas mha UKG HFrEF (reduced EF): EF<40% HFmrEF (mildly reduced EF): 41-49%) HFpEF (perserved EF): EF>50%

Question 564

orsaker hjärtsvikt

Answer 564

genomgången hjärtinfarkt, akut kranskärlssjukdom eller ischemi, hypertoni, klaffsjukdom, arytmi (ex. FF), infektion, dåligt reglerad DM, anemi

Question 565

orsak hjärtsvikt pga hypertoni samt genomgången hjärtinfarkt mekanism

Answer 565

tidigare hjärtinfarkt som gett bestående myokardskador samt hypertoni som genom långvarig belastning av myokardiet leder till blir hypertrofi med efterföljande ökad remodelling och nedsatt perfusion vilket i sin tur ger nedsatt EF

Question 566

behandling hjärtsvikt

Answer 566

ACE-hämmare/ARB betablockad MRA SGLT-2-hämmare samt loopdiuretika (furosemid)

Question 567

verkningsmekanismen för hur ACE-hämmare respektive betablockerare utövar sin gynnsamma effekt vid hjärtsvikt.

Answer 567

ACE-hämmare: -hämmar ACE->minskad bildning av angiotensin 2->minskad RAS-aktivering-> vasokonstriktionen, salt- och vattenretetion, sympatikus, ADH-effekt, och aldosteroneffekten hämmas->minskad preload och afterload-> förbättrad hjärtminutvolym betablockad: hämmar beta-1-adrenerga receptorer (hindrar A och NA att binda in) -hjärta: minskad CO genom minskad puls och kontraktilet -kärl: minskad vasokonstriktion ->artärer: minskad afterload ->vener: minskad preload njurar: minskad reninfrisättning från juxtraglomulära celler->minskad bildning ANG 1 från angiotensinogen->minskade ANG->samma effekt som ACE-hämmare ovan sammantaget: minskad afterload och minskad preload->minskad belastning på hjärtat->minskad remodellering (dvs minskad hypertrofi, dilatation och fibros)->förbättrad hjärtfunktion och mindre hjärtsvikt (EF ökar)

Question 568

loopdiuretika (furosemid) mekanism hjärtsvikt

Answer 568

symtomlindrande syfte, vid behov Diuretikadosen bör hållas så låg som möjligt och gärna vara tillfällig - Hämmar Na+/2Cl/K+-kotransporter i tjocka delen av henles ascenderande slynga ○ ->hämmat upptag av Na+, K+ och Cl till tubulicell->minskad Na+ retention->minskad vattenretention->ökad diures och natriures (och även ökad kaliumförlust) ->minska ödem, venöst återflöde (minska preload) och afterload (genom minskning av BT)->underlätta hjärtats arbete Vid lungödem: vasodilation på venerna->blodet stannar i venösa kapacitanskärlen->lägre preload, dvs lägre slutdiastolisk volym i VK->mindre blodvolym för hjärtat->mindre back-flow->mindre lungödem och lungstas->förbättrad hjärtsvikt

Question 569

opioidöverdos abstinenssymtom

Answer 569

Influensaliknande symptom (och tänk parasympatikuseffekter som vanligtvis hämmas av opioider) - Nedstämdhet - Illamående, kräkningar - Muskelvärk - Feber (frusenhet) - Ökat tårflöde eller rinnande näsa (ökad parasympatikus) - Diarré (ökad parasympatikus) - Vidgade pupiller, gåshud eller svettning -gäspningar - sömnsvårigheter - Hjärtklappning (minskad parasympatikus)

Question 570

risk med att ge buprenorfin till opioidabstinent pat förklara utifrån buprenorfins farmakologiska egenskaper

Answer 570

buprenorfin: partiell my-opioid-receptoragonist med mkt hög affinitet buprenorfin skulle kunna konkurrera ut den andra opioiden pga starkare affinitet till receptorn men inte ge motsvarande agonistiska effekt->resulterande opioidabstinens (pga inte lika stor effekt på receptorn)

Question 571

Varför extra riskfyllt för återfall i opioidmissbruk om lyckas trappa ut sina tabletter för pat som ännu inte har så många års erfarenhet av opioidmissbruk? Vad kan hända och vad beror det på?

Answer 571

Eftersom toleransen sjunker snabbt vid uppehåll från opioider finns en risk att personen tror att hen tål betydligt högre doser och omedvetet tar en överdos med potentiell livsfara.

Question 572

Debut och förlopp är viktiga aspekter i diagnostiken. Hur skiljer dessa sig åt för PTSD, recidiverande depression respektive ADHD?

Answer 572

PTSD: debut efter trauma eller med fördröjd debut max efter 6 månader, varaktighet minst 1 månad och kan bli förbättras spontant eller bli kroniskt. Recidiverande depression: Episodiskt förlopp med episoder som varar under veckor till månader åtskilda av friska perioder. Debuterar vanligen bland yngre vuxna. ADHD: debut i barndomen, kontinuerligt fluktuerande förlopp

Question 573

Vilken av diagnoserna egentlig depression eller dystymi skulle vara mest trolig, om det skulle handla om ett affektivt tillstånd? Motivera.

Answer 573

Dystymi. Långvariga kontinuerliga besvär utan allvarlig funktionsnedsättning (sköter sitt jobb).

Question 574

åtgärd ensidig pleuravätska på lungrtg, motivera

Answer 574

tappning av pleuravätska (thorakocentes, pleuradrän) -lindra symtom och provtagning från pleuravätskan för diagnostiska ändamål

Question 575

placering av nål vid thorakocentes vid pleuravätska

Answer 575

För att undvika skada på interkostalnerv och interkostalkärl, vilka är lokaliserade i anslutning till revbenets nedre kant, ska nålen placeras precis ovanför revbenet övre kant (se onenote: pleuravätska)

Question 576

Vilka prover vill du analysera från pleuravätskan? Motivera.

Answer 576

* Odlingar/direktmikroskopi (allmän, TBC, (svamp)) – värdera infektiös genes * Cytologi – värdera malign genes * Protein (albumin) – värdera om vätskan utgörs av exsudat eller transsudat. För exsudat talar pleura-protein >30 g/L och/eller pleura-protein/plasma-protein >0,5 * Glukos – låga värden (<3,3 mmol/L eller pleura-glukos/p-glukos <0,5) talar för infektiös genes, malign genes eller RA) * pH – värden <7,3 ses vid samma diagnoser som orsakar låga halter av pleura-glukos. Värden <7,2 talar starkt för infektiös genes * LD – kan användas för att differentiera exsudat från transsudat (pleura-LD/plasma-LD >0,6 talar för exsudat); höga värden (>16 µkat/L) talar för empyem, reumatoid artrit eller malignitet 0,5p per punkt och korrekt motivering. Max 2p. För maxpoäng krävs att de tre första punkterna ingår i svaret.

Question 577

transsudat vs exsudat av pleuravätskan

Answer 577

transudat: proteinfattigt i jämförelse med plasma För transsudat talar pleura-protein <30 g/L och/eller pleura-protein/plasma-protein <0,5 exsudat: proteinrikt i jämförelse med plasma

Question 578

orsaker transudat i pleuravätskan

Answer 578

hjärtsvikt, njursvikt, leversvikt,

Question 579

orsaker exsudat in pleuravätska

Answer 579

inflammationer, infektioner, malignitet

Question 580

annat organ som vill undersöka pga transudat av pleuravätska när klinik, prover och undersökningar talar emot hjärtsvikt vidare utredning

Answer 580

leverpåverkan ex levercirros med portal hypertension misstanke pga ökat PK och låga trombocyter CT-buk eller ultraljud-lever samt leverprover: ALAT, ASAT, ALP, GT, bilirubin, albumin

Question 581

Vad kan vara en starkt bidragande orsak till att pleuravätska (och ascites) debuterat eller förvärrats den senaste tiden hos pat? Redogör också för den bakomliggande patofysiologin till detta samband

Answer 581

Regelbundet intag av ibuprofen (NSAID) (0,5p). NSAIDs huvudsakliga verkningsmekanism är hämning av prostaglandinsyntesen (0,5p). Prostaglandin I2 och prostaglandin E2 har betydelse för vidmakthållande av renalt blodflöde genom att dilatera afferenta arterioler->öka GFR (1p) Detta är av särskild vikt vid försämrad genomblödning av njurarna såsom vid portal hypertension då intag av NSAID kan leda till mindre renalt blodflöde pga hämning av prostaglandinsyntesen pga COX-hämning-> uttalad retention av natrium och vatten->ökat BT, övervätskning, ascites, pleuravätska

Question 582

Redogör för övriga farmakologiska interventioner som du vill vidta för att eliminera kvarvarande pleuravätska och ascites

Answer 582

Vid portal hypertension med ascites och pleuravätska föreligger sekundär aldosteronism med retention av natrium och vatten. Den viktigaste farmakologiska interventionen för att bryta detta tillstånd är behandling med spironolakton (MRA) (1p) vilket när påtaglig vätskeretention föreligger ofta kombineras furosemid (0,5p) Samtidig behandling med hög dos spironolakton och enalapril leder till risk för hyperkalemi och nedsatt glomerulär filtration. Enalapril bör sättas ut eller ges i reducerad dos för att minska risken för hyperkalemi, vilket kan ge arytmier (0,5p)

Question 583

Vilka specifika blodprover vill du beställa för att påvisa orsaken till cirros? Motivera.

Answer 583

PEth (alkoholöverkonsumtion?) (0,5p) HBsAg (Hepatit B?) (0,5p) anti-HCV (Hepatit C?) (0,5p) ANA/SMA (autoimmun hepatit?) (0,5p) AMA (primär biliär kolangit?) (0,5p) plasmaproteinfraktionering (autoimmun leversjukdom? antitrypsinbrist? (0,5p) järnstatus inkl. ferritin (hemokromatos?) (0,5p) Man kan också tänka sig att analysera ceruloplasmin (Wilsons sjukdom?)

Question 584

behandling hemokromatos för att förhindra progress av leversjukdom

Answer 584

Blodtappning (flebotomi) tills ferritin normaliseras förhindrar progress av organkomplikationer vid hemokromatos

Question 585

protokoll på akuten vid misstänkt stroke

Answer 585

Rädda hjärnan protokoll

Question 586

neurologisk funktionsskattningsskala stroke

Answer 586

NIHSS

Question 587

två av de viktigaste momenten som bör prioriteras i denna funktionsskattningsskala

Answer 587

Testa motorik i extremiteter, bedömning av afasi

Question 588

vanligaste typ av stroke

Answer 588

ischemisk stroke

Question 589

4 viktigaste riskfaktorerna stroke

Answer 589

hypertoni, förmaksflimmer, diabetes mellitus, rökning

Question 590

Nämn 6 blodprover som bör tas hos denna patient som ingår i rädda hjärnan-handläggningen. Vilket av dessa blodprover kan eventuellt avslöja att neurologiska symtom ej är på grund av stroke?

Answer 590

- Hb, LPK, TPK - PK (INR), APTT, -CRP - Glukos (hypoglykemi kan ge neurologiska symtom) - Na, K, Krea - Leverstatus: ALAT, ASAT - Blodgruppering/BAS-test om trombolys ges.

Question 591

kontraindikations trombolys

Answer 591

-CT-hjärna som visar blödning -pågående waran, NOAK eller heparinbehandling -systoliskt BT>185mmHg eller diastoliskt>110mg trots akut behandling med iv antihypertensiva lm -låga NIHSS poäng (mindre neurologiska symtom) -symtomdebut >4,5h -krampanfall

Question 592

behandling vid kontraindikation för trombolys

Answer 592

trombektomi

Question 593

paniksyndrom kriterier

Answer 593

-Återkommande oväntade panikattacker -Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad: -Ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack) -Rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt -Betydande beteendeförändring p g a attackerna (ex. fysisk ansträngning eller obekanta situationer)

Question 594

panikattack

Answer 594

Hastigt påkommen Kulmination inom 10 min Klingar sakta av minst 4 kroppsliga symtom -palpitationer eller hastig puls -svettning -skakning -känsla av att tappa andan -kvävningskänsla -smärta eller obehag i bröstet

Question 595

diffar panikattack

Answer 595

angina, hjärtinfarkt hypertyreos palpiationer/arytmier alkohol- eller drogmissbruk PTSD social fobi specifik fobi depression eller psykossjukdom EIPS

Question 596

behandling panikångestsyndrom

Answer 596

SSRI- börja med kan lägga till KBT

Question 597

vårdnivå är adekvat vid paniksyndrom

Answer 597

Primärvård. Ångestsyndrom är mycket vanliga och endast primärvård har kapacitet att erbjuda tillgänglighet. För majoriteten av fallen är vård via primärvården tillräcklig. Vid otillräcklig effekt av behandling, svårare fall med hög grad av samsjuklighet och låg funktionsnivå bör remittering till psykiatrisk mottagning övervägas

Question 598

psykoedukation panikångestsyndrom

Answer 598

Förklara vad diagnosen betyder och att panikattackerna i sig är ofarliga. De är en i grunden frisk stress- eller rädsloreaktion som utlöses felaktigt

Question 599

Vilka strukturerade diagnostiska instrument finns för att ta ställning till psykiatrisk samsjuklighet? Nämn två!

Answer 599

MINI SCID

Question 600

samsjuklighet panikångestsyndrom

Answer 600

depression, drog- och alkoholmissbruk, agorafobi

Question 601

40 årig man, förändrat beteende senast 2 veckorna, mer irritabel, grandiositet, höga tankar om sig själv, åsidosatt vardagliga aktiviteter diagnos och diffar

Answer 601

maniskt skov i bipolär sjukdom typ 1 diffar -drogmissbruk -psykos

Question 602

Två allvarliga biverkningar vid litiumbehandling bör kontrolleras extra tätt? Vilka är dessa och vilka laboratorieprover bör du ta för att bedöma dem?

Answer 602

Njurfunktionspåverkan, S-Krea Ämnesomsättningsrubbning (hypotyreos): S-TSH

Question 603

skattningsinstrument alkoholabstinens

Answer 603

CIWA-AR

Question 604

Vilka prover anser du vara viktiga för att bedöma hennes akuta somatiska tillstånd? Prioritera de tre som du anser vara viktigast, och motivera.

Answer 604

Alkoholkoncentrataion (Alkometer) (prio 1 - hur berusad är hon just nu?) Elektrolyter (prio 2 -låga S-Na o S-K vanligt - ibland farligt låga) Glukos (prio 3 - inte ätit, dåliga sockereserver vanliga vid alkohol- och leversjd)

Question 605

lm alkoholabstinens, motivera

Answer 605

bensodiazepiner -ex oxazepam -minskar hyperexcitabilitetssymtom/abstinenssymtom såsom oro och minskar risk för delirium tremens och abstinenskramper tiamin -iv -minska risk för wernickes encefalopati, dvs neurologiska symtom och komplikationer som orsakas pga vit B1 brist

Question 606

Vilken skillnad finns mellan oxazepam och diazepam och vilken betydelse har det för behandlingen av alkoholabstinens?

Answer 606

Diazepam har mycket längre halveringstid vilket-inebär att behandlingen blir mer svårstyrbar samt har snabbare tillslag -kan få snabbare effekt

Question 607

kriterier LVM

Answer 607

1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.

Question 608

anmälan LVM

Answer 608

Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande eller vård enligt lagen om LVM och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården.

Question 609

till vem anmälan om LVM

Answer 609

socialnämnden läkaren utfärdar ett intyg om pats hälsotillstånd förvaltningsrätten beslutar sedan om LVM

Question 610

1:a handsbehandling vid artros

Answer 610

fysioterapi med artrosskola

Question 611

Vilken radiologisk undersökning är förstahandsval och beskriv förutsättningar för bästa radiologisk artrosdiagnostik av knän.

Answer 611

slätröntgen av knä med belastning i stående

Question 612

knäartros- rtg fynd

Answer 612

sänkt ledspalt, subkondral skleros, subkondrala cystor, osteofyter (benpålagringar)

Question 613

tre lämpliga prover som kan stärka misstanken om tumörsjukdom

Answer 613

Hb, CRP, F-hb

Question 614

tre lämpliga prover som kan stärka misstanken om inflammatorisk tarmsjukdom

Answer 614

Hb, CRP, F-kalprotektin

Question 615

indikationen för rektoskopi, förberedelse och hur undersökningen genomförs

Answer 615

Utesluta patologi i rektum där kolontumör är vanligast och där radiologisk undersökning är osäker Förberedelse med laxermedel lokalt distalt på undersökningsdagen ökat vätskeintag dagen före undersökningen Efter att palpation per rektum är utförd införs ett rakt rektoskop genom anus och skjuts under okulär besiktning upp genom rektum

Question 616

riskfaktorer kolorektalcancer

Answer 616

ärftlighet, livsstilsfaktorer (låg fysisk aktivitet, fet mat, kött, lågt fiberintag, rökning, alkohol), IBD

Question 617

utredning kolorektalcancer

Answer 617

prover: blodstatus, leverstatus, CEA, CRP, elektrolyter, krea, albumin F-hb, F-kalprotektin, F-odling allmän, F-cystor maskägg bukstatus rektalpalpation, rektoskopi koloskopi med biopsitagning CT-thorax-buk - Kartlägga primärtumörens utbredning och ev. metastasering

Question 618

indikation koloskopi

Answer 618

SVF (vid välgrundad misstanke om kolorektalcancer): -Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte visar uppenbar blödningskälla (eller där blödningen kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan blödningskälla) -Ändrade avföringsvanor i mer än 4 veckor hos pat över 40 år kombination med anemi eller blod i avföringen (pos F-Hb) -järnbristanemi utan uppenbar orsak -Fynd vid prokto-/rektoskopi och rektalpalpation som inger misstanke om kolorektalcancer -Fynd vid bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som inger misstanke om kolorektalcancer

Question 619

ökat totalt-Ca2+ 2 prover för vidare utredning

Answer 619

joniserat Ca2+ PTH

Question 620

om primär hyperparatyreoidism vidare handläggning?

Answer 620

konsultera endokrinolog som i sin tur: -nya prover: J-ca2+ och PTH -DXA-mätning

Question 621

varför DXA-mätning vid misstänkt primär hyperparatyreoidism

Answer 621

Den konstant förhöjda PTH-nivån ökar rekryteringen av calcium från skelettet och utveckling av sekundär osteoporos som följd. DXA-mätning (bentäthetsmätning) utförs för att bedöma om osteoporos föreligger

Question 622

definition osteoporos på DXA

Answer 622

T-score < 2,5 Mäter i hur många standarddeviationer skillnad från en frisk 25-åring bentäthet

Question 623

hur orsakar ökade nivåer av PTH hyperkalcemi och sekundär osteoporos? Beskriv den molekylärbiologiska mekanismen.

Answer 623

En konstant förhöjd nivå av PTH aktiverar benmärgens stromaceller att uttrycka cytokinerna RANKL och CSF->osteoklasterna rekryteras från benmärgens osteoklastprogenitorceller och aktiveras på benytor osteoklaster->bryter ner skelett till Ca2+

Question 624

Beskriv verkningsmekanismen för osteoklasternas demineralisering av skelettet

Answer 624

Demineraliseringen av skelettet sker genom att osteoklasterna ökar uttryck av en protonpump och en kloridkanal->pH sjunker->surgör benytan->mineralkristaller löses ut från cellerna i skelettet->ut i resporptionslakunen och ut i blodet->ökning Ca2+

Question 625

Vid vilka omständigheter bör paterbjudas farmakologisk behandling för sin osteoporos och i så fall vilken farmakologisk behandling? Motivera.

Answer 625

Vid sekundär osteoporos är behandlingen främst att åtgärda grundorsaken (ex. operera bort tumör som producerar PTH vid primär paratyreoidism) vid fraktur eller hög risk för fraktur bör farmakologisk behandling erbjudas: -bisfosfonater i kombination med tillskott av kalcium och D-vitamin.

Question 626

skattningsinstrument risk för osteoporosfraktur i höft, kota, radius eller humerus inom 10 år

Answer 626

FRAX

Question 627

Vilka kontroller behöver du göra vid djup skärsårsskada på handen innan Du tar ställning till behandling?

Answer 627

Grad av kontamination, känselbortfall distalt om skadan, motorik i fingrar, cirkulation (0.5p) för varje rätt svar. (2p)

Question 628

Vilken utrustning för själva sutureringen behöver du?

Answer 628

Nålförare, pincett, sax, monofil icke resorberbar suturtråd av dimension 4.0 glöm inte: sterila handskar

Question 629

Hur planerar du att bedöva såret? Ange preparat och motivera ditt val.

Answer 629

lokalbedövning med injektion i huden med lidokain med adrenalin

Question 630

applicera bedövningsmedel

Answer 630

stick ner nålen med 45 graders vinkel Aspirera innan du applicerar bedövningsmedlet ->se till att inte applicerar bedövningsmedlet i kärlet (får då blod när du aspirerar) Vill ha lokalbedövning med adrenalin Adrenalin är vasokonstrikterande ->minskar blödningar

Question 631

lidokain verkningsmekanism

Answer 631

Lidokain hämmar Na+ kanaler och därmed hämmar transporten av Na+ över nervcellsmembranet in i cellen och blockerar impulsledningen i nervfibrerna->mindre upplevd smärta

Question 632

Vilken suturteknik bör användas (0.5p) och vilken ytterligare behandling bör ges innan hon kan lämna sjukhuset (0.5p)?

Answer 632

Enstaka suturer. Tetanusvaccination om inte detta nyligen är givet. 1p.

Question 633

värk i hela handen, över handryggen, kraftig svullnad av långfingret, kan inte aktivt extendera fingret, passiv extension utlöser svår smärta diff och behandling

Answer 633

Infektiös tendovaginit remiss handkirurg antibiotika iv och dränage och spolning av senskida

Question 634

Ange minst två viktiga frågor att ställa till patienten innan du ger lokalbedövning

Answer 634

äter antikoagulantia/blodförtunnande lm eller har ökad blödningsbenägenhet ex. pga sjukdom (ex. koagulopatier)? allergi mot lokalbedövning?

Question 635

Vilka kirurgiska-anatomiska faktorer måste du ta hänsyn till för att uppnå ett gott resultat vid hudexcision från ryggen av hudknöl? Ange minst fyra för maximal poäng

Answer 635

-incision parallellt med Langerhans linjer -undvika för stor hudexcision -god hemostas (undvika att blöder för mkt) -radikalitet det vill säga fullständig excision av knölen

Question 636

ömmande svullnad i vänster ljumske sedan cirka ett dygn. Den ligger cirka 1 cm lateralt om a. femoralis och förändringen mäter ungefär 2x2 cm 2 diffar

Answer 636

Subkutan abscess och ljumskbråck

Question 637

misstanke om subkutan abscess men vill utesluta ljumskbråck, hur utesluta ljumskbråck och vilka andra utredningsresultat behöver du för att planera den akuta handläggningen?

Answer 637

CT buk/bäcken kropptemperatur, puls, blodtryck, allmänpåverkan, LPK, CRP. B-glukos

Question 638

allvarlig mjukdelinfektion. Vilken läkemedelsbehandling för att behandla infektionen är indicerad? Ange preparat och motivera subkutan vätskeansamling på CT-buk samt ökat CRP, LPK, puls. Låg sat och bt

Answer 638

Bensylpenicillin (3g x 3) + Klindamycin (600 mg x 3) i.v. Du misstänker fokus från huden och vill täcka streptokocker och stafylokocker.

Question 639

Viktiga frågor psykisk anamnes-motivera

Answer 639

tidigare psykiska besvär/sjukdomar -förekomst av sådana kan påverka diagnostik och behandling. Suicidalitet– nu och tidigare (tankar, planer, försök) - kan påverka behandlingsupplägget väsentligt

Question 640

alprazolam (bensodiazepin) som ångestlindring?

Answer 640

ska inte förskriva alprazolam. Preparatet är narkotikaklassat och kraftigt beroendeframkallande. Även om pat fick god ångestlindring av detta preparat för många år sedan bedöms det inte motiverat med sådan behandlin Istället erbjuder du ett icke beroendeframkallande preparat som hydroxizin (atarax) prometazin (lergigan) eller alimemazin (theralen)

Question 641

depression diagnoskriterier

Answer 641

Minst 2 av följande symtom ska ha varit närvarande under större delen av tiden under minst 2 veckor - Nedstämdhet - Anhedoni (glädeförlust/intresseförlust) - Energilöshet Utöver ovanstående huvudkriterier ska också andra symtom på depression finnas. De symtom som anges i ICD är följande: - Aptitstörning, viktförändring - Sömnstörning - Psykomotisk agitation eller hämning - Känslor av värdelöshet eller skuld - Tanke- och koncentrationsstörning - Tankar på död, dödönskan, tankar och planer på självmord Dessutom ska inte ngn hypoman eller manisk episod ha förekommit under individens livstid Inte förklaras bättre av annan kroppslig eller psykisk störning Symtomen ska leda till lidande och/eller funktionsnedsättning Minst 2 veckors duration av symtom

Question 642

hur använda resultatet av MADRS för skattning av grad av depression

Answer 642

bristfälligt underlag för att svårighetsgradera endast utifrån skattningsskala Poäng på skattningsskalor ska alltid sättas i sitt kliniska sammanhang och vara en del i bedömningen tillsammans med anamnes och status

Question 643

sertralin, startdos och måldos

Answer 643

startdos: 25mg i en vecka därefter 50mg måldos: 100mg motivering: 1:ahandsval vid depression

Question 644

2 ex melankoliska symtom vid depression

Answer 644

-Anhedoni (förmågan att känna glädje har i stort sett försvunnit) -oavledbarhet (reagerar inte alls på positiva stimulin) -betydande aptitlöshet eller viktminskning -överdrivna obefogade skuldkänslor

Question 645

Vilka två evidensbaserade behandlingsalternativ vid svår depression är aktuella i detta fall där SSRI inte har haft effekt samt har mkt biverkningar samt att depressionen är av melankoliska drag och har ökad suicidrisk på suicidtankar? Vilken av dessa har starkast indikation?

Answer 645

ECT behandling (0.5 poäng) -Mycket god och snabb effekt vid djup depression med melankoliska symtom (0.5 poäng) -Starkast indikation i detta fall (0.5 poäng) Om Anders ej accepterar detta fortsatt antidepressiv behandling med antidepressiva, förslagsvis byte till annat preparat med annan verkningsmekanism ex. SNRI (0,5p)

Question 646

mekanism NaSSa

Answer 646

adrenerg alfa-2 receptorantagonist, antagonist för även serotonerga receptorer och histaminreceptor (H1-receptorantagonist) ökar NA och serotonin i synapsklyftan->ökad neurotransmission

Question 647

Vad skiljer vårdintyg för konvertering från öppenvård/utanför psykiatrisk klinik till psykiatrisk tvångsvård från vårdintyg från psykiatrisk klinik (är redan inskriven) till psykiatrisk tvångsvård?

Answer 647

utöver de 3 kriterierna för LPT måste ett 4:e kriterie uppfyllas vid konvertering från vård enligt HSL på psykiatrisk klinik till vård på psykiatrisk klinik enligt LPT 4:e kriteriet: patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa -dvs en akut farosituation ska föreligga

Question 648

vanliga biverkningar ECT

Answer 648

huvudvärk, muskelvärk, illamående, minnespåverkan

Question 649

Hur länge bör den farmakologiska behandlingstiden vara vid en enstaka depressionsepisod och hur bedömer du Anders lämpliga behandlingstid i relation till denna? Motivera ditt svar

Answer 649

6-12 mån efter remission vid enstaka depressiv episod längre behandlingstid om: återkommande depressioner och vid allvarligare grad av depression med förhöjd suicidrisk

Question 650

Nämn en icke-farmakologisk evidensbaserad behandling som minskar recidivrisken vid återkommande depression samt redogör för när i sjukdomsförloppet denna ska ges

Answer 650

KBT ska ges efter remission har uppnåtts

Question 651

pat cyklar och slår i huvudet, saknar hjälm, förblir liggandes orörlig på marken, åtgärd?

Answer 651

undersöker om fri luftväg föreligger samtidigt som du ser till att inte mobilisera halsryggen

Question 652

pat cyklar och slår i huvudet, saknar hjälm, förblir liggandes orörlig på marken du kontrollerar luftvägen under manuell rörelserestriktion av halsryggen hör snarkande andningsljud åtgärd

Answer 652

inspektion av munhåla (fri? främmande kropp? ) och käklyft (hålla fri luftväg)

Question 653

näskantarell och nästub: kan du använda dessa i den aktuella situationen? Motivera ditt resonemang.

Answer 653

Näskantarell används ej vid tecken på skallbasfraktur att undvika skada hjärnan Svalgtub används ej vid vakna patienter att för undvika framkallandet av kräkning och vaken pat tolererar inte att svalgtub sätts om medvetslös pat->välj svalgtub

Question 654

Efter att ha etablerat fri luftväg, vad är nästa steg i akutbedömningen av patienten och vilka två parametrar är viktigast?

Answer 654

B: breathing (andning) AF och syresättning

Question 655

låg sat och AF->åtgärd

Answer 655

stödventilation med mask och blåsa samt ge syrgas

Question 656

Vad mer behöver göras under B? Ange fyra ytterligare undersökningar.

Answer 656

inspektion, perkussion, palpation och auskultation av bröstkorgen

Question 657

vidare på C ->åtgärder?

Answer 657

puls och BT bedömning av bäckenstabilitet och långa rörben

Question 658

D-bedömning

Answer 658

pupiller medvetandegrad neurologisk påverkan: motorik, sensorik

Question 659

epiduralhematom- åtgärd

Answer 659

minska ICP -sätt ut ev blodförtunnande behandling -höjd huvudända -mannitol (osmotisk effekt då minskar intrakraniell volym genom att minska på likvor->minskat ICP->minskad risk för inklämning) -tranexamsyra (minska blödning) oftast: akut kirurgi -kraniotomi med utrymning av hematom

Question 660

två läkemedelsterapier som kan påbörjas i väntan på att neurokirurgen är på plats för att optimera patientens prognos med tanke på det intrakraniella hematomet. Beskriv även verkningsmekanismen av dessa läkemedelsterapier.

Answer 660

mannitol: osmotisk effekt då minskar intrakraniell volym genom att minska på likvor där vätska dras ut från celler till extracellulära rummet->minskat ICP->minskad risk för inklämning tranexamsyra: - Binder plasminogen->hindrar från att aktiveras till plasmin av t-PA ○ hindrar fibrin från att brytas ner (fibrinolys)->stabiliserar koaglet ->minskade blödningar

Question 661

3 akuta åtgärder svår sepsis med begynnande cirkulationssvikt pga nekrotiserande fasciit

Answer 661

kirurgi (avlägsnande av nekrotisk vävnad) ab iv efter odling (bensyl Pc + klindamycin) hemodynamisk behandling: ringeracetat (öka volym) + noradrenalin (inotropi)

Question 662

nekrotiserande fasciit kan orsaka

Answer 662

sepsis med cirkulationssvikt

Question 663

vanligaste orsaken bakom nekrotiserande fasciit

Answer 663

streptococcus pyogenes (GAS)

Question 664

3 diffar tryck över bröstet

Answer 664

akut kranskärlshändelse (hjärtinfarkt, instabil angina), lungemboli, aortadissektion

Question 665

misstanke STEMI på EKG åtgärd

Answer 665

kontakt kardiolog och PCI-jour för koronarangiografi och PCI därefter läggs pat in på HIA

Question 666

behandling STEMI inför PCI

Answer 666

heparin iv 5000E ASA 300mg po tikagrelor 180mg nitroglycerin sublingualt 0,4mg morfin 5mg iv (som smärtlindring om inte smärtan avtar på nitroglycerin. Obs inte ge om morfinöverdos föreligger) syrgas (om låg sat)

Question 667

pat med morfinöverdos och fått naloxon iv. ngt annat du måste tänka på i handläggningen och planeringen samt vara beredd på innan han lämnar akuten för att sedan göra PCI pga STEMI?

Answer 667

Eftersom patienten fick Naloxone iv kommer effekten av läkemedlet snabbt att avta (kort halveringstid) och risk föreligger att han återigen går ner i vakenhetsgrad (pga morfinets effekter) behöver därför monitoreras frekvent med puls, blodtryck, andningsfrekvens och saturation Man behöver därför ha Naloxone i beredskap

Question 668

Patienten ter sig orolig och stressad pga bröstsmärtan. Vad är den mest troliga orsaken till hypokalemin? Beskriv patofysiologin bakom fenomenet.

Answer 668

Vid stress utsöndras kortisol från binjurarna. Kortisol gör att natrium och vatten återresorberas i njuren medan kalium filtreras ut.

Question 669

Patienten erhåller PCI mot höger kranskärl, dvs RCA. Vilka strukturer i hjärtat försörjs av detta kärl? Förklara (anatomiskt) varför bradykardin kvarstår trots att morfinöverdosen behandlats med Naloxon.

Answer 669

höger kammare, vänster kammares inferiora vägg, hjärtats bakvägg, bakre 1/3 av septum, sinusknutan och AV-noden Bradykardi med höggradigt AV-block när AV-noden inte fungerar pga får inte blod via RCA kan också få sinusbradykardi när sinusknutan inte får blod

Question 670

Beskriv patogenesen till STEMI.

Answer 670

Vid STEMI uppstår, i de flesta fall, på grund av en ruptur (0,5P) i ett aterosklerotiskt plack (0,5P) i kranskärlen. Rupturen orsakar aktivering av trombocyter och koagulationsmekanismer (0,5P), vilket leder till akut trombosbildning (0,5P) som helt obstruerar blodflödet i kärlet. Tillståndet leder snabbt till myokardischemi i det aktuella kärlområdet och inom några minuter drabbas myokardiet av en progredierande cellnekros

Question 671

20h efter PCI blir patienten kallsvettig och orolig. Blodtrycket sjunker snabbt till 70/40 mmHg. Övervakningen visar sinustakykardi med frekvens 127 slag/min. Vad misstänker du har hänt? Hur tar du reda på detta och vilka differentialdiagnoser beaktar du?

Answer 671

Mekanisk komplikation såsom tamponad, klaffruptur eller VSD (ventrikelseptumdefekt) Transthorakalt ultraljud av hjärtat

Question 672

Vilka kliniska tecken stöder diagnosen akut hjärttamponad och vad blir din omedelbara åtgärd för att förbättra patientens situation tillfälligt för att överbrygga dessa minuter tills dränet är på plats?

Answer 672

cirkulatorisk chock med takypné, hypotoni, takykardi, halsvenstas, pulsus paradoxus, nedsatta hjärtljud, gnidningsljud, kallsvettig UKG: perikardvätska, kollaps höger förmak och/eller kammare -ringeracetat snabbt (2-3L) -2 venösa infarter (för att ge hjärtsviktsbehandling i form av furosemid->behandla ödem)

Question 673

akut åtgärd hjärttamponad

Answer 673

perikardiocentes (dränering av perikardvätska) -underlättar trycket mot hjärtat -följs med inläggning av kateter för kontinuerlig dränering av vätskan metoder: -perkutan nål eller torakotomi (öppen kirurgi)

Question 674

Vilka läkemedel bör (om möjligt) patienten behandlas med, enligt riktlinjer, efter hjärtinfarkt när patienten skrivs hem?

Answer 674

ASA (75mg x 1 livslångt) tikagrelor (90mg 1 x 2 i 12 mån) betablockare ACE-hämmare statin nitroglycerinspray vb

Question 675

Signifikant reversibilitet dynamisk spirometri

Answer 675

FEV1 och/eller FVC ökning >12% och FEV1 ökning >200ml efter bronkdilatation

Question 676

60 årig kvinna andfådd vid ansträngning, känt sig sämre några månader, tryckkänsla i bröstet, lite slemhosta sedan många år, ibland pipi i bröstet vid sänggående, haft akut bronkit för halvår sedan 4 diffar

Answer 676

KOL, astma, hjärtsvikt, lungemboli angina pectoris, lungcancer, anemi

Question 677

anamnes utredning KOL, astma, hjärtsvikt, lungemboli

Answer 677

Rökning (nuvarande eller tidigare), arbetsmiljö, astma/allergi under barndom/yngre år, andfåddhet i vila/nattlig dyspne, samband mellan symtom och ansträngning, bensvullnad

Question 678

4 prover eller us för diffa KOL, hjärtsvikt, astma, LE

Answer 678

Hb (utesluta anemi), PEF/COPD-6 (screening för astma/KOL), EKG (instabil angina), O2 saturation (KOL,lungemboli), vikt+längd (viktuppgång vid hjärtsvikt, viktnedgång vid KOL)

Question 679

vidare utredning KOL

Answer 679

dynamisk spirometri med reversibilitetstest lungrtg

Question 680

vidare utredning hjärtsvikt

Answer 680

NT-pro-BNP, EKG, UKG, lungrtg

Question 681

bekräfta KOL vid dynamisk spirometri med

Answer 681

FEV1/FVC<0,7

Question 682

stadieindelning (GOLD) av KOL vid dynamisk spirometri

Answer 682

mha FEV1 efter bronkdilatation

Question 683

stadieindelning av KOL används till

Answer 683

ta ställning till behandling

Question 684

icke farmakologisk behandling KOL

Answer 684

rökstopp, vaccination (influensa, COVID-19, pneumokocker), kostråd (dietist), fysisk träning

Question 686

LAMA: verkningsmekanism

Answer 686

långverkande muskarinreceptorantagonist (long acting muscarinic receptor antagonist) -Antikolinergt inhalations-lm -Mekanism: Blockerar antikolinerga muskarina receptorer i bronkernas glatta muskelceller->relaxation->bronkdilatation->minskad obstruktivitet

Question 687

LAMA biverkningar

Answer 687

Muntorrhet -Pga muskarinreceptorantagonist verkar på muskarina (kolinerga) receptorer på spottkörtelcellerna i munnen som styr (vattniga) salivutsöndringen Muskarinreceptorer finns i stora delar av parasympatiska nervsystemet, hämning av dessa (blir mer sympatikuslika effekter)-> -Tarmmotilitet: förstoppning -M sphincter pupillae: pupillvidgning (mydriasis) -Hjärtfrekvens: takykardi/ökad hjärtfrekvens -Blåstömning: urinretention och svårighet att tömma blåsan

Question 688

LABA verkningsmekanism

Answer 688

Långverkande beta-2-receptoragonist (long acting beta-2-receptor-agonist) Mekanism: Binder till och utövar agonistisk effekt på beta-2-receptorer i glatta muskelceller i bronkerna->bronkdilatation och stimulering av cilier hos luftrörsepitelet ->minskad obstruktivitet och ökad mobilisering av mucus från luftrören->ytterligare minskad obstruktivitet

Question 689

LABA biverkningar

Answer 689

Skelettmuskel: Tremor (darrningar) -Pga binder adrenerga recetorer i SMC->ökad kontraktion Hjärta: Takykardi -pga binder beta-receptorer i hjärtats celler i sinusnoden

Question 690

behandling KOL-exacerbation, dos och behandlingdlängd (om ab är indicerat) -står redan på SABA med eller utan SAMA i spacer eller nebulisator

Answer 690

amoxicillin 750mg x 3 i 7 dagar peroralt kortison 30mg i 5 dagar (6 tabletter på 5mg)

Question 691

behandling bältros samt råd till pat

Answer 691

om pat >50 år och symtomdebut (första blåsan) <72h valaciklovir i 1 vecka Informera att vätskan från blåsorna kan smitta med varicella zoster virus och orsaka en primärinfektion av vattkoppor,

Question 692

vanligaste komplikationen för bältros

Answer 692

postherpetisk neuralgi (ger smärta)

Question 693

50 årig man buksmärtor, sura uppstötningar, halsbränna, molande smärtor övre delen av buken, trött, rastlös, irriterad, sömnstörning, ej nedsatt aptit, symtom ej korrelerat till matintag, medicinfri, frisk, ingen hereditet magtarmsjukdomar frågor alarmsymtom

Answer 693

ofrivillig viktnedgång, mörk avföring, hematemes (blodtillblandad kräkning), frekventa kräkningar, dysfagi

Question 694

50 årig man buksmärtor, sura uppstötningar, halsbränna, molande smärtor övre delen av buken, trött, rastlös, irriterad, sömnstörning, ej nedsatt aptit, symtom ej korrelerat till matintag, medicinfri, frisk, ingen hereditet magtarmsjukdomar, gallvägssjukdom diffar

Answer 694

GERD, ulcus (ventrikel- eller duodenalmagstår), gastrit, esofagit, funktionell dyspepsi, ventrikelcancer, livsstilsrelaterad dyspepsi (alkohol, stress)

Question 695

vidare provtagning för diffar GERD, ulcus (ventrikel- eller duodenalmagstår), gastrit, esofagit, funktionell dyspepsi, ventrikelcancer, livsstilsrelaterad dyspepsi (alkohol, stress)

Answer 695

Hb, CRP, F-hb, HP-antigen i faeces, leverprover (ALAT, ASAT, ALP, GT, bilirubin)

Question 696

inget avvikande i provtagning med Hb, CRP, F-hb, HP-antigen i faeces, leverprover (ALAT, ASAT, ALP, GT, bilirubin) vidare plan

Answer 696

återbesök inom 1 mån provbehandling med protonpumpshämmare 1 vecka pga pat är under 50 år och har inte några alarmsymtom idf: upprepad kontroll bt och följa upp alkoholanamnes pga högt bt och lite stor alkoholkonsumption

Question 697

standardglas alkohol/etanol

Answer 697

12g etanol/alkohol

Question 698

Riskbruk alkohol (för både man och kvinna gäller samma kriterier)

Answer 698

10 eller mer standardglas per vecka eller 4 standardsglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden

Question 699

mekanism disulfiram (antabus)

Answer 699

hämmar acetaldehyddehydrogenas->ökning acetaldehyd->disulfiramsymtom vid intag av alkohol, ex -illamående, kräkningar, huvudvärk, hjärtklappning, rodnad ansikte, yrsel

Question 700

mekanism akamprosat (campral)

Answer 700

NMDA-receptor-antagonister->mindre glutamat binder in-> □ ->återställer balansen mellan exciterande glutamat och inhiberande transmittorn GABA ->minskade hyperexcitabila symptom

Question 701

mekanism Naltrexon

Answer 701

My-opiodreceptorantagonist -Blockerar receptorer i centrala och perifera nervsystemet ->belöningen hämmas då alkohols belönande effekter medieras via endogena opioider (beta-endorfiner)

Question 702

effekt av akamprosat och naltrexon på alkoholöverkonsumptionen

Answer 702

minskar suget och kräver inte totalabstinens från alkohol

Question 703

4 kliniska tecken leta efter hos barn med andningssvårigheter

Answer 703

Hög andningsfrekvens cyanos indragningar (interkostala, supraklavikulära) näsvingespel (hos spädbarn) slöhet påverkat allmäntillstånd dålig kapillär återfyllnad låg syremättnad

Question 704

Nämn två anamnestiska uppgifter som kan vara av värde för rätt diagnostik om man misstänker astma

Answer 704

Tidigare obstruktiva perioder (behandling? effekt?), hereditet för astma, atopi/eksem, kända födoämnesallergier, husdjur eller rökning i hemmet

Question 705

diagnoskriterier astma

Answer 705

- 3:e obstruktiva episoder om < 3 år - 1:a obstruktiva episoder om < 3 år och andra tecken på allergisk sjukdom, såsom eksem, födoämnesallergi, rinokonjunktivit föreligger -1:a obstruktiva episoder om >3 å

Question 706

om bekräftad astmadiagnos mtp antalet obstruktiva episoder beroende på barnets ålder vidare prover eller us?

Answer 706

inte nödvändigt om pat inte är så andningspåverkad (normal AF, inga indragningar, ej behov av O2)->pneumonidiagnos osannolik idf barnet 1,5 år->för liten för att medverka i en dynamisk spirometri

Question 707

behandling astma barn

Answer 707

1: beta-2-agonist (inhalation via spacer) vid symtom ev. tillägg lågdos inhalationssteroid i 10 dagar 2: beta-2-agonist vid symtom + underhållsbehandling: inhalationssteroid + ev leukotrienantagonist (montelukast) vid mer uttalade besvär: kan lägga till LABA till underhållsbehandlingen

Question 708

hur avgöra om behov av kontinuerlig behandling av sin astma framöver (barn 1,5 år)

Answer 708

Om han hostar/har besvär även mellan infektionsperioderna eller har mer än en exacerbation/månad eller vid svåra anfall dvs steg 2 i behandlingstrappan: kontinuerlig behandling ges

Question 709

Scharlakansfeber

Answer 709

hög feber, magont, kräkningar, ont i halsen, finprickigt upphöjd hudutslag ("som ett fint sandpapper"), perioral blekhet, smultrontunga, rodnade tonsiller, rött gomtak, hudutslagen fjällar i efterförloppet (2-4:e veckan) etio: GAS (streptococcus pyogenes) utredning: klinisk diagnos men kan ta GAS-snabbtest från svalget för att bekräfta diagnos behandling: PcV x 3 i 10 d till barn: kan ges som flytande diffar -mässling, körtelfeber, erytema multiforme, kawasakis sjukdom epidem: ofta barn 3-8 års ålder

Question 710

3 årigt barn med scharlakansfeber och fått PcV i flytande. Återkom 2 dagar sedan. Feberfri men har fått ont i magen och kräkts några h efter intagit PcV. De finprickiga utslagen borta men sersatts nu av några spridda 1 mm stora röda makulösa utslag på mage och båda låren, som inte kliar Pc-allergi eller allergi mot annan sorts lm? fortsatt behandling med PcV (kuren är på 10 dagar)?

Answer 710

Icke-kliande utslag och/eller magbesvär betraktas inte som pc-allergi och scharlakansfeber kan fortsätta att behandlas med PcV

Question 711

smärtanamnes

Answer 711

SOCRATES

Question 712

CT-fynd tarmperforation sannolikt pga tidigare genomgången koloskopi patientnära åtgärd inför op

Answer 712

ventrikelsond -för att avlasta GI-kanalen -för att undvika aspiration pga hotande ileus (ventrikelretention och faecesinnehåll i distala ileum på CT-buk)

Question 713

Vilka läkemedel ska du ordinera nu för att minska risken för abdominella senkomplikationer?

Answer 713

ab iv -piperacillin/tazobaktam 4g täcker vanliga tarmpatogener

Question 714

motivering till stomiinläggning efter nyligen opererad tarm (igensydd tarmperforation)

Answer 714

På grund av långvarig obstipationsproblematik och behov av stora mängder laxantia inte rekommenderad att utsätta nyligen sydd tarm för belastning->sätta stomi

Question 715

2 us inför nedläggning av sigmoideostomin som pat har haft ett tag och som ska tas bort

Answer 715

endoskopisk us (koloskopi) av colon via stomin endoskopisk us (sigmoideoskopi) av rektalstumpen

Question 716

4 olika lm mot förstoppning och verkningsmekanism

Answer 716

Mjukgörande medel, ex paraffinolja -gör tarminnehållet mjukare->lättare få ut avföring Bulkmedel (visiblin, inolaxol) -Innehåller kostfibrer->bidrar till ökad tarmmotilitet Osmotiskt verkande tarmmedel (består av kolhydrater eller olösliga fibrer) -drar till sig vätska->gör avföringen mjukare samt ökar volymen avföring så att tarmmotoriken stimuleras -ex laktulos, movicol Tarmstimulerande medel -påverkar tarmens slemhinna och därigenom gör att tarmens motorik stimuleras samt utsöndring av vätska från tarmen in i avföringen->gör avföringen mjukare -ex laxoberal, cilaxoral

Question 717

mjältskada

Answer 717

trauma mot vä sidan av buken hematom? ömmar? kan vara cirkulatorisk påverkad pat

Question 718

utredning akutrum misstänkt mjältskada/bukdiagnostik

Answer 718

ultraljud

Question 719

3 kategorier GCS

Answer 719

ögonrepsons, verbal respons, motorikrespons

Question 720

åtgärder misstänkt blödning, cirkulatorisk påverkad pat

Answer 720

2 venösa infarter ringeracetat-bolus 1L blodgruppering och bastest inför blodtransfusion transport till op (pga misstanke om blödning som behöver stoppas)

Question 721

Vilken radiologisk undersökning hade varit indicerad för en circulatoriskt stabil patient med trubbigt buktrauma?

Answer 721

trauma-CT eller CT-buk

Question 722

Vilka två olika strategier samt vilka risker för respektive strategi finns i behandlingen av mjältskador? (1p)

Answer 722

- Splenektomi med risk för permanent nedsatt immunförsvar (0,5p) - Mjältbevarande kirurgi med risk för postoperativ blödning (0,5p)

Question 723

Vilken typ av bakterier utgör största problemet efter en splenektomi? (1p)

Answer 723

ökad risk att insjukna med svåra infektioner (ex. pneumoni, sepsis) orsakade av kapselförsedda bakterie (pneumokocker, meningokocker)

Question 724

3 vaccinationer rekommenderas efter splenektomi

Answer 724

pneumokocker, meningokocker, influensa

Question 725

när vaccinationer efter splenektomi

Answer 725

14 dagar efter splenektomi

Question 726

akut bsma centralt med utstrålning mot halsen, blek, kallsvettig, orolig, smärtpåverkan, ytlig andning, hög AF, tungandad, syrgaskrävande, hög AF, HT inga infektionstecken inget trauma diffar

Answer 726

hjärtinfarkt, aortadissektion, lungemboli Perimyokardit och pneumoni ger inga poäng pga akut insjuknande och avsaknad av infektionstecken Pneumothorax ger inga poäng pga avsaknad av trauma och spontanpneumothorax mycket sällsynt utan annan bakomliggande sjukdom såsom KOL Ulcus ger inga poäng pga avsaknad av illamående och kräkningar

Question 727

förklaring blodgas med lågt pH och hypoxi och ökat laktat

Answer 727

försämrad blodcirkulation->nedsatt perifer syresättning till vävnad->anaerob metabolism med laktatbildning -ex pga hjärtsvikt med inadekvat perfusion nedsatt syrgasutbyte i lungorna -ex på hjärtsvikt med vätska i lungorna anemi->nedsatt syresättning till vävnad

Question 728

Patienten befinner sig i begynnande chock, Vad är mekanismen till patientens prechock bild utifrån de tre differentialdiagnoserna (hjärtinfarkt, lungemboli och aortadissektion)

Answer 728

Hjärtinfarkt – pga kardiell ischemi minskar hjärtats kontraktionskraft vilket genererar sänkt cardic output och hjärt-minutvolym Lungemboli – pga lungembolier ökar afterload i hjärtats högra hjärthalva (pga ökat tryck i lungkretsloppet) Mindre blod kommer över från höger till vänster hjärthalva och vänster kammare har mindre volym blod att pumpa ut i kroppen Aortadissektion - När blodet i aortaväggen dissekerar sig vidare kan ett falskt lumen i aorta uppkomma. Detta kan komprimera eller obstruera äkta aortalumen eller kärlavgångar från aorta, vilka kan komma att försörjas från falska lumen Obstruktionen leder till nedsatt blodförsörjning perifert om dissektionen med påföljande chock.

Question 729

tidsfönster PCI

Answer 729

ska göras inom 2h (120min) från symtomdebut akut trombolys med alteplas är annars ett alternativ

Question 730

trombolys: alteplas verkningsmekanism

Answer 730

plasminogenaktivator (proteolytiskt enzym) katalysear reaktion; plasminogen->plasmin (aktiv) ->plasmin (enzym) bryter ner fibrin i fibrintromben som orsakar den ischemin ->återupprättar perfusion

Question 731

Hur snabbt från ischemins debut stiger troponin signifikant och när kan man förvänta sig maximalvärde?

Answer 731

Stiger signifikant efter 4 timmar från symtomdebut når topp efter 12 timmar

Question 732

Förklara vad troponin (I och T) är, i vilka celler de finns och dess uppgift.

Answer 732

Troponin är ett hjärtspecifikt strukturellt protein som förekommer i kroppens tvärstrimmiga muskulatur (ffa på myocyterna hjärtat), där det sitter fast på tropomyosin. Dess uppgift är att reglera musklernas kontraktilitet.

Question 733

Beskriv det akuta händelseförloppet ur ett patofysiologiskt perpektiv som har orsakat hjärtinfarkten och gett denna EKG bild med STEMI

Answer 733

ateromatöst lipidrisk inflammerat plack som rupturerar. Trombocyter aktiveras, aggregerar och stimulerar i sin tur koagulationssystemet så att en tromb bildas som hotar att helt eller delvis ockludera kranskärlet.

Question 734

pat med STEMI us innan hemgång

Answer 734

UKG (transthorakalt)

Question 735

Vilka fyra allvarliga komplikationer efter hjärtinfarkt måste man alltid ha i åtanke vid en plötslig hemodynamisk försämring?

Answer 735

hjärttamponad, ventrikelseptumdefekt (VSD), papillarmuskelruptur, arytmier (ventrikeltakykardi, ventrikelflimmer, AV-block) och kammaraneurysm

Question 736

Vilka läkemedel ska patienten ordineras som stående ordination framöver? Dela in dem i prognosförbättrande och icke prognosförbättrande

Answer 736

prognosförbättrande: -ASA 75mg 1x1 livslångt -tikagrelor 90mg 1x2 i 12 mån -ACE-hämmare (eller ARB) -betablockad icke prognosförbättrande -nitroglycerinspray vb

Question 737

GAD definition

Answer 737

- Överdriven rädsla och oro inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertalet dagar - …under minst 6 månader - Och svårigheter att kontrollera sin oro Minst 3 av följande delsymptom ska finnas: - Vara rastlös, uppskruvad och på helspänn - Koncentrationssvårigheter eller att bli tom i huvudet - Irritabilitet -Uttröttbarhet -Muskelspändhet -Sömnstörning (svårt att somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredsställande sömn) Symptomen ska orsaka signifikant lidande och/eller försämrad funktionsnivå. De ska inte vara orsakade av droger eller av någon somatisk sjukdom ex. hypertyreos. Ingen annan psykisk diagnos ska bättre kunna förklara symptomen

Question 738

hur GAD och depression kan samverka

Answer 738

kan ha underliggande GAD med depressiv pålagrad på detta->kan göra att GAD-symtomen förvärras kriterierna överlappar delvis

Question 739

Ange två frågor som du tycker är särskilt viktiga att ställa till dottern. Motivera. pat med GAD eller depressiv episod samt symtom på kognitiv svikt

Answer 739

Symtom på kognitiv svikt eftersom patienten har nämnt minnesproblem. Om sådana finns hur har de kommit i relation till depressionssymtom – viktigt ur differentialdiagnostiskt perspektiv. Hur har patienten kunnat sköta om sig själv och hemmet? Behov av social planering.

Question 740

behandling vid GAD

Answer 740

1. SSRI 2. SNRI

Question 741

SNRI påverkan bt och natrium

Answer 741

ökar bt -öka dos på ev. blodtrycksmedicinering såsom enalapril sänker Na+ -ändra dos på ev. diuretika

Question 742

SNRI och blödningsrisk

Answer 742

ffa ökad blödningsrisk om samtidig behandling med NSAID eller antikoagulantia

Question 743

icke farmakologiska behandlingar vid depression

Answer 743

KBT fysisk aktivitet

Question 744

minnesproblem hos pat med depression. Göra minnesutredning?

Answer 744

minnesproblem är vanligt vid depression och att depressionen först ska behandlas tills den är i remission. Det vanliga är att minnesproblemen då går tillbaka. Om de inte gör det ska man utreda vidare. Viktigt att förklara för patienten så att hon förstår och kan bli lugnad i sin oro.

Question 745

Vilken är den viktigaste signalsubstansen som det blir för låga nivåer av vid Alzheimers sjukdom och hur kan man behandla detta?

Answer 745

Acetylkolin acetylkolinesterashämmare

Question 746

Nämn två faktorer som påverkar val av behandlingstid vid farmakologisk behandling av egentlig depression?

Answer 746

behandlingssvar antalet tidigare depressionsepisoder och när de har förekommit i relation till nuvarande episod samsjuklighet (längre behandlingstid) svårighetsgrad compliance (påverkar recidivrisk och risk att inte nå remission)

Question 747

psykiatrisk anamnes

Answer 747

psykiska sjukdomar, symtom, mediciner, vanföreställningar och hallucinationer, hereditet psykiska sjukdomar/suicidalitet, suicidala tankar, planer eller försök, droganamnes, alkohol, trauma som ger symtom idag (PTSD)

Question 748

kompletterande undersökningar på psykiatriska akutmottagningen?

Answer 748

-Drogtest i urin (han kan ha tagit fler preparat än han medger och för att vissa preparat snabbt går ur kroppen) -Somatiskt status för att ta ställning till eventuell abstinens

Question 749

Värdera risken för abstinens och medicinska komplikationer för de droger pat har tagit (cannabis 1 dag sedan och bensodiazepiner 2 dagar sedan)

Answer 749

Hög risk för bensodiazepinabstinens, ffa vid abrupt avslutande -Kan ge abstinenskramper och delirium -Förvisso endast två dagar sedan intag men mindre abstinenssymtom kan förekomma -Man kan förvänta sig svårare abstinens med risk för komplikationer desto fler dagar det går, ffa abstinenskramper och delirium Cannabis kan orsaka en del abstinensbesvär lång tid efter att användning upphört men akuta medicinska komplikationer vid abrupt slutande är inte något problem men kan ge obehag

Question 750

Vilka parametrar i somatiskt status är du intresserad av för att värdera eventuell bensodiazepinabstinens?

Answer 750

svettningar, tremor och illamående/kräkningar Blodtryck brukar mätas men ger tydligare utslag vid alkoholabstinens än ren bensodiazepinabstinens ökad puls

Question 751

handläggning pat intox av bensodiazepiner och cannabis följt av abstinensbesvär Vilka juridiska överväganden behöver du göra om du inte kan övertala patienten att kvarstanna på sjukhus?

Answer 751

Inneliggande vård är nödvändig pga medicinska risker samt för observation av psykotiska symtom + svårigheter med compliance polikliniskt. Motivera honom till inläggning på sjukhus med nedtrappningsschema med bensodiazepiner ställningstagande till konvertering till LPT -om du inte kan konvertera till LPT enligt kriterierna måste du låta patienten gå men du ska göra en akut anmälan enligt LVM till socialnämnden (vilket skulle ha varit motiverat om du inte kunde övertala honom att stanna)

Question 752

aripiprazol verkningsmekanism

Answer 752

partiell agonist till dopamin-2-receptor och 5-HT-1A-receptor samt antagonist till 5-HT-2A-receptor effekt: Denna partiella agonist verkar som antagonist vid överskott av dopamin i bansystem som medför psykos (mesolimbiska bansystemet), samtidigt som den blir en agonist i områden med låg dopaminnivå (mesokortikala bansystemet)->mindre negativa och kognitiva symtom

Question 753

symtom schizofreni- 3 grupper

Answer 753

positiva symtom -vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar med desorganiserat tal och beteende negativa symtom -självförsjunkenhet, anhedoni, apati, avolition, alogi kognitiva symtom -svårigheter med exekutiva funktioner

Question 754

akatisi vad är det? vad beror det på? åtgärd om tagit antipsykotika?

Answer 754

myrkrypningar, rastlösthet, oförmåga att sitta still -en extrapyramidal biverkan av antidopaminerga lm (antipsykotika) pga blockad av D2-receptorer i nigrostriatala bansystemet ofarligt åtgärd: preparatbyte eller dossänkning kan testa symtomatisk behandling: betablockare

Question 755

20 årig pat med T1D sedan barndomen. Behandlas med insulinpump och använder CGM Vilka fyra frågor är relevanta att ställa till pat i samband med detta övertag från annan medicinmottagning? Motivera ditt svar.

Answer 755

-Hypoglykemier, förekomst, frekvens, allvarlighetsgrad, utlösande faktorer, hur gör pat vid hypoglykemier? -Fysisk aktivitet, typ, intensitet, förberedelser inför och efter, problem? -Rökning, ja/nej, ev info? -Alkohol, ja/nej, ev info? -Hur han använder pump/pumpfunktioner? Problem? Nedladdning regelbundet? -Hur han använder sensorn? Problem? -Vad har han för övriga problem som han vill ha hjälp med? -Hur är det med recept på insulin/pumptillbehör? -Aktuella insulindoser? -Kost (vegan, LCHF mm)?

Question 756

om ökat HbA1c, hur bedömmer det? (dvs >48) faktorer som skall vägas in vid bestämning av målvärde HbA1c för pat?

Answer 756

stark koppling mellan HbA1c och risk för diabeteskomplikationer bör man sträva efter ett HbA1c som är så lågt som möjligt utan att skapa problem med hypoglykemier - gärna <48mmol/mol Ett individuellt målvärde bör sättas på alla patienter där man väger in individens ålder, samsjuklighet och förväntat livslängd

Question 757

Diabeteskomplikationer kan drabba flera organ, inte sällan ses ögonkomplikationer. pat hade en mild retinopati. Vilken är den allvarligaste formen av retinopati och vad karakteriserar denna?

Answer 757

Proliferativ retinopati kännetecknas av neovaskularisation, glaskropps- eller preretinal blödning

Question 758

Ange två faktorer som bidrar till utveckling av diabetesögonkomplikationer

Answer 758

lång diabetesduration T1D (vanligare med retinopati vid T1D än vid T2D pga längre tid med ökade blodsockervären) Dålig glukoskontroll under lång tid (mätt med HbA1c, ökad risk vid >50mmol/mol, risken ökar exponentiellt med ökat HbA1c) om samtidig hypertoni om samtidig mikroalbuminuri (diabetesnefropati)

Question 759

2 problem med glukoskontrollen (bild från tenta) och råd till pat med anledning av dessa

Answer 759

nattlig hypoglykemi/låga glukosnivåer ->sänka nattliga insulindosen höga postprandiella glukosvärden -glömt eller sena doser? Pat bör påminnas att ta sina insulindoser inför måltider samt att tänkta på att kolhydraträkna och att kolhydratkvoten i insulinpumpen ställs in

Question 760

För att minska risken för hypoglykemier i samband med fysisk aktivitet, vilka 2 råd ger du?

Answer 760

Undvika fysisk aktivitet om problem med hypoglykemier senaste 12 timmar före planerad fysisk aktivitet Sikta på glukosvärden 6-10 mmol/l inför fysisk aktivitet Vid pumpbehandling sänka basaldosen 2 timmar innan och under den fysiska aktiviteten Tillse att snabba kolhydrater finns tillgängligt under fysisk aktivitet Tänka på att glukossänkande effekten av fysisk aktivitet varierar beroende på intensitet och längd av den fysisk aktiviteten Att regelbunden fysisk aktivitet leder till ökad insulinkänslighet (generell dosminskning kan behövas) Viktigt med måltid så snabbt som möjligt efter fysisk aktivitet, obs ökad insulinkänslighet. Att ställa larm på sensorsystemet, CGM, för snabbt fallande glukosvärden

Question 761

pumpen slutade fungera i samband med ett träningspass. Vilka är riskerna med felande pumpfunktion vid behandling av typ 1 diabetes?

Answer 761

Då man vid pumpbehandling endast får upprepade små doser av snabbinsulin så finns ingen depå av långverkande insulin. Ett pumpstopp leder således snabbt till en insulinbrist med stigande glukosvärden och efter 2-3 timmar börjar det bildas ketonkroppar vilket kan utvecklas till en diabetisk ketoacidos (DKA)

Question 762

definition allvarlig hypoglykemi

Answer 762

ett lågt glukosvärde som innebär att individen behöver hjälp av annan person för att häva hypoglykemin dvs är inte baserat på hur lågt plasmaglukos är

Question 763

Hur behandlas en allvarlig hypoglykemi och vilken roll spelar patientens medvetandegrad? Hur följes denna behandling upp?

Answer 763

vaken patient: druvsockertablett, juice (2dl), mjölk (3dl) -låt gå 10-15 -upprepas vid behov -ev tillägg av mer långsamma kolhydrater: ex. macka ej vaken/medvetandesänkt pat: 50ml glukos (30%) intravenöst, upprepas vb Stänga av insulinpumpen under 30-45 min eller reducera basaldosen maximalt under 30-45 min för att förhindra lågt glukosvärde. Injektion av glukagon 1mg i.m. kan övervägas UPPFÖLJNING -ta nytt glukosvärde efter 15min -Upprepa vid behov tillförsel av glukos, oralt om vaken patient, parenteralt om medvetandesänkt * Fundera på vad som kan ha varit utlösande faktor * Överväg eventuella dosjusteringar av insulin

Question 764

Varför ökar risken för hypoglykemi i samband med alkoholkonsumtion?

Answer 764

nedbrytning av alkohol sker i levern av enzymet alkoholdehydrogenas och kommer att prioriteras framför glukoneogenes i levern Detta leder till ökad risk för hypoglykemier i samband med alkoholintag Alkoholöverkonsumtion kan även påverka omdömet och följsamhet med ökad risk för hypoglykemier som följd (bla minskat kostintag samt tar inte sina insulindoser) Vidare kan alkoholöverkonsumtion vara kopplat till bristande näringsintag med ökad risk för hypoglykemier pga nedsatt glykogeninlagring i levern och därmed minskad glykogenolys

Question 765

centorkriterier tonsillit

Answer 765

feber>38,5 ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna tonsillbelägningar frånvaro av hosta minst 3 av 4 -> snabbtest GAS

Question 766

lm vid streptokocktonsillit

Answer 766

PcV vid allergi: klindamycin

Question 767

viktiga blodprover utredning artrti

Answer 767

CRP och SR ACPA (anti-CCP)

Question 768

Vilken bilddiagnostisk undersökning är viktigast och vilka kroppsdelar undersöks vid en artritutredning? Motivera ditt svar.

Answer 768

Slätröntgen: händer, fötter och annan drabbad led/ område (ländrygg och häl i detta fall)

Question 769

triggerfaktorer psoriasis

Answer 769

infektioner, stress, trauma, sol, rökning, alkohol, lm

Question 770

behandling psoriasis

Answer 770

1: mjukgörande kräm (karbamid), kortison- och vit D-kräm (kalcipotriol) 2: ljusbehandling (UVB eller PUVA) 3: metotrexat

Question 771

minnesproblem diffar

Answer 771

demens (alzheimers demens, vaskulär demens, lewykroppsdemens, FTLD, blanddemens), depression, utmattningssyndrom, sömnbesvär, stressrelaterade besvär, hjärttumör, normaltryckhydrocephalus, biverkan lm (ex. bensodiazepinpreparat), hyperkalcemi, infektion, högt alkoholintag, drogmissbruk

Question 772

minnesutredning VC

Answer 772

Anamnes -Från patient och anhörig Status -Somatiskt status inkl. neurologiskt status -Psykiskt status Blodprover och EKG Likvorprover (ej på VC) Bildanalys (CT/MR hjärna) -Ofta CT-hjärna -remiss Kognitiv testning -minimentaltest (MMSE) + klocktest eller MOCCA-test Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga -Dvs bedömning av den kognitiva nedsättningens praktiska konsekvenser

Question 773

blodprover utredning demens/minnesutredning

Answer 773

utesluta somatiska orsaker - Blodstatus ○ Anemi ○ B12- och folatbrist § Makrocytär anemi (ökat MCV) - B12, folat, Homocystein och metylmalonat ○ B12 och folatbrist - CRP och SR ○ Infektion - Krea och elektrolyter ○ elektrolytrubbningar - TSH ○ Hypotyreos eller hypertyreos - Ca2+ ○ hyperkalcemi - Peth Om misstanke om alkoholöverkonsumption

Question 774

varför viktigt att utreda nedsatt kognition/minnessvårigheter

Answer 774

kan vara bakomliggande somatisk orsak som kan vara allvarlig med tilltagande komplikationer

Question 775

Demenssjukdomar brukar delas upp i tre grupper utifrån patofysiologi, vilka då? Ange även den vanligaste diagnosen i varje grupp.

Answer 775

1. Primärt neurodegenerativa sjukdomar; Alzheimers demens. 2. Vaskulära sjukdomar; vaskulär demens 3. Sekundära sjukdomar; alkoholdemens

Question 776

patofysiologi alzheimers demens

Answer 776

Alzheimers sjukdom anses orsakas av flera olika mekanismer där bildning av amyloida plack extracellulärt av betaamyloid, ökning av total-tau och fosforylerat tau där fosforylerat tau bildar neurofibrillära nystan samt så sker neurodegeneration i framförallt de parietala och temporala loberna, men sprider sig senare frontalt och occipitalt också Den dominerande förklaringsmodellen för hur Alzheimers sjukdom uppkommer är den s.k. amyloidkaskadhypotesen, där ett fysiologiskt normalt protein i hjärnan (beta-amyloid) börjar att aggregera pga nedsatt proteinnedbrytningssystem (proteasom-ubikvitinsystemet och lysosomfunktion), vilket antas försämra nervcellernas funktion med medföljande neurodegeneration

Question 777

1:a hand lm alzheimers demens

Answer 777

acetylkolinesterashämmare

Question 778

andra icke farmakologiska åtgärder för pat med Alzheimers demens

Answer 778

Förmedla kontakt med kommunen för information om vad de kan bistå med i form av stöd i hemmet, dagverksamhet med möjlighet till social stimulering eller hjälpmedel (oftast via en arbetsterapeut) Stödsamtal via demenscentrum/anhörigcentrum eller liknande instans inom kommun eller region, både för anhöriga och patient. Anhöriggrupper.

Question 779

När du träffar en patient med en tydlig kognitiv påverkan finns det två områden som du är skyldig att efterfråga i din roll som myndighetsutövare. Vilka två områden?

Answer 779

körtkortsbedömning bedömning av vapeninnehav

Question 780

bilkörning vid demenssjukdom

Answer 780

Alla läkare är enligt lag skyldiga att anmäla till Transportstyrelsen om de träffar en patient som är olämplig att ha körkort "En person ska anses som medicinskt olämplig att ha körkort när de medicinska kraven för innehav av körkort inte är uppfyllda enligt Transportstyrelsen" demenssjukdom innebär ofta hinder för att köra bil -pat ska informeras innan anmälan till transportstyrelsen görs för att dra in körkortet Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon, ex. mha anhöriga För att Transportstyrelsen ska kunna återkalla körkortet krävs det att läkarintyget som är underlag för bedömningen ska vara skrivet av en läkare med specialistkompetens. Vilken kompetens som krävs beror på det aktuella medicinska förhållandet

Question 781

Kognitiva funktioner som är viktiga för riskfri bilkörning är

Answer 781

Kognitiva funktioner som är viktiga för riskfri bilkörning är - Uppmärksamhet - visuospatiala funktioner - mental flexibilitet - exekutiva funktioner - Omdöme - psykomotoriskt tempo

Question 782

Vapeninnehav demenssjukdom

Answer 782

Den som har en demenssjukdom kan av medicinska skäl vara olämplig att inneha skjutvapen enligt socialstyrelsens föreskrifter läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen omedelbart anmäla detta till polismyndigheten

Question 783

behov av specialistutredning vid demensutredning?

Answer 783

om: -ung insjuknandeålder (<65år) -komplicerade atypiska fall

Question 784

70 årig kvinna, tidigare depressioner och ångest, ökad ångest senaste tiden, haft hjärtklappning och skakningar, nedsatt aptit, dysfagi senaste tiden svårare att kommunicera och förstå anhöriga, sköter inte vardagssysslor nedstämdhet och ångest men förnekar självmordstankar, syn- och hörselhallucinationer. Vid undersökning ses stel ansiktsmimik, fattigt kroppsspråk och svarslatens lm: Atenolol, Stesolid (diazepam), Atarax (hydroxizin) samt zopiklon somatiska diffar att utesluta

Answer 784

hypertyreos: ökad ångest och hjärtklappning, svårigheter att svälja. Hypotyreos: nedstämd och svår att koncentrerar sig och dåligt minne. Demens: försämrad funktion Lewy-Body demens, parkinsonism. Angina pectors, hjärtsvikt eller kransskärlssjukdom med ångest. Konfusion med infektion överdosering zopiklon eller stesolid Läkemedelsbiverkan av ex. Atarax Cancer i matstrupen. Viktigt att utesluta somatiska sjukdomar som kan behandlas.

Question 785

pat med minnessvårigheter och svårt att sköta vardagliga aktiviteter. Har sannolikt depression som behandlas med SSRI Vad rekommenderar du vid nästa kontakt ifall hon inte förbättras de närmaste veckorna?

Answer 785

efterhöra patientens compliance genom att fråga anhöriga. Höjning till adekvat dosering, och ifall det fortfarande inte blir bättre preparatbyte.

Question 786

Vad rekommenderar du därefter ifall hon blir kraftigt försämrad?

Answer 786

Inläggning på psykiatrisk avdelning och/eller Elektrokonvulsiv behandling, ECT, alternativt preparatbyte

Question 787

Ange två kommunala insatser som kan vara aktuella för pat utifrån hennes aktuella hemsituation där hon inte kan utföra vardagliga sysslor?

Answer 787

Hemtjänst, korttidsbeoende

Question 788

indikation ECT vid depression

Answer 788

svår depression med psykotiska symtom

Question 789

indikation ECT som förstahandsbehandling

Answer 789

depression med psykotiska symtom cykloid psykos postpartum psykos katatoni malignt neuroleptikasyndrom även: Bipolär sjukdom, svår depression med psykos Melankolisk depression djup/svår depression utan psykotiska symtom mani med psykotiska symtom post partum depression

Question 790

fördelar ECT vs lm (antidepp) vid depression hos äldre

Answer 790

fördelar -snabb effekt -effektiv -äldre tolererar biverkningarna bättre

Question 791

ECT metod

Answer 791

placering av elektroder på huvudet (2 punkters kutan elstimulering) under muskelavslappning och sömnmedel (narkos) utlöser behandlaren ett generellt epileptiskt anfall som avslutar sig självt efter 30-60sek, sedan vaknar man strax därefter utlöses genom korta strömimpulser från elektroderna som går till nervcellerna behandlingen ges i serier -2-3 behandlingar i veckan i 2 veckor ofta krävs 5-12 behandlingar innan full effekt

Question 792

Ge förslag på lämplig läkemedelsbehandling efter ECT:n och motivera varför?

Answer 792

Lämplig antidepressiva i adekvat dosering för att förhindra återinsjuknande i samma depression

Question 793

hur länge medicinera med antidep vid depression

Answer 793

enskild depressiv episod: lm behandling i 6-12 mån efter remission -för att förebygga återfall

Question 794

pat återigen försämrad i sin depression och har slutat ta sina antidep åtgärd

Answer 794

nyinsättning antidep som tidigare fungerat remiss till psykiatrin för ev. ECT då denna tidigare har varit lyckad

Question 795

lm interaktion litium och NSAID

Answer 795

risk för litiumförgiftning, litium har ett smalt terapeutiskt fönster och blir snabbt toxiskt Leder till högre nivåer av litium via renal vasokonstriktion p.g.a. minskning av prostaglandiner och därigenom minskad renal utsöndring av litium NSAID->hämmar COX-enzymer->minskad prostaglandinsyntes->minskad vasodilatation av arterioler i njurglomeruli->renal vasokonstriktion

Question 796

50 årig kvinna, söker akut pga feber, frossa, vänstersidiga flanksmärtor gjort stötvågsbehandling 1 vecka sedan- pga uretärsten trött, tagen 4 anamnesfrågor som inte berör det akuta tillståndet

Answer 796

tidigare sjukdomar, nuvarande sjukdomar, aktuella mediciner, allergier

Question 797

Vilken är din första bedömning vad patienten kan ha drabbats av när du fått ovanstående initiala information och ser henne? Beskriv hur du tänker. (1p)

Answer 797

Komplikation till den genomförda ESWL behandling av en större uretärsten. Fragment som nu fastnat i uretären som ger avflödeshinder (0,5p) tillsammans med en bakteriell infektion (0,5p), dvs en så kallad ”avstängningspyelit” som kan utvecklas till en livshotande sepsis. Patienten har hög feber, frossa, en sepsis kan ha utvecklats.

Question 798

3 viktiga åtgärder på akuten vid begynnande sepsis

Answer 798

-syrgas på sluten mask -2 grova venösa infarter- ge vätska: ringeracetat 500-1000ml som bolus (om inte svarar med ökning av BT->NA som inotropt och vasoaktivt lm kan vara aktuellt) -iv antibiotika (ex cefotaxim, obs ta blododling före)

Question 799

diagnostik sepsis

Answer 799

blodprover: blodstatus, krea, crp, elektrolyter, lever- och koagulationsstatus blododling, urinodling arteriell blodgas inkl laktat

Question 800

Vilka relevanta basala fysiologiska parametrar monitorer du när patienten fortfarande befinner sig på akuten? vid sepsis

Answer 800

Basal monitorering på akuten: andningsfrekvens, saturation (pulsoximetri), medvetandegrad, blodtryck, puls inkluderande hjärtövervakning (EKG). * Ev diures efter att KAD satts för att tömma urinblåsan och mäta urinproduktion (timdiures).

Question 801

Infektion utgående från urinvägar är den näst vanligaste orsak till samhällsförvärvad sepsis. Nämn ytterligare tre av de fyra vanligaste organsystem som utgör infektionsfokus och orsak till samhällsförvärvad sepsis och som man måste ha med i sitt differentialdiagnostiska tänkande?

Answer 801

* Lunga – luftvägar (1:a) * Buk (3:e) * Hud och mjukdelar (4:e)

Question 802

Vad har laktatnivån för betydelse i din bedömning av patientens tillstånd vid sepsis?

Answer 802

En laktatstegring kan vara indikation på att patienten är på väg in i en septisk chock(0,5) (markör för vävnadshypoxi och hypoperfusion, följa behandlingseffekt, prediktor för överlevnad)

Question 803

Varför får man få ökade laktatnivåer vid sepsis, förklara kortfattat patofysiologiska mekanismer till en laktatstegring? (0,5p)

Answer 803

Den cellulära hypoxin och hypoperfusionen leder till anaerob metabolism med metabol acidos och laktatansamling som följd

Question 804

Vilka parametrar ingår i SOFA poängsystemet för bedömning av följande sex ingående organsystem: Respiration, Koagulation, Lever, Cirkulation, CNS och Njure? (3p)

Answer 804

Respiration - PaO2/FiO2 (kPa) Koagulation -Trombocyter Lever - Bilirubin Cirkulation -Blodtryck (MAP)/vasopressor CNS - GCS el RLS ( GCS = Glasgow coma scale; RLS = Reaction level scale ) Njure - Kreatinin, mikromol/l och/eller diures, ml/dygn

Question 805

Hur skall den misstänkta orsaken till tillståndet diagnosticeras efter de initiala akuta åtgärderna då patientens tillstånd har börjat att stabiliserats, motivera?

Answer 805

Efter de initiala åtgärder med antibiotika, vätskebehandling, har du genomfört bilddiagnostik i form av en CT urinvägar som kan verifiera din misstanke om avstängningspyelit.

Question 806

Hur skall i det akuta skedet med en åtgärd det misstänkta infektionsfokuset i form av urinvägarna (avstängd pyelit) åtgärdas efter att patientens tillstånd har börjat att stabiliserats, motivera?

Answer 806

Detta kräver beslut om akut avlastning med perkutan nefropyelostomi -kontakta röntgen. Här är det frågan om att dränera en infektion som lett till ett livshotande tillstånd. Helst nefropyelostomi då man är säkrare på att man får en fungerande avlastning/dränering. Om man väljer stent är dubbel-J inte optimalt då man inte har kontroll på att den dränerar mer än när man lägger upp den Bättre är då vanlig uretärkateter eller enkel-J så att man har kontroll på utflödet och vid behov kan försiktigt spola i om det blir stopp i den. Ett alternativ, om patienten skulle ha stått på blodförtunnande medicin såsom Waran eller NOAK, är att lägga upp uretärkateter som dränering/avlastning

Question 807

Hur tänker du och hur hanterar du uppgiften om att patienten står på kortison i dosen 10 mg Prednisolon per dag?

Answer 807

Pga steroidmedicineringen som patient normalt har kommer sannolikt hennes binjurar inte kunna svara adekvat på den stress som infektionen utlöser varför extra steroider bör ges iv, i form av hydrokortison (50-100 mg initial dos, 100–200 mg/dygn intravenöst, fördelat på 3 doser /dygn, max 200 mg/dygn) som även har mineralkortikoid effekt (att bara öka Prednisolon som mer har en antiinflammatorisk effekt och inte huvudsaklig mineralokortikoid effekt är inte det optimala) binjurarna är ”nedstängda”, pga patientens vanliga Prednisolonmedicinering, via negativ feedback med hämning av den endogena produktionen av ACTH och CRH

Question 808

6Du ordinerar till avdelningen att monitorering skall ske av fysiologiska mätvärden och parametrar enligt NEWS National early warning score). Vilka mål skall bibehållas under övervakningen de närmsta 24 timmarna (pat som har urosepsis) för följande tre parametrar: 1) Systoliskt Blodtryck, 2) Saturation (SaO2), 3) Medvetandegrad

Answer 808

monitorering måste sedan fortsätta med mål att bibehålla kontrollerad hemodynamik och uppsatta fysiologiska mål. Risken att utveckla organdysfunktion och cirkulationssvikt är störst första dygnet efter ankomst till sjukhus. Bibehålla: * adekvat blodtryck: systoliskt blodtryck >= 90 mm Hg, alternativt medelartärtryck >65 mm Hg * adekvat saturation, pulsoximetri, SaO2: >92% * medvetandegrad: vaken och orienterad Du följer givetvis även andra viktiga parametrar och funktioner så som: * följa laktat: sjunkande värden * adekvat urinproduktion, timdiures: >0,5 ml/kg/timme * temperatur * pulsfrekvens * infektionsfokus: under kontroll dvs hos aktuell patient adekvat dränerade övre urinvägar

Question 809

hängande mungipa, står på NOAK med dålig compliance mot sitt förmaksflimmer stressad, får inte ur sig ord och tar sig för bröstet, kan inte resa sig från stolen och ena benet följer inte med 3 rimliga akuta potentiellt livshotande differentialdiagnoser (som resulterar i olika handläggning) till patientens besvär. Motivera dina förslag. Vilken av dessa diagnoser är mest sannolik i detta fall?

Answer 809

stroke (hängande mungipa, pareser, står på NOAK för FF med dålig compliance till behandling -mest troligt att det är stroke hjärtinfarkt (tar sig för bröstet) aortadissektion (tar sig för bröstet)

Question 810

Enligt vilket protokoll kommer sannolikt handläggningen göras på akuten på misstänkt stroke? Vilken neurologisk funktionsskattningsskala används då?

Answer 810

Rädda hjärnan protokoll NIHSS (NIH strokeskala)

Question 811

Nämn två av de viktigaste momenten som bör prioriteras i denna funktionsskattningsskala (NIHSS)

Answer 811

Testa motorik i extremiteter bedömning av afasi

Question 812

Nämn 6 blodprover som bör tas hos denna patient som ingår i rädda hjärnan-handläggningen. Vilket av dessa blodprover kan eventuellt avslöja att neurologiska symtom ej är på grund av stroke?

Answer 812

- Hb, LPK, TPK - PK (INR), APTT, - Glukos (hypoglykemi kan ge neurologiska symtom) - Na, K, Krea - Leverstatus - Blodgruppering/BAS-test om trombolys ges.

Question 813

50 årig man söker akut tidigare crohns i kolon redan i tonåren sjuknade han in i Crohns’ sjukdom i kolon, op i buken vid tre tillfällen; senaste tillfället för 12 år sedan. Kolon och rektum är bortopererade och han lever med en terminal ileostomi. Hans Crohnsjukdom är bedömd som inaktiv sedan flera år och han har ingen läkemedelsbehandling riktad mot denna högersidiga buksmärtor akut, illamående, kräks, smärtpåverkad, smärta värst ovan naveln 3 diffar

Answer 813

Lokaliserad smärta utan feberreaktion. Appendix bortopererad. I första hand misstänks uretärstensanfall eller gallstensanfall, Med tanke på anamnesen är tidigt ileus en möjlighet. -ökad risk om tidigare op i buken

Question 814

uretärsten med hydronefros på CT-buk, kreaökning ordinationer/åtgärder

Answer 814

njurpåverkan. Han har tunntarmsstomi som i kombination med kräkning medför risk för snabb ytterligare intorkning; dessutom komplicerad stensjukdom Inläggning -vätskebehandling med ringeracetat -Kontroll av urinproduktion, temp och relevanta prover nästa dag -Fasta kan motiveras om akut åtgärd under narkos skulle kunna vara aktuell; annars fri dryck. -Smärtstillande vb – undvik NSAID -Kontakt med urolog

Question 815

Vilka faktorer - relaterade till stenarna - påverkar risken för njurskada? Nämn högst tre faktorer.

Answer 815

-Graden av stas -tiden med stas -samtidig infektion

Question 816

Vilka behandlingsmetoder finns generellt för stenar i övre urinvägarna?

Answer 816

ESWL (stötvågsbehandling, extrakorporeal stötvågslitotripsi) uretäroskopi med laserbehandling PCNL (perkutan nefrolitotripsi) öppen kirurgi (laparoskopisk stenextraktion)

Question 817

komplicerad situation (två konkrement på samma sida, ett i njurbäckenets samlingsdel och det andra i uretären) vilket sätt du tror att stenbehandlingen kommer att genomföras just i hans fall? Motivera

Answer 817

Uretärkonkrementet skall behandlas först->kan sedan behandla konkrementet i njurbäckenets samlingsdel båda behandlas med ESWL Om man först behandlar konkrementet i njurbäckenet så kan fragment komma att passera ner i uretären och risken är då stor att dessa fragment fastnar i uretären vid konkrementet där Ett alternativt är uretäroskopi av uretärkonkrementet + efterföljande ESWL av det andra konkrementet i njurbäckenets samlingsdel

Question 818

Vilka instruktioner ger du patienten när han skrivs ut efter behandling av uretärsten och genomförda åtgärder

Answer 818

Du ger honom rådet att söka vid feber Tillräckligt vätskeintag och urinproduktion i relation till stomiflödet (har ileostomi)

Question 819

stomi ändrat utseende och att det blivit svårare att få bandaget att passa. svullnaden i anslutning till stomin försvinner när han lägger sig ner på britsen diagnos? Du bedömer att du behöver remittera patienten. Vem eller vilka är lämpliga mottagare av din remiss? Motivera.

Answer 819

”stomibråck” (parastomalt bråck) Kontakt med stomiterapeut för fr a hjälp med optimalt bandage; detta kan hjälpa patienten i närtid dessutom remiss till kirurgklinik då den enda egentliga behandlingen är operation.

Question 820

pat med parastomalt bräck söker igen men denna gången akut generell buksmärta, området runt stomin kraftigt svullnat upp och är palpömt, mår illa och har kräkts, smärtpåverkad, ökat bt och puls, inget stomiflöde (tomt i stomin) diagnos?

Answer 820

Inklämning i känt parastomalt bråck; tunntarmsileus sekundärt till detta Känt bukväggsbråck i form av parastomalt bråck som svullnat akut med samtidig smärta. Inget stomiflöde i kombination med kräkning talar starkt för tarmobstruktion (ileus)

Question 821

Hur planerar du handläggningen närmaste dygnet vid misstänkt tunntarmsileus pga inklämning av känt parastomalt bråck

Answer 821

-Smärtstillande ex morfin 5mg iv vätskebehandling (1-2l ringeracetat) -vsond -försök till reposition av bråcket. Vid lyckad reposition bör patienten fortsatt observeras. Vid misslyckad reposition planeras omedelbar operation

Question 822

hur stor stomivolym (ungefär, ml/dygn) det är rimligt att anta att den aktuella patienten har under normala omständigheter (dvs i hemmet, med ordinarie kost). Vad svarar du?

Answer 822

ca 1000ml (800-1200 ml)

Question 823

Föregående dygn registrerades ca 2500 ml i stomiflöde. Du bedömer att detta kan vara en effekt som är relaterad till det akuta, postoperativa läget. Vilken behandling ordinerar du i den aktuella situationen? Motivera

Answer 823

Fritt intag per os. Behandling med klar vätska: Ringeracetat, 1500-2000 ml. Det aktuella stomiflödet är sannolikt 1000-1500 ml för högt. Elektrolytinnehållet i vätskan som förloras via stomin är sådant att det kompenseras väl med ringeracetat eller NaCl.

Question 824

Efter ytterligare två dygn kvarstår ungefär samma höga stomiflöde. Vilken ytterligare behandling överväger du nu?

Answer 824

Läkemedel som påverkar stomiflödet i sig, i första hand looperamid->mindre stomiflöde->mindre vätske- och elektrolytförluster

Question 825

Looperamid Vilken är verkningsmekanismen?

Answer 825

En my-opioidreceptoragonist->binder receptor i tarmen->hämmad frisättning acetylkolin och prostaglandiner->minskar peristaltik och gastrointestinal sekretion

Question 826

25 årig kvinna, berusad, vill inte leva längre, nedstämd Vilka anamnestiska uppgifter behöver du för att avgöra om slutenvård är indicerad för pats alkoholabstinens? Nämn fyra väsentliga uppgifter och motivera.

Answer 826

-Daglig konsumtion (0,5p): för att veta om det är klassat som överkonsumption (0,5p) * Tidigare abstinenshallucinos eller delirium tremens (0,5p): då risken är större att få igen det efter en lång aktuell missbruksperiod (0,5 p) * Epileptiskt anfall (i.e. abstinenskramp) särskilt under de senaste dagarna (0,5p): då finns risk för fortsatt kramper, risk för död (0,5 p) * Graviditet eller interkurrenta sjukdomar tex insulinbehandlad diabetes, pneumoni, pankreatit, tecken på grav leversvikt med esofagusvaricer eller caput medusae (0,5p): tex risk för fostret, ökad risk för medicinska komplikationer (0,5p) * När alkoholintaget upphörde (0,5 p): för att kunna värdera risken för alkoholkomplikationer (0,5p) * Annat aktuellt drogintag (0,5p): kan komplicera vidare abstinensbehandlingen (0,5p) * Läkemedel (0,5p): (ex betablockerare kan mörka abstinenssymtom) (0,5p)

Question 827

Vid undersökningstillfället är pat alkoholberusad. Hur påverkar detta din suicidriskbedömning och vidare handläggning?

Answer 827

Det påverkar tillförlighet av insamlade psykopatologiska fynd. Pågående alkoholkonsumtion kan trigga igång en aktiv suicidhandling/ minska hämningarna (0,5p). Övervägs att observera patienten tills hon nyktrar till, eventuellt extra tillsyn (0,5p).

Question 828

Du vill sätta in behandling mot hennes alkoholabstinens men sköterskan undrar om vi måste vänta tills alkoholhalten har sjunkit till noll. Vad svarar du? Motivera

Answer 828

Det behövs inte (0,5p). Vissa personer som druckit stora mängder alkohol och utvecklat hög tolerans kan få abstinenssymtom långt innan blodalkoholhalten sjunkit till noll. (0,5p)

Question 829

frågor bedöma suicidrisk

Answer 829

- Tidigare suicidstankar, planer och försök? - -Aktuella suicidtankar/ planer/ förberedelser? - Ärftlighet för suicid? - Pågående missbruk och/eller brist på impulskontroll? - Nätverk och skyddsfaktorer?

Question 830

alkoholberoende. Vilka tre läkemedel med olika funktionsmekanismer överväger du föreslå till henne som långtidsbehandling mot återfall

Answer 830

Disulfiram (i.e Antabus) (0,5 p), akamprosat (i.e. Campral) (0,5 p) och naltrexon (0,5 p).

Question 831

Hur följer du upp pats alkoholkonsumtion med blodmarkör? Motivera ditt val

Answer 831

-PEth (fosfatidyletanol) (0,5 p). Det bildas endast i närvaro av etanol och har därmed mycket hög specificitet -speglar alkoholkonsumptionen senaste 3-4 veckorna Falskt positiva resultat har inte påvisats, och sensitiviteten är högre än för CDT, MCV och gamma-GT såväl var för sig som i kombination. (0,5p)

Question 832

Rekommenderar du abort? Motivera ditt svar

Answer 832

Nej (0,5p), beslutet är enbart patientens. Man ger däremot saklig information om risker för fosterskada vid alkoholanvändning under graviditet. Gynekologer och barnmorskor rekommenderar för övrigt aldrig abort, förutom på maternell vitalindikation (0,5 p).

Question 833

pat vårdas frivilligt och vård enligt Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är i nuläget inte aktuellt. Har du rätt som olegitimerad läkare att bryta sekretessen och kontakta socialtjänsten pga. oro för ofött barn?

Answer 833

Ja Offentlighets- och sekretesslagen: ”Uppgift om gravid kvinna eller någon närstående till henne får lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet"

Question 834

Har du rätt att tvångsvårda henne med hänvisning till Lagen om psykiatrisk tvångvård (LPT) för att skydda det ofödda barnet?

Answer 834

Nej, inget lagrum för tvångsvård enligt LPT kan användas för att skydda det ofödda barnet

Question 835

två läkemedel för behandling av pats oro och sömnproblem som kan användas med hänsyn till graviditeten

Answer 835

Prometazin (ie Lergigan) (0,5 p) och Propiomazin (i.e. propavan)

Question 836

Två dagar efter förlossningen, sker en akut och dramatisk förändring- agiterad, förvirrad och växlar i humöret, pratar osammanhängande och är psykomotoriskt orolig. Hon vill gå därifrån diagnos

Answer 836

postpartum psykos Det förekommer oftast två-tre dagar efter förlossningen med dramatisk symtombild

Question 837

postpartum psykos Redogör tre åtgärder som krävs det närmaste dygnet

Answer 837

Inläggning inom psykiatri (0,5 p), Tvångsvård/vårdintyg (0,5 p) akut medicinering mot psykos/agitation (0,5 p)

Question 838

Vilken psykisk sjukdom utgör den vanligaste riskfaktorn för postpartum psykos?

Answer 838

Bipolär sjukdom

Question 839

behandling postpartum psykos? Ange en viktig fördel och nackdel med behandlingen.

Answer 839

elektrokonvulsiv behandling (ECT) Fördel; snabb effekt nackdel: kognitiva besvär, narkosbehov (0,5 p).

Question 840

Litium som profylax mot nya affektiva skov. Med vilka fyra prover behöver behandlingen monitoreras inför insättning?

Answer 840

S-Li pga. snävt terapeutiskt fönster (0,5p) TSH, f-T4 pga. risk för hypotyreos (0,5p), P-kreatinin pga. risk för njurpåverkan (0,5p), P-Ca- risk för hyperkalcemi (PTH ökar också) (0,5p).

Question 841

beräkningsverktyg för osteoporos kan du använda för att komplettera anamnesen vid frakturer

Answer 841

FRAX för att utreda pat för eventuell osteoporosrelaterad fraktur ställer frågor enligt FRAX för att kunna uppskatta hennes frakturrisk

Question 842

fem olika relevanta faktorer för FRAX

Answer 842

-Ålder * Kön * Vikt * Längd * Tidigare lågenergifraktur * Förälder haft höftfraktur * Aktuell rökning * Systemisk kortisonbehandling, pågående eller tidigare motsvarande ≥ 5 mg Prednisolon i mer än tre månader * Reumatoid artrit

Question 843

Vad undersöker du i somatiskt status med tanke på misstanken om osteoporos? Ange 4 svar och motivera varför

Answer 843

-Allmäntillstånd tex avmagring, gulhet i huden – tecken på cancersjukdom * Mät längd och vikt. Låg BMI ökar frakturrisken. Längdminskning kan tyda på kotkompressioner. Låg vikt kan tyda på anorexi, ätstörning, malabsorption. * Undersök ryggen, föreligger kyfos? Leta efter förändringar i kotpelaren, hur patienten rör sig –tecken på tidigare frakturer i kotorna * Balansförmåga * Palpera lymfkörtlar på halsen, axiller och ljumskar för att leta efter eventuella sekundära orsaker till osteoporos som malignitet. * Buken – malignitet, avmgring, tecken på leversjukdom * Hjärta, blodtryck – ingår i allmänstatus, * Lungor – rökare, KOL

Question 844

Vilka relevanta laboratorieprover vill du analysera med tanke på misstanken om osteoporos? Ange 4 svar och motivera varför

Answer 844

-B-Hb: allmäntillstånd, malabsorption, malignitet, inflammatorisk sjukdom (anemi ökar frakturrisken) * eGFR Inför eventuell behandling, sekundär osteoporos pga. njursvikt * J-ca2+: Malignitet, primär hyperparatyroidism * P-Albumin Leversjukdom, malignitet * S-ALP: Primär hyperparatyroidism, skelettsjukdom, benomsättning, metastaser * SR: Malignitet (inklusive myelom), reumatoid artrit * S-TSH: Hypertyreos kan ge osteoporos * P-Fosfat Primär hyperparatyroidism, njursjukdom, malabsorption

Question 845

ytterligare us för osteoporosutredning

Answer 845

Bentäthetsmätning (DXA)

Question 846

osteoporosdefinition på DXA

Answer 846

T-score < -2,5 T-score mäter i hur många standarddeviationer skillnad från en frisk 25-åring bentäthetnger

Question 847

Vad kan hon, förutom läkemedelsbehandling, göra själv för att förbättra sin medicinska situation med tanke DXA visade osteoporos? Ange 3 förslag och motivera varför

Answer 847

* Erbjud rökavvänjningsstöd – Rökning ökar risken för benskörhet * Fysisk träning med belastning av skelettet är viktig * Balansträning – Stärker skelettet och motverkar risken för fall * Adekvat kostintag av kalcium och D-vitamin - Stärker skelettet * Alkohol – bidrar till malnutrition som bidrar till osteoporos. Ökar risken för fall. * Fallpreventionsåtgärder i hemmet till exempel höftskydd, ta bort mattor, ha bra belysning, ta bort trösklar och sladdar * Kontroll av synen * Försiktighet med läkemedel som påverkar fallbenägenhet (sömnmedel, lugnande, mm)

Question 848

lm vid osteoporos

Answer 848

bisfosfonater (alendronsyra veckovis eller årlig infusion zolendronsyra) kalcium och Vit D dagligen

Question 849

På vilket sätt följer du osteoporosbehandlingen? Ange två förslag och motivera varför?

Answer 849

Viktigt med telefon- eller fysisk kontakt efter några månader eftersom många patienter avbryter behandlingen (0.5 p). Kontroll med bentäthetsmätning (0.5 p) (ca 2 år efter insatt behandling för att säkerställa effekt och följsamhet och därefter ca vartannat år för att följa behandlingseffekt samt ta ställning till när utsättning av läkemedlet ska ske)

Question 850

plötsligt debuterande smärta i vänster lår utan något känt utlösande trauma. Smärtan sitter lateralt på låret mellan höften och knät, haltar, liten knöl på låret B: osteoporos vad kan ha hänt?

Answer 850

Fraktur eller malignitet (primär eller metastas)

Question 851

femurfraktur. Hur tror du den kan ha uppkommit? Hur handlägger du nu patienten vidare

Answer 851

atypisk fraktur beroende på bennekros som är en ovanlig biverkan vid bisfosfonatbehandling Skickar henne akut till ortoped för op

Question 852

Vilka formella åtgärder är det lämpligt att vidta nu med tanke på den beskrivna läkemedelsbiverkningen i fallet?

Answer 852

snarast rapportera misstänkt biverkning av bisfosfonat till Läkemedelsverket. Det är ofta lättast att den läkare som satte in behandlingen gör det, som har tillgång till tidsuppgifter för när läkemedelsbehandlingen påbörjades i relation till när symtom/undersökningsfynd noterades. Redan misstanke om en biverkan ska rapporteras. Det är viktigt med en samlad kunskap kring biverkningar Patienten bör också informeras om möjligheten att anmäla reaktionen till Läkemedelsförsäkringen för att få fallet prövat och ev. få ersättning

Question 853

Förklara vad Number Needed till Treat betyder (NNT)

Answer 853

NNT. Förkortningen står för number needed to treat och beskriver hur många patienter som måste behandlas för att en viss definierad händelse skall undvikas

Question 854

70 årig man, känd HT, 1 vecka sedan COVID-spruta, successivt ökad andnöd och feber, ökad puls och temp, låg sat, hög AF, nedsatta andningsljud basalt hö sida 2 ytterligare frågor

Answer 854

Covid-19 exponering (för att värdera smittsamhet) rökning (äldre man med dyspne: KOL?) Bröstsmärta, Ortopne´, Perifera ödem? hjärtsviktssymptom)

Question 855

behandling covid-19

Answer 855

syrgas (mål >92%) LMWH - trombosprofylax (minska risk för DVT eller LE) kortison peroralt -minska inflammation och förbättra andningen (och därmed syresättningen) remdesivir (antiviral behandling) vätska ex. ringeracetat

Question 856

Vilka parametrar ingår i CRB65

Answer 856

konfusion, andningsfrekvens, blodtryck, ålder - Konfusion - Respiration (andningsfrekvens): >30/min - Blodtryck: systoliskt <90mmHg eller diastoliskt ≤60mmHg -Ålder: ≥65 år

Question 857

Vilka 4 analyser av pleuravätskan bedömer du viktigast med avseende på infektion? Motivera

Answer 857

pH (snabbt svar och bekräftar empyemmisstanken) LPK (bekräftar infektionsmisstanken) Allmän odling (För att få genes och resistensmönster) TBC diagnostik (direktmikroskopi alt PCR) motiv då detta kan vara förklaring till empyem och kräver helt annan behandling) Glukos (lågt stödjer infektionsmisstanken)

Question 858

Föranleder empyemmisstanken ändring av behandling

Answer 858

Byte till bredspektrumantibiotika då man nu får misstänka andra bakterier än pneumokocker ex. piperacillin-tazobaktam

Question 859

När det tömt sig 1100 ml från pleuradränet upphör utbytet trots att du kontrollerat att dränet är öppet och inte har glidit ut. Vilken åtgärd är nu motiverad?

Answer 859

Spola dränet

Question 860

Vad är anledningen till att man kombinerar Piperacillin med Tazobactam?

Answer 860

Tazobactam (betalaktamashämmare) förhindrar att piperacillin inaktiveras av betalaktamas

Question 861

målblodtryck pat med DM och njursvikt (mikroalbuminuri och lägre eGFR)

Answer 861

<130/80mmHg dvs skärpt bt gräns -pga ökad risk för komplikationer av hypertoni om samtidig njursvikt och DM

Question 862

ACE-hämmare startdos och måldos

Answer 862

enalapril startdos: 5mg dagligen måldos: 20mg dagligen när bt är stabiliserat

Question 863

rekommendation för ACE-hämmare, ARB och metformin

Answer 863

Vid dehydreringstillstånd ska ARB/ACE-hämmare och metformin utsättas tillfälligt.

Question 864

prerenal njursvikt symtom/fynd/orsaker

Answer 864

Påtaglig vätskeförlust (diarré, kräkning, blödning, dehydrering, brännskada), aktuell svår infektion, överdosering av diuretika, inkompenserad hjärtsvikt, läkemedel som minskar njurgenomblödning (t.ex. NSAID, RAAS-blockad), lågt blodtryck

Question 865

symtom/fynd/orsaker renal njursvikt

Answer 865

Ödem, långvarig hypertoni och/eller diabetes, ökad proteinuri, samtidig proteinuri och hematuri, akut tubulär nekros, akut glomerulonefrit, läkemedel, förgiftningar (t.ex. svampförgiftning), rabdomyolys, kontrastmedel.

Question 866

symtom/fynd/orsaker postrenal njursvikt

Answer 866

Svårigheter att kissa, förstorad prostata, palpabel urinblåsa, synligt blod i urinen (t.ex. urinblåsecancer), uretärsten, malignitet (t.ex. i lilla bäckenet/buken, urotelial malignitet alt. prostatacancer)

Question 867

lm som ökar risk för njursvikt

Answer 867

NSAID eller läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet, så kallad RAAS blockerare (ACE-hämmare, ARB eller aldosteronantagonister) NSAID kan ge akut njursvikt på grund av negativ effekt på njurens cirkulation i samband med hypotoni alternativt på grund av allergisk reaktion i njuren (så kallad interstitiell nefrit)

Question 868

MRA vid njursvikt

Answer 868

ontraindicerade vid hyperkalemi och ska användas med stor försiktighet vid nedsatt njurfunktion p g a risken för hyperkalemi täta kontroller K+ måste utföras vid njurfunktionsnedsättning och särskilt vid samtidig behandling med ACE-hämmare eller angiotensin II-antagonister Vid GFR < 30 ml/min bör preparaten undvikas.

Question 869

Pustulosis palmoplantaris (PPP) (en form av psoriasis)

Answer 869

pustler/blåsor i handflata och/eller fotsulor Stark koppling till rökning - röker/har rökt? hur mkt? Kan vara associerat med psoriasisartrit- ledbesvär? fråga också om yrke (i vilken mån och hur händerna används i arbetet för att kunna ta ställning till om patienten bör vara sjukskriven under inledningen av behandlingen)

Question 870

orsak Pustulosis palmoplantaris (PPP) och om han kan göra något själv för att förbättra tillståndet.

Answer 870

Orsaken är inte säkerställd. Rökstopp-förbättrar tillståndet

Question 871

behandling Pustulosis palmoplantaris

Answer 871

Lokalbehandling med grupp IV-steroid

Question 872

om det finns några läkemedel utöver nikotinersättningsmedel som skulle kunna underlätta för honom att klara av att sluta röka? Ange två läkemedelsnamn. (1 p)

Answer 872

Förutom nikotinersättningsmedel finns två olika läkemedel att pröva bupropion och vareniklin

Question 873

vareniklin

Answer 873

dubbel verkan. dels som agonist – den binder till nikotinreceptorerna i hjärnans belöningssystem och utövar en måttlig egenstimulerande effekt som ger den nikotinberoende viss tillfredsställelse dels blockeras tillfört nikotin (från halsbloss eller snus) och kan inte ge ytterligare stimulans.

Question 874

Bupropion

Answer 874

NDRI->ökade NA och dopamin minskar röklusten och lindrar abstinensbesvären

Question 875

Vilket är villkoret för förstagångsförskrivning av bupropion eller vareniklin

Answer 875

Villkoret är att patienten accepterar rådgivning kring rökstoppet förutom receptet som förskrivs på ovanstående accepterar rådgivning kring hur man ska sluta röka Orsaken är att detta har visat sig ge bättre resultat vad gäller andelen rökare som lyckas sluta med rökningen och att det finns en biverkningsproblematik kring dessa läkemedel.

Question 876

orsaker till förhöjning av hennes P-Calcium

Answer 876

tiaziddiuretika, litium peroralt vit D i höga doser primär hyperparatyreoidism malignitet sarkoidos hypertyreos immobilisering njursvikt (ger i första hand hypokalcemi men kan bli hyperkalcemi pga kompensatorisk PTH-ökning) familjär hypokalciurisk hyperkalcemi (FHH)

Question 877

hyperkalcemi symtom

Answer 877

trötthet, minnespåverkan, huvudvärk, förstoppning, aptitnedsättning, nedstämdhet även -muskelsvaghet, njursvikt med polyuri, ökad törst, risk för njursten -smärta i skelett

Question 878

us vid kroppsundersökning utöver hjärt- lungstatus, blodtrycksmätning och EKG med hänsyn till hyperkalcemin

Answer 878

Undersökning av hud, palpation av lymfkörtlar, sköldkörtel, bröst, buk, kotpelare.

Question 879

Ange 2 maligniteter kända för att kunna ligga bakom kombinationen tresiffrig SR och hyperkalcemi

Answer 879

myelom njurcancer

Question 880

Vilken ytterligare labanalys behövs för att beräkna korrigerat P-Calcium?

Answer 880

P-albumin

Question 881

säkrare prov för att utreda kalciumnivå i blodet

Answer 881

Joniserat Ca2+

Question 882

anamnes ikterus

Answer 882

viktnedgång, klåda, färg på avföring och urin, hereditet, smärtanamnes – utlösande faktorer, läkemedel, tid sjkd, droger

Question 883

kroppsus misstänkt ikterus

Answer 883

Bukpalpation: Ascites, palpera lever och mjälte, Smärta vid djupandning – Murphy’s tecken, scleare + hud inspektion

Question 884

triad: buksmärta, ikterus, feber

Answer 884

förekommer vid gallstas (patofysiologin bakom) -charcots triad förekommer vid kolangit

Question 885

prover patologi gallvägarna

Answer 885

blodstatus, krea, elektrolyter, crp, alat, asat, glp, bilirubin, alp, amylas inflammation? leverpåverkan? gallstas?

Question 886

diffar kolangit

Answer 886

- Gallsten - Kolecystit - Tumör i gallvägar/gallblåsa - Tumör i pancreas - PSC vid ulcerös kolit -Levercirros pga alkoholöverkonsumption

Question 887

bakterie vid kolangit

Answer 887

E.coli, klebsiella, enterokocker -liknar som vi kolecystit

Question 888

ab kolangit

Answer 888

Piperacillin/tazobactam 4 g x 3 i.v. (täcker de vanligaste gallvägspatogenerna inkl. enterokocker)

Question 889

avlastning gallvägarna vid kolangit, ex. pga tumör i gallblåsa, gallväg eller pancreas

Answer 889

ERCP med sfinkterotomi och stenextraktion

Question 890

komplikationer ERCP

Answer 890

pankreatit, blödning, perforation av GI-kanalen (ex duodenum)

Question 891

pat med kolangit. Lättblödande under ERCP, vad kan vara förklaringen till det? Vad behöver man kontrollera om ytterligare operation blir aktuell? (1 p)

Answer 891

försämrad koagulation pga K-vitaminbrist på dåligt upptag i tarmen i frånvaro av gallsalter som produceras från lagras i gallblåsan Man måste kontrollera ett koagulationsstatus (blodstatus, PK, APTT) och eventuellt substituera med vit-K

Question 892

diffar svullnad och smärta kring leder

Answer 892

RA, reaktiv artrit, kristallartrit (gikt, pyrofosfatartrit), bakteriell artrit (ffa om feber)

Question 893

prover misstänkt artrit

Answer 893

blodstatus, CRP, SR, ACPA (ev RF), ANA (SLE-artrit), Na, K, krea, urat

Question 894

Diagnostiken utifrån klinisk bild skulle i den aktuella situationen kunna kompletteras med en riktad diagnostisk åtgärd. Vilken?

Answer 894

Försök till en steril diagnostisk punktion av stortåleden (MTP-1) för att få ut ledexudat för analys av uratkristaller (guldstandard för giktdiagnos)

Question 895

gikt riskfaktorer

Answer 895

övervikt, alkohol, njursvikt, man, ålder, diuretikabehandling, purinrik föda

Question 896

3 behandlingar akut giktattack

Answer 896

NSAID peroralt Kortison peroralt (intraartikulär injektion kan också övervägas) Kolkicin

Question 897

uratsänkande behandlingar

Answer 897

-allopurinol Hämmar hastighetsreglerande enzymet xantinoxidas i uratbildningen -febuxostat Hämmar hastighetsreglerande enzymet xantinoxidas i uratbildningen

Question 898

indikationer uratsänkande behandling

Answer 898

Vid ålder under 40 år, s-urat över 480 µmol/l, komorbiditeter (såsom njursvikt, hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtsvikt), polyartikulär gikt eller förekomst av röntgenförändringar ska insättning ske redan vid första attacken Vid upprepade attacker ska insättning som regel ske

Question 899

målvärde P-urat vid uratsänkande behandling

Answer 899

S-urat <360 mikromol/L

Question 900

varför skall patienten ha tillgång till lämplig akutbehandling att ta under de tre till sex första månaderna för sin behandling mot gikt?

Answer 900

Under de 3-6 första månaderna med successivt upptrappad uratsänkande behandling (p-urat tas upprepat) finns en ökad risk för akuta giktattacker och patienten bör därför ha tillgång till akutbehandling vid behov

Question 901

2 bild-us vid påverkade leder

Answer 901

UL CT

Question 902

lm som ökar P-urat och ökar risken för gikt

Answer 902

tiaziddiuretika, ASA, statiner (ffa simvastatin) byt lm sänkande behandling till kalciumreceptorantagonister -sänker P-urat

Question 903

faktorer kardiologisk riskprofil

Answer 903

anamnes -symtom kardiovaskulära, hereditet, komorbiditet, livsstilsvanor (fysisk aktivitet, kost, motion, sömn, alkohol, rökning) mha SCORE2 -ålder, kön, systoliskt bt, röjning, non-HDL-kolesterol även bra att: mäta fGlukos och HbA1c, midjemått, krea, elektrolyter, EKG

Question 904

Somatoforma tillstånd

Answer 904

upprepad presentation av somatiska/fysiska symtom utan påvisbar somatisk grund (kan inte förklaras av medicinskt tillstånd, läkemedelseffekter eller psykiskt tillstånd)

Question 905

Somatoforma vs funktionella tillstånd

Answer 905

gemensamt: -båda definieras från subjektiva besvär och inte från objektiva fynd -den underliggande orsaken är okänd Somatoforma tillstånd -diagnosticeras i psykiatriska/psykosomatiska sammanhang funktionella tillstånd -diagnosticeras i somatiska sammanhang -ex IBS, funktionell dyspepsi

Question 906

Somatisering

Answer 906

Tillstånd där psykiska tillstånd och erfarenheter uttrycks som kroppsliga/fysiska symtom som inte kan förklaras medicinskt Symptom som kan föra tankarna åt ångest och somatisering * Symptombilden går inte ihop Ofta multipla symptom från olika organsystem/kroppslokaler * Kombinationen av symptom passar inte (eller bara delvis) in på någon känd sjukdom/tillstånd * Inga somatiska statusfynd som går att koppla till symptomen Ofta mycket oro och frekvent sökbeteende trots lugnande besked/avsaknad av påvisbar sjukdom

Question 907

Symptom som kan föra tankarna åt ångest och somatisering

Answer 907

* Symptombilden går inte ihop -Ofta multipla symptom från olika organsystem/kroppslokaler * Kombinationen av symptom passar inte (eller bara delvis) in på någon känd sjukdom/tillstånd * Inga somatiska statusfynd som går att koppla till symptomen -Ofta mycket oro, övertygelse om att har sjukdom och frekvent sökbeteende trots lugnande besked/avsaknad av påvisbar sjukdom/lång och mkt utredning

Question 908

diffar somatoformt syndrom

Answer 908

depression, GAD, hypokondri

Question 909

dysmorfofobi

Answer 909

överdriven negativ fixering vid det egna utseendet

Question 910

hypokondri

Answer 910

ihållande upptagenhet och ängslan över att ha en eller flera allvarliga somatiska sjukdomar lindriga och ofarliga symtom övertolkas ofta som uttryck för allvarlig sjukdom

Question 911

prata om känsliga symtom med pat, tips?

Answer 911

bygga allians med pat, vara i enrum, bygga förtroende, lyssna på pat, vara närvarande tanke, oro, önskan låt patienten prata först, ge sin bild av det hela

Question 912

vårdinstans bör vanligen ha det övergripande ansvaret för pat med somatoformt sydrom

Answer 912

vårdcentral detta för att minska antalet utredningar, undersökningar, prover, remisser och mediciner som sätts in från olika specialiteter samt ger bäst möjlighet för kontinuitet Andra specialiteter kan stötta vid behov, exempelvis psykiatrin.

Question 913

Varför bör man vara försiktig med att sätta in alla former av mediciner vid somatoformt syndrom?

Answer 913

Hög risk för biverkningar. Hög risk att patienten samlar på sig en stor medicinlista. Risk för utveckling av beroende (smärtstillande). Förstärkning av ”sjukdomsbild” (om man behandlar somatiska åkommor)

Question 914

1:ahandsbehandling djup depression med psykos

Answer 914

ECT

Question 915

vanligt skäl till återinsjuknande i psykiatrisk sjukdom

Answer 915

slutat ta sina lm fråga: har slutat ta sina lm? varför? -ev byta preparat om det är pga biverkningar

Question 916

behandling alkoholabstinens

Answer 916

bensodiazepin -ex tablett 10-25mg Oxascand -följ upp effekt efter 15 min -ordinera mer lm om inte effekt -följ BT, puls och AT tiamin

Question 917

symtom alkoholabstinens

Answer 917

tremor, svettningar, takykardi, ökat bt, huvudvärk, illamående, ångest

Question 918

Varför är det vanligt med stegrad ångest vid alkoholabstinens? Vilket signalsystem i hjärnan är påverkat?

Answer 918

Alkohol är en GABA-A-R-agonist Stimulering av GABA-systemet ger ångestlindring. När man slutar dricka alkohol medför en reaktiv ökning av glutaminerg signalering->agitation och ångest

Question 919

Förklara mekanismen bakom Wernicke`s encefalopati och varför man löper ökad risk att drabbas av WE vid tillnyktring efter långvarigt alkoholbruk? Hur behandlas Wernickes encefalopati?

Answer 919

WE beror på tiaminbrist försämrat upptag av tiamin samt malnutrition vid alkoholintag tiamin -500mg iv x 3 -max 1500mg/dygn

Question 920

varför inte ge glukos till pat med misstänkt tiaminbrist innan man ger tiamin

Answer 920

Beror på att tiamin är koenzym till pyruvatdehydrogenas (glykolysen) och alpha-ketoglutaratdehydrogenas (citronsyracykeln) -Om inte tillräckliga nivåer av tiamin kommer den ökade mängden av glukos inte kunna genomgå aerob glykolys via citronsyracykeln ->kommer istället att metaboliseras genom anaerob glykolys ->ackumulering av laktat och H+ (lågt pH) ->orsakar snabbt vävnadsskada

Question 921

diagnossättning wernickes encefalopati kan bild-us hjälpa till?

Answer 921

klinisk diagnos baserat på symtom och fynd ja, MR-hjärna kan hjälpa till i diagnostiken

Question 922

Vad kallas det kroniska tillstånd som kan uppstå efter en obehandlad eller underbehandlad Wernickes Encefalopati? Ange även ett av huvudsymtomen

Answer 922

korsakoffs demens ffa demens andra symtom: psykos, polyneuropati

Question 923

smärtanamnes

Answer 923

SOCRATES samt provat smärtlindring- effekt?

Question 924

utöver smärtanamnes buksmärta

Answer 924

associerade symtom (feber, illamående/kräkningar) avföringsanamnes (senaste avföring eller gasavgång, avvikande tarmfunktion, exponering infektiösa tarmagens), miktionsanamnes (sveda, trängningar, hematuri), gynekologisk anamnes (blödningar, senaste mens, nytillkomna flytningar

Question 925

fertil kvinna med buksmärtor-diffar

Answer 925

extrauterin graviditet, appendicit, salpingit, rupturerad ovarialcysta, ovarialtorsion, infektiös gastroenterit

Question 926

4 prover VC - buksmärta - misstanke extrauterin graviditet, appendicit?

Answer 926

Hb, CRP, graviditetstest (U-hCG), urinsticka

Question 927

allvarliga kliniska tecken hos barn

Answer 927

somnolens (nedsatt vakenhet) insjunkna ögon interagerar inte som vanligt äter eller dricker dåligt eller inte alls kissar inte andningspåverkan nedsatt muskeltonus missfärgad, cyanotisk hud

Question 928

kliniska tecken dehydrering och nedsatt perifer cirkulation

Answer 928

hög HF förlångsammad kapillär återfyllnad Nedsatt hudturgor Perifer kyla Torra slemhinnor insjunkna ögon missfärgad, cyanotisk hud nedsatt muskeltonus minskad urinmängd hög AF

Question 929

orsaker yrsel

Answer 929

överbehandling med antihypertensiva lm lm biverkan (ex. av kalciumreceptorantagonist)

Question 930

utredning yrsel/blodtrycksfall

Answer 930

ortostatisk bt mätning -ortostatisk blodtryckssänkning kan ge yrsel

Question 931

prover vid trötthet och yrsel

Answer 931

P-Kalium – tiaziddiuretika kan ge lågt kalium, som kan ge trötthet P-Natrium – lågt natrium kan ge trötthet Hb – anemi kan ge trötthet TSH – hypotyreos kan ge trötthet eGFR/kreatinin – rutinprov vid trötthet och hypertoni SR/CRP – rutinprov vid trötthet

Question 932

biverkningar diuretika

Answer 932

dehydrering, yrsel, hyponatremi och hypokalemi påföljande trötthet

Question 933

alfuzosin (alfa-receptorblockare) -biverkningar används mot BPH och HT

Answer 933

yrsel åtgärd: sätt ut eller minska dos

Question 934

prover upptäckt FF

Answer 934

Hb, LPK, TPK, CRP, Na, K, s-Kreatinin, pro-BNP, PK-INR, TSH, lipidstatus, fP-glukos, HbA1c

Question 935

utredning andfåddhet och trötthet

Answer 935

lungrtg: stas? inkompensation? pleuravätska? infiltrtat? UKG: EF? VK-belastning? Dyskinesi? Klaffel?

Question 936

hjärt-us vid FF

Answer 936

UKG -ta reda på bakomliggande klaffel som orsak till FF -EF-bestämning -hypertrofi? -dyskinesi?

Question 937

lågt TSH, ytterligare prover

Answer 937

fT4, TRAK (graves sjukdom)

Question 938

högt TSH, ytterligare prover

Answer 938

fT4, TPO-ak (hashimotos tyreoidit, autoimmun sjukdom)

Question 939

utredning tyreoideasjukdom

Answer 939

TSH, fT4, TPO-ak, TRAK Klinisk palpation tyreoidea UL Finnålscytologi- UL-väglett ->cytologi

Question 940

behandling av FF vid konstaterad hypertyreos

Answer 940

hypertyreos kan vara orsak till FF adekvat behandling av patientens hypertyreos kan leda till en spontan konvertering av hjärtrytmen till sinusrytm Om detta inte sker skall en elkonvertering göras först när hon är eutyroid, eftersom chansen att erhålla en bestående sinusrytm efter konvertering ökar när hon blivit eutyroid

Question 941

behandling hypertyreos

Answer 941

tyreostatika -1:ahand -tiamazol -hämmar TPO->ingen jodering av tyreoglobulin->mindre T3 och T4 -lågdosstrategi eller block and replace-strategi -biverkan: agranulocytos radiojodbehandling kirurgi: tyreoidektomi

Question 942

anamnes ätstörning eller inte?

Answer 942

- Är du rädd för att gå upp i vikt? Försöker du motverka viktökning på något sätt Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihållande beteende som motverkar viktökning, trots att personen är klart underviktig - Hur upplever du din kropp avseende på vikt eller form? Störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form avsiktlig viktnedgång? viktfobi? kroppsuppfattning? kräkningar? aptitnedsättning? Hetsätning? Amenorré? Förekomst B-symtom? Smakar maten som den ska?

Question 943

pat pratar inte med en när mamman är med åtgärd

Answer 943

be mamman lämna rummet kan få fram mer information genom att kontakten kan förbättras, samt att vissa frågor kan vara svåra att få svar på (suicidalitet, droger, sexualvanor, psykotiska symtom)

Question 944

Psykiskt status

Answer 944

Allmäntillstånd Kontakt (emotionell och formell) Stämningsläge Tankeverksamhet (förlopp och innehåll) Perceptioner (hallucinationer) Suicidrisk även -sjukdomsinsikt, orientering, psykotiska symtom

Question 945

Suicidriskbedömning

Answer 945

aktuell suicidalitet (planer, tankar, försök) psykiatrisk/klinisk bedömning och psykiatrisk anamnes tidigare suicidförsök riskfaktorer skyddsfaktorer, framtida planer tankar om livet och döden, livslust

Question 946

behandling schizofreni

Answer 946

D2-receptorantagonist ex. olanzapin

Question 947

diffar schizofreni

Answer 947

bipolär sjukdom typ 1 med manisk fas och psykotiska symtom schizoaffektiv sjukdom (som bipolär sjukdom typ 1 med psykotiska symtom) substansbetingad psykos vanföreställningssyndrom depression Personlighetssyndrom

Question 948

utredning-prov/test när pat har psykoser

Answer 948

droganamnes drogscreening (ffa cannabis och amfetamin->psykoser) -oftast urinprov diff: drogutlöst psykos

Question 949

”prodromalsyndrom” för schizofreni

Answer 949

En period på ett antal månader som ofta föregår ett insjuknande i schizofreni -långdraget -uppstår innan positiva symtomen kmr Symtombild domineras av negativa symtom, exempelvis allmän avtackling/funktionsförlust, självförsjunkenhet, anhedoni, apati, alogi, amotivation, avflackning. Även rastlöshet, ångest, oro och nedstämdhet Även kognitiva symtom förekommer

Question 950

negativa symtom schizofreni

Answer 950

"symtom som innebär symtomförlust" emotionell avflackning (apati), självförsjunkenhet, anhedoni, amotivation, alogi

Question 951

behandling schizofreni

Answer 951

LM: antipsykotika -minska risk för inläggning, recidiv och suicid psykosociala insatser och stöd -patientutbildning -KBT -Social träning -Hjälp hemma?

Question 952

Ungefär hur länge klarar sig en inklämd tarm utan cirkulation?

Answer 952

Inklämd tarm som är helt utan cirkulation klarar sig i max 4-6 timmar

Question 953

Vad kan man göra som underlättar en reponering av bråcket?

Answer 953

Smärtstillande: Morfininjektion 5mg i.v. Lugnande lm: Bensodiazepin 5mg diazepam iv

Question 954

klassisk triad vid rupturerat AAA (abdominellt aortaaneurysm), vilka symptom är de? Alla tre krävs för poäng

Answer 954

Kraftig buksmärta med utstrålning mot ryggen med akut insjuknande Blodtrycksfall, takykardi eller anamnes på svimning Pulserande resistens i buken

Question 955

behandling aortaaneurysm

Answer 955

EVAR (Endovaskulär aneurysmrekonstruktion) -med endoprotes eller öppen kirurgi (laparotomi)

Question 956

60 årig kvinna alkoholmissbruk och rökare järnbristanemi med järnbehandling senaste veckorna: konstant illamående, nedsatt aptit, viktnedgång, lös avförring epigastriell buksmärta diffar

Answer 956

ffa ventrikel/duodenalulkus andra: akut pankreatit, malignitet

Question 957

us bedside epigastriell buksmärta, illamående, viktnedgång, sedan tidigare järnbristanemi

Answer 957

per rektum blod på handsken? färg på avföring? resistens?

Question 958

ge blod till pat med anemi som är tidigare hänt

Answer 958

inte om är cirkulatorisk stabil (kolla bt och puls)

Question 959

åtgärd misstänkt akut övre GI-blödning i form av misstänkt duodenal/ventrikelulkus

Answer 959

omeprazol 80mg iv gastroduodenoskopi med endoskopisk behnadling: ex. trippelbehandling: adrenalininjektion, diatermi, metallklips eller angiografi med embolisering eller duodenotomi med omstickning

Question 960

Patienten har rejält ont i sin högra handled och du beställer en slätröntgen handled. Vad gör du om röntgen handled är utan anmärkning?

Answer 960

gipsskena och ny rtg handled + scaphoideum efter 2 veckor Motivering: En ev scaphoideumfraktur syns inte alltid förrän efter 2v.

Question 961

tidiga biverkningar SSRI (1-2 veckor)

Answer 961

trötthet, ångest, nedstämdhet, huvudvärk, yrsel, illamående, diarré, ökad suicidalitet, sömnstörning övergående biverkningar kan byta preparat inom samma lm-klass eller till annat lm med annan verkningsmekanism om inte försvinner, ex SNRI kan lindra symtom med andra lm sömn: sömnmedel såsom atarax (hydroxizin) 25mg till natten ångest/oro: bensodiazepin ex, oxazepam 10mg x 3 -låg risk för beroende om används endast under kort tid men finns alltid en risk

Question 962

kriterier LRV

Answer 962

1. lider av en allvarlig psykisk störning ohc 2. på grund av sitt psykiska tillstånd är i behov av psykiatrisk vård 3.Motsätter sig vård eller pga sitt psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke 4.Går inte att behandla där hen är frihetsberövad (ex häktet, kriminalvårdsanstalt) LRV används, till skillnad från LPT, när vårdintyg utfärdas på patienter som är frihetsberövade, exempelvis häktade, anhållna eller på kriminalvårdsanstalt Vården kan antingen vara i form av öppen eller sluten rättspsykiatrisk vård

Question 963

Agiterad patient- akutbehandling

Answer 963

kombination av bensodiazepin im (lorazepam 4mg) och haloperidol 5mg im -benso: avslappnande, lugnande -haloperidol: minskar psykotiska symtom och oro ge im pga snabb effekt samt pat oftast inte har venös infart samt risk att sätta en infart, som troligtvis kmr att dras bort av pat om är agiterad

Question 964

Behandling Cl difficile

Answer 964

vancomycin sätt ut risk-antibiotika -ex cefalosporiner, klindamycin, kinoloner ge vätska/rekommendera ökat vätskeintag -pga vätskeförluster pga diarré

Question 965

us fynd smärtande höft vidare utredning

Answer 965

förkortat eller felställt ben, palpationsömhet eller lokalt hematom slätrtg högt: skelettskada? Pertrochantär femurfraktur? -om negativ->CT-höft

Question 966

mikrocytär anemi orsaker

Answer 966

järnbrist (pga lågt intag järn eller blödning samt rikliga menstruationer) nedsatt järnabsorption (tarmsjukdomar: IBD, celiaki) Thalassemi

Question 967

medicinska risker med att fördröja operation av höften.

Answer 967

immobilisering med påföljande komplikationer: -pneumoni -smärta -tromboembolism -trycksår

Question 968

belastning av höften efter op av höftfraktur

Answer 968

omedelbar belastning är okej

Question 969

läkemedel postoperativt höftfraktur op

Answer 969

trombosprofylax -LMWH (innohep) 4500E 1 gång per dag eller NOAK (epixaban 2,5mg x 2) smärtlindring -morfinpreparat: ex. oxikodon 10mg morgon och kväll - eller morfin 2,5mg iv -eller paracetamol 1g x4 ev. laxerande medel: ex. movicol 1 påse x 3 ev. järnsubstitution vid anemi

Question 970

höftfraktur som fixeras med spikar (skruvar) i höften kontrollrtg? skall spikarna opereras bort?

Answer 970

kontrollrtg endast vid symtom operera bort spikarna endast vid symtom

Question 971

us blödningskälla magtarmkanalen

Answer 971

beställer: gastroskopi och koloskopi utför rektoskopi på vc

Question 972

symtom vid tumör i GI-kanalen

Answer 972

desto mer distalt belägen->ju mer symtom i form av slem och blod i avföring desto mer proximalt: endast små och tillfälliga blödningar med få eller inga symtom

Question 973

metastasutredning kolorektalcancer

Answer 973

CT-thorax-buk

Question 974

klassifikationssystem beskriva tumörstadium och ev spridning

Answer 974

TNM -tumör (storlek, lokalisation och utbredning) -node (lymfkörtlelmetastaser) -metastas (fjärrmetastaser)

Question 975

korrekt anlagd gipsskena distal radiusfraktur

Answer 975

Dorsalbockad skena från armbåge till proximalt om MCP-lederna som ska kunna mobiliseras samt tumbasen fri

Question 976

pat kan inte lyfta tummen vilken sena troligtvis påverkad och åtgärd

Answer 976

senan till m extensor pollicis longus (tummens långa sträcksena) remiss till handkirurg för op

Question 977

Septisk chock

Answer 977

undergrupp av sepsis med allvarlig cirkulatorisk, cellulär och metabol svikt kriterier: kvarstående hypotension med behov av vasopressor för att upprätthålla MAP≥65mmHg samt p-laktat>2mmol/L trots adekvat vätsketillförsel

Question 978

misstänk septisk chock

Answer 978

Misstänk om pat med misstänkt sepsis inte svarar med ökat blodtryck efter vätska iv samt inte ökad syresättning efter tillförd syrgas

Question 979

alternativ till att nutriera sig vid sväljningssvårigeter

Answer 979

total parenteral nutrition (TPN), nasogastrisk sond, PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi)

Question 980

övervakning pat med sepsis på intermediäravdelning

Answer 980

Blodgas/syra-bas var 3-6 timme,för att se hur laktat utvecklas och att du får effekt av behandlingen. Infektionsprover och elektrolyter inkl standardbikarbonat dagligen samt bevaka odlingssvar för att kunna smalna av antibiotikabehandlingen.

Question 981

komplettera anamnesen avseende diabetessjukdomen

Answer 981

Diabetessymtom (trötthet, törst, ofrivillig viktnedgång, ökade urinmängder, synbesvär), Kardiovaskulära symtom, neuropati symtom, alkoholanamnes

Question 982

riskfaktorer kardiovaskulär sjukdom

Answer 982

DM, tidigare hjärtinfarkt, övervikt, rökning, hypertoni, hyperlipidemi. hereditet

Question 983

kliniska undersökningar som skall ingå vid en diabetesårskontroll?

Answer 983

bt, BMI, perifera pulsar, ev tecken på diabetesneuropati ex vibrationssinne, monofilament ögonbottenscreening

Question 984

laboratorieprover diabetesårskontroll

Answer 984

p-glukos, HbA1c, urinsticka, U-alb-kreakvot, lipidstatus

Question 985

ledvärk diffar

Answer 985

artrit, hypotyreos, polymyalgia reumatika, biverkan av statiner

Question 986

provtagning muskelvärk

Answer 986

SR, TSH, CRP, CK, ACPA

Question 987

diffar ökad SR

Answer 987

myelom, njurcancer, polymyalgia reumatika, temporalisarterit

Question 988

symtom PMR

Answer 988

värk med påtagligt inslag av stelhet i proximal muskulatur, oftast symmetriskt i skulder- och bäckengördel, nacke, överarmar och lår kliniska fynd -ej muskelatrofi -Ömhet över stora proximala muskelgrupper -Svårt att lyfta armarna,

Question 989

diffar PMR

Answer 989

temporalisarterit belastningsrelaterad muskelvärk RA spondylartros i nacke-axlar

Question 990

PMR behandling

Answer 990

15-25 mg Prednisolon dagligen peroralt ->är diagnostiskt: SR och CRP ska normaliseras och symtomen försvinna efter ca 3 dagar nedtrappning enligt schema till utsättning (ofta 2 år behandling) följ CRP/SR och kliniska symtom under nedtrappning - Om symtomen återkommer vid dosminskning eller SR/CRP stiger, backar pat ett steg i nedtrappningsschemat till dosering där inga symtom föreligger ex -Minska dygnsdosen med 2,5 mg varannan vecka till 10 mg/dag -därefter minska dygnsdosen från nivån 10 mg/dag med 1,25 mg varje månad till utsättning samt osteoporosprofylax: bisfosfonater, kalcium och vit D

Question 991

T2D behandling utöver livsstilsförändringar och metformin

Answer 991

tillägg GLP-1-receptoragonist eller SGLT-hämmare ->minskar HbA1c, BMI och kardiovaskulär risk

Question 992

målvärden LDL-C vid tidigare hjärtsjukdom

Answer 992

LDL<1,8 mmol/l vid hög kardiovaskulär risk <1,4 mmol/l vid mycket hög risk. åtgärd: dosöka statin och ev. tillägg ezetimib

Question 993

risk med bisfofonater

Answer 993

käkbensnekros och atypisk höftfraktur utvärdera behandling mha: FRAX (risken osteoporosfraktur på 10 år) och DXA (bentäthetsmätning)

Question 994

råd metforminbehandling

Answer 994

Tillfälligt seponera Metformin vid risk för dehydrering såsom vid hög feber, kraftiga diarreer, kräkningar mm

Question 995

Vad skulle behandling med insulin medföra för patientens möjlighet att fortsätta i sitt yrke?

Answer 995

får inte arbeta som yrkeschaufför (så länge det anses finnas hypoglykemirisk)

Question 996

Pityriasis versicolor

Answer 996

hudutslag orsakat av malassezia (jästsvamp) hypopigmenteringar, liten fjällning behandling: ketakonazol schampo (fungoral) i 5 min i 5 dagar

Question 997

Anamnes ikterus

Answer 997

riskfaktorer för akut och kronisk virushepatit (0,5p) (utlandsresor, ikterus hos personer i omgivningen, intravenöst narkotikamissbruk, tidigare blodtransfusioner och oskyddat tillfälligt sexuellt umgänge). Läkemedelsanamnesen(0,5p Nuvarande och tidigare alkoholkonsumtion (0,5p) hereditet leversjukdom (0,5p) riktade frågor om gallstenssjukdom (0,5p) (anfall av buksmärtor, lokalisation av buksmärtor, måltidsassocierade buksmärtor) malignitet (0,5p). Således är riktade frågor avseende symtom från specifika organsystem (mag-tarmkanalen, andningsorganen, urogenitala organ) också indicerade.

Question 998

Klassifikation ikterus

Answer 998

prehepatisk: hyperbilirubinemin är okonjugerad (ex. hemolys, hjärtsvikt) (mkt osannolikt att prehepatisk ikterus föreligger vid konjugerad hyperbilirubinemi) hepatisk: ALAT och ASAT (hepatocellulära markörer) är mer ökade än de kolestatiska markörerna (ALP, GT) posthepatisk: kolestatiska markörerna (ALP, GT) är mer ökade än de hepatocellulära markörerna

Question 999

hemolys orsaker (en orsak till isolerad okonjugerad hyperbilirubinemi)

Answer 999

Hematom, trauma, fasta, svält, hematologiska sjukdomar (Ex. autoimmun hemolys)

Question 1000

radiologisk us ikterus

Answer 1000

UL buk (eller CT-buk)

Question 1001

UL buk: aspekter att ta hänsyn till vid utredning av genes till ikterus

Answer 1001

leverparenkymet har ordinärt utseende utesluter inte hepatisk ikterus eftersom inflammation och/eller nekroser i leverparenkymet inte kan påvisas med ultraljud eller DT Det finns ett konkrement i gallblåsan men sannolikheten att gallstenssjukdom är orsaken till ikterus är låg mot bakgrund av att gallvägarna inte är vidgade. De förstorade lymfkörtlarna i leverhilus kan mycket väl förklaras av uttalad inflammation i levern.

Question 1002

2 parametrar värdera om pat har akut leversvikt

Answer 1002

patientens mentala status (leverencefalopati?) och PK(INR) PK(INR) >1,5 brukar anges som gräns för akut leversvikt

Question 1003

blodprover ikterus

Answer 1003

leverstatus: ALAT, ASAT, konjugerad bilirubin, totalbilirubin, ALP, GT, albumin, PK Anti-HAV, HBsAg, anti-HCV, anti-HEV för att utesluta viral hepatit leverrelaterade autoantikroppar (ANA eller SMA) AMA-M2 (PBC) plasmaproteinfraktionering (elfores) -A1AT-brist, AIH, PBC, alkoholskada PEth (alkoholöverkonsumtion ceruloplasmin (Wilsons sjukdom?) A1AT (A1AT-brist) järnstatus inkl. ferritin (hemokromatos?)

Question 1004

antikroppar AIH

Answer 1004

ANA ASMA (smooth muscles antibodies)

Question 1005

proteinprofil (proteinelektrofores) leversjukdom

Answer 1005

A1AT-brist -minskning A1AT PBC -selektiv IgM ökning PSC -Lätt stegring av IgM kan förekomma Ofta i kombination med lätt stegring av IgG och IgA AIH -selektiv IgG ökning Alkoholöverkonsumption (alkoholleversjukdom) -IgA ökning

Question 1006

faktorer som talar för autoimmun hepatit

Answer 1006

positiv ANA och ASMA proteinprofil: IgG stegring kvinnligt kön negativa virusserologier ej alkoholöverkonsumption ej intox hepatoxiska lm

Question 1007

kompletterande prover vid anemi och trötthet

Answer 1007

järn, transferrin, ferritin, (transferrinmättnad, löslig transferrinreceptor) -kobalamin -folat -haptoglobin eller LD -retikulocyter -blodutstryk

Question 1008

prover järnbristanemi

Answer 1008

lågt MCV ökat transferrin (kompensatoriskt) låg transferrinmättnad lågt järn lågt ferritin (minskade järndepåer i celler där järn lagras som ferritin) låga retikulocyter (pga minskad erytropoes)

Question 1009

MCV inom referens kan förklaras ibland av att

Answer 1009

anisocytos föreligger, dvs stor variation mellan storleken på erytrocyterna (RDW är högt, red cell distribution width)

Question 1010

azatioprin biverkan

Answer 1010

makrocytär anemi interfererar med DNAsyntesen och hämmar celldelningen av i synnerhet snabbt prolifierande celler, i likhet med vad som exempelvis sker vid brist på kobalamin och folat. andra orsaker makrocytär anemi: Kobalamin och folat är inom referensområdet varför brist på dessa vitaminer rimligen inte kan vara förklaringen. Alkoholöverkonsumtion är osannolik (tidigare anamnes och normalt PEth talar mot detta).

Question 1011

us-remiss för postmenopausal kvinna med järnbristanemi

Answer 1011

utredning för GI-blödning om på VC: gör rektoskopi först: gastroskopi (remiss) ev. följt av koloskopi (remiss)

Question 1012

riskfaktorer ULCUS

Answer 1012

ASA, NSAID, kortison, leversjukdom, ålder, alkohol, rökning

Question 1013

diffar paniksyndrom -andra ångestsjukdomar

Answer 1013

Agorafobi - ångest inför vissa platser (2 av 5 av kollektivtrafik, öppna platser, slutna platser, kö/folksamling, utanför hemmet på egen hand) Social fobi – ångest i samband med sociala situationer, att bli granskad, iakttagen, behöva framträda? Generaliserat ångestsyndrom (GAD) – överdriven oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter flertalet dagar under en längre period (6 mån)?

Question 1014

hämningssymptom som kan förekomma i psykiskt status i samband med egentlig depression

Answer 1014

Psykomotorisk hämning, långsam i rörelse, tal och tanke, mimik, ambivalens, svarslatens, kognitiv tröghet, känslolöshet

Question 1015

fynd som kan tala för bipolär sjukdom snarare än depression

Answer 1015

hereditet bipolär sjukdom, switch till misstänkt mani, atypisk reaktion på antidepressiv behandling (ex. snabb effekt, brukar vanligtvis ta 4-6 veckor)

Question 1016

två läkemedelsgrupper utöver litium används som stämningsstabiliserande

Answer 1016

antiepileptika -ex.lamotrigin -dock endast effekt på depressiva episoden -kombineras ofta med litium observera biverkan vid insättning: hudbiverkan i form av allvarliga hudreaktioner: stevens-johnsons syndrom toxisk epidermal nekrolys (TEN) därav krävs stegvis och långsam dosupptrappning antipsykotika -ex haloperidol, aripiprazol, risperidon

Question 1017

Katatoni

Answer 1017

biverkan av antipsykotika pga D2-receptorblockad ->akut katatoni kallas för malignt neuroleptikasyndrom när orsakat av antipsykotika påverkan på framför allt motoriska, affektiva och viljemässiga funktioner -immoblilitet, mutism, tillbakadragenhet, stirrande blick, negativism, posering, rigiditet, katalepsi/vaxartad rörlighet, stereotypier, ekolali eller ekopraxi, verbigeration

Question 1018

behandling akut katatoni

Answer 1018

1:a bensodiazepiner (ex lorazepam) -1:ahand vid lindrigare former om inte effekt eller vid allvarligare former såsom malign katatoni: ECT utsättning antipsykotika

Question 1019

orsaker katatoni

Answer 1019

depression, schizofreni, bipolär sjukdom antipsykotika

Question 1020

stupor

Answer 1020

innebär att patienten överhuvudtaget inte interagerar med omvärlden, trots att hen är vaken. Patienten uppvisar ingen psykomotorisk aktivitet, vilket bland annat medför att patienten inte svarar på tilltal, inte ger ögonkontakt och inte reagerar på yttre stimuli, ibland inte ens på smärtstimuli. Patienten sitter eller ligger still. En stuporös patient kan ibland felaktigt beskrivas som sovande eller medvetslös.

Question 1021

Mutism

Answer 1021

eller stumhet, betyder att patienten inte ger någon, eller minimal, verbal respons. Symtomet förekommer ofta tillsammans med stupor enligt ovan, men också ensamt. Stupor och mutism är två av de allra vanligaste symtomen på akut katatoni

Question 1022

två parametrar i status som du behöver värdera för att utesluta att pat inte har malign katatoni?

Answer 1022

malign katatoni: akut katotoni med förekomst av autonom instabilitet (feber, hypertoni, takykardi, takypné) Övervaka autonoma parametrar (puls, blodtryck, andning, temperatur) för att se att instabilitet inte föreligger.

Question 1023

Katalepsi

Answer 1023

innebär att patienten, när undersökaren flyttar hens extremiteter till olika positioner och sedan släpper, fastnar i den nya positionen alternativt återgår till sin naturliga position endast mycket långsamt

Question 1024

Negativism

Answer 1024

yttrar sig i att patienten motsätter sig uppmaningar eller undersökningar, vilket kan ske verbalt eller som ett aktivt fysiskt motstånd vid undersökning. Intrycket är dock att det inte finns någon direkt mening bakom, utan att motståndet sker automatiskt. Patienten kan också göra helt motsatt det som undersökaren föreslår.

Question 1025

Vilket är förstahandspreparatet vid poliklinisk behandling av pneumoni? Ange även styrka, dosering och behandlingstid.

Answer 1025

Penicillin V 1g x 3, totalt 7 dagar

Question 1026

klinik och labb pneumoni

Answer 1026

feber, trötthet, slemhosta, CRP>100 lungausk: rassel samt dämpning vid perkussion - ofta unilateralt

Question 1027

tre vanligaste bakterierna som orsakar samhällsförvärvad pneumoni?

Answer 1027

Streptococcus pneumoniae, Mycoplasma pneumoniae och Haemophilus influenzae

Question 1028

kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är det ofta speciellt en bakterie som orsakar pneumoni. vilken bakterie det handlar om och ange ett exempel på val av lämpligt antibiotika

Answer 1028

Haemophilus influenzae Amoxicillin

Question 1029

Varför fungerar det inte att behandla mykoplasmainfektion med Kåvepenin? Motivera mot bakgrund av verkningsmekanism.

Answer 1029

Kåvepenin (fenoximetylpenicillin) är penicillin/betalaktamantibiotika vars verkningsmekanism är att hindra bakteriens cellväggssyntes genom att binda PBP (penicillinbindande protein) hos bakteriens cellvägg Betalaktamantibiotika har ingen effekt på Mycoplasma pneumoniae eftersom denna bakterie saknar cellvägg.

Question 1030

köra bil om har DM?

Answer 1030

Diabetessjukdom som inte är under godtagbar kontroll med avseende på risken för hypoglykemi, utgör hinder för innehav pat idf använder inga glukossänkande läkemedel som medför ökad risk för hypoglykemier. Det finns således inget hinder för fortsatt körkortsinnehav.

Question 1031

VT

Answer 1031

breddökad regelbunden takykardi kan bla orsakas av efter en genomgången hjärtinfarkt (postinfarkt VT) -misstänk om pat har genomgången hjärtinfarkt eller ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt mekanism: ärrvävnaden i hjärtat efter infarkten fungerar som substrat för arytmiuppkomsten genom att störa den elektriska aktiviteten i hjärtat

Question 1032

åtgärder VT på vc 2 st

Answer 1032

Situationen är allvarlig och kan utvecklas till livshotande. Tar fram och kopplar defibrillatorn och är beredd att defibrillera om pat blir allvarligt cirkulationspåverkad och medvetslös. Larmar ambulans för transport till sjukhuset

Question 1033

livsstilsförändringar T2D

Answer 1033

rökstopp regelbunden fysisk aktivitet (>150min/vecka) minskat kaloriintag vid övervikt och hälsosam kost minska alkoholkonsumption

Question 1034

lägga till lm vid T2D till metformin

Answer 1034

tillägg av GLP 1 receptoragonist eller SGLT2-hämmare minskar HbA1c, BMI och kardiovaskulär risk

Question 1035

skyldighet att skriva rättsintyg?

Answer 1035

ingen skyldighet att skriva ett rättsintyg på patientens begäran men gör en vanlig journalanteckning där du dokumenterar de statusmässiga fynden. Du rekommenderar pat att polisanmäla den påstådda misshandeln. Det är sedan polisen som avgör om ett rättsintyg ska begäras av en läkare som är speciellt utbildad och kontrakterad av Rättsmedicinalverket (rättsmedicinsk läkare)

Question 1036

Child-Pugh klassificering

Answer 1036

- Speglar leverfunktion->ett prognostiskt mått på kronisk leversjukdom, ffa levercirros ○ Hur stor sannolikhet att överleva ett visst antal år - Består av ○ Encefalopati ○ Ascites ○ Totalbilirubin ○ Albumin ○ PK-INR

Question 1037

Leverfunktionsprover

Answer 1037

Konjugerat bilirubin PK-INR Albumin

Question 1038

mäta grad av fibros i levern

Answer 1038

1.leverfunktionsprover (PK-INR, albumin, konjugerat bilirubin) 2.elastografi 3.leverbiopsi 4.UL-lever

Question 1039

20 årig kvinna, blödningar och smärtor ändtarm ffa värst när ska tömma tarmen, klarrött blod, diffar utredning

Answer 1039

ffa analfissur (spricka ändtarmsöppningen) men även hemorrojder, analabscess eller IBD kolorektalcancer ovanligt i denna ålder men förekommer Utredning VC -bukstatus -rektoskopi- och proktoskopi -temp -blodstatus och CRP kan vara av värde

Question 1040

analfissur behandling

Answer 1040

mjukgörande medel: bulkmedel eller osmotiskt verkande i kombination med smärtstillande: -lidokainsalva lokalt i kombination med paracetamol peroralt eller -nitroglycerinsalva

Question 1041

om pat mkt smärta pga analfissur och inte kan göra us- hur gå följa upp

Answer 1041

planerar du in ett återbesök om några veckor för att göra en ordentlig rektalundersökning inklusive en rektoskopi

Question 1042

misstanke perianalabscess (pga feber samt smärta baktill som blivit kontinuerlig, har tidigare haft analfissur) vidare utredning

Answer 1042

nytt bukstatus inkl per rektum us med inriktning på perineum temp blodprover: LPK och CRP om verifierad misstanke->skicka till akutmottagning för vidare bedömning

Question 1043

behandling perianal abscess och när

Answer 1043

incision och dränage av abscess Görs snarast möjligt om pat har feber och systemisk inflammation (ökat CRP och LPK) ej ab i regel

Question 1044

narkosjour inför kirurgi perianalabscess uppgifter inför op

Answer 1044

tidigare sjukdomar, allergier, när pat åt och drack senast samt hur bråttom du anser att det är med operationen (prioritet)

Question 1045

Hur säkerställer du att abscessen är väl dränerad efter operationen? Vilken undersökning görs lämpligen i samband med narkosen och ange minst två fynd man letar efter vid denna undersökning.

Answer 1045

Det är viktigt att öppna upp abscessens ”tak” tillräckligt mycket för dränage och spola ur hålan och i vissa fall kan man även lämna kvar ett dränage första postoperativa tiden (1 p). Det kan vara bra att göra en rektoskopi i samband med narkosen, särskilt om detta inte är utfört tidigare, för att se om det finns tecken på underliggande sjukdomar såsom fissur, malignitet eller inflammatorisk tarmsjukdom (0,5p för rektoskopi och 0,5p minst två av dessa svar).

Question 1046

information i samband med hemgången? Motivera!

Answer 1046

Det är ibland bra med ett återbesök eller åtminstone en telefonuppföljning för att säkerställa att det hela läkt ut utan problem. I annat fall kan det finna en underliggande fistel som underhåller infektionen och du uppmanar henne att ta ny kontakt om såret inte läker ordentligt efter några veckor eller om hon får nya liknande besvär

Question 1047

perianal fistel behandling

Answer 1047

kirurgi krävs (fistelklyvning, fistelplugg eller advancement lambå) dock dålig prognos: ca 50% recidiv -många kan behöva upprepade operationer Operationssåret efter klyvning eller excision sys inte ihop utan lämnas öppet för att sekundärläka. Normal läkningstid är mellan 6-8 veckor, men kan vara flera månader. Under denna tid duschas såret med vatten ett par gånger dagligen och en lämplig binda/förband används för att förhindra nedsmutsning av underkläderna. Postoperativt har patienten smärtor under de första 14 dagarna i samband med defekation och när hon/han sitter. En smärtstillande salva kan ibland hjälpa vid defekation och en sittring (uppblåsbar gummiring) minskar obehagen vid sittning.

Question 1048

utredning IBD

Answer 1048

blodstatus, CRP, leverstatus F-hb, F-kalprotektin, F-allmänodling Koloskopi, MR tunntarm (crohsmisstanke)

Question 1049

2 principiellt olika sätt med vilka man kan behandla hennes ileocekala Crohnsjukdom och vilket skulle du föreslå i hennes fall? Motivera!

Answer 1049

medicinskt: exempel immunmodulerare och/eller biologisk behandling -ex kortison, metotrexat, azatioprin, TNF-hämmare, JAK-hämmare operation: ileocekalresektion medicinsk behandling kunna ses som ett första steg eftersom hon har sjukdom både i buken (ileocekal crohns) och perianalt (fistel)

Question 1050

bt målvärde DM med mikroalbuminuri (tecken på njursvikt/diabetesnefropati)

Answer 1050

<130/80mmHg pga förbättra prognos i sin DM och minska risk för kardiovaskulära komplikationer (hjärtinfarkt, arteriell insufficiens)

Question 1051

instruktioner insättning ACE-hämmare eller ARB och metformin

Answer 1051

sätta ut dessa vid dehydreringstillstånd (feber, kräkningar, diarré) -pga ökad risk för ackumulering pga elimineras via njurarna -samt pga risk för ökad njurpåverkan -samt ökad risk för laktacidos pga metformin ansamlas

Question 1052

metformin laktacidos biverkan

Answer 1052

metformin: hämmar glukoneogenes->minskad användning av laktat som substrat->laktat ackumuleras->laktacidos

Question 1053

sluten psykiatrisk tvångsvård kan ges enligt två lagar

Answer 1053

LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) LRV (lagen om rättspsykiatrisk vård)

Question 1054

utredning akut psykos ex. pga schizofreni

Answer 1054

anamnes: risker, uppväxt, våld, stress struktuerad psykiatrisk utredning: -struktuerad psykiskt status (allmäntillstånd, kontakt, stämningsläge, tankeverksamhet, perceptioner, suicidrisk) -symtomskattning (ex. PANSS, BPRS) medicinsk utredning: somatisk status inkl neurologisk status och labbprover (TSH, drogscreening, HIV, syfilis), ev MR-hjärna och LP social och psykologisk utredning -kognitiva tester -utvärdering social miljö (behov av heminsatser? daglig verksamhet? stöd för att få rutin på vardagen?) -ADL-bedömning (personlig och instrumentell ADL)

Question 1055

4 principiellt olika faktorer av etiologisk betydelse som kan leda till/bidra till konfusion

Answer 1055

hjärnskada/hjärnpåverkan läkemedel somatisk sjukdom psykiatrisk sjukdom miljömässiga faktorer

Question 1056

karaktäristika EIPS

Answer 1056

impulsivitet ångest

Question 1057

behandling EIPS

Answer 1057

dialektisk beteendeterapi (DBT)

Question 1058

reaktionsmönster (såsom självskadebeteende vid personlighetssyndrom) kan ha olika funktion 3 ex.

Answer 1058

minska negativa känslor gör att personen känner sig avdomnad eller vill känna ngt som ett straff för att vi att behöver hjälp

Question 1059

90 årig kvinna stelhet, ömhet skuldror, överarmar, trött 1 månad provocerad smärta i överarmsmuskulatur + har svårt att lyfta armarna diffar utredning

Answer 1059

polymyalgia reumatika, rotatorkuffsjukdom, frusen skuldra (adhesiv kapsulit) SR och CRP -utesluta eller bekräfta inflammatorisk process us -pulspalpation: a temporalis och a radialis bilateralt (diffa mot temporalisarterit som har många gemensamma symtom som PMR) -BT (kan variera mellan armarna vid TA) -karotisauskulation (kan vara blåsljud vid TA

Question 1060

hur långt upp från analöppningen du bör föra upp rektoskopet för att ha bedömt hela rektum

Answer 1060

15cm

Question 1061

ordinationer till avdelning pga ileus

Answer 1061

fasta V-sond 3-5L ringeracetat smärtlindring: morfin 5mg iv

Question 1062

d-dimer vid inflammation

Answer 1062

kan vara ökat->därför svårvärderat i vissa situationer

Question 1063

Ange ett sätt att samma dag på vårdcentralen ställa diagnosen diabetes mellitus? Motivera

Answer 1063

icke-fastande P-glucos ≥ 11,1 mmol/L och symtom på hyperglykemi är diagnostiskt för diabetes mellitus

Question 1064

metformin verkningsmekanismer

Answer 1064

minskad glukoneogenes och glykogenolys ökad insulinkänslighet i perifer skelettmuskulatur förlångsammad intestinal glukosabsorption

Question 1065

kontraindikationer metformin

Answer 1065

njursvikt (GFR<30) leversvikt alla dehydreringstillstånd (kräkning, blödning, diarré, svårare infektioner)

Question 1066

Ange 4 viktiga sexual-anamnestiska frågor vid erektil dysfunktion

Answer 1066

natt- eller morgonerektioner? sexuell lust (libido)? orgasm eller utlösning? relationen till partnern?

Question 1067

fyra viktiga kliniska undersökningsmoment vid utredning av erektil dysfunktion

Answer 1067

penis testiklar och bitestiklar prostatapalpation känsel i underlivet A femoralis- puls hjärtauskultation blodtryck EKG

Question 1068

två troligaste orsakerna till Stefans erektionssvikt, utifrån dina data från anamnes och status

Answer 1068

Psykogen orsak. Positiv sexualanamnes (morgonerrektioner, förmåga till orgasm och utlösning, bra relation till partnern, sexuell lust), normalt somatiskt och psykiskt status. Störd mikrocirkulation: mot bakgrund av diabetes mellitus->erektil dysfunktion

Question 1069

behandling erektil dysfunktion

Answer 1069

PDE5-hämmare (Ex viagra) Mekanism: Hämmar PDE5 ->minskad nedbrytning av cGMP ->ökade nivåer av cGMP->relaxation av glatt muskulatur i endotelet ->vasodilatation av perifera kärl ->förbättrad mikrocirkulation och blodflöde till corpus cavernosum (penis) ->förbättrad erektil funktion

Question 1070

orsaker icke kompenserad respiratorisk acidos

Answer 1070

hypoventilation (pga intoxikation ex. opioider eller bensodiazepiner) akut respiratorisk svikt

Question 1071

icke kompenserad metabol acidos orsaker

Answer 1071

diabetesketoacidos intoxikation med ex metanol, ASA eller etylenglykol

Question 1072

pat sjunkit i medvetandegrad- orsaker och åtgärder

Answer 1072

ökat intrakraniellt tryck eller metabol påverkan mannitolinfusion och intubation med lätt hyperventilation

Question 1073

Förutom A, B, C och neurologstatus finns det några andra statusfynd som du kan se vid en utökad kroppsundersökning som kan vara ledtrådar till sjukdomar/tillstånd som kan ge coma. Ange fem sådana sjukdomar/tillstånd som kan ge koma och de typiska statusfynd som man kan då upptäcka?

Answer 1073

uremi – urinlukt+ grå hud leverkoma –spider nevi, palmarerytem, ikterus, caput medusae CO-intox – körsbärsröd hud KOL – tunnformad thorax, ronki, cigarettgula fingrar diabeteskoma -Kussmaulandning traumatisk hjärnblödning/subdural/epiduralblödning – tecken på trauma i huvudet

Question 1074

två lm-klasser som kan ge koma vid överdosering samt deras antidoter

Answer 1074

opioider -antidot: naloxon bensodiazepiner -antidot: flumazenil

Question 1075

alkoholöverkonsumption- kan leda till koma -tillståndet kallas?

Answer 1075

Wernicke-korskoffs-syndrom

Question 1076

tidig mättnadskänsla, illamående, nedsatt aptit, viktnedgång 5kg på 2 mån, trött B: frisk, dock duodenalulcus tidigare 3 diffar

Answer 1076

ulcus ventrikuli/duodeni, ventrikelcancer, pancreascancer,

Question 1077

utredning tidig mättnadskänsla, illamående, nedsatt aptit, viktnedgång 5kg på 2 mån, trött

Answer 1077

remiss esofagogastroduodenoskopi (EGD) eftersom den undersökningen kan påvisa patologi i slemhinnan i esofagus, ventrikel och duoudenum -ulkus duodeni/ventriculi eller ventrikelcancer? remiss för CT-buk eftersom den undersökningen kan hitta tumörer i lever och pancreas blodprover: blodstatus, CRP, leverstatus: för att påvisa eventuell anemi, inflammation, och påverkad leverfunktion.

Question 1078

trippelbehandling ulkussjukdom

Answer 1078

protonpumpshämmare (omeprazol) + 2 ab (amoxicillin och klaritromycin) Protonpumpshämmare minskar syrasekretionen i ventrikeln genom hämning av H+/K+-ATPas hos parietalcellen->minskad H+ frisättning->minskad HCl-bildning->mindre besvär pga högre pH Amoxicillin har antibakteriell effekt mot helicobakter pylori via hämning av cellväggssyntesen->som leder till försvagade cellväggar->cellys (bakteriecid effekt) Klaritromycin har bakteriostatisk effekt som uppnås genom bindning till bakteriernas ribosomers 50s-subenhet, vilket medför hämning av proteinsyntesen->hämmad bakterietillväxt

Question 1079

misstanke om blödande kan bekräftas med

Answer 1079

rektalpalpation med melena på handsken

Question 1080

Vilka operationer kan göras vid akut duodenalblödning?

Answer 1080

omstickning av blödande kärl via gastrotomi eller resektion av bulbus duodeni och pylorus

Question 1081

diagnostik och behandling akut GI blödning

Answer 1081

anteckningar

Question 1082

melankolisk depression

Answer 1082

anteckningar

Question 1083

behandling melankolisk depression

Answer 1083

ECT -snabbast och bäst effekt

Question 1084

Vad är den troligaste orsaken till återinsjuknade i psykos vid schizofreni?

Answer 1084

bristande följsamhet till antipsykotisk medicinering

Question 1085

risken för att ett barn skall drabbas av schizofreni om någon av föräldrarna har den sjukdomen

Answer 1085

10%

Question 1086

Vem kontaktar du nu som kan fatta beslut i frågan om LVM vid akuta LVM-ärenden på jourtid?

Answer 1086

Socialnämndens ordförande eller sociala jouren

Question 1087

Kan du hindra pat från att lämna sjukhuset innan ett beslut om LVM är fattat?

Answer 1087

Nej, kvarhållande enligt LVM kan endast fattas efter ett beslut om LVM

Question 1088

2 största riskfaktorerna för suicid

Answer 1088

förekomst av psykisk sjukdom tidigare suicidförsök

Question 1089

Vad saknar ni för viktig anamnestisk information relaterat till eventuell frågeställning om ADHD? Det som efterfrågas utgör i sig ett obligatoriskt kriterium för att diagnosen ska kunna ställas.

Answer 1089

Utvecklingsanamnes/barndomsanamnes

Question 1090

Med hänsyn till diagnoskriterier för PTSD, ange två frågor som du anser är viktiga att ställa till patienten

Answer 1090

T.ex förekomst av mardrömmar, återupplevande, ökad anspänning, undvikande, humörsvängningar/irritabilitet mm Frågor ska vara relevanta för aktuella diagnoskriterier för PTSD.

Question 1091

behandling PTSD

Answer 1091

traumafokuserad KBT

Question 1092

två viktigaste signalsubstanser som frisätts i samband med amfetaminrus?

Answer 1092

Noradrenalin och Dopamin

Question 1093

måste känna till angående behandlingen (Antabus®)

Answer 1093

måste helt avstå från att dricka alkohol. Stort alkoholintag under behandling med disulfiram kan ge upphov till blodtrycksfall, svimning och i värsta fall cirkulationskollaps. Även mindre alkoholintag ger upphov till mycket obehagliga symtom som ansiktsrodnad, huvudvärk, hjärtklappning och känsla av andnöd.

Question 1094

Hur förbereder du för denna elkonvertering vid pat med VT på EKG som mer allmänpåverkad och får lågt bt? Beskriv varje delmoment

Answer 1094

Kalla på narkosteam urakut för sövning kopplar defibrillerings plattor på patienten ställer in defibrillering på låga energital (ex. 50J) ställer defibrillatorn på synkroniserat läge

Question 1095

Vad innebär det att elkonvertera i synkroniserat läge och vad kan hända om du inte gör detta?

Answer 1095

Elchocken ska vara synkroniserad till QRS-komplexet för att undvika samtidig depolarisation av kardiomyocyterna i den känsliga repolarisationsfasen och därmed minska risken för t.ex. ventrikelflimmer.

Question 1096

us för att bekräfta perimyokardit

Answer 1096

MR-hjärta

Question 1097

råd undvika migrän

Answer 1097

sömn, kost och stress sova lagom mkt (inte för mkt eller för lite) äta regelbundet minska stress

Question 1098

migränhuvudvärk

Answer 1098

oftast ensidig pulserande Försämras av fysisk aktivitet duration: 4-72h

Question 1099

ersättning (sjuklön) pga sjukdom de första 14 dagarna

Answer 1099

sjukintyg skickas till arbetsgivaren kallas för sjuklön efter 14 dagar: sjukpenning betalas ut -efter godkännande av försäkringskassan

Question 1100

vanligaste agens mediaotit

Answer 1100

pneumokocker (streptcoccus pneumoniae)

Question 1101

ab behandling vid akut mediatotit

Answer 1101

1:a penicillin V -5 dagar om allergi: erytromycin -7 dagar

Question 1102

Varför ordinerar du kontinuerligt undertryck med -15cm vatten, smärtlindring vid behov, samt monitorering av luftläckage vid pneuothorax?

Answer 1102

Syftet med undertrycksbehandling är att återskapa ett vakuum i pleurautrymmet->minskad pneumothorax Smärtlindring (lokalbedövning och ev iv lugnande) behövs på grund av dränets placering genom intercostalrum och i pleura, vilket innebär uttalad sensorisk stimulering av intercostalnerver och pleura. Vid luftläckage/lungan sammanfaller efter flera dagar måste thoraxkirurgisk konsultation övervägas

Question 1103

längd dränbehandling pneumothorax

Answer 1103

3 dagar

Question 1104

Nästa kväll blir du uppringd av avdelningen och informerad att dränet har ett kvarstående luftläckage på 100 ml/dygn. pat är stabil och smärtlindras adekvat. Hur bedömmer du situationen?

Answer 1104

Ett lindrigt luftläckage inom de första dagarna kan behandlas med expektans. Vid kvarvarande läckage efter flera dagars undertrycksbehandling måste thoraxkirurgisk kompetens konsulteras

Question 1105

riskfaktorer för en spontan pneumothorax

Answer 1105

KOL, cystisk fibros, man, rökning, marfans syndrom

Question 1106

ge två förhållningsregler efter spontan pneumothorax

Answer 1106

rökförbud ej flygresa inom närmaste tiden dykförbud med tuber eller fridykning

Question 1107

brännskada utbredning

Answer 1107

hos vuxna: 9-regeln där kroppens stora regioner delas in i 11 delar x 9 procent En handflata (patientens) utgör 1 % av brännskadeyta och kan användas Epidermala skador ska inte räknas med i den totala ytan, men utbredningen av epidermala skador kan ändå vara viktigt för att bedöma ex vårdbehov

Question 1108

vätskebehov efter brännskada- vuxna och barn

Answer 1108

Vätska (ringeracetat) vätskebehov (Parklands formel) 2-4 ml x kroppsvikt (kg) x TBSA (%) barn: 2-3ml TBSA%=procent av skada hudyta (total body surface area) Första 24h 50% första 8h 25% följande 8h 25% följande 8h Sätt KAD->utvärdera om patienten kissar Ska kissa åtminstone 0,5ml/kg/h (vuxen) -kan därmed på ett annat sätt bedöma patientens vätskebehov

Question 1109

Hur hanterar du brännskadan om delvis ytligt dermal och delvis djup dermal Vilken vårdnivå ska patienten ha Om inte det beskrivna olycksförloppet och skadan verkar stämma överens, vad bör du då tänka på?

Answer 1109

smärtlindring av pat bandagering av brännskada för att undvika sekundärinfektion Kontakt med närmaste brännskadecentrum (Uppsala eller Linköping) och efterlyser om de ska ta över patienten Närmare anamnes av olyckshändelsen, och vid behov orosanmälan som skickas till socialtjänsten samt information till föräldrarna om detta

Question 1110

kategorisering brännskador djup

Answer 1110

- Ytlig brännskada (epidermal) - Ytlig dermal brännskada - Djup dermal brännskada -Fullhudsbrännskada

Question 1111

initiala åtgärder feber och medvetandesänkning

Answer 1111

klinisk värdering: nackstyv? hudkostym (sår/petechier/septiska embolier, erysipelas) handläggning ABCDE blododling, rundodling ev LP om nackstelhet eller andra tecken på meningit ->AB (ex. cefotaxim- beroende på infektionsfokusmisstanke) Vitala parametrar och blodprover (Hb, EPK, LPK, Trombocyter, CRP, bilirubin, ASAT, ALAT, INR, APTT, kreatinin, Na, K, Laktat) +anamnes

Question 1112

orsaker feber

Answer 1112

infektion: endokardit, viral hepatit, EBV-infektion autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar: PMR, SLE, sarkoidos, temporalisarterit maligniteter: lymfom, leukemi, myelom, lungcancer tromboembolisk sjukdom: LE endokrina sjukdomar: hypertyreos läkemedel: ACE-hämmare, ARB

Question 1113

sepsis

Answer 1113

livshotande organdysfunktion som orsakas av ett stört systemiskt svar på infektion

Question 1114

Vilka är de två vanligaste agens som orsakar samhällsförvärvad sepsis?

Answer 1114

Staphylococcus aureus och Escherichia coli

Question 1115

Vilka infektionsfokus är de två dominerande för patienter som inkommer till en medicinsk akutmottagning?

Answer 1115

1.lungor 2.urinvägar

Question 1116

anamnes inför ab insättning

Answer 1116

Allergi/ överkänslighet för antibiotika? Nedsatt immunförsvar? (lm, sjukdomar) Resa nyligen? Till land med annat epidemiologiskt läge->kan vara ökad risk för resistens samt finnas andra typer av patogener att ta hänsyn till vilket påverkar val av ab) Vårdad inneliggande på sjukhus nyligen (ökad risk för sjukhusförvärvad infektion)? symtom- vilka lokalisationer utgör infektionsfokus? symtom från andra i omgivningen? sår/hudförändringar (erysipelas, septiska embolier, petekier)

Question 1117

2 behandlingar vid sepsis förutom ab

Answer 1117

syrgas ringeracetat

Question 1118

Vad är STRAMA och vad är syftet?

Answer 1118

STRAMA-Samverkan mot antibiotikaresistens, patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. STRAMA är en del av kunskapsstyrningen inom SKR (sveriges kommuner och regioner) och har som uppdrag att tillse att vården har tillgång till behandlingsrekommendationer för både öppen- och slutenvården

Question 1119

ab vid septisk chock, vid sepsis där det finns risk att septisk chock utvecklas och vid misstanke om sepsis orsakad av multiresistent gramnegativ bakterie

Answer 1119

cefotaxim + aminoglykosid

Question 1120

Vid sepsis ges ofta en så kallad laddningsdos av antibiotika, varför gör man det? Motivera

Answer 1120

På grund av ökad distributionsvolym och vävnadshypoperfusion vid septisk chock och dess förstadier krävs höga laddningsdoser av antibiotika för att uppnå tillräckliga vävnadskoncentrationer. För betalaktamantibiotika ska MIC (minsta antibiotikakoncentration som förhindrar bakterietillväxt) överstiga en tillräckligt stor del av dosintervallet, varför upprepade administrationstillfällen under dygnet krävs. Utifrån detta rekommenderas en extra dos betalaktamantibiotika efter halva dosintervallet mellan första och andra ordinarie dosen.

Question 1121

vätskebehandling sepsis

Answer 1121

ringeracetat (blodisoton kristalloid lösning) -ge snabbt 1L som bolus -därefter riktmärke: 30mL/kg under första 3h måldiures: 0,5ml/kg/h

Question 1122

besök i Syrien och bl a ätit opastöriserad ost. Vilken viktig anamnestisk uppgift skriver du med anledning av detta på blododlingsremissen och varför?

Answer 1122

Misstänkt Brucellos anledning: Risk för labbsmitta och behov av förlängd odlingstid.

Question 1123

icke farmakologisk behandling mot sömnstörning och ångests

Answer 1123

Psykoedukation som sömnskola, ångestskola. KBT - Kognitiv beteendeterapi för ångest, sömn. Behandling mot ev. missbruk. Regelbunden pulshöjande träning/FAR

Question 1124

ytterligare prover vill du ta inför en planering av fortsatt långtidssjukskrivning? Motivera varför

Answer 1124

Alkoholmarkörer (Peth) och drogscreening i urin Ökad risk för missbruk i samband med ångestsjukdom och i samband med långtidssjukskrivning

Question 1125

skillnader PETH och CDT

Answer 1125

PETH (fosfatidyletanol) -bildas endast i närvaro av etanol->mer känsligt prov än CDT -speglar alkoholkonsumtionen de senaste 3-4 veckorna -kortare halveringstid än CDT CDT (kolhydratfattigt transferrin) -Speglar alkoholkonsumtionen de senaste veckorna-månaden -längre halveringstid än PETH

Question 1126

Hur tänker du om fortsatt sjukskrivning och hur motiverar du det för pat

Answer 1126

Användning av Cannabis och överkonsumtion av alkohol försämrar pats ångestsjukdom och minskar möjligheterna att återgå till arbete. Rekommenderas avstå. Om pats aktuella prover visar överkonsumtion av alkohol får pat enbart sjukskrivning en månad i taget efter att ha lämnat prover som är under överkonsumtion. Det är osäkert om man fångar mer sporadiskt cannabisbruk med drogscreening. Deltidssjukskrivning och arbetsrehabilitering utfärdas.

Question 1127

Hur fyller du i sjukintyget för att starta arbetsrehabiliteringen för pat? pat undrar hur den går till och om det finns något extrastöd att få, förklara kortfattat

Answer 1127

Du ger intrycket till försäkringskassehandläggaren i sjukintyget att han bedöms kunna börja arbetsrehabilitera. Arbetsrehabilitering brukar ske under initial heltidssjukskrivning med praktik, där man successivt tränar upp struktur, tid och uthållighet. Om han behöver ytterligare hjälp så kan han få extra coaching från olika lokala insatser kopplade till arbetsförmedlingen

Question 1128

risker oxascand (bensodiazepiner)

Answer 1128

beroendeframkallande läkemedel som ger en utmärkt kortvarig ångestlindrig, ex vid inläggning på avdelning I längden leder denna behandling dock till toleransutveckling och kan även ge abstinens, ökad ångest och behov av högre doser

Question 1129

frågor vill du ställa för att adekvat kunna bedöma suicidrisken.

Answer 1129

Tidigare självmordstankar, planer och försök? Aktuella självsmordstankar/ planer/ förberedelser? Ärftlighet för suicid? Någon psykiatrisk sjukdom? Pågående missbruk och/eller brist på impulskontroll? Skyddsfaktorer och nätverk?

Question 1130

ab behandling sepsis

Answer 1130

okänt fokus: cefotaxim 1g x 3 eller piperacillin/tazobaktam 4g x 3 nekrotiserande fascit: meropenem+klindamycin -vid streptokockmisstanke: bensyl-Pc + klindamycin lungfokus: bensyl-Pc 3g x 3 urinvägsfokus: cefotaxim 1g x 3 bukfokus: pip/taz 4g x 3

Question 1131

Serotonergt syndrom och dess etiologi

Answer 1131

Serotonergt syndrom (SS) är ett potentiellt farligt tillstånd som beror på förhöjd aktivitet i serotonerga bansystem i hjärnan. Det orsakas vanligtvis av intag av en kombination av läkemedel eller andra substanser som höjer den serotonerga aktiviteten och allvarlighetsgraden beror på hur mycket denna aktivitet är förhöjd. Syndromet uppträder snabbt: oftast inom 6 timmar efter insättning eller dosökning av ett läkemedel (ex. antidepressiva såsom SSRI, SNRI, TCA) Symptomen är främst muskelryckningar (kramper, spasmer), illamående och förhöjt blodtryck, förvirring, hypertermi (förhöjd kroppstemperatur), hypomana symptom (lindrig mani), koordinationsstörningar, hyperreflexi (lättretliga reflexer), tremor (skakiga, ofrivilliga rörelser vanligen i fingrar, händer, armar eller huvud), agitation

Question 1132

symtomtriad serotonergt syndrom

Answer 1132

hyperreflexi (ökad neuromuskulär aktivitet) hypertermi (ökad autonom aktivitet) medvetslöshet (mental påverkan)

Question 1133

anamnes 75 årig man med vattenkastningsbesvär, trötthet och buksmärta

Answer 1133

Nuvarande och tidigare sjukdomar inklusive ev genomgången urinvägs- eller bukkirurgi. Urinvägssymptom (lagrings/tömningssymptom, sveda, synligt blod), gastrointestinala besvär, allmänna symptom som feber. Smärtanamnes. Ryggsymptom med neurologisk påverkan. Aktuell regelbunden medicinering samt ev tillfällig medicinering som kan ha blåspåverkan.

Question 1134

status 75 årig man med vattenkastningsbesvär, trötthet och buksmärta

Answer 1134

Allmäntillstånd med vitalparametrar så som temp, puls, blodtryck, andningsfrekvens; Bukstatus, inklusive bråckportar; Inspektion och palpation av yttre genitalia (penis: ex meatusstenos, fimosis, balanit, tumör; skrotum: ex epididymit); Rektalpalpation, beskrivning av prostata, ev andra rektalfynd; Neurologi perineum (ECS)

Question 1135

I bukstatus palperar du en något ömmande utfyllnad suprapubiskt som sträcker sig halvvägs till naveln. åtgärd?

Answer 1135

bladderscan- mätning av resurin KAD->tappa ut urinen

Question 1136

Vilka åtgärder kan underlätta katetersättningen på en man?

Answer 1136

Du använder nu rikligt med mer bedövningsgel som sprutas in i uretra, sträcker ordentligt på penis för att underlätta insättningen och när du kommit in med katetern i en längd motsvarande penis rätar du ut penis ned mot benen för att minska risken för att det tar emot i penoskrotala vinkeln, dvs. vid övergången till prostata

Question 1137

kan inte sätta KAD->åtgärd

Answer 1137

försök med mer gelbedövning och en Tiemankateter (med uppåtböjd spets)->men misslyckades sätta suprapubis-kateter metod: -sprittvättning av nedre bukväggen palperar du ca 2 tvärfingrar ovanför symfysen, lokalisationen där du tänker anlägga katetern. -Bedöva med ca 10 ml lokalbedövning i medellinjen vid tilltänkt insticksställe. Använd en intramuskulär nål så att du kan bedöva bukväggens alla lager och punktera urinblåsan. -Aspirera så du ser att du får urin i sprutan. -Gör sedan i huden ett knapp centimeterstort snitt i medellinjen. -Katetern förs sedan in i urinblåsan med hjälp av en troakar med katetern i samma vinkel som du haft med bedövningsnålen. Vinkla inte för mycket nedåt utan gå ganska vinkelrätt mot huden då du annars riskerar komma in i en förstorad prostata med kraftig hematuri som följd. -När urinflöde kommer skjuter du in katetern och backar engångstroakaren som delas och avlägsnas. -Kuffa katetern och fixera i utdraget läge.

Question 1138

risk efter tappning med kateter vid njurpåverkan (ökning krea)

Answer 1138

drabbas av polyurisk fas med stora urinmängder (uppemot 4-10L per dygn) ->pat behöver läggas in på vårdavdelning med resurser att övervaka vätskebalans och elektrolyter

Question 1139

Vilka ytterligare två lab-analyser är du speciellt intresserad av i akutskedet efter beskedet om det stegrade kreatininvärdet? Motivera

Answer 1139

alium + blodgas/syrabas-balans. Vid kraftigt förhöjd kalium föreligger ökad arrytmirisk. Om acidos behöver även denna rubbning korrigeras

Question 1140

åtgärder hyperkalemi och acidos på blodgas

Answer 1140

kontakta IVA-jour telemetri övervakning korrigera acidos -natriumbikarbonat iv -ringeracetat iv korrigera hyperkalemi -calciumglukonat iv (minska arytmirisk pga är membranstabiliserande) -insulin och glukosinfusion (bidrar till sänka kalium) regelbundna kontroller med blodgas tills acidosen är upphävd följ p-glukos, blodgas och P-kalium

Question 1141

varför distalstatus viktigt- ffa palpera pulsar perifert?

Answer 1141

en eventuell kärlskada som kräver akut åtgärd. Alla andra skador kan behandlas senare

Question 1142

diffar axelledsluxation

Answer 1142

rotatorkuffruptur proximal humerusfraktur klavikelfraktur

Question 1143

reponering axelledsluxation

Answer 1143

Smärtlindring lokalt (ex. xylocain) och intravenöst (ex. morfin) samt avslappnande lm (ex bensodiazepin: diazepam) reponering: stimsons metod - Pat läggs i bukläge - Armen hängandes utanför britsen - Läkaren drar i armen i armens längsriktning i 5-10 minuter (eller fäster en tyngd på patientens handled) - ->skuldermuskulaturen blir tillräckligt avslappnad ->kan då föra caput humeri på plats i cavitas glenoidalis

Question 1144

två vanligaste följdskadorna efter en axelluxation

Answer 1144

rotatorkuffskada skada på labrum glenoidale (sk. bankart-skada)

Question 1145

undersökning är bäst för att bekräfta misstanken om rotatorkuffskada eller bankartskada (skada på labrum glenoidale)

Answer 1145

MR av axel

Question 1146

behandling: axelledsluxation med skada på labrum glenoidale (bankartskada) med recidiverande axelledsluxationer-motivera

Answer 1146

Stabiliserande operation för att funktionen inte kommer att förbättras om axeln förblir instabil och sjukgymnastik kommer knappast att hjälpa i detta läge. Behandlingsmålet är att förhindra återkommande luxationer, smärta och en sekundär artros

Question 1147

anamnes och diffar ökad trötthet och andfåddhet 40 årig man

Answer 1147

KOL - rökanamnes, hereditet. Astma - kända allergier, atopi, hosta, tidigare episoder med andfåddhet. Hjärtsvikt - tidigare hjärtproblem, svullna underben, hereditet. Ischemisk hjärtsjukdom, perimyokardit - episod av bröstsmärta, hjärtklappning, tryckkänsla i bröstet, hereditet. Lungemboli - ensidigt svullet underben, lufthunger, andningskorrelerad bröstsmärta, hereditet. Anemi - synlig blödning i avföring eller urin, blekhet, ensidig kost, hereditet. Akut njursvikt - ödem. Pneumoni - feber, hosta. Förmaksflimmer - palpitatione

Question 1148

us på VC: ökad trötthet och andfåddhet 40 årig man

Answer 1148

Lungauskultation, PEF, saturation och andningsfrekvens. Hjärtauskultation, puls, blodtryck och EKG. Inspektion av underben - pittingödem? Dubbelsidigt/ensidigt?

Question 1149

4 vanliga orsaker till icke-akut hjärtsvikt

Answer 1149

ischemisk hjärtsjukdom (med eller utan bakomliggande hjärtinfarkt) långvarig hypertoni förmaksflimmer kardiomyopatier klaffel/klaffsjukdom hög alkoholförbrukning eller annan toxisk påverkan.

Question 1150

anamnesen för att få hjälp att avgöra vad som kan vara orsak till patientens hjärtsvikt

Answer 1150

Alkoholkonsumtion, drogintag, ärftlighet för hjärt-kärl-sjukdomar, förekomst av plötslig hjärtdöd hos släktingar, tidigare synkopering hos patienten, tidigare myokardit, tidigare bröstsmärta eller känt av hjärtklappning.

Question 1151

Vilka 2 undersökningar förutom hjärt och lungaskultation (ej blodprover) som du kan göra direkt på vårdcentralen är viktigast för att komma vidare med diagnostiken vid pat med dyspné

Answer 1151

PEF/COPD6/Spirometri - Obstruktivitet? Saturationsmätning - fungerar syrgasutbytet? EKG - tecken på akut koronor händelse, FF eller svikt?

Question 1152

Vilka 3 blodprover vill du ta för att utesluta andra orsaker till symptomen?

Answer 1152

CRP-infektion? malignitet? Hb -anemi? malignitet? NT-pro-BNP: Hjärtsvikt?

Question 1153

uppskatta KOL-relaterade luftvägssymtom hos pat

Answer 1153

mha CAT (frågeformulär: Chronic Obstructive Pulmonary Assessment Test) eller mMRC

Question 1154

om inte hade varit rökare och ändå utvecklat KOL, vilken sjukdom måste då i första hand misstänkas? Vilket prov kan bekräfta misstanken?

Answer 1154

Alfa-1 antitrypsin brist -särskilt vid patienter under 50 år och vid snabb progress av sjukdom Analysera alfa-1 antitrypsin i blod.

Question 1155

Vilka två huvudsakliga mål har farmakologisk behandling vid KOL?

Answer 1155

minska försämringstakten (främst genom att förhindra exacerbationer) minska symtomen (ökar livskvalitén)

Question 1156

icke farmakologisk behandling KOL

Answer 1156

Viktigast: Rökstopp (rökavvänjning) - den enda åtgärd som hejdar sjukdomsprocessen. Vaccination mot influensa (årligen), COVID-19 och pneumokocker Nutritionskontroll - remiss till dietist då risk finns för viktnedgång. Fysisk aktivitet/träning bör rekommenderas alla med KOL (gärna FAR) - remiss till fysioterapeut. Bedömning och behandling av samsjuklighet och kardiovaskulära riskfaktorer.

Question 1157

us för KOL-diagnos

Answer 1157

dynamisk spirometri: obstruktivitet: FEV1/FVC<0,7 samt förekomst av reversibilitet (oftast signifikant reversibilitet vid KOL men dock inte normalisering av obstruktiviteten) dvs måste utföra reversibilitetstest för att ge KOL-diagnos

Question 1158

3 diffar akut andnöd

Answer 1158

pneumothorax, lungemboli, panikångestattack

Question 1159

epigastriell buksmärta diffar

Answer 1159

ileus, gallsten, akut pankreatit

Question 1160

orsaker ventrikeldilatation efter gastric bypass op

Answer 1160

Obstruktion (ileus) på tunntarmsnivå. Mest sannolikt är att tunntarmen hernierat (slitsherniering) in genom en mesenteriell öppning (inre bråckport) med viss cirkulationspåverkan som följd. Viktnedgången kan ha betydelse för att bråckporten skapas. Ventrikeln är blint försluten i sin övre del och dilateras vid avflödeshinder. En annan möjlighet är att postoperativa adherenser orsakar obstruktionen.

Question 1161

konventionell gastric bypassoperation?

Answer 1161

Ventrikeln delas proximalt och mellersta jejunum delas. Distala jejunumändan anastomoseras till proximala delen av ventrikeln. Proximala jejunumändan anastomoseras till jejunum distalt om anastomosen till ventrikeln

Question 1162

V-sond för- och nackdelar

Answer 1162

fördelar -minskar risken för aspiration -avlastar GI-kanalen nackdelar -obehag för patienten -svårare att vara säker på att sondens läge är optimalt

Question 1163

operation av slitsherniering (inre herniering) metod

Answer 1163

laparoskopiskt eller öppet Reposition av tarmen (rätt anatomiskt läge) kontroll av tarmens cirkulation (ev tarmresektion av nekrotisk tarm till följd av tarmischemi) förslutning av samtliga mesenteriella slitsar (öppningar)

Question 1164

utredning vid misstänkta kolestasvärden på leverprover (dvs kolestatiskt mönster)

Answer 1164

ultraljud lever och gallvägar -gallsten? gallvägsobstruktion? inläggning kirurgisk avdelning

Question 1165

handläggning multipla gallstenar hos pat som gjort gastric-by-pass-op

Answer 1165

Pga patientens anatomi kan en konventionell behandling som inkluderar ERCP på vanligt sätt inte genomföras. Flera alternativ är möjliga: -Om patienten är opåverkad kan expektans med MRCP vara ett alternativ. Skulle stenen avgå spontant (levervärdena normaliseras; patienten besvärsfri) kan hon planeras för snar kolecystektomi Choledochusstenen kan avlägsnas med olika teknik: -Stenextraktion via transcystisk teknik (skopi) -ERCP via ventrikeln. Under en laparoskopisk operation anläggs en temporär gastrostomi. Genom denna införs endoskopet -ERCP via Roux-slyngan -Choledochotomi Vanligen adderas kolecystektomi till ovanstående ingrepp.

Question 1166

kolangit

Answer 1166

buksmärta, feber, ikterus om sepsis -frossa, hypotoni, takykardi, lägre sat, ökad AF ffa misstanke vid känd gallsten

Question 1167

handläggning kolangit

Answer 1167

syrgas ringeracetat blododling ab: piperacillin/tazobaktam 4g/0,5g x 3 iv

Question 1168

30 årig man. uppvarvad, verbalt hotfull, förvirrad, pratar osammanhängande, vanföreställningar, psykomotoriskt orolog diffar utredning samma kväll

Answer 1168

akut psykos, drogutlöst tillstånd/psykos, maniskt skov, delirium Drogscreening (urinprov)

Question 1169

psykomotoriskt agiterad somatiska tillstånd som kan ge denna symtombild (exklusive läkemedelsrelaterade tillstånd)

Answer 1169

Skalltrauma, Encefalit, intoxikation, Metabola störningar, Hyper- /hypoglykemi, Hypoxi, Tyreotoxikos, Epilepsi, infektion

Question 1170

skillnaden mellan agitation och aggressivitet?

Answer 1170

Agitation är en överdriven motorisk eller verbal aktivitet utan större fokus eller avsikt dvs det är inte riktat mot någon eller något (låg intentionalitet) aggressivitet är provocerat eller oprovocerat beteende med intention att skada någon eller något (intentionalt tillstånd, hög intentionalitet)

Question 1171

konkreta åtgärder som bör prioriteras för att hantera situationen i väntrummet (exklusive tvångsåtgärder)

Answer 1171

Flytta honom eller medpatienter till annat rum (0,5 p) Prioritera (nytt) samtal med honom (0,5 p) Erbjud frivillig (lugnande) medicinering (0,5 p); Eventuellt kalla in extra personal, diskret övervakning. Närvaro av vaktmästare kan eventuellt förvärra situationen.

Question 1172

Vilka tvångsåtgärder, innan intagningsbeslut har fattats, får du som legitimerad läkare fatta beslut enligt LPT (om det bedöms nödvändigt)?

Answer 1172

Fastspänning, avskiljning och tvångsbehandling.

Question 1173

olanzapin och bensodiazepiner-risker som finns med denna kombinationsbehandling

Answer 1173

hypotoni, bradykardi och andningsdepression

Question 1174

om man kan vårdas både enligt LVM och LPT?

Answer 1174

LVM är ¨vilande¨ så länge LPT-vård pågår. Det inte är något hinder att vårda enligt LPT bara för att det finns LVM. Om vårdtiden blir väldigt lång, kan det förekomma att LVM avskrivs men inte för kortare vårdtid.

Question 1175

pat begär sekretess mot alla och vägrar att ge sitt medgivande till inhämtning av journal från annan vårdgivare. Får du beställa journalkopior utan hans medgivande? Motivera ditt svar

Answer 1175

Ja. Enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) ska offentliga verksamheter, såsom offentliga sjukhus och socialtjänst, lämna ut de uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens uppdrag enligt LPT ska kunna fullgöras. För detta behöver chefsöverläkaren inte patientens medgivande. Oftast är det dock lämpligt att ändå informera patienten om att man inhämtar information från andra instanser.

Question 1176

vanligt förekommande symptom vid amfetaminabstinens

Answer 1176

irritabilitet, ökad aptit, sömnstörning, misstänksamhet/förföljeseidéer

Question 1177

behandlar du amfetaminabstinens

Answer 1177

Vila och mat sömnreglering; Benzodiazepiner (ex zopiklon, Diazepam) Neuroleptika kan behövas vid kvarstående paranoia/förföljeseidéer/misstänksamhet

Question 1178

vanligaste typen av hallucination som förekommer vid schizofreni

Answer 1178

hörsel/röst-hallucaintioner

Question 1179

skillnaden mellan hallucination och illusion

Answer 1179

Hallucination är en förnimmelse som har samma tydlighet och åskådlighet som ett sinnesintryck men utan att det finns någon yttre motsvarighet till upplevelsen. Illusion är snarare ett misstag i uppfattningen av ett verkligt stimuli oftast beroende på otillräcklig information via sinnena eller på förväntningar eller tidigare erfarenheter

Question 1180

Personer med schizofreni har en förkortad livslängd, minst 12– 15 år kortare än för befolkningen i övrigt. Självmord förklarar inte denna sorgliga statistik. Vad är de två vanligaste somatiska orsaker till detta Dessa somatiska tillstånd kan diagnostiseras och behandlas i god tid. Hur kan vården förebygga denna problematik?

Answer 1180

Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer -som i sin tur delvis är orsakad av att sjukdomarna inte diagnosticeras i vården förebygga denna problematik genom: Återkommande undersökningar, förebyggande läkemedelsbehandling och stöd till förändrade levnadsvanor

Question 1181

klozapin

Answer 1181

andra generationens antipsykotika: D2-receptorantagonist och 5-HT-2A-receptorantagonist OBS! orsakar agranulocytos (benmärgspåverkan) hos vissa->måste kontrollera blodkropparna kontinuerligt -Blodstatus med diff 1 gång/mån för att utelsuta agranulocytos vid behandling med klozapin -Allvarlig biverkan -Om pat förkyld/har infektion ->pat ska lämna blodprov: ta blodstatus och venös diff för att se om agranulocytos föreligger (ökad infektionsrisk)

Question 1182

antikoagulantia alternativ och mekanismer

Answer 1182

dabigatran (NOAK): trombinhämmare apixaban, rivaroxaban, edoxaban (NOAK): faktor 10 hämmare warfarin: hämmar vitamin K epoxireduktas->ingen reduktion vitamnin K-> kan ej användas som kofaktor för gamma-karboxylas för karboxylering av vitamin-k beroende proteinerna trombin (2), 7, 9 och 10

Question 1183

behandlingar som syftar till att återfå sinusrytm hos patienter med persisterande förmaksflimmer?

Answer 1183

1.elkonvertering 2.rytmreglerande läkemedel (ex. amiodaron) 3.ablation 4.his-ablation och insättning av permanent pacemaker

Question 1184

metod elkonvertering

Answer 1184

fastande sövning placerar defibrilleringsplattor på pat: anterolateral placering synkroniserad bifasisk elstöt (100-200J initialt)

Question 1185

elkonvertering sannolikhet slå om till sinusrytm

Answer 1185

>90%

Question 1186

symtomduration för att kunna göra elkonvertering direkt utan förberedande ak-behandling

Answer 1186

symtomdebut inom 48h

Question 1187

90 årig kvinna, trött, ätit och druckit dåligt nedsatt hudturgor, bt 80/40 prover/us på akutrummet

Answer 1187

Kroppstemperatur, EKG, Hb, P-glu, blodgas och CRP

Question 1188

digoxin koncentrationsbestämning

Answer 1188

blodprov kalium måste vara inom 3,5-5,0 för att kunna ge digoxin -korrigera annars hyperkalemi: kalciumglukonat, insulin+glukosinfusion hypokalemi: kalium iv -ex 40mmol kalium infusion 10mmol/h

Question 1189

plötsligt blivit försämrad, andfådd och ångestfylld att hon knappt kan prata. Blodtryck 240/120 mmHg, hjärtfrekvens 115/min, syrgasmättnad 85 % med en liter 02 per minut via grimma. Vid auskultation av lungorna hör du rassel bilateralt diagnos och mekanism

Answer 1189

Lungödem sannolikt utlöst av det höga blodtrycket som ger en akut belastning på vänster kammare där det ökade trycket fortplantar sig bakåt till lungcirkulationen och ger hydrostatiskt utträde av vätska från lungkapillärer ut i alveoler->lungödem

Question 1190

tre läkemedel och vilken icke-farmakologisk behandling ordinerar du akut vid lungödem

Answer 1190

morfin iv 5mg nitroglycerin (sublingual tablett eller spray) loop-diuretika (furosemid, 4ml, 10mg/ml iv) CPAP

Question 1191

Beskriv vad dessa läkemedel och CPAP behandling har för positiva fysiologiska effekter i den aktuella situationen

Answer 1191

Morfin: Minskad ångest-> minskat sympatikuspåslag->minskat bt och minskad påfrestning på hjärtat->ökad pumpförmåga och minskat back-up flow till lungkretsloppet->minskat lungödem Nitroglycerinpreparat: Perifer vasodilatation venöst och arteriellt -> minskat venöst återflöde respektive sänkt blodtryck (afterload)->minskad påfrestning på hjärtat Loop-diuretika: ökad diures samt vasodilatation vener -> minskad venöst återflöde och sänkt blodtryck CPAP: Ökat intrathorakalt tryck -> minskat venöst återflöde->minskad preload->minskad påfrestning på hjärtat och minskat tryck HK->minskat tryck lungkretsloppet

Question 1192

behandling erytema migrans

Answer 1192

enstaka erytem utan feber: PcV Pc-allergi eller multipla erytem med feber: doxycyklin

Question 1193

biverkan doxycyklin

Answer 1193

hudkänslighet mot sol/UV-ljus -ökad risk för fotosensitivitet med utslag rekommenderas hög solskyddsfaktor, täckande kläder och hålla sig i skuggan

Question 1194

behandling campylobacter jejuni

Answer 1194

inte ab (bara vid långvariga diarréer eller sepsis) -självläkande -expektans samt intag med vätska och hygienråd

Question 1195

denguefeber

Answer 1195

feber, huvudvärk, muskelvärk, ledvärk ibland: konjunktivit, exantem Flavivirus Sprids via myggor (vektorburen zoonos) sprids ej mellan människor

Question 1196

behandling denguefeber

Answer 1196

vätska, smärtlindring profylax -undvik myggstick (myggnät) -vaccin

Question 1197

ställa diagnos denguefeber

Answer 1197

serologi för ak mot denguevirus

Question 1198

information till pat om ärrbråck (efter tidigare op av koloncancer)

Answer 1198

Bråcket i sig är ofarligt, men läker inte av sig själv Det enda sättet att bota henne är med operation. -Ingreppet innebär en viss risk som skall vägas mot nyttan. Efter operation finns risk för recidiv. -Indikationen för operation beror därför i stor utsträckning av patients besvär. -En anpassad bråckgördel kan lindra besvären. Du informerar om risken för inklämning i och med bråcket->kan leda till större smärtor men också tarmischemi och tom nekros

Question 1199

olika orsaker mekaniskt ileus

Answer 1199

Inklämt bråck, adherenser efter operation, tumör, inre bråck (slitsherniering)

Question 1200

bukstatus ileus pga bråck

Answer 1200

1.Inspektion: buksvullnad, operationsärr? 2. Auskultation: Stegrade tarmljud i intervaller; klingande/metalliska ljud. 3. Perkussion: tympanistisk ton 4. Palpation: Generellt obehag, men utan peitoneal retning. Bukväggsbråcket kan vara reponibelt eller inte. Palpation av ljumskar; inklämt bråck? 5. PR: Normalfynd/tom ampull

Question 1201

CT-bös utredning ileus, frågeställningar

Answer 1201

tarmdilatation inkl nivå av hindret (ileus) gas-vätskenivåer? fri gas? (tarmperforation) tecken på inklämt bråck (om tecken på detta->stark operationsindikation) om pat tidigare haft cancer: cancerrecidiv?

Question 1202

huvudsakliga orsakerna till vätskebalansrubbningen som ses vid tunntarmsileus

Answer 1202

upptaget av vätska i distala tunntarmen är upphävd pga passagehindret; innehållet står kvar i tarmen eller dräneras till sonden/kräkning Osmotiska trycket i den vätskan som står i tarmen är högt med ytterligare vätskeretention i tarmen som följd.

Question 1203

ileus konservativ behandling och observation

Answer 1203

smärtstillande morfin, ringeracetat, V-sond AT, puls, BT, sat, temp, smärtreaktion, bukstatus, GI-funktion (utbyte i V-sond, ev gas-och faecesavgång)

Question 1204

Vilka läkemedel kan öka risk för att utlösa depression

Answer 1204

kortison, betablockare

Question 1205

gravid första trimestern behandling av depression

Answer 1205

SSSRI eller KBT med täta besök Risken för missbildningar är låg -ökad risk hjärtmissbildning av paroxetin Vid utebliven förbättring bör man överväga behandling med SNRI eller ECT eftersom risken för försämring och risken för allvarligare depression är stor under graviditet och efter förlossning är det viktigt att följa patienten regelbundet och fånga en eventuell försämring.

Question 1206

informationskällor att ta hjälp utav

Answer 1206

pubmed, janusinfo, uptodate, fass, cochrane library

Question 1207

hoppar från ett tema till ett annat utan sammanhang. Vad kallas detta symtom

Answer 1207

Tankeflykt

Question 1208

tvångstankar och vanföreställningar skillnad

Answer 1208

Tvångstankar: -återkommande och ihållande tankar, impulser, tvivel eller inre bilder -Tvångstankar är ego-dystona (tankarna är i konflikt med egna värderingar/moral) -personen uppvisar patologiskt tvivel om de ”tankar” kan vara sanna -korrigeras med tvångstankar vanföreställningar: -övertygelser, falska/verklighetsförvrängda uppfattningar som inte bygger på förnuft - ofta är egosyntona (i enlighet med egna värderingar/moral) -inget tvivel om att tankarna skulle vara falska -korrigeras inte med tvångshandlingar

Question 1209

farmakologiska behandlingsprinciper finns för att behandla en akut mani? Nämn tre olika principer och exemplifiera med substans

Answer 1209

-Insättning av tillfällig akut antimanisk medicinering ex litium eller neuroleptika som olanzapin, -Upptrappning och dosjustering av stämningsstabiliserande medicinering ex litium eller lamotrigin -Alternativt dämpande medicinering ex olanzapin eller benzodiapiner

Question 1210

vanligaste komplikationen vid behandling med CPAP och varför?

Answer 1210

Blodtrycksfall När CPAP ges, ökar det intrathorakala trycket vilket leder till nedsatt venöst återflöde. Nedsatt venöst återflöde leder till lägre preload i hjärtat vilket leder till minskad cardiac output och därmed risk för blodtrycksfall

Question 1211

orsaker sekundär myokardischemi och därmed troponinstegring

Answer 1211

takykardi -pga kortare diastole->mindre tid för fyllnad av VK->mindre koronart blodflöde hjärtsvikt -pga mindre pumpförmåga->mindre koronart blodflöde pneumoni -pga sämre syrgasutbyte lungemboli -pga sämre syrgasutbyte anemi -pga sämre syrgasutbyte perimyokardit -pga sämre myokardfunktion

Question 1212

vanliga orsaker hjärtsvikt

Answer 1212

ischemisk hjärtsjukdom (vanligast), hypertoni, klaffsjukdom, kardiomyopatier, arytmier, alkoholöverkonsumption

Question 1213

orsaker högt hb

Answer 1213

dehydrering (dehydreringstecken) polycytemia vera (lågt EPO, JAK-2-mutation) kronisk hypoxi (högt EPO som kompensation)

Question 1214

häva akut krampanfall

Answer 1214

bensodiazepin: lorazepam 4mg iv

Question 1215

LMWH mekanism

Answer 1215

hämmar Xa och hämmar lite mindre trombin binder antitrombin->ändrad konformation av antitrombin->ökad effekt av antitrombin->ökad hämning av Xa och trombin->minskad sekundär koagulation->minskad LE

Question 1216

permissive hypotension

Answer 1216

målblodtryck systoliskt 80mmHg eller mindre eller medelartärblodtryck 40mHg eller mindre vid trauma pga vill upprätthålla blodcirkulation men inte öka risken för att det ska bli mer blödning ex. pat med lågt bt -ger ringeracetat ex. bolusdos 500ml

Question 1217

mjältruptur- 3 olika sätt handläggning

Answer 1217

En lindrigare mjältskada behandlas oftast konservativt med kontroller i början (icke operation) En större skada med cirkulatoriskt stabil patient :embolisering (coilas) Med en patient som har svårt att hålla trycket (cirkulatoriskt instabil) bör man utföra en operation: laparotomi och operera bort mjälten

Question 1218

Vilken skada måste man utesluta om KAD inte fungerar hos en traumapatient?

Answer 1218

skada på uretra

Question 1219

2 förekommande kliniska tecknen på uretraskadan du misstänker om en KAD inte fungerar

Answer 1219

Hematom i perineum och/eller blod från urethra

Question 1220

postoperativt öppen kirurgi splenektomi (laparotomi)- KAD och ab (som gavs preoperativt)?

Answer 1220

KAD bör sitta kvar med tanke på nyligen genomgånget trauma och operation. Man kan lättare följa urinproduktionen postoperativt. Antiobiotikaprofylax preoperativt var tänkt inför bukkirurgi där det skulle ha kunnat förekomma tarmskada och behövs inte längre postoperativt.

Question 1221

vaccination efter splenektomi

Answer 1221

Vaccination mot pneumokocker, Haemophilus influenzae typ b och meningokocker (kapselförsedda bakterier) -pga ökad risk för meningit och sepsis efter splenektomi samt influensavaccin-pga ökad risk för sekundära bakteriella infektioner när ges: -Vaccinationerna ska helst vara avslutade två veckor före splenektomin eller påbörjas vaccineringen tidigast två veckor efter ingreppet

Question 1222

smärtlindring postop splenektomi

Answer 1222

paracetamol 1g x 4po NSAID, ex ibuprofen 400mg x 3 opioid, morfin 2,5mg iv vb

Question 1223

diff basaliom

Answer 1223

skivepitelcancer

Question 1224

diff malignt melanom

Answer 1224

benignt naevus

Question 1225

invasivt och ett icke-invasivt sätt att komma närmare diagnos av hudförändring

Answer 1225

ta bort hudförändring och skicka för PAD Dermatoskopi

Question 1226

om PAD visar malignt melanom- vidare handläggning

Answer 1226

utvidgad excision (bättre marginal till tumören) samt extirption (borttagande) av sentinel node (portvaktslymfkörteln)->biopsi och PAD -se om spridning av malignt melanom till denna

Question 1227

Vilken specifik typ av röntgenundersökning, som inte finns på alla sjukhus, är särskilt lämplig för att kartlägga metastasutbredningen hos en patient med malignt melanom och som bör göras innan man går vidare med en axillutrymning?

Answer 1227

FDG PET CT

Question 1228

behandling spritt malignt melanom

Answer 1228

immunterapi: PD1-hämmare och CTLA-4-hämmare målinriktad behandling: BRAF-hämmare operation cytostatika strålbehandling elektrokemoterapi

Question 1229

KBT - 3 karaktäristika

Answer 1229

KBT fokuserar på att förändra tankemönster. mer intresserad av här-och-nu-situationen än barndom och uppväxt. Man har ofta hemuppgifter och diskuterar konkreta behandlingsstrategier för att hantera negativa tankar och beteenden

Question 1230

bedöma svårighetsgrad KOL

Answer 1230

dynamisk spirometri (% av förväntad FEV1 efter bronkdilatation) (grad av obstruktivitet) symtomformulär: CAT och/eller mMRC antalet och svårighetsgrad (antalet sjukhusinläggningar) av KOL-exacerbationer

Question 1231

sekundär hypertoni

Answer 1231

njurartärstenos njursjukdomar (njursvikt, nefrotiskt syndrom, glomerulonefrit, polycystnjure) fibromuskulär hyperplasi primär aldosteronism (adenom eller hyperplasi) överkonsumption lakrits cushings syndrom hypertyreos drogintag (kokain, amfetamin) alkoholöverkonsumption feokromocytom obstruktivt sömnapnésyndrom p-piller NSAID

Question 1232

diffar buksmärta samt ena flanken

Answer 1232

njursten, gallsten, pankreatit, bukaortaaneurysm, ileus, divertikulit, appendicit

Question 1233

patientrelaterade begränsningar ultraljud

Answer 1233

skymmande tarmgas och intraabdominellt fett Smärta orsakat av tryck från transducern samt svårigheter att ligga still Anatomin kan vara en begränsande faktor ex levern kan var högt liggande och skymmas av revben.

Question 1234

extrahepatiska gallvägarna

Answer 1234

Ductus hepaticus communis, ductus cysticus, ductus choledochus, ductus pancreaticus

Question 1235

Ge 2 exempel på åtgärder anestesiologen ibland vidtar vid sövning av patient med ”akut buk” och vilka risker man vill undvika och förebygga

Answer 1235

Vid ofullständig fasta eller förlångsammad ventrikeltömning tex vid diabetes, smärta och opiatmedicinering ökar risken för aspiration. Även många läkemedel som används inom anestesin ökar denna risk. Åtgärder kan vara höjd huvudända, v-sond och extubera sent Pre-oxygenering för att vädra ut kvävgas och skapa en syrgasdepå. Snabbverkande läkemedel av induktionsmedel och muskelrelaxerande läkemedel. Opioider kan blockera smärt- och stressreaktion av laryngoskopet.

Question 1236

fördelar, nackdelar KAD

Answer 1236

fördelar: mäta timdiures minska risk för urinretention kan kissa utan att behöva röra på sig, ex om har olika rörelseförhinder/förbud nackdelar: ökad risk UVI obehagskänsla blödning eller skada uretra vid insättning pat kan bli immobiliserad pga behöver inte gå på toa

Question 1237

Adrenalt incidentalom

Answer 1237

Förstoring av eller expansiv process i en eller båda binjurarna som upptäcks med CT, MR eller ultraljud på annan indikation än misstanke på binjuresjukdom

Question 1238

varför bråttom vid stroke

Answer 1238

varje minut->ökad risk för nervceller dör pga syrebrist time is brain

Question 1239

vanligaste histologiska typen av cancer vid kolon- eller rektumcancer

Answer 1239

adenocarcinom

Question 1240

Lynch syndrom

Answer 1240

dominant ärftlig sjukdom pga mutation MMR (mismatch-repair)-gener ex. MLH1, MSH2 ökad risk för flera cancerformer -koloncancer -rektumcancer -endometriecancer -ovariecancer -ventrikelcancer -duodenumcancer -pankreascancer -urotelial cancer

Question 1241

2 vanligaste orsakerna till hyperkalcemi

Answer 1241

primär hyperparatyreoidism malignitet

Question 1242

vilka mekanismer kan hypercalcemi uppkomma vid malignitet?

Answer 1242

Hypercalcemi vid malignitet kan orsakas av lokal osteolys (1p) vid metastaser eller vid tumörer som primärt uppstår i skelettet/benmärgen. Cancercellerna kan producera ett PTH-liknande hormon, paratyreoideahormonrelaterad peptid (PTHrP) samt cytokiner som stimulerar benresorptionen lokalt (1p). PTHrP kan (liksom i viss grad andra tumörprodukter) via cirkulationen också orsaka en generell benresorption och nedsatt utsöndring av calcium via urinen vilket medför en så kallad humoral hyperkalcemi vid malignitet (HHM). PTHrP verkar därvid genom att stimulera PTH-receptorerna i skelett och njurar (1p).

Question 1243

3-siffrig sänka diagnoser

Answer 1243

temporalisarterit (ej hyperkalcemi) polymyalgia reumatika (ej hyperkalcemi) myelom (hyperkalcemi) njurcancer (hyperkalcemi)

Question 1244

myelom provtagning

Answer 1244

proteinelektrofores i blod och urin -M-komponent blod: M-komponent: oftast IgG eller IgA urin: M-komponent: fria lätta kedjor pga monoklonal produktion av samma sorts ak från plasmaceller

Question 1245

2 vanligaste agens akut mediaotit

Answer 1245

streptococcus pneumoniae haemophilus influenzae

Question 1246

häva hypoglykemi hos medvetslös pat

Answer 1246

glukos 30% 30ml OBS! observera att ge tiamin iv i samband med eller innan tillförsel av glukos iv vid misstanke om alkoholöverkonsumption -pga ökad risk för tiaminbrist (vit B1) och därmed ökad risk för wernickes korsakoffs syndrom

Question 1247

caput medusae

Answer 1247

uppkommer vid portal hypertension pga minskat venöst avflöde från och/eller ökat tillflöde av blod till splanknikuskärlbädden Vidgade bukvener (vv. Epigasticae) vid naveln

Question 1248

spider nevi

Answer 1248

uppkommer vid levercirros pga ökade nivåer av östrogen->vasodilatation av arterioler->spider nevi

Question 1249

hypoglykemi vid leversvikt/levercirros

Answer 1249

hepatocyternas funktion sviktar->försämrad glukoneogenes och glykogenolys om alkoholmissbruk: metabolism av etanol av hepatocyterna->ökad kvot NADH/NAD+->hämmar glukoneogenesen (använder sig av NAD+)

Question 1250

UL buk frågeställningar vid misstänkt leversvikt med

Answer 1250

UL buk (lever och gallvägar) frågeställningar -Ascites? (omfångsökad buk med flankdämpning) -Vidgade gallvägar, konkrement, fokala leverförändringar? (patologiska leverprover inkl. icterus) -Trombos i v. porta eller vv.hepaticae? (statusfynd tydande på portal hypertension) -Atrofiska njurar eller tecken till postrenalt hinder? (förhöjt kreatinin) -Tecken till pankreatit/pankreascysta? (alkoholmissbruk, ascites) -Tecken till cirros?

Question 1251

orsaker njursvikt hos pat med leversvikt

Answer 1251

levercirros/leversvikt och ascites->minskad cirkulerande blodvolym->känsliga för hypovolemi->ökad risk för akut tubulär nekros i njuren (ATN) hepatorentalt syndrom kan också vara orsak ev. lm såsom ACE-hämmare och tiaziddiuretika kan bidra till njursvikten ->sätt ut

Question 1252

hepatorenalt syndrom

Answer 1252

levercirros->vasodilatation i splanknikuskärlbädden (pga ökad bildning av NO)->nedsatt cirkulerande arteriell blodvolym->läge bt (hypotoni)->ökad insöndring av vasokonstriktorer kompensatoriskt (angiotensin 2, noradrenalin, ADH dvs sympatikuspåslag)->renal vasokonstriktion->hepatorentalt syndrom med njursvikt

Question 1253

profylaktisk behandling esofagusvaricer

Answer 1253

oselektiva betablockare (propranolol, carvedilol) Minskar portala trycket->minska portal hypertension->minskad risk esofagusvaricer

Question 1254

akuta åtgärder blödande esofagusvaricer

Answer 1254

-terlipressin (vasoaktivt lm, V1-receptoragonist) -ab -ringeracetat -blodtransfusion -esofagusstent -ligaturbehandling (gummiband) -sklerosering av varicer

Question 1255

3 huvudfaktorer val av behandling hepatocellulär cancer

Answer 1255

tumörbörda (storlek, antal, lokalisation, metastasering) leverfunktion enligt Child-pugh-score funktionsnivå enligt ECOG

Question 1256

3 kurativa behandling hepatocellulär cancer

Answer 1256

levertransplantation leverresektion ablation

Question 1257

auto-ak autoimmun hepatit

Answer 1257

ASMA (anti-smooth muscle antibodies) ANA (antinukleära antikroppar)

Question 1258

Audit Faktorer som täcks för att skatta alkoholkonsumption

Answer 1258

Frekvens, mängd, beroendetecken, alkoholrelaterade skador

Question 1259

tolerans och abstinens

Answer 1259

Tolerans reflekterar en anpassning till mer eller mindre långvarig närvaro av en farmakologiskt aktiv substans. Det sker genom att nedbrytande enzymer regleras upp (metabol tolerans) eller genom att receptorer regleras ner (farmakologisk tolerans). På så vis uppstår en ny homeostatisk jämvikt som förutsätter närvaro av substansen och ”bristsymptom” (abstinens) vid avbrott i tillförsel av substansen. Abstinenssymptomen är vanligtvis motsatta dem som åstadkoms av substansen.

Question 1260

brief intervention

Answer 1260

Att med rådgivning i enstaka sessioner förmedla hälsorisken med för hög alkoholkonsumtion. Provtagning med alkoholkonsumtionsmarkör kan användas för att förstärka en sådan intervention men är i sig inte en evidensbaserad metod.

Question 1261

motorisk vs sensorisk påverkan vid ryggmärgsskada

Answer 1261

Skador på ryggmärgen begränsade till ena sidan ger bortfall av temperatur- och smärtkänslighet på den kontralaterala sidan, eftersom de fibrer som leder temperatur- och smärtförnimmelser (tractus spinothalamicus) korsar i ryggmärgen i segmentnivå De motoriska banorna korsar i förlängda märgen (medulla oblongata, dvs på ryggmärgsnivå) ->påverkan ipsilateralt

Question 1262

tumörer ger ofta skelettmetastasering?

Answer 1262

bröstcancer, prostatacancer, njurcancer och lungcancer

Question 1263

2 metoder cervikal collumfraktur

Answer 1263

Osteosyntes (skruvning av frakturen) eller ersättning av caput med en halv eller en totalprotes Båda metoderna tillåter belastning och gångträning direkt efter operation men osteosyntesen förutsätter att frakturen läker och rehabiliteringstiden blir längre för de osteosyntesopererade

Question 1264

orosanmälan, lag?

Answer 1264

socialtjänstlagen

Question 1265

IVO

Answer 1265

inspektionen för vård och omsorg

Question 1266

3 typiska symtom malignt neuroleptikasyndrom

Answer 1266

ökad kroppstemp muskelrigiditet förändring i medvetande

Question 1267

åtgärd för att förhindra att malignt neuroleptikasyndrom förvärras och för att minska mortaliteten

Answer 1267

sätt ut neuroleptika

Question 1268

hallucination

Answer 1268

sensorisk upplevelse som uppkommer utan stimuli från den yttre verkligheten skiljer sig från illusion där det finns stimuli från den yttre verkligheten där illusionen uppstår oftast pga brist på information/sinnesintryck/påverkan av tidigare erfarenheter

Question 1269

vanligaste hallucinationen vid schizofreni

Answer 1269

hörsel

Question 1270

AIR-score

Answer 1270

Smärta hö fossa Kräkning Släppömhet eller muskelförsvar Temp>38,5 Neutrofiler Leukocyter CRP

Question 1271

2 metoder appendektomi

Answer 1271

laparoskopisk appendektomi öppen appendektomi

Question 1272

vid låg sannolikhet appendicit eller avgränsad abscess på appendix på CT-buk/ultraljud buk->ab behandling mot appendicit kan övervägas kontraindikationer vanligaste komplikationen

Answer 1272

skiljer mellan regioner och lokala rutiner huruvida ab behandling har en plats eller inte i behandling av appendicit -sannolikt hade appendiciten spontanläkt utan ab kontraindikationer -generell peritonit -barn -graviditet vanligaste komplikationen -recidiv av appendicit inom 1 år -förekommer hos 10-20%

Question 1273

e minst två viktiga preoperativa ordinationer som syftar till att minska risken för postoperativa komplikationer vid appendektomi

Answer 1273

preoperativ ab profylax pre- och peroperativ vätsketillförsel

Question 1274

öppen appendektomi. Vilka tre muskler i bukväggen går man igenom när växelsnittet läggs?

Answer 1274

M. Obliquus externus, M. Obliquus internus och M Transversus abdominis

Question 1275

Lungemboli

Answer 1275

inga fynd på lungauskultation eller EKG är specifika för LE men lungauskultation: -kan vara normal -ronki kan förekomma men fynd på EKG förekommer: -högerkammarbelastning -högersidigt skänkelblock -förmaksflimmer

Question 1276

LE behandling

Answer 1276

1:NOAK (oftast, intermediär lågrisk) eller LMWH (vid intermediär högrisk) vid hemodynamiskt påverkad pat eller HLR-situation -trombolys iv

Question 1277

LE behandling vid malignitet

Answer 1277

LMWH -Behandlas tills vidare under aktiv cancer, metastasering eller pågående kemoterapi -Kan användas även om man ska göra en invasiv utredning (ex. biopsi) eller åtgärd -Lätt att dosjustera -Har förutom koagulationshämmande effekter (accelerar efffekten av antitrombin som hämmar trombin och Xa) även antiinflammatoriska effekter

Question 1278

7 månader gammal, introducerat komjölksbaserat tillägg (barnvälling). Efter intaget av ersättningen har flickan skrikit och kräkts efter måltiderna diffar

Answer 1278

födoämnesöverkänslighet mot mjölk, funktionell förstoppning andra: -pylorustenos (kaskadkräkningar hos barn <1 år) -Mb hirschsprung

Question 1279

prover koagulationsutredning

Answer 1279

blodtatus inkl TPK APTT PK antitrombin vWF faktor VIII antikoagulans antifosfolipidantikroppar (kardiolipin, beta-2-glykoprotein 1) fibrinogen

Question 1280

lm att sätta ut inför koagulationsutredning

Answer 1280

-Behandling med Waran. Lupus antikoagulans kan bli falskt positivt Waran bör ha varit utsatt minst två veckor före provtagningen. -Behandling med LMWH. Behandling med lågmolekylärt heparin kan ge -falskt positivt Lupus antikoagulans. -Sänkt antitrombin -Behandling med direkt FXa-hämmare (rivaroxaban, edoxaban, apixaban) Kan ge falskt ökat antitrombin

Question 1281

4 riskfaktorer gallsten

Answer 1281

Minnesregel: 4F; Fat, Female, Forty, Fertile -övervikt/fetma -kvinna -hög ålder (över 40) -graviditet

Question 1282

komplikationer om inte op av pågående cystit

Answer 1282

sepsis, abscess, perforation

Question 1283

orsaker kolecystit

Answer 1283

gallstensorsakad -gallsten täpper till gallblåsehalsen och hindrar gallans utflöde akalkulös kolecystit -predisponerande faktorer: nyligen genomgången kirurgi (hjärt, kärl, buk) trauma, brännskador och/eller långvarig parenteral nutrition akut emfysematös kolecystit -gasbildning i vävnader pga. clostridium eller gasproducerande e.coli -Är överrepresenterad hos äldre diabetiker med perifer kärlsjukdom

Question 1284

ab vid kolangit och kolecystit

Answer 1284

piperacillin/tazobaktam 4g/0,5g x 3 pga täcker vanligaste gallvägspatogenerna inkl enterokocker vanliga gallvägspatogener: E.coli, klebsiella, enterobacter, enterokocker

Question 1285

skattningsskala tvångssyndrom

Answer 1285

Y-BOCS

Question 1286

huvudsymtom och anamnes vid tvångssyndrom

Answer 1286

2 huvudsymtom: tvångstankar och tvångshandlingar anamnes: frekvens av tvångshandlingar, tidsåtgång, antal upprepningar av tvångshandlingar, vad som händer om inte tvångshandlingar utförs (ökad ångest?), social eller yrkesmässig funktionsnedsättning

Question 1287

tvångssyndrom diagnoskriterier

Answer 1287

- Tvångstankarna och/eller tvångshandlingarna skall förekomma minst en timme per dag (är tidskrävande) - Eller upplevas väldigt påfrestande -Eller medföra att personen fungerar sämre i vardagslivet

Question 1288

smärta knä 40 årig kvinna, känt av knät innan men nu akut smärta, ökad svullnad, svullnad lagt sig men kvarvarande värk us

Answer 1288

Notera allmäntillståndet, feber (0,5p)? Undersök båda knäna med yttre granskning, sidlika varum/valgus, ev gamla ärr efter operationer (0,5p)? Tecken till inflammation såsom värmeökning och/eller rodnad (0,5p)? I status; Rörelseomfång (0,5p), Lachmans test (0,5p) främre och bakre draglåda, sidostabilitet (0,5p) Mc Murrays test(0,5p). Patellardans (0,5p)? Bakercysta (0,5p)? Palp av a Poplitea samt distala pulsar (a Tibialis posterior/a Dorsalis pedis) (0,5p). Även höfternas rörlighet samt ev smärta bör bedömas, en coxartros kan manifestera sig som knäsmärta (1p). Maximalt antal poäng på denna fråga är 4. Ovan nämnda alternativ/motsvarande kliniska tester genererar poäng. Avsaknad av höftstatus innebär ett poängs avdrag även om övriga alternativ omfattas i svaret. Sannolikt så rör det sig om en begynnande medial gonartros (och eventuellt en degenerativ meniskruptur). En Bakercysta som rupturerat hade haft mera svullnad av underbenet, en cysta som inte rupturerat känns i knävecket (1p).

Question 1289

hälta och/eller höftsmärta barn

Answer 1289

höftfysiolys höftledsluxation höftfraktur malignitet coxitis simplex perthes sjukdom osteomyelit bakteriell (septisk) artrit

Question 1290

Komplikation om inte åtgärdas med op (höftfysiolys)

Answer 1290

femuroacetabulärt impingement (FAI)->inskränkt rörlighet och smärta En obehandlad höftfyseolys riskerar att fortsätta glida och kan därmed resultera i en kondrolys ledande till deformitet av caput femoris och /eller avaskulär nekros Dessa kan leda till kraftigt nedsatt funktion i höftleden samt smärta och därmed nödvändiggöra större ortopediska ingrepp i ett senare skede

Question 1291

rotatorkuffen muskler inkl tester

Answer 1291

supraspinatus (empty can test) -abduktion infraspinatus (pattes manöver) -utåtrotation subscapularis (belly press och lift off test) -inåtrotation teres minor (pattes manöver) -utåtrotation

Question 1292

polycytemia vera

Answer 1292

diagnostik -polycytemi (högt Hb, LPK och TPK) -EPO lågt -benmärgspunktion: cellrik ((polycytemi, ffa erytrocyter men också TPK och LPK) Alla mognadsstadier) -DNA-analys: JAK-2 mutation diffar -Rökning/KOL (EPO högt) -sömnapné (EPO högt) komplikationer -tromboembolism (DVT, LE, portavenstrombos) -transformation till AML eller myelofibros

Question 1293

lateral epikondylit

Answer 1293

tennisarmbåge

Question 1294

skillnad essentiell tremor och vilotremor vid PD

Answer 1294

vilotremor vid PD -unilateral start -grovvågig, långsam vilotremor (3-5Hz), större amplitud -ökar i vila, minskar vid rörelse -associerat med muskelrigiditet och hypokinesi/bradykinesi essentiell tremor -intentions- och postural tremor -bilateral -snabb (5-10Hz), finvågig, kortare amplitud -ökar vid rörelse

Question 1295

yttre påverkan essentiell tremor

Answer 1295

ökar vid -stress, oro, trötthet, koffein, nikotin, rörelse minskar vid -vila -alkoholintag

Question 1296

essentiell tremor behandling

Answer 1296

icke selektiv betablockare ex. propranolol

Question 1297

biverkningar betablockare

Answer 1297

- Kalla fingrar och tår (raynauds fenomen pga vasokonstriktion) -Bradykardi (sämre kondition, yrsel, dyspné, synkope/blodtrycksfall) -mardrömmar

Question 1298

skillnad lokalisation inguinala bråck och femoralbråck

Answer 1298

inguinala bråck -Beläget i inguinalkanalen ovanför inguinalligamentet femorala bråck -Beläget i femoralkanalen under inguinalligamenten

Question 1299

olika typer av bukväggsbråck

Answer 1299

inguinalbråck -mediala (direkta) -laterala (indirekta) femoralbråck navelbråck ärrbråck epigastricabråck spigellibråck

Question 1300

biverkningar SSRI

Answer 1300

initialt: -trötthet, huvudvärk, illamående, diarréer, ångest, sömnstörning senare -sexuell dysfunktion ovanliga -hyponatremi, ökad blödningsbenägenhet (ffa om samtidig behandling med ASA, NSAID, NOAK, warfarin), mani

Question 1301

defintion TIA

Answer 1301

Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av en cirkulationsrubbning i en artär som försörjer ett specifikt kärlområde i CNS Samtliga symtom är övergående inom 24h (vanligen inom 5-60min) Kortvariga neurologiska symtom <24h duration

Question 1302

råd för att minska bruk av bensodiazepiner

Answer 1302

– inga behovsdoser, all förskrivning är fast insatt för att få kontroll över doseringen - sammanfattning av de olika bensodiazepiner till en enda substans (inte ha flera preparat) – långverkande substanser är att föredra då det är möjligt med färre tillfällen där medicinen tas med mindre fokus på medicinen utan att det uppstår ”miniabstinenser” – långsam nedtrappning

Question 1303

orsaker stroke

Answer 1303

ischemisk stroke (85%) -kardiell emboli (oftast pga FF) -storkärlssjukdom (oftast pga embolisering från extrakraniell karotisstenos) -lakunär infarkt (orsakad av ocklusion av småkärl i hjärnan) -okänd orsak intracerebral blödning (hemorrhagisk stroke) subaraknoidalblödning

Question 1304

varför tidsfönster <4,5 från symtomdebut för att ge akut trombolys vid stroke

Answer 1304

nyttan med behandling avtar efter 4,5h ischemisk skada på neuron ökar desto längre tid som neuronen är drabbade av ischemin (time is brain) ökad risk för blödning i ischemiskt område desto längre tid det tar

Question 1305

4 viktigaste riskafaktorerna stroke

Answer 1305

hypertoni, förmaksflimmer, diabetes, och rökning

Question 1306

NT-pro-BNP hjärtsvikt

Answer 1306

frisätts vid ökad belastning/väggspänning hos kardiomyocyter ex. vid ökad preload (slutdiastolisk volym, fyllnadstryck) markör för hjärtsvikt

Question 1307

ejektionsfraktion

Answer 1307

slagvolym/slutdiastolisk volym hur stor andel av hjärtats slutdiastoliska volym i VK som pumpas ut vid varje hjärtslag

Question 1308

behandling och råd mononukleos

Answer 1308

ingen effektiv behandling NSAID kan användas som symtomlindring ej kontaktsport/träning upp till 4 veckor efter tillfrisknande

Question 1309

orsak negativt snabbtest (heterofila ak) och EBV-specifik serologi (EBV-VCA)

Answer 1309

Första dagarna efter mononukleosinsjuknande har inte tillräckligt antal antikroppar bildats för att ge utslag på serologiska tester, vare sig för snabbtest (heterofila ak) eller specifik Epstein Barr virus-serologi

Question 1310

metylfenidat biverkningar mot ADHD

Answer 1310

hjärtklappning, ökat bt, ångest, irritabilitet, viktnedgång (nedsatt aptit, illamående), sömnstörning

Question 1311

Vilken sällsynt sjukdom som är kirurgiskt behandlingsbar är förenlig med kombinationen hypertoni och hypokalemi?

Answer 1311

conns sjukdom (binjurebarksadenom eller hyperplasi): primär aldosteronism Aldosteron/renin-kvot (ARR): högt Högt aldosteron Lågt renin CT-binjurar: bilateral hyperplasi? adenom? binjurevenskatetisering: mäta aldosteron och kortisol i binjurevenerna och vena cava

Question 1312

primär aldosteronism behandling

Answer 1312

lm vid adrenal hyperplasi -mineralkortikoidreceptorantagonist (spironolakton) -ev tillägg av kaleorid operation vid adenom (conns sjukdom) -laparoskopisk adrenalektomi (opererar bort binjure)

Question 1313

diagnostik misstänkt lungtuberkulos

Answer 1313

inläggning infektionsavdelning lungrtg: infiltrat? kaverner? bulliga hili och förstorade lymfkörtlar? sputumprov->PCR, odling och direkt mikroskopi behandling: 4 olika lm ges initialt -Etambutol, isoniazid (INH), rifampizin (RIF), pyrazinamid (PZA) minst 6 månader

Question 1314

behandling lungtuberkulos

Answer 1314

4 lm ges initialt -Etambutol, isoniazid (INH), rifampizin (RIF), pyrazinamid (PZA) minst 6 månaders behandling 2 månader: alla 4 lm 4 månader därefter: isoniazid och rifampizin isoniazid och rifampizin viktigast

Question 1315

behandling latent TB

Answer 1315

rifampizin -monoterapi eller i kombination med andra lm mot TB

Question 1316

IGRA

Answer 1316

Positivt->aktiv eller latent tuberkulos ->klinisk bild avgör om är aktiv eller latent Aktiv: har symtom Latent: saknar symtom Negativt->inte aktiv eller latent tb (interferron gamma release assay) (nyare) ex. Quantiferon : för att påvisa latent tuberkulos - Tillsätter renade tuberkulosantigen (som bara finns hos m.tuberculosis, ex. ESAT-6)->mer specifik - Venöst blod i proven (ett blodprov)->in i inkubator ○ Om har utsätts för M.tuberculosis->minnes-T-celler producerar IFN-gamma->mäter IFN-gamma med ELISA-teknik - Används ffa i smittspårningssammanhang ○ Se om omgivning blivit smittad § Ta ställning till behandling för tuberkulos (profylaktiskt) - Används också: inför behandling med immunmodulerande medel ex. TNF-alphahämmare - TNF-hämmare->ökad risk för aktivering av latent tuberkulos

Question 1317

TB anmälningspliktig och smittspårningsskyldig

Answer 1317

ja

Question 1318

isolering tuberkulos

Answer 1318

Isolering tills svar, direktmikroskopi och PCR på sputumprover. Patienten vårdas på enkelrum med förrum och egen toalett. Smittsam patient uppmärksammas enligt lokal anvisning: Gul triangel (på inre slussdörr), andningsskydd Vid förflyttning utanför vårdrum, t.ex. ambulanstransport eller transport till röntgen, ska patienten förses med engångsnäsdukar att hålla för munnen vid hosta samt hosta upp direkt i engångsnäsduk som slängs i medförd avfallspåse. Personal som transporterar patienten korridor behöver ej andningsskydd däremot ska de som medföljer patienten i ambulans ha andningsskydd. Vld misstanke om multiresistent TBC bör patienten vårdas på enkelrum med ventilerat förrum När patienten är isolerad ska slussteknik användas. Patienten ska inta sina måltider på rummet och bara lämna rummet för undersökningar och behandlingar som Inte kan skjutas upp. Begränsa antalet besök till patienten och avstyr att barn under 6 år besöker den smittsamma patienten. Anhöriga som haft nära kontakt med patienten före vårdtiden behöver inte bära andningsskydd vid besök på vårdrummet. Isolering kan hävas vid klar förbättring samt efter minst 10-14 dagars effektiv behandling. Bedömningen i det enskilda fallet sker av behandlande läkare. Tidpunkt för påbörjad och upphävd isolering ska dokumenteras i journal.

Question 1319

Varför är det viktigt att försöka hålla urinen minst 4 timmar före provtagning vad gäller urinsticka respektive vad gäller urinodling?

Answer 1319

Urinsticka: Risk för falskt negativ nitrittest Urinodling: Risk för falskt lågt bakterietal vid odling

Question 1320

nedre vs övre urinvägsinfektion

Answer 1320

Nedre UVI: Vattenkastningsbesvär (sveda, täta trängningar), ömhet över urinblåsan, avsaknad av CRP-förhöjning och ingen feber. Övre UVI: Feber, förhöjt CRP, dunkömhet över njurloger, med eller utan cystitsymtom

Question 1321

varför pos nitrit på urinsticka vid UVI

Answer 1321

Nitrit bilas av nitritproducerande bakterier (gramneg) mha nitratreduktasaktivititet->pos nitrit på stickan, tyder på nitritproducerande bakterier i urinen Positivt: indikator för UVI (de flesta E.coli producerar nitrit), men vissa stammar har inte det inom E.coli Dock negativt vid UVI orsakad av s.saprophyticus Nitrat finns naturligt i många födoämnen och utsöndras i urinen -ombildas till nitrit av bakterier i urinen Kräver att urin har inkuberats i blåsan i 4h

Question 1322

ESBL

Answer 1322

Extended spectrum beta-lactamase (betalaktamas med utvidgat spektrum) bakterier med betalaktamasaktivitet med större spektrum->resistens mot fler ab (minst 3 av de vanliga ab-grupperna) ex. E.coli, klebsiella pneumoniae, enterobacter

Question 1323

Ange ett läkemedel som är lämpligt att ordinera i livets slutskede för behandling av opioid orsakad förstoppning när sedvanliga perorala eller rektalt administrerade laxermedel inte haft tillräcklig effekt?

Answer 1323

metylnaltrexon subkutan injektion -my-opioidreceptorantagonist

Question 1324

delirium tremens

Answer 1324

konfusion, tremor, takykardi, hypertoni, känd alkoholöverkonsumption ->därav ökad misstanke behandling -tiamin 500mg iv (minska risk wernicke-korsakoffs syndrom)->därefter fortsatt peroralt 100mg x 2 dagligen -bensodiazepiner iv (ex diazepam 20mg iv) -ev. haloperidol 5mg iv

Question 1325

symtomtriad wernickes encefalopati

Answer 1325

klinisk diagnos -konfusion -ataxi -ögonmotorikstörning

Question 1326

delar av hjärnan som skadas vid WKS

Answer 1326

- Mamillära kropparna (limbiska systemet, hypothalamus) - Thalamus -Cerebellum

Question 1327

FRAX>15% ->utredning

Answer 1327

bentäthetsmätning

Question 1328

blodprover osteoporos

Answer 1328

blodstatus, CRP, SR, joniserat Ca2+, krea, fosfat, ALP, TSH, fT4, anti-transglutaminas-ak, 25-OH-vit D, kortisol, ACTH, proteinelektrofores i plasma och urin

Question 1329

dödlig triad traumakirurgi

Answer 1329

acidos, hypotermi, koagulationsrubbning

Question 1330

komplikationer bukkirurgi

Answer 1330

kort sikt -perforation, blödning, infektion lång sikt -ileus (adherensileus), bråck (ärrbråck), lösare avföring

Question 1331

diffar man 60 år molande värk i magen som kommit successivt senaste månaderna lite uppspänd mage

Answer 1331

IBS, ulcus aortaaneurysm, cancer i buken (ventricelcancer, pancreascancer, coloncancer, metastaser), dyspepsi, pankreasinsufficiens, födoämnesöverkänslighet, divertikulit

Question 1332

anamnes buksmärta

Answer 1332

smärtanamnes (SOCRATES), viktnedgång, hereditet, blod i avföring, korrelation till måltid, ändrade avföringsvanor, miktionsbesvär, kostvanor, socialt, alkohol, tobak).

Question 1333

ökat ALP orsaker

Answer 1333

leversjukdom, gallstens- eller gallvägssjukdom (gallsten, kolangit, kolecystit), levercancer, malignitet med skelettmetastas, lm-biverkan, myelom ->ultraljud lever och gallvägar ultraljud kan påvisa ev förändringar i lever gallvägar pankreas, stas i gallvägar, vida gallgångar m.m.

Question 1334

isolerad ALP stegring

Answer 1334

misstanke ffa malignitet med skelettmetastas -ex prostatacancer, bröstcancer, njurcancer, lungcancer, myelom

Question 1335

aktinisk keratos

Answer 1335

ytliga solskador i huden förstadie till skivepitelcancer behandling enstaka lesion: kryoterapi flera lesioner: immunmodulerande kräm (ex. imikvimod)

Question 1336

Vilka kriterier använder du för att avgöra vilken pigmenterad hudförändring som bör tas bort

Answer 1336

ABCDE-regeln A: asymmetri B: border (oregelbunden kant) C: Colour (färgvariation) D: Diameter E: Evolution (förändring över tid)

Question 1337

Riskfaktorer för utveckling av komplicerad alkoholabstinens/delirium tremens

Answer 1337

- Takykardi >120/min - Tidigare abstinenskramper/delirium tremens - Högt och långvarig alkoholintag - Dåligt nutritionsstatus - Aktuell infektion -Missbruk andra droger

Question 1338

vidare handläggning delirium tremens

Answer 1338

kontakta överläkare psykiatri inläggning regelbunden kontroll av puls, bt, sat samt andning och vakenhetsgrad regelbunden ordination -bensodiazepin oxazepam 10mg x 3 po -tiamin 100mgx2 peroralt -ev haloperidol 5mg po

Question 1339

virchows triad

Answer 1339

turbulent flöde(artär)/stas (ven) endotelskada hyperkoagulabilitet

Question 1340

Patienten ordineras tarmvila i minst 3 dagar och ”noll per os” av kirurgen efter blödande esofagusvaricer. Hur vill du tillgodose patientens nutritionsbehov under kommande dygn? Vad ordinerar du och varför? Förklara din strategi.

Answer 1340

glukos med elektrolyter accepterat i 3 dagar därefter total parenteral nutrition För att undvika refeeding-syndrom bör man starta intravenös nutritionsbehandling försiktigt och öka dosen successivt

Question 1341

orsak esofagusvaricer

Answer 1341

Portal hypertension->nya kollateraler eller nya tryckförhållanden->blod går från vena portae via vena gastrica sinsistra istället för genom levern->esofagusvener (vv oesophageae)->vena azygos->vena cava inferior->höger förmak Dessa vener är inte gjorda för att ta emot större tryck eller blodvolym->riskerar att rupturera ->blödningar

Question 1342

kroppsdel prioritera att immobilisera vid trauma

Answer 1342

halsryggen ->halskrage pga risk för försämrat tillstånd vid halsryggsskada

Question 1343

hypospadi

Answer 1343

embryonal anläggningsrubbning som innebär att urethra i varierande grad mynnar på undersidan av penis Orsaken är en defekt i urinrörets longitudinella slutning på undersidan av penis tidigt under embryonalutvecklingen åtgärd: Remiss för kirurgisk behandling i förskoleåldern Obehandlad hypospadi medför att penis blir krökt och det kan göra att det blir svårt för patienten att genomföra samlag i vuxen ålder

Question 1344

20 årig kvinna buksmärta, diarre

Answer 1344

infektiös gastroenterit, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), celiaki, irritable bowel syndrome (IBS), födoämnesintolerans t ex laktosintolerans

Question 1345

anamnes buksmärta och diarré

Answer 1345

Infektion – utlandsresa, epidemiologi, snabbt insjuknande med maxsymtom vid debut, feber, kräkningar, nylig antibiotikakonsumtion IBD – hereditet, rökning (talar för Mb Crohn)/rökstopp nyligen (talar för ulcerös kolit), successivt insjuknande, nattlig avföring, blod i avföringen Celiaki – hereditet, successivt insjuknande, viktnedgång, association mellan symtom och innehåll i kosten (gluten, laktos (sekundär laktosintolerans)) IBS – duration >6 månader, symtom lindras av tarmtömning, förändrad tarmtömningsfrekvens (utöver lös avföring som patienten rapporterar), inte sällan växlande avföringskonsistens (lös omväxlande med hård), ev. psykosocial stress Födoämnesintolerans – samband med intag av specifika födoämnen t ex laktos

Question 1346

prover anemi, dehydering och GI-besvär

Answer 1346

Karakteriserar anemin – fullständigt blodstatus, retikulocyter, järn, transferrin, transferrinmättnad, ferritin, folat, kobalamin, F-Hb Dehydrering? Elektrolytrubbning? - Natrium, Kalium, Kreatinin Infektion eller inflammatorisk tarmsjukdom? – F-kalprotektin, avföringsodlingar Celiaki? - Transglutaminasantikroppar

Question 1347

kalprotektin

Answer 1347

Ökat värde indikerar på pågående inflammation i tarmen Ofta kraftigt ökat vid IBD med kolonengagemang Ej specifikt för IBD -ökar även vid andra inflammatoriska/infektiösa sjukdomar i GI pga produceras av inflammatoriska celler, ffa neutrofiler (finns i cytosolen)->kalprotektin frisätts till tarmlumen->detekteras i faeces Funktion kalprotektin: antimikrobiell effekt via flera mekanismer; -Hämmar zinkberoende enzym Genom att binda till zink -Binder upp järn ->minskad tillgänglighet för bakterier som vill ha järn -Gynnar fagocytos->degraderar bakterier Normala nivåer kalprotekin: stärker dock misstanke om IBS, dvs icke inflammatoriska tarmbesvär Ökat kalprotektin vid: -IBD -Infektiös gastroenterit (virus- eller bakterieorsakad) -Cancer i tunntarm eller colon -Divertikulit Begränsningar -Kan inte skilja på inflammationen i tarmen beror på IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) eller infektion eller malignitet Lm som ger falskt ökat kalprotektin -NSAID

Question 1348

upptag B12 i tarmen

Answer 1348

sker i ileum mha intrinsic factor

Question 1349

beslut om tvångsvård enligt LVM görs av

Answer 1349

förvaltningsrätten

Question 1350

anmälan om LVM görs till

Answer 1350

socialnämnden

Question 1351

vilka ha skyldighet att göra LVM anmälan

Answer 1351

Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare

Question 1352

skyldighet anmälan LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga)

Answer 1352

Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom och andra myndigheter inom hälso- och sjukvården anmälan görs till: socialnämnden

Question 1353

diffar andfåddhet och tillhörande faktorer som talar för respektive

Answer 1353

pneumoni: gradvis insjuknande, hosta, feber, pleuritsmärtor lungemboli: Plötslig debut, pleuritsmärtor, bsma, riskfaktorer, svullet underben hjärtsvikt: gradvis insättande, viktuppgång, värre i plant liggande, u-benödem, nattlig dyspné, pneumothorax: abrupt debut, andningskorr bsma, underliggande KOL, rökare KOL: ökad sputum, dyspné, missfärgad sputa, rökare

Question 1354

statusfynd hjärsvikt, KOL, pneumoni

Answer 1354

Hjärtsvikt: svullna underben, ascites, hepatomegali, halsvenstas, rassel basalt på lungorna, nedsatt a-ljud basalt och dämpning Lungemboli: (takykardi, hosta, hemoptys, hypotoni, halsvenstas KOL: ronki, hypersonor prekussionston, förlängt expirium, cyanos, tunnformad bröstkorg

Question 1355

blodprover inför behandling

Answer 1355

CRP, LPK, d-dimer, BNP, arteriell blodgas uteslut infektion uteslut LE (om låg klinisk misstanke) bekräfta hjärtsvikt kontrollera ventilation, laktat

Question 1356

morfin verkningsmekanism

Answer 1356

Binder my-opiodreceptor (GPCR) ffa i dorsalhornet i ryggmärgen och PAG i hjärnstammen (se ant onenote)

Question 1357

mekanism furosemid

Answer 1357

- Hämmar Na+/2Cl/K+-kotransporter i tjocka delen av henles ascenderande slynga ->hämmat upptag av Na+, K+ och Cl till tubulicell ->minskad Na+ retention->minskad vattenretention ->ökad diures och natriures (och även ökad kaliumförlust) ->minska ödem, venöst återflöde (minska preload) och afterload (genom minskning av BT)->underlätta hjärtats arbete - Vid lungödem: vasodilation på venerna->blodet stannar i venösa kapacitanskärlen->lägre preload, dvs lägre slutdiastolisk volym i VK->mindre blodvolym för hjärtat->mindre back-flow->mindre lungödem och lungstas->förbättrad hjärtsvikt ○ Denna effekten är initial och uppträder innan effekten i form av ökad diures och natriures Genom loopdiuretika ökar produktion prostaglandiner->vasodilatation (bidrar till relaxation av SMC)

Question 1358

riskfaktorer FF

Answer 1358

hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, diabetes melltius, hyperlipidemi, hjärtsvikt, rökning, hög ålder, manligt kön lm, droger, alkohol, tyreotoxikos

Question 1359

2 medicinska tillstånd som måste beaktas innan behandling med disulfiram sätts in

Answer 1359

hjärtsvikt (hjärtsjukdom generellt) leversvikt

Question 1360

3 allvarliga alkoholabstinenssymtom

Answer 1360

delirium tremens, abstinenskramper, wernickes encefalopati

Question 1361

orsaker perianalabscess

Answer 1361

infektion (kryptoglandulär infektion, infektion som utgår från de anala körtlarna) riskfaktorer -Infekterad bartholikörtel (hos kvinnor) -Mb crohns -analfistel -analfissur

Question 1362

tarmbiopsi från slemhinnan, varför inte tas ventralt

Answer 1362

pga perforationsrisk

Question 1363

analfissur

Answer 1363

spricka i huden runt ändtarmsöppningen symtom -blod i avföring -smärta, ffa vid defekation -förstoppning behandling -bulkmedel eller osmotisk verkande lm (göra avföringen mjukare) -varma sittbad -smärtlindrande: lidokainsalva lokalt + paracetamol po -nitroglycerinsalva kan ges som lokalbehandling

Question 1364

nitroglycerinsalva vid analfissur som behandling

Answer 1364

- Ej ge om är gravid - Mekanism ○ Relaxerar den interna anala sfinktern - ->sänker vilotrycket □ ->lättare defekation - Behandligstid Behandlingen ska fortgå till smärtan avtar och högst under 8 veckor - Biverkan huvudvärk

Question 1365

komplikationer med hög mortalitet efter hjärtinfarkt

Answer 1365

Tamponad, ventrikelseptumdefekt (VSD), papillarmuskelruptur, arytmier, kardiogen chock

Question 1366

5 mest akuta buk tillståndet vid buksmärta

Answer 1366

Rupturerat abdominellt aortaaneurysm eller dissektion -kraftig smärta med utstrålning mot ryggen, blodtrycksfall, pulserande resistens Tarmischemi -trefasigt förlopp ’ischemi-smärta, paralys-kräkningar, nekros-smärta och sepsis’) Ileus -intervallsmärtor, som övergår i konstanta smärtor, pain-out-of-proportion, tyst buk, metalliska tarmljud Perforerat ulkus -snabb insättande buksmärtor, generell peritonit, feber Pankreatit -bandformad smärta, lokal peritoneal retning, subfebril

Question 1367

faktorer som försämrar prognos akut pankreatit

Answer 1367

nedsatt medvetande, högt urea, feber, ökad puls, ökat AF, ökat LPK, oliguri, pleuravätska, ödematös och svullen pankreas och pankreasnekros på CT

Question 1368

Vilken undersökning/vilka prover är viktiga för att följa förloppet av en pankreatit?

Answer 1368

CT buk med kontrast CRP, blodstatus (vita blodkroppar, trombocyter), temperatur, bt, puls, AF, saturation och amylas samt timdiures, smärta används för att följa förloppet

Question 1369

invaginationsileus handläggning

Answer 1369

Smärtstillning, intravenös vätska, kolonröntgen

Question 1370

patofysiologi invaginationsileus

Answer 1370

Invagination uppstår när ett proximalt tarmsegment förs in i ett mer distalt beläget tarmsegment Oftast bit av ileum som förs in i kolon Det leder till ileus och tarmen kan även bli ischemisk med följande tarmskador

Question 1371

invaginationsileus kan hävas med kolonröntgen

Answer 1371

Både som diagnostisk och terapeutisk undersökning Invaginationen kan hävas genom att kontrastmedlet vid kolonröntgen pressar tillbaka ileum från colon Besvären går över och barnet blir friskt utan operation Barnet mår ofta så pass bra att kan åka hem efter några timmar observation på sjukhuset Ju tidigare barnet får behandling->ju större chans att barnet inte behöver opereras

Question 1372

diagnostik äldre man med hematuri makroskopiskt

Answer 1372

Anamnes: -Smärta (flanksmärta/uretersmärta som tecken till obstruktion/sten) -Urinvägssymtom som inger misstanke om prostataförstoring/infektion/urinblåsesten -Feber/Övre luftvägsinfektion (IgA-nefrit/UVI) -Blodförtunnande läkemedel (ASA,antikoagulantia, NSAID) -Födointag/Läkemedel som rödfärgar urinen ex rödbetor, blåbär, rifampicin -Viktnedgång, B-symtom, malignitet status: -Allmäntillstånd: blekhet som tecken till anemi, febrilitet, lymfkörtelstationer -Prostatapalpation -palpation av yttre genitalia(varicocele, resistens) -Bukpalp inkl njurloger prover på VC -CRP(infektion) -Hb(graden av blodförlust) -Urin-sticka (urinvägsinfektion)

Question 1373

orsaker falskt pos hematuri (erytrocyter) på urinsticka

Answer 1373

- Hemolys (Hb) - Rhabdomyolys (myoglobin) - förekomst av peroxidasaktivitet hos vissa bakterier (stafylokocker, streptokocker) -Hb från annan källa ex. menstruation eller samlagsblödning

Question 1374

vidare utredning hematuri

Answer 1374

urinodling, urinsediment, PK/APTT/TPK (blödningsrubbning?), PSA (BPH, prostatacancer), kreatinin (urinvägshinder med njurpåverkan, njurcancer, glomerulonefrit) diffar -urinvägsmalignitet (urotelial cancer i urinvägar eller urinblåsa eller njurcancer), urinvägsinfektion, blödning från prostata (BPH, prostatacancer), njursten/urinvägskonkrement

Question 1375

SVF makroskopisk hematuri

Answer 1375

cystoskopi (nedre urinvägar: urinblåsa, uretra) -urologmottagningen -bedöming av blödingskälla i nedre urinvägar prostataförstoring/ malignitet/ blåsstenar CT-urografi (övre urinvägar: njure, uretärer) -på rtg -blödningskälla i övre urinvägar med visualisering av njurar, njurbäcken och uretärer. (malignitet/ njurbäckenkonkrement)

Question 1376

Orsaker till makroskopisk hematuri (nämn 4)

Answer 1376

Njurcancer Njurbäcken-/uretärcancer Urinblåsecancer Njursten, uretärsten, urinblåsesten, uretrasten UVI (hemorragisk cystit)) Trauma Polycystisk njursjukdom BPH Prostatacancer Iatrogena orsaker (KAD-sättning, Cystoskopi, TRUL-biopsi (prostatabiopsi)) Ätit rödbetor, blåbär, björnbär Läkemedel (Nitrofurantoin (furadantin), Rifampicin, Sulfasalazin, Levodopa) Glomerulonefriter (IgA-nefrit, Post-streptokock-GN) Vaskuliter (Ex. IgA-vaskulit) Ökad blödningsbenägenhet (Koagulopatier, Läkemedel (Noak, warfarin, LMWH) Myoglobinuri (myoglobin) -Vid muskelnedbrytning

Question 1377

bildning urinvägskonkrement vad kan bidra

Answer 1377

Konkrement bildas genom utfällning av saltkristaller i urinen antigen genom en för hög koncentration av salter eller en för låg koncentration av ämnen som hämmar saltbildning oftast: idiopatisk kalciumstenbildning bidragande orsaker: -hyperkalcemi (ex. hyperparathyroidism)->kalciumstenar -Ökning av saltnivåer via kosten ex uratstenar (purinintag)/oxalatstenar -Prostataförstoring kan bidra till ökad risk för bildning av urinblåsestenar vid residualurin

Question 1378

livsstilsråd minska risk för urinvägskonkrement

Answer 1378

-rikligt vätskeintag -undvika kost med mkt salt -motion och fysisk aktivitet (minska övervikt och metabola syndromet och motverka högt bt) -viktnedgång

Question 1379

riskfaktorer njursten

Answer 1379

hereditet, man, övervikt, metabola syndromet, lågt vätskeintag

Question 1380

olika typer av njurstenar

Answer 1380

kalciumsten (kalciumfosfat eller kalciumoxalat) infektionssten (magnesium-ammonium-fosfat och/eller karbonatapatit) uratsten (urinsyra) cystinsten

Question 1381

Vad är tidsmiktion och hur värderar du tiden 15 sekunder?

Answer 1381

Tidsmiktion-tiden för tömning av den första decilitern urin 15 sek betyder lätt till måttligt förlängd tidsmiktion

Question 1382

behandling BPH

Answer 1382

5-alfareduktashämmare (finasterid) adrenerg alfa-receptorblockare (alfuzosin)

Question 1383

5-alfareduktashämmare mekanism

Answer 1383

Hämmar 5-alfa-reduktas (finns intracellulärt) ->minskad omvandling från testosteron till det mer potenta DHT ->minskad proliferativ effekt av prostatan ->minskad prostatavolym ->minskade symtom

Question 1384

adrenerg alfa-receptorblockare mekanism vid BPH

Answer 1384

Blockerar postsynaptiska alfareceptorer på glatt muskulatur i prostatan, uretra och urinblåsa->relaxation->minskad obstruktion av uretra->underlättar urinflödet genom uretra (urinröret) ->ökar urinflödet och minskar symptom

Question 1385

biverkningar 5-alfareduktashämmare

Answer 1385

Minskad libido och impotens Oftast övergående

Question 1386

behandling tromboflebit

Answer 1386

kompressionstrumpa- symtomlindring beroende på lokalisation och storlek av DVT: -mindre: hirudoidsalva lokalt/NSAID lokalt/expektans -större: behandling som vid DVT: NOAK

Question 1387

behandling erysipelas

Answer 1387

PcG 1g x 3 i 10 dagar iv -Vid svårare fall med allmänpåverkan och kräkning eller vanligtvis: PcV 1g x 3 i 10 dagar po Totalt: 10 dagar Pc-allergi: klindamycin

Question 1388

icke farmakologiska interventioner vid riskbruk av alkohol

Answer 1388

motiverande samtal KBT

Question 1389

viktiga aspekter vid återbesök av påbörjad SSRI behandling

Answer 1389

effekt biverkningar suicidalitet alkoholkonsumption (Fall med pat med alkoholöverkonsumption)

Question 1390

Perioperativ behandling Kemoradioterapi Adjuvant behandling

Answer 1390

a) Perioperativ behandling = Det innefattar vårdhandlingar och vårdaktiviteter närmast runt om (före och efter) patientens operation. b) Kemoradioterapi = Det innefattar en kombination av cytostatika och strålbehandling c) Adjuvant behandling = Tilläggsbehandling, dvs terapi som ges för att motverka återfall, recidiv efter primäroperationen

Question 1391

MDK

Answer 1391

MultiDisciplinär Konferens (1p) Minst 3 olika närvarade specialiteter krävs (1p)

Question 1392

exempel på fel under gastroskopi

Answer 1392

man glömmer att evertera gastroskopet och inspekterar då inte cardia/fundusregionen. Detta är superviktigt, annars är det inte en fullständig gastroskopi och måste kommenteras, om det inte görs och anges i så fall varför. man tar bara en! biopsi, eller px, detta räcker inte! Man måste ta minst 7 st enligt vetenskapliga studier. Någon av dessa två fel + ett till krävs för maxpoäng. beskrivning av tumören; ingen cm angivelse hur stor tumören är, alternativt cm från andra landmärken såsom cardia eller exempelvis z-linjen, är det hårt, lättblödande mm mm. Detta är viktigt oavsett vilken del av tarmen som undersöks.

Question 1393

åtgärd fri gas på CT buk med misstanke om duodenalperforation

Answer 1393

akut laparatomi

Question 1394

åtgärd leverhematom

Answer 1394

konservativ behandling med övervakning på avdelning, ingen invasiv åtgärd

Question 1395

alexitymi

Answer 1395

Alexitymi kännetecknas av svårigheter att identifiera och beskriva känslor (1 p) Det kan förekomma svårigheter att identifiera och beskriva egna och andras känslor; problem med att skilja mellan känslor och kroppsliga förnimmelser; begränsad föreställningsförmåga och fantasiliv.

Question 1396

två mest centrala skillnaderna mellan psykotiska symtom vid depression med psykotiska inslag och schizofreni?

Answer 1396

- vid schizofreni är vanföreställningarna ofta är bisarra och inte relaterade till stämningsläget - Vid depression med psykotiska inslag är vanföreställningarna och hallucinationerna oftast stämningskongruenta (så kallade syntyma) och icke-bisarra

Question 1397

melankoli- när som sämst symtom

Answer 1397

värst på morgonen, bättre på kvällen

Question 1398

Hur skiljer sig den farmakologiska behandlingen av depression med psykotiska inslag från depression utan psykotiska inslag?

Answer 1398

Vid depression med psykotiska inslag bör man behandla med antipsykotisk medicinering (0.5p) i kombination med antidepressiv behandling (0,5p).

Question 1399

Vilket tillstånd kan ge falskt lågt B-PEth-värde hos patienter med alkoholöverskonsumtion?

Answer 1399

anemi

Question 1400

. Ange de fyra vanligast förekommande stämningsstabiliserande läkemedlen mot bipolär sjukdom (exklusive antipsykotiska läkemedel).

Answer 1400

litium, lamotrigin, valproat, karbamazepin

Question 1401

Nämn två läkemedelsgrupper som bör undvikas eller förskrivas med stor försiktighet vid litiumbehandling på grund av ökad risk för litiumförgiftning.

Answer 1401

NSAID ACE-hämmare

Question 1402

Har legitimerad sjukvårdspersonal anmälningsplikt till Migrationsverket gällande pats status som person utan uppehållstillstånd i Sverige (d.v.s. papperslös)?

Answer 1402

Nej, hälso- och sjukvårdspersonal har ingen anmälningsplikt till Migrationsverket. (1 p)