AT-prov 2011-2018 Flashcards

1
Q

Alkoholöverkonsumtion.

Förutom sedvanlig anamnes och somatisk status,
hur lägger du upp den fördjupade anamnesen/undersökningen beträffande missbruksbilden? 4p

A
  • Alkoholanamnes (dryckesmönster/volymer) exv TLFB.
  • AUDIT-poäng (ev cage innan audit).
  • psykiatrisk anamnes ev MINI för utr av ev psyk samsjuklighet som depression, ADHD. PHQ-9, madrs, suicIdriskbedömning.
  • utvidgad missbruksanamnes - droger, LM, tid abstinens?
  • social anamnes. Somatisk anamnes.
  • provtagning - GGT, CDT, för att se om detta kan komplettera. Alt pEth, MCV.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

AUDIT tolkning. Hur många poäng för detta exempel:

  • Man
  • 6 öl och halv flaska vin dagligen sen ett år.
  • söner som reagerat på drickandet.
  • ingen annan skadats.
  • dåligt samvete för drickandet
  • minnesförluster förekommer
  • förlust av kontroll av mängden alkohol.
  • Missat att göra ngt han gillar pga drickandet.
A

Detta exempel ger ca 27 p.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv kort hur AUDIT-testet är uppbyggt och hur WHO tänkt att poängskalan ska tolkas.

A

För fråga 1-8, finns 5 svarskolumner. Ger från vä till hö 0-4 poäng. För fråga 9, 10 finns bara 3 svarskolumner. Dessa ger 0, 2, eller 4 poäng.

Enl WHO - 8 för män, 6 för kvinnor -15= riskbruk. 16-20 skadligt bruk. >20 indikerar starkt att beroende föreligger.

Vilka frågor som gett en högre poäng ger också vägledning vid tolkningen. Fråga 1 och 3 ger indikation på skadligt bruk/riskkons, fråga 4 till 6 på beroende och fråga 7 till 10 på att alkoholskador redan finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad krävs för att slutlig diagnos kan sättas enligt ICD-10 (alternativt DSM IV)? Vilka kriterier
bedömes? (3 p)

A

Beroende enl ICD-10:
3 el fler av följande måste ha förekommit samtidigt under en tid på minst 1 mån el, om kortare tid, ska ha förekommit tillsammans och återkommande under en 12-mån-period:
1. En stark önskan el tvång att ta substansen.
2. Försämrad kapacitet att kontrollera intaget: börja, sluta, eller intagna mängden.
3. Ett fysiologiskt abstinenstillstånd utvecklas när minskat el avbrutet intag.
4. Bevis för toleransutveckling, så att intaget måste ökas betydligt för att uppnå berusning el önskad effekt.
5. Upptagenhet med att bruka substansen.
6. Fortsatt bruk av substansen trots klara bevis för skadliga konsekvenser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Alkoholberoende:
Med utgångspunkt från de olika alternativ (beskriv vilka) de Nationella riktlinjerna
förespråkar: motivera vilken behandling du rekommenderar.

A

Psykosociala insatser - Motiverande samtal (MI), 12-stegsprogram hos AA.
KBT, CRA.
Läkemedelsbehandling: Abstinensbeh (Benzo, Haldol, Tiamin inj), Disulfiram initialt första 2-6 mån + Naltrexone (hereditet), ev Campral.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Alkoholöverkonsumtion + förstorad slät lever, lätt ömmande + ikterus.
Diagnos? Hur verifieras detta? Behandling?

A
  • Alkoholheptit.
  • Provtagning: ASAT, ALAT, GGT, ALP bilirubin, PK/INR, albumin. (Ev Cytologi/biopsi? ULJ)
  • Alkoholavhållsamhet. Kalori och proteinrik kost. B-vit-tillskott och ev folat (om anemi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Suicidtrappan - Vad frågar du för frågor för att bedöma denna?

A
  1. Ihållande nedstämdhet? 2. Tankar på döden? Känns det hoplöst, meningslöst? 3. Önskar du att du vore död? (t.o.m hit riskfritt) 4. Självmordstankar - har du tänkt på att ta livet av dig? fr.o.m här suicidal - ska knytas upp om hen får gå hem. 5. Självmordsavsikt/planer - hur, när, var? Om “ja” inläggning ev LPT.
  2. Suicidförsök tidigare?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Statistiska riskfaktorer för suicid:

A
  1. Man.
  2. Hög ålder.
  3. Tid försök.
  4. missbruk.
  5. depression/ångest.
  6. Suicid i släktanamnes, eller omgivningen.
  7. Ensamhet. Få resurser, bristande soc skyddsnät.
  8. Fattigdom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Behandlingar för lätt/måttlig depression?

A
  1. KBT.
  2. SSRI.
  3. Fysisk aktivitet och pos livsförändringar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Risker förenade med obehandlad depression

A
  1. Suicid. 2. Svårare att behandla. 3. Ökat stresspåslag som påverkar hjärta och kärl.
  2. Hippocampusatrofi. 5. Minskad neuroplasticitet. 6. Förändring i neurostransmittorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Provtagning vid misstänkt alkoholabstinens/överkonsumtion.

A

ASAT, ALAT, GT, CDT, pEth, MCV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser den naturliga sorgeprocessen ut? Stadier och hur långa kan dessa vara?

A
  1. (Trauma) Chockfas, någon timma - någon dag.
  2. Reaktionsfas - några dagar- några veckor.
  3. Nyorientering - upp till ett år.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sömnbesvär (under en krisreaktion) - behandling?

A

Propavan, Imovane el Stilnoct i max 3-5dagar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Strukturerad suicidriskbedömning, som i en journal.

A

Risk. Motivation. Bedömningsunderlag.
* Riskfaktorer: Hopplöshetskänsla. Manligt kön. hög ålder. Psykiatrisk samsjuklighet (ffa bipolär depression, schizofreni). Somatisk sjukdom. Smärta. Missbruk. Bristande impulskontroll. Nedsatt poblemlösningsförmåga. Svagt socialt nätverk. Ensamhetsproblematik. Arbetslöshet. Dålig ekonomi. Tid suicidförsök. Suidid i familjen.
* Suicidstegen. ev SSI, SUAS.
Skyddande faktorer: Socialt nätverk. Barn. Arbete. ingen psykiatrisk samsjuklighet. inget missbruk. vilja att leva. Framtidsplaner. Hjälpsökande och därför saknar suicidavsikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är den enskilt viktigaste predikatorn för suicid?

A

Tid suicidförsök.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diagnosen? tidvis symtom på depression, tidvis är han psykomotorisk orolig, vid något tillfälle agiterad. Han är omväxlande svettig och frusen, har gåshud, ont i
leder och muskler, har ordentlig snuva och visst tårflöde. Status: ömmar generellt och diffust över buken. Pupillerna är vidgade, men nervstatus för övrigt är utan patologiska fynd.

A

Opiatabstinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Depression och opiatabstinens: Ange målet för vården, vilka åtgärder du vill ska vidtas, vilka läkemedel som ska
användas och hur dessa läkemedel ska doseras.

A

Målet: Vårdplanering för närmaste 5 dygnen: dämpa abstinenssyndromet, utreda om patienten har ett
beroende, utreda om patienten har annan psykisk sjuklighet, motivera patienten till frivillig vård.
Åtgärder: insättning av buprenorfin (subutex) i nedtrappningschema, vid-behovsmedicinering mot ev. andra
abstinenssymtom. Paracetamol/NSAID, Prmperan, lergigan, Immodium,
Noggrann beroendeanamnes, noggrann anamnes av psykiatriska symtom.dämpning av abstinenssymtom

18
Q

Vad är diagnoskriterier för bipolär sjukdom typ 1?

A

Enl DSM-5: minst en manisk episod för att diagnosen biolär sjukdom typ 1.
Enl ICD-10 krävs att pat drabbats av ytterligare en affektiv episod (mani, depression eller hypomani) för att diagnosen bipolär sjukdom typ 1 ska ställas

19
Q

Vad är diagnoskriterier för bipolär sjukdom typ 2?

A

Enligt både DSM-5 och ICD-10 gäller att en person drabbats av en hypomani och utöver det en depression, och att någon mani aldrig förekommit.

20
Q

Psykos - tecken?

A
  • Hallucinationer? Vanföreställningar?
  • tanketrängsel, stopp? Tankepåsättning.
  • snabba associationer, koncentrationssvårigheter.
  • sömn? aptit?
  • Paranoia? Vanföreställningar?
21
Q

Diff diagnoser för psykos?

A
  • Konfusion.
  • Drogmissbruk.
  • Dissociativa tillstånd.
22
Q

Skillnad mellan psykos och: konfusion, drogmissbruk samt dissociativa tillstånd.

A

Konfusion - kan te sig psykotisk men präglas i huvudsak av desorientering.

  • Drogmissbruk - Tillstånd sekundära till missbruk eller somatisk sjukdom kan ge psykotiska symtom, men med särskild prägel; exempelvis bör synhallucinationer leda tankarna hit.
  • Dissociativa tillstånd - Dissociativa tillstånd kan också innebära bristande realitetsprövning, men karakteriseras av bristande närvarokänsla, påverkat medvetande och splittrad uppmärksamhet.
23
Q

Vilka diagnoser är vanligtvis relaterade till de flesta svåra akuta psykoser (med uttalad symtomatologi och funktionsnedsättning)?

A

De schizofrena, schizoaffektiva och bipolära syndromen.
Andra kliniskt viktiga tillstånd som kan vara förenade med psykotiska symtom är personlighetsstörning, autism och post partum-psykos.

24
Q

Definition av vanföreställningar.

Hur klassificeras vanföreställningar?

A

En uppfattning om omvärlden som är uppenbart felaktig men som man vidhåller och hanterar på ett avvikande sätt. Vanligast är att man upplever sig förföljd eller att personer i ens omgivning vill en illa.

Bisarr eller icke-bisarr och som stämningskongruent eller -inkongruent

25
Q

Definiton av hallucination:

A

Sinnesintryck som upplevs som verkligt men som uppkommer utan sensoriska stimuli från den yttre verkligheten. Kan röra sig om hörsel, lukt, syn eller känselförnimmelser.

26
Q

Definition av psykos

A

Nedsatt realitetsprövning.

Klassiska symtom: Hallucinationer och vanföreställningar.

27
Q

DSM-V Kriterier för Bipolär sjukdom typ I

A

Minst en manisk episod

28
Q

DSM-V Kriterier för Bipolär sjukdom typ II

A

Minst en hypoman episod och en depressiv episod.

29
Q

Skillnad på mani och hypomani

A

För mani krävs en symtomduration på minst 7 dagar eller att sjukhusvård krävts. Duration oftast 3 mån om obehandlad.

För hypomani krävs symtomduration på minst 4 dagar, och har samma symtom som vid mani men i lägre intensitet och inte lika stor påverkan på funktionsgrad.

30
Q

Hypomani och mani kännetecknas av 8:

A
  1. Ihållande förhöjt stämningsläge eller irritation. Uppvarvning, Hyper.
  2. Minskat sömnbehov.
  3. Talträngdhet.
  4. Hängivenhet till lustbetonat beteende, som kan ha potentiellt negativa konsekvenser.
  5. Psykomotorisk agitation.
  6. Lättdistraherbarhet.
  7. Grandios och förhöjd självkänsla.
  8. Ökad målinriktad aktivitet.
31
Q

Hur kan en bipolär depression skilja sig från en unipolär depression?

A

En bipolär depression har mer ofta symtom som hypersomni, psykomotorisk hämning och psykotiska symtom. Blytunga armar och ben. Inslag av maniska symtom. Många episoder >5. Tidig debutålder <25. Hereditet.

32
Q

Vad finns det för intervjumall för hjälp med objektiv diagnostik av psykos?

A

MINI-plus har ett stycke om psykos.

33
Q

Vilka tillstånd behöver uteslutas i första hand vid psykosmisstanke?

A
  • Konfusion.
  • Drogmissbruk.
  • Dissociativa tillstånd.
34
Q

Hur utövar samtliga klassiska antipsykosläkemedel sin funktion?

A

Genom att binda till och blockera dopaminreceptorn.

35
Q

Skillnad mellan dissociativa tillstånd och psykos?

A

Dissociativa tillstånd kan också ha bristande realitetsprövning, men karaktäriseras av bristande närvarokänsla, påverkat medvetande, och splittrad uppmärksamhet.

36
Q

Skillnad mellan konfusion och psykos?

A

Konfusion präglas ffa desorientering.

37
Q

Vad är schizofreniformt syndrom?

A

Identiskt med schizofreni men kortare - duration 1-6 mån - i princip samma som akut övergående psykos.

38
Q

Diagnoskriterier för Schizofreni enl DSM-V

A

Minst 2 av följande, varav ett är ett av 1-3.
1. Hallucinationer - ffa röst.
2. Vanföreställningar.
3. Desorganiserat tal.
4. Påtagligt desoraniserat beteende eller katatont beteende.
5. Negativa symtom.
Symtomvaraktighet på minst 1 mån el kortare om de lindrats med antipsykotisk LM-beh. Krävs även en funktionsnedsättning som drabbar social funktion och arbets-/studieförmåga på minst 6 mån.

39
Q

Diagnoskriterier för Schizofreni, och schizofreniformt syndrom

A

det krävs minst två typer av symtom från någon eller några av kategorierna positiva, negativa eller kognitiva symtom men kravet på duration innan fastställande av diagnos är olika; en månad enligt ICD-10 och sex månader enligt DSM 5 (schizofreniformt syndrom om durationen är 1-6 månader).

40
Q

Hur utövar Cannabis sin effekt på hjärnan?

A

THC i cannabis binder till cannabinoidreceptorn, som frisätter dopamin i det mesolibiska systemet

41
Q

Vilken signalsubstans tros ha störst betydelse vid schizofreni?

A

Dopamin.