Associationsrätt Flashcards
Associationsrätt
Visar vad människor har för rättigheter i olika associationer - ex. bolag.
Visar även regler för hur grupper av människor kan organisera sig, fatta beslut, hantera medlemmar, och utföra olika typer av aktiviteter.
Näringsfrihet
Det är friheten för individer att starta, äga och driva företag. Det är alltså till exempel inte möjligt att genom politiska beslut förhindra någon att bedriva vilken (laglig) verksamhet som helst.
Likhetsgrundsatsen
Innebär att alla människor ska behandlas lika inför lagen och ha lika rättigheter och skyldigheter oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller sexuell läggning.
Generalklausul
Detta används för att hantera nya eller ovanliga situationer som inte täcks av specifika lagar. Exempel på detta är att bolag får inte fatta beslut som kan ge fördel för vissa delägare, men nackdel för andra delägare.
Juridisk person
En juridiks person har rättigheten att äga egendom, ingå avtal, stämma inför domstol och utföra andra juridiska handlingar. Exempel på juridiska personer inkluderar företag, föreningar, stiftelser, och statliga organisationer.
Om en juridisk person hamnar i ett problem, är det den juridiska personen som är ansvarig och inte dess ägare eller medlemmar.
Fysisk person
En fysisk person har vissa rättigheter och friheter som skyddas av lag, såsom rätten till privatliv, yttrandefrihet och rätten att utöva sin religion. En fysisk person är en enskild människa, till skillnad från en juridisk person som kan vara en individ eller ett företag.
Fysiska personer har förmågan att äga egendom och ingå avtal. De har också ansvar som att betala skatt och följa landets lagar.
Kommanditbolag
- Vissa bolagsmän ansvar är begränsade till vad de har satsat i bolaget.
- Minst två delägare krävs!
–> en har obegränsat ansvar (komplementär)
–> en har begränsat ansvar (kommanditdelägare)
Kommanditbolag används ofta när en eller flera personer vill investera kapital i ett företag utan att vara ansvariga.
De som investerar kan dra nytta av bolagets vinster, men de har inte lika hög risk som komplementärer.
Föreningsrätt
Visar regler för hur en förening bildas, vad som krävs för att vara medlem, vilka skyldigheter föreningen har och hur beslut ska fattas.
Föreningsrätten visar också förhållandet mellan föreningen och dess medlemmar och omvärlden –> ex. personer (kunder), företag och myndigheter.
Aktiebolag
Ägarna investerar i bolaget genom att köpa aktier.
Handelsbolag
- En form av ett enkelt bolag
- Två eller flera personer (fysiska eller juridiska) går samman för att driva en gemensam verksamhet.
- Det krävs inget tillskott av pengar i ett handelsbolag.
- Delägarna/bolagsmännen ansvarar personligen för bolagets skulder.
Bolagsrätt
Det berör rättigheterna och skyldigheterna för alla personer som är involverade i att bilda, äga, driva och leda ett företag.
Om flera personer är delägare i ett bolag behövs ett kompanjons avtal för att förebygga tvister. När en tvist uppstår är det svårare att lösa problemen om det inte finns något avtal.
Ekonomisk förening
Det speciella med en ekonomisk förening är att den ägs och kontrolleras av sina medlemmar.
Varje medlem har en röst och kan påverka föreningens beslut.
Medlemmarna har begränsat personligt ansvar för föreningens skulder.
Ideell förening
En ideell förening får inte ha till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Syftet kan vara att verka för medlemmarnas rättigheter, intressen eller till exempel att motverka fattigdom.
Exempel på detta kan vara Röda korset.
Enkelt bolag
Den kan även kallas för enskild firma.
Den ägs och drivs av en enskild person, vilket innebär att personen har fullständigt ansvar och kontroll över verksamheten.
Eftersom ägaren har personligt ansvar är det viktigt att vara medveten om den finansiella risken. Å andra sidan har ägaren rätt till hela vinsten som genereras av företaget.
Näringsidkare
Det kan vara en enskild firma, ett aktiebolag eller ett handelsbolag. Alltså driver en näringsidkare ett företag!
Ansvarsfrihet
Det innebär att aktieägarens personliga tillgångar är skyddade, och de är inte personligt ansvariga för bolagets skulder utöver sin insats.
Aktiebolagslagen (ABL)
… visar:
- hur bolagets ledning ska se ut och krav på ledningen.
- krav på revisor.
- hur aktierna får hanteras och regler för nya aktier
- krav på aktiekapital och lån till och från aktieägare.
Bolagsstämma
En bolagsstämma är ett formellt möte som hålls av ett företag, vanligtvis årligen, där aktieägare eller medlemmar samlas för att fatta beslut och diskutera viktiga frågor som rör företaget.
Beslut på bolagsstämman fattas genom omröstning. Aktieägarna röstar för eller emot olika förslag som finns på dagordningen.
Den visar företagets ledning årsredovisningen och resultatet för årets arbete.
Stiftelseurkund
Det är ett dokument som används vid bildandet av en stiftelse.
Dokumentet kan beskriva hur stiftelsens ekonomi kommer att hanteras, inklusive hur medel ska samlas in och användas för att uppnå företagets ändamål.
Bolagsordning
Det är ett juridiskt dokument som visar reglerna och villkoren för hur ett företag ska fungera. Bolagsordningen fungerar som företagets “grundlag” och är ett viktigt juridiskt dokument som måste upprättas när företaget bildas. Den används också för registrering av företaget hos myndigheter och som en grund för företagets verksamhet.
Privat aktiebolag
Privata aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 25 000 kronor.
- Ägandet är oftast koncentrerat till några ägare i företaget, inte alla.
- Lägre krav när det gäller aktiekapitalet vid bildandet av företaget.
- Mindre strikta regler för både bolagsstyrningen och rapporteringen.
- Högre sekretess.
Publik aktiebolag
Publika aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor.
- Ägandet är spritt bland allmänheten.
- Högre krav på aktiekapital vid bildandet av företaget.
- Strängare regler när det gäller bolagsstyrning och rapportering.
- Inte lika hög sekretess jämfört med privat aktiebolag.
F-skatt
Det innebär att det är företagaren själv som ansvarar för att betala in skatter och sociala avgifter på ersättning för utfört arbete.
Kompanjonsavtal
Det innebär att alla delägarna kommit överens om till exempel fördelning av vinst, ifall man vill lämna, arbetsfördelning osv. Rekommenderas i ett handelsbolag.
Stadgar
- De beskriver syftet och målen med organisationen, inklusive dess uppdrag och vad den strävar efter att uppnå.
- Stadgar fastställer regler för medlemskap, medlemmars rättigheter och skyldigheter om organisationen har medlemmar.
Komplementär
Det är 1 av 2 personer i en kommanditbolag (KB).
- De har obegränsat ansvar.
- Aktiv deltagare i verksamheten.
- Vanligtvis högre vinst.
- Delaktig när det gäller att fatta beslut.
Kommanditdelägare
Det är 1 av 2 personer i en kommanditbolag (KB).
- Det är när en har begränsat ansvar.
- Passiv deltagare, mer som investerare.
- Vanligtvis lägre vinst.
- Begränsad roll när det gäller att fatta beslut.
Styrelse
Det är en grupp personer som ansvarar för att ta viktiga beslut och övervaka hur en organisation eller ett företag fungerar.De träffas regelbundet för att prata om viktiga saker och besluta vad som behöver göras.Det kan finnas lagar och regler som säger hur en styrelse ska fungera, beroende på vilken typ av organisation det är.
Rättskapacitet
Det handlar om att kunna ha rättigheter (som att äga saker) och skyldigheter (som att följa lagar).
Du måste vara tillräckligt gammal och ha tillräcklig förståelse för att ha full rättskapacitet.
Bolagsverket
Det är en myndighet i Sverige som hjälper människor och företag att starta och hantera företag.
De har information om företag som är tillgängliga för alla. Du kan hitta information om företags ägare och medlemmar.
Om ett företag gör ändringar, som att byta namn eller ändra ägare, måste de rapportera det till Bolagsverket. Bolagsverket ser till att företag följer lagarna och ger råd och hjälp till företagare.
Tvångslikvidation
innebär att ett företag eller en organisation tvingas att avsluta sin verksamhet och fördela sina tillgångar till sina fordringsägare, vanligtvis på grund av ekonomiska problem eller andra juridiska orsaker.
- Tvångslikvidation kan ske om ett företag inte kan betala sina skulder och inte har tillräckliga tillgångar för att täcka dem.
- Det kan också hända om företaget inte följer lagar och regler eller om det finns allvarliga problem inom organisationen som kräver att den upplöses.
